Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående befrielse för de i 12, 14 och 15 §§ av förordningen angående försäljning av brännvin avsedda bolag från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder.

1917-04-26 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:31, Betänkande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående befrielse för de i 12, 14 och 15 §§ av förordningen angående försäljning av brännvin avsedda bolag från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1917 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj.t angående befrielse för de i

12, 14 och 15 §§ av förordningen angående försäljning

av brännvin avsedda bolag från skyldigheten att erlägga

kommunalutskylder.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,

K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Jakob Larsson, Jesperson, Jeansson

i Kalmar, Knaust, Forssman, E. J. Söderberg, Holmström, Jönsson

i Revinge, von Hofsten, Johansson i Uppmälby, Bergman, Uddenberg

och Bärg i Katrineholm.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion nr 207 har herr Bolander hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

riksdagen framlägga dels förslag till sådana förändringar av nu gällande

författningar, att de bolag, som enligt bestämmelserna i 12, 14 och 15 §§

i kungl. förordningen den 9 juni 1905 uteslutande hava till ändamål

att idka handel med brännvin, varda befriade från skyldigheten att

erlägga kommunalutskylder, dels ock förslag om ersättning till vederbörande

kommuner för den genom nyssnämnda bolags skattefrihet förorsakade

minskningen av de till kommunerna inflytande utskylderna,

vilken ersättning lämpligen torde böra utgå efter en fallande skala

under ett visst antal år, exempelvis till och med 1935»,

Motionären har i sin motivering, beträffande vars detaljer utskottet

får hänvisa till motionen, framhållit, att förslaget att befria brännvinsBihang

till riksdagens protokoll 1917, 7 saml. 24 höft. (Nr 31.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö Bevillningsutskottets betänkande Hr 31.

försäljningsbolagen från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder

utgör ett konsekvent fullföljande av det av Kung]. Maj:t och riksdagen

år 1913 (riksdagens skrivelse nr 168) fattade beslutet att till statsverket

indraga kommunernas inkomster av brännvinshandeln. Det är också utskottets

mening, att syftet med nämnda indragning, nämligen att frigöra

kommunerna från ekonomiskt beroende av brännvinshandeln, i viss mån

motverkas genom brännvinsförsäljningsbolagens skattskyldighet till kommunerna.

För en del mindre och medelstora städer samt köpingar ävensom

landskommuner torde nämligen den kommunalskatt, som från ett

brännvinsförsäljningsbolag kan påräknas, utgöra ett så pass väsentligt

tillskott till kommunens inkomster, att hänsynen till denna ökning kan

bliva ett bestämmande motiv för de kommunala myndigheterna att medgiva

försäljningsrätts upplåtande. Det har därför synts utskottet vara

ur synpunkten av nykterhetens främjande mycket önskvärt, att försäljningsbolagen

bliva befriade från kommunal skattskyldighet.

Emot en lagstiftning i sådant syfte kan givetvis göras den invändningen,

att den inkomst, som åtskilliga kommuner härigenom skulle

mista, för en del av dem är av sådan betydelse, att förlusten bleve

förenad med vissa svårigheter. Vid 1916 års riksdag förelågo till behandling

två motioner, i vilka framställdes förslag till sådana ändringar

i brännvinsförsäljningsförordningen, att ifrågavarande bolags kommunala

skattskyldighet bleve upphävd. Bevillningsutskottet, som i sitt i ämnet

avgivna betänkande (nr 16) avstyrkte förslaget, torde därtill hava i främsta

rummet föranletts av hänsynen till kommunernas ekonomi. I fråga härom

vill utskottet erinra, att då bolagen genom 1915 års lagstiftning

(k. förordning den 3 juni 1915, svensk förf.-saml. nr 182) ställdes under

överinseende av kontrollstyrelsen, denna erhöll befogenhet att meddela

föreskrifter i avseende å, bland annat, försäljningspris för brännvin. Då

det sålunda tillkommer en statens myndighet att genom fastställande av

försäljningspris bestämma över bolagens inkomster och därmed även utöva

inflytande på de skattebelopp, som genom dem tillföras kommunerna,

måste ju dessa redan nu räkna med ifrågavarande skatteobjekt såsom

en osäker tillgång.

I anslutning till vad nu anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka

bifall till motionärens hemställan, i vad den avser framställning

till Kungl. Maj:t om utarbetande och framläggande för riksdagen av

förslag till sådana författningsändringar, att brännvinsförsäljningsbolagens

kommunala skattskyldighet upphör.

Motionären har vidare föreslagit, att riksdagen hos Kungl. Maj:t

skulle anhålla om utarbetande av förslag till bestämmelser om ersätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

ning till de kommuner, som skulle beröras av brännvinsförsäljningsbolagens

befrielse från kommunal skattskyldighet, ävensom att riksdagen

därvid måtte göra uttalande om att nämnda ersättning lämpligen borde

utgå efter en fallande skala under tiden till och med år 1935, då staten

enligt kungl. förordningen den 18 juli 1913 (sv. förf.-saml. nr 198) sista

gången utbetalar ersättning för indragna brännvinsförsäljningsmedel. I

anslutning till vad utskottet ovan anfört rörande karaktären av ifrågavarande

kommunala inkomst har utskottet icke ansett de ersättningsanspråk,

som från kommuners sida må kunna göras gällande i anledning av den

nu ifrågasätta lagstiftningen, likartade med dem, som föranleddes av indragningen

till statsverket av kommunernas inkomster av brännvinshandeln.

Det synes därför i varje fall icke böra ifrågakomma att för en sådan

ersättnings utgående bestämma en så lång tid som motionären tänkt

sig. Då vidare den utredning, som Kungl. Maj:t torde komma att låta

verkställa, därest riksdagen beslutar i överensstämmelse med vad utskottet

nu går att föreslå, givetvis kommer att omfatta det ifrågavarande ersättningsspörsmålet,

har utskottet icke velat ifrågasätta, att riksdagen nu

intager ståndpunkt till detsamma, och har sålunda utskottet icke kunnat

biträda motionärens hemställan i andra punkten.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herr Bolanders

motion, II: 207, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för riksdagen

framlägga förslag till bestämmelser därom, att de i

12, 14 och 15 §§ av gällande förordning angående

försäljning av brännvin omförmälda försäljningsbolag

varda befriade från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder.

Stockholm den 26 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. Gl. KARLSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Reservation:

av herrar K. G. Karlsson, Lyckholm, Åntonsson, Jeansson i Kalmar,

Knaust, Forssman och von Hofsten, vilka anfört:

I likhet med vad bevillningsutskottet framhöll förra året i sitt då

avstyrkande betänkande i anledning av en väckt motion av liknande

innehåll som den nu föreliggande anse vi, att då statsverket numera

uppbär den vinst, som uppstår genom brännvinsbolagens rörelse, den

skattefråga, som genom ifrågavarande motion underställts riksdagens

prövning, åtminstone delvis bör bedömas ur enahanda synpunkter som

spörsmålet om statens kommunala skattskyldighet. Inom icke allt för

lång tid bör det förslag till ändrade grunder för den kommunala beskattningen,

varmed för frågans utredning tillkallade sakkunniga sedan

länge sysslat, vara färdig att föreläggas riksdagen. I samband med

detta förslag får riksdagen tillfälle att fatta beslut angående fragan om

statens kommunala skattskyldighet, och synes det oss lämpligt, att riksdagen

i sammanhang härmed intager ståndpunkt i den nu föreliggande

frågan. ,

Härjämte bör ihågkommas, att den kommunerna tillkommande ersättningen

för de till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedlen

utgår med för varje år minskade belopp och att det under sådana förhållanden

är att befara, att för vissa mindre eller medelstora kommuner

borttagandet av även ifrågavarande inkomst kunde medföra vissa olägenböter
Beträffande

den föreslagna åtgärdens betydelse för nykterhetstillståndet,

anse vi denna vara av motionären och utskottet icke obetydligt

överskattad och i alla händelser icke så stor, att icke resultatet av den

förut omnämnda utredningen angående den kommunala beskattningen

kan avvaktas. . , ,

På grund av vad ovan anförts ha vi ansett att utskottet bort

hemställa,

att förevarande motion, II: 207 av herr Bolander,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.