Betänkande i anledning av väckt motion med, förslag till förordning om tonnageavgift.
1917-05-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1917:47, Betänkande i anledning av väckt motion med, förslag till förordning om tonnageavgift.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1917 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion med,
förslag till förordning om tonnageavgift.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Lyckholm, frih. Fleming, Bäckström, Jacob
Larsson, Östberg*), frih. Palmstierna, Röing, Jeansson i Kalmar, Jonsson
i Hökhult*), Elof Ljunggren*), Knaust, Neess, Holmström, von Hofsten,
Johansson i Uppmälby*), Bergman, Jönsson i Boa*) och Uddenberg*).
''■'') Icke deltagit i justeringen av betänkandet.
I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 6, har herr Bäckström hemställt, »att riksdagen måtte för sin
del antaga vid motionen fogade förslag till förordning om tonnageavgift».
Beträffande nämnda förslag ävensom motiveringen för detsamma,
i. den mån den senare icke här nedan återgives, får utskottet hänvisa
till motionen.
I den skrivelse, genom vilken 1916 års riksdag för Kungl. Maj:t
tillkännagav, att riksdagen antagit med vissa ändringar det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget till förordning om tonnageavgift, omnämnde
riksdagen till en början ett vid propositionen i ämnet fogat, av kommerskollegium
avgivet utlåtande, däri kollegium ställt sig bestämt avvisande
till genomförandet av en särbeskattning av sjöfartsnäringen och
särskilt avstyrkt en sådan beskattning, byggd på de grunder, Kungl.
Maj:t föreslagit. Riksdagen förklarade sig hava ansett vad kommerskollegium
till stöd för sitt avstyrkande anfört vara i åtskilliga delar värt
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 40 haft. (Nr 47.) 1
Utskottet,
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
beaktande, men efter en ingående behandling av ärendet hade riksdagen
dock funnit de skäl för en särbeskattning av rederinäringen, som anförts
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet överty gande.
Av sistnämnda statsrådsprotokoll framgår, att syftet med den pålaga
å sjöfartsnäringen, som tonnageavgiften utgjorde, var att bereda
medel till mildrande av de för landet i det hela uppkomna olägenheterna
av de höga fraktsatser, vilka inträtt efter krigsutbrottet och som i sin
mån bidragit till höjande av prisen å nödvändiga livsmedel. _ Rättmätigheten
av att i nämnda syfte uttaga en särskild skatt av sjöfartsnäringen
ville föredragande departementschefen grunda på det förhållandet,
att sjöfartsnäringen icke kunnat underkastas sådana åtgärder
i prisreglerande syfte, som stått till buds gent emot andra näringar och
jämväl blivit mot dem vidtagna, genom åsättande av maximipris å deras
produkter och tillverkningar, genom exportförbud o. s. v. Departementschefen
hade funnit det lika berättigat att lata sjöfartsnäiingen
kontant bidraga till underlättandet av kampen mot dyrtiden, som det
funnits vara i sin ordning, att övriga näringars medverkan därför tagits
i anspråk genom de åtgärder, som hindrat dem att ekonomiskt fullt utnyttja
den rådande konjunkturen.
Med erinran om vad sålunda anförts vid framläggandet av propositionen
om tonnageavgift för 1916 års riksdag har i motiveringen till
det nu föreliggande förslaget motionären vidare anfört:
»Härav framgår att tonnageavgiften tänkts såsom ’en gång utgående’.
Det kan dock ifrågasättas, om man härvid räknat med att
kristillståndet skulle få en varaktighet, som vi nu hava anledning befara.
Om det funnits lika berättigat att låta sjöfartsnäringen genom ett kontant
bidrag befrämja det syfte — statens kamp mot dyrtiden — som det
funnits i sin ordning att övriga näringars medverkan därför tagits i
anspråk genom de åtgärder, som hindrat dem att ekonomiskt fullt utnyttja
den rådande konjunkturen, och om övriga näringars medverkan tages i
anspråk under längre tid än beräknat, så fordrar konsekvensen att sjöfartsnäringen
ännu en gång får genom ett kontant bidrag bringa sitt
särskilda offer till underlättande av dyrtiden».
Då motionären ur de anförda premisserna ansett sig kunna draga
denna slutsats, synes han hava förbisett, att sjöfartsnäringens ställning
för närvarande är en helt annan än da frågan om aläggande av tonnageavgift
var föremål för prövning av 1916 års riksdag. Visserligen kar
fraktmarknaden förblivit oberörd av statens prisreglerande verksamhet,
men sjöfartsnäringen har på annat sätt fått bringa sina offer åt den
rådande krisen. Under det att denna näring, då dess skattekraft förra
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
året prövades, hade haft och fortfarande iigde tillfälle att fullt utnyttja
de möjligheter till extraordinära vinster som förhållandena erbjödo, har
den numera genom krigförande länders blockader och mineringar icke
endast fått sina förvärvsmöjligheter högst väsentligt begränsade utan
även tvingats i stor utsträckning att fullständigt upphöra med trafiken.
Härav följa givetvis betydande förluster, för ränta å upplånat kapital,
för avlöning åt besättningar, i den mån dessa, vilket lär ofta förekomma,
behållas i tjänst, m. m. Med sålunda inträdda väsentligt ändrade förhållanden
torde rederinäringen få anses hava förlorat den i jämförelse
med andra näringar särskilt gynnade ställning, som den förut under
kriget intagit.
Häremot kan visserligen erinras, att många rederier under år 1916
och icke minst under årets senare del inhöstat oerhörda vinster, vilka
givit denna näring en betydande skattekraft, som staten under nuvarande
förhållanden har all anledning att tillgodogöra sig. Men redan genom
nu gällande inkomst- och förmögenhetsskatt och i ännu högre grad genom
krigskonjunkturskatten kommer denna skattekraft att på effektivt sätt
tagas i anspråk. Dessutom torde det vara att med visshet förutse, att de
större inkomsterna komma att bliva föremål för ytterligare progressiv
beskattning i en eller annan form. I sådant hänseende vill bevillningsutskottet
erinra, att till utskottets behandling föreligga dels genom kungl.
proposition väckt förslag om införande av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock i motionsväg framställt yrkande om skärpning
av skalan för krigskonjunkturskatten. Bägge dessa förslag avse väsentligt
ökad beskattning av de stora inkomsterna.
Utskottet har sålunda funnit, att i betraktande av de synnerligen
stora svårigheter, med vilka sjöfartsnäringen för närvarande har att
kämpa, den bärande grunden för en särskild pålaga å densamma bortfallit.
Därjämte har utskottet ansett, att den väntade ökade beskattningen
av de stora inkomsterna är ägnad att ytterligare stärka betänkligheterna
mot det föreliggande förslaget.
På nu anförda skäl och med erinran därom, att under frågans
behandling vid 1916 års riksdag från olika håll starka betänkligheter
uttalades mot tonnageavgiften, har bevillningsutskottet ansett sig böra
hemställa,
att herr Bäckströms förevarande motion, I: 6,
med förslag till förordning om tonnageavgift, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 maj 1917.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Reservation
av hrr Bäckström, Jacob Larsson, frih. Pahnstierna, Holmström,
Johansson i Uppmälby, Bergman och Uddenberg, vilka anfört:
Under förlidet år beslöt riksdagen en tonnageavgift, vilken utgick
med hänsyn till under år 1915 rådande förhållanden. Det synes oss
att denna avgift även bör utgå för år 1916, vilket i ej mindre grad
medfört betydande inkomster för rederinäringen än året dessförinnan.
Vad som inträffat innevarande år må väl kunna i en del fall böra medföra
ett hänsynstagande till uppkomna svårigheter att hålla sjöfarten i
gång under viss tid, men däremot icke berättiga till befrielse från att
rederinäringen av sina betydande vinster lämnar särskilt bidrag till det
allmänna. Liksom jordbruket med kompensationssystem, förfogandelagens
tillämpning å skogen och eventuellt den civila tjänsteplikten samt
maximiprisen fått vidkännas begränsning av sina vinstmöjligheter och åsatts
särskilda pålagor uti samhällets intresse, så böra också övriga näringsgrenar,
i den mån så ske kan och inkomststegringen därtill berättigar,
bli föremål för motsvarande belastning till förmån för det allmänna. Statskassans
utomordentligt stegrade behov av skattemedel under denna tid nödsakar
även till att för statsförvaltningen tillvarataga de möjligheter att
på de mer bärkraftiga företagen lägga de bördor, lägets krav framkallat.
I fråga om förordningens olika stadganden torde emellertid några
ändringar böra göras dels med hänsyn till under förra årets taxeringsarbete
vunnen erfarenhet, dels med hänsyn till att fartyg kunna ha gått
ur trafik, dels även med hänsyn till att under en del av år 1917 den
svenska utrikessjöfarten till vissa länder måst ligga nere.
Sålunda ha uti 2 § tvenne nya moment — 3 mom. c) och d) —
tillfogats, avseende att befria från skatt fartyg, vilka uteslutande gå i
trafik i svenska eller till Sverige gränsande insjöar, floder eller kanaler
eller efter ingången av år 1916 icke vidare nyttjats till sjöfart. Dessutom
torde även den Öresundstrafik, vilken försiggår i annan fart än tidigare
stadgats, böra befrias från tonnageavgift och har stadgande därom införts
uti 2 § 3 mom. d).
Uti § 2 mom. 4 har den ändringen vidtagits, att orden »där synnerliga
skäl föreligga» utgå, varigenom större frihet lämnas taxeringsmyndighet
att lämna befrielse eller nedsättning av tonnageavgift i vissa fall.
Till § 5 har uti ett nytt moment — 2 mom. — fogats ett stadgande,
som möjliggör att nedsättning av tonnageavgiften, oaktat denna
hänför sig till år 1916, må äga rum i de fall, då under år 1917 trafiken
legat nere och billighetens fordringar sålunda därmed tillgodoses.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 5
Tonnageavgiften beräknas lämna statsverket en inkomst av 5 miljoner
kronor och hemställes i likhet med vad i motionen föreslagits, att
då de åtgärder i prisreglerande syfte, för vilkas underlåtande tonnageavgiften
avses, upptagits under provisorisk huvudtitel på utgiftsidan,
detta belopp måtte under provisorisk huvudtitel på inkomstsidan upptagas
i riksstaten.
Det hemställes fördenskull, att riksdagen med bifall i huvudsak
till herr Bäckströms motion inom första kammaren nr 6 måtte besluta
följande
Förslag till Förordning om tonnageavgift.
Härigenom förordnas som följer:
1 §>
Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t
meddelade närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser
stegiade kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter
skall under år 1917 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd
tonnageavgift, att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §.
1 inom. Tonnageavgift skall, med undantag, som här nedan i
denna paragraf sägs, erläggas för varje fartyg, som den 1 januari 1917
var registreringspliktigt och då var eller sedermera före den 1 juni 1917
blivit infört i fartygsregistret.
2 mom. Har antingen inträflat sådan omständighet på grund
varav fartyget jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av
svenska fartyg den 18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1917 vara ur
fartygsregistret avfört eller ock fartyget före sistnämnda dag förändrats
till pråm, som icke framdrives medelst därå befintligt maskineri, skall
tonnageavgift icke erläggas.
3 mom. Ej heller skall tonnageavgift utgå för:
a) staten eller kommun tillhörigt fartyg;
b) ång- eller motorfartyg, vars bruttoaräktighet icke överstiger 150
ton, eller segelfartyg vars bruttodräktighet icke överstiger 400 ton;
c) fartyg, som under år 1916 använts uteslutande för trafik å
svenska eller till Sverige gränsande insjöar, floder eller kanaler;
d) fartyg, som under år 1916 använts uteslutande för regelbunden
passagerar- och godstrafik antingen endast mellan svenska hamnar eller
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
därjämte på danska hamnar vid Öresund eller norska hamnar hitom
eller vid Kristianiafjorden eller också endast i Öresund uti annan än
nyss angiven fart;
e) fartyg, som under år 1916 huvudsakligen använts för annat
ändamål än handelssjöfart eller resandes fortskaffande,
f) fartyg, som efter att före år 1916 hava använts uteslutande
eller huvudsakligen för trafik och i fart, varom i c) eller d) omförmäles,
därefter icke nyttjats till sjöfart.
4 mom. Har fartyg, varom i 3 mom. c) eller d) sägs, undantagsvis
använts i annan trafik och fart än där avses, må befrielse från eller
nedsättning i tonnageavgiften åtnjutas.
3 §-
Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den
1 januari 1917 var ägare av fartyget. _
Tillhörde fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock
med åliggande för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande
till sin lott i fartyget.
4 §''
Tonnageavgittens storlek är beroende av fartygets bruttodråktighet
enligt den 1 januari 1917 gällande mätningshandling eller, i fråga om
fartyg, som efter 1917 års ingång införts i fartygsregistret, vid införandet
gällande mätningshandling; dock att, beträffande med skyddsdäck eller
annat påbyggnadsdäck försett fartyg, i bruttodräktigheten. skall imäknas
rum, som enligt kungörelsen med provisoriska föreskrifter angående
skeppsmätning i vissa fall den 25 juni 1909 må vara undantaget från
inräkning i bruttodräktigheten.
Tonnageavgiften utgår i övrigt enligt följande grunder.
1. För ång- eller motorfartyg beräknas tonnageavgiften efter 1
krona för varje ton av de första 150 och för varje överskjutande hel
ton enligt denna
Tariff.
Ökning för varje kel
Partygsgrupp, ton inom gruppen,
bruttoton. kronor.
151—200 5
201—400 6
401—2,000 9
2.001— 3,000 .................................................................................... 11
3.001— 5,000 1L5°
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften
10 kronor för varje ton.
2. För segelfartyg beräknas tonnageavgifteu efter 50 öre för
varje ton av de första 400 och för varje överskjutande hel ton enlig!
denna
Tariff.
Fartygsgrupp, Ökning för varje hel
bruttoton. ton inom gruppen,
kronor.
401—500 ................................................. 3
501 — 600 ..................................... 4
601 — 700 .............................................................................................. 5
För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften
2 kronor för varje ton.
5 §•
1 mom. Har fartyg på grund av omständigheter, varöver ägaren
ej kunnat råda, icke nyttjats till sjöfart under viss del eller olika
delar av år 1916, sammanlagt ej understigande 180 dagar, må nedsättning
i tonnageavgiften äga rum med belopp, som i varje särskilt
fall efter därvid förekommande omständigheter prövas skäligt och rättvist,
dock ej med mera än hälften av avgiftens belopp.
Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under
minst 180 dagar av år 1916 eller, där fartyget icke under så lång tid
varit svenskt, under hela den tid varunder det varit i svensk ägo, och
fortfarande förefunnits vid 1917 års ingång, må större nedsättning än
nu är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift
kunna medgivas.
Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock
icke åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget
under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda
icke nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit
svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.
Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1916 inträffat
genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom
här är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört
vederbörande arvlåtare, make eller testamentsgivare.
2 mom. Har, medan fartyg fortfarande tillhört avgiftsskyldig eller
annan som genom arv, giftorätt eller testamente inträtt i hans rätt till
fartyget, detta på grund av omständigheter, varöver ägaren ej kunnat
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
ruda, icke nyttjats till sjöfart under viss del eller olika delar av 1917
års förra hälft, sammanlagt ej understigande 90 dagar, må nedsättning
eller ytterligare nedsättning i tonnageavgiften äga rum med belopp,
som i varje särskilt fall efter därvid förekommande omständigheter prövas
skäligt och rättvist dock ej med mera än fjärdedelen av avgiftens belopp.
6 §•
1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbetsverket,
till vilken ärenden om fartygs registrering höra:
att, särskilt för varje län upprätta en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,
vilken skall grunda sig på fartygsregistret, sådant det befanns
den 1 januari 1917, och i fall av behov, på de senast före nyssnämnda
dag utfärdade, till kollegium inkomna mätbrev; dock att i fråga
om fartyg, som den 1 januari 1917 var regeringspliktigt, men först
därefter,'' ehuru före den'' 1 juni 1917, blivit i fartygsregistret infört,
längden skall grundas å förhållandena vid tiden för inlörandet.
Denna längd skall upptaga varje i länet hemmahörande lartyg,
som den 1 januari 1917 var i fartygsregistret infört eller som, ehuru
nämnda dag registreringspliktigt, först därefter, men före den 1 juni 1911
blivit däri infört, och för vilket icke enligt 2 § 3 mom. a) eller b) frihet
från avgift äger rum, samt angiva för fartyget: dess nummer i registret,
namn, art och hemort samt för segelfartyg tillika tacklingsarten; ägaren
eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredaren; ägarens eller huvudredarens
hemvist (för aktiebolag den ort, där styrelsen har sitt sate,
och för handelsbolag den ort, där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten
i registerton och i fråga om med skyddsdäck eller annat påbvggnadsdäck
försett fartyg sammanlagda rymden i registerton av rum,
som enligt kungörelsen den 25 juni 1909 må hava undantagits t rån inräkning
i bruttodräktigheten; ävensom det belopp, vartill den för fartyget
utgående tonnageavgiften enligt 4 § uppgår:
Har för fartyg efter den 1 januari 1917 men före upprättandet
av tonnageavgiftslängden annan person i registret upptagits såsom
huvudredare än den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri
antecknad, skall längden angiva även den i registret sist npptagne huvudredaren
och hans hemvist.
2. Kollegium åligger vidare:
att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1917 i rekommenderat
brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden
meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera,
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
i längden angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande
avgiftsplikt; börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om
innehållet i 7 och IG §§ av denna förordning; samt
att före utgången av juli månad 1917 tillställa Kungl. Maj:ts befallningshavande,
en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden
för länet.
7 §•
Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift icke enligt bestämmelserna
i 2 §, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i denna förordning bort
honom påföras eller att honom påfört belopp icke blivit enligt 4 § rätt
beräknat, eller önskar lian nedsättning i eller befrielse från sådan avgift
enligt 2 § [4 mom. eller 5 §, äger han att söka rättelse genom framställning
hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.
Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd, att densamma
eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens
eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium
samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på
dagen den 31 augusti 1917.
Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de
framställningar om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder,
som av omständigheterna föranledas.
• 3 §..
För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § sägs, tillsättes
en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.
Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden i Stockholm
under, loppet av oktober månad 1917, och skall densamma hava
avslutat sina arbeten senast den 15 november 1917.
9 §.
Tonnagevgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj: t. Styrelserna för
Sveriges allmänna sjöfartsfö rening och Sveriges redarförening skola
beredas tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslagavgivits,
skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de
sålunda föreslagna.
Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 40 käft. (Nr 47.)
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
’ 10 §•
Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller
dess ordförande överlämna ej mindre de till kommerskollegium inkomna,
i 7 § omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom
ämbetsverket upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran
tillhandahålla tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos
kollegium befintliga, till grund för anteckningarna i registret eller längderna
liggande handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för
nämndens arbete erforderliga.
11 §■
1 mom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning
om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att
annan person är avgiftsskvldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldigheten
å denne.
Över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld
framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning
av påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldigliet i fall, där
sådan icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall
vederbörande fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare
beredas tillfälle att yttra sig.
2 mom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar
skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav
omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening
bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna
utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.
Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,
där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.
12 §-
Över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av
nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift
eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som
vederbörlig tonnageavgiftslängd.
13 §.
Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden
i övrigt må liava därtill förordnat.
Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes
genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande
och minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.
Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter
nämndens sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden
därtill utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen
bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter
å protokollet tecknat intyg.
14 §.
Uet åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort
ske kan och senast inom utgången av november månad 1917:
a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta
utdrag av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens
beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som hos nämnden gjort i 7 §
omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av
nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning
av kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse
jämväl innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända
bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande
vilka nämnden i något avseende beslutat ändring.
15 §.
över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.
16 §.
1 mom. Tonnageavgift inbetalas senast den 20 december 1917
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där den för fartyget i
längden upptagna hemorten är belägen.
Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å
statsverkets giroräkning i riksbanken i den ordning, som för inbetalning
av medel till länsstyrelse är stadgad.
2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna
tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är
han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
räknat från och med den 21 december 1917 till dess betalning
sker.
o mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,
åligger det Kungl. Mapts befällningshavande att vidtaga åtgärder för
beloppets behöriga indrivning.
Utmätning för indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som
i 2 mom. sägs, verkställes i den ordning, som om uttagande av oguldna
kronoutskylder är stadgad.
17 §‘
Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant
avseende skola av statskontoret utfärdas.
IS §.
Ordförande och ledamöter i tonnageavgiftsnämnden åtnjuta ersättning
för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning
enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden
anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av
nämnden, erforderliga medel.
Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium
uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder
m. m. enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:255 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion med förslag till förordning om tonnageavgift. s. 1 i texten