Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion med, förslag till förordning om tonnageavgift.

1917-05-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:47, Betänkande i anledning av väckt motion med, förslag till förordning om tonnageavgift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1917 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion med,

förslag till förordning om tonnageavgift.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Lyckholm, frih. Fleming, Bäckström, Jacob

Larsson, Östberg*), frih. Palmstierna, Röing, Jeansson i Kalmar, Jonsson

i Hökhult*), Elof Ljunggren*), Knaust, Neess, Holmström, von Hofsten,

Johansson i Uppmälby*), Bergman, Jönsson i Boa*) och Uddenberg*).

''■'') Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 6, har herr Bäckström hemställt, »att riksdagen måtte för sin

del antaga vid motionen fogade förslag till förordning om tonnageavgift».

Beträffande nämnda förslag ävensom motiveringen för detsamma,

i. den mån den senare icke här nedan återgives, får utskottet hänvisa

till motionen.

I den skrivelse, genom vilken 1916 års riksdag för Kungl. Maj:t

tillkännagav, att riksdagen antagit med vissa ändringar det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget till förordning om tonnageavgift, omnämnde

riksdagen till en början ett vid propositionen i ämnet fogat, av kommerskollegium

avgivet utlåtande, däri kollegium ställt sig bestämt avvisande

till genomförandet av en särbeskattning av sjöfartsnäringen och

särskilt avstyrkt en sådan beskattning, byggd på de grunder, Kungl.

Maj:t föreslagit. Riksdagen förklarade sig hava ansett vad kommerskollegium

till stöd för sitt avstyrkande anfört vara i åtskilliga delar värt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 40 haft. (Nr 47.) 1

Utskottet,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

beaktande, men efter en ingående behandling av ärendet hade riksdagen

dock funnit de skäl för en särbeskattning av rederinäringen, som anförts

i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet överty gande.

Av sistnämnda statsrådsprotokoll framgår, att syftet med den pålaga

å sjöfartsnäringen, som tonnageavgiften utgjorde, var att bereda

medel till mildrande av de för landet i det hela uppkomna olägenheterna

av de höga fraktsatser, vilka inträtt efter krigsutbrottet och som i sin

mån bidragit till höjande av prisen å nödvändiga livsmedel. _ Rättmätigheten

av att i nämnda syfte uttaga en särskild skatt av sjöfartsnäringen

ville föredragande departementschefen grunda på det förhållandet,

att sjöfartsnäringen icke kunnat underkastas sådana åtgärder

i prisreglerande syfte, som stått till buds gent emot andra näringar och

jämväl blivit mot dem vidtagna, genom åsättande av maximipris å deras

produkter och tillverkningar, genom exportförbud o. s. v. Departementschefen

hade funnit det lika berättigat att lata sjöfartsnäiingen

kontant bidraga till underlättandet av kampen mot dyrtiden, som det

funnits vara i sin ordning, att övriga näringars medverkan därför tagits

i anspråk genom de åtgärder, som hindrat dem att ekonomiskt fullt utnyttja

den rådande konjunkturen.

Med erinran om vad sålunda anförts vid framläggandet av propositionen

om tonnageavgift för 1916 års riksdag har i motiveringen till

det nu föreliggande förslaget motionären vidare anfört:

»Härav framgår att tonnageavgiften tänkts såsom ’en gång utgående’.

Det kan dock ifrågasättas, om man härvid räknat med att

kristillståndet skulle få en varaktighet, som vi nu hava anledning befara.

Om det funnits lika berättigat att låta sjöfartsnäringen genom ett kontant

bidrag befrämja det syfte — statens kamp mot dyrtiden — som det

funnits i sin ordning att övriga näringars medverkan därför tagits i

anspråk genom de åtgärder, som hindrat dem att ekonomiskt fullt utnyttja

den rådande konjunkturen, och om övriga näringars medverkan tages i

anspråk under längre tid än beräknat, så fordrar konsekvensen att sjöfartsnäringen

ännu en gång får genom ett kontant bidrag bringa sitt

särskilda offer till underlättande av dyrtiden».

Då motionären ur de anförda premisserna ansett sig kunna draga

denna slutsats, synes han hava förbisett, att sjöfartsnäringens ställning

för närvarande är en helt annan än da frågan om aläggande av tonnageavgift

var föremål för prövning av 1916 års riksdag. Visserligen kar

fraktmarknaden förblivit oberörd av statens prisreglerande verksamhet,

men sjöfartsnäringen har på annat sätt fått bringa sina offer åt den

rådande krisen. Under det att denna näring, då dess skattekraft förra

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

året prövades, hade haft och fortfarande iigde tillfälle att fullt utnyttja

de möjligheter till extraordinära vinster som förhållandena erbjödo, har

den numera genom krigförande länders blockader och mineringar icke

endast fått sina förvärvsmöjligheter högst väsentligt begränsade utan

även tvingats i stor utsträckning att fullständigt upphöra med trafiken.

Härav följa givetvis betydande förluster, för ränta å upplånat kapital,

för avlöning åt besättningar, i den mån dessa, vilket lär ofta förekomma,

behållas i tjänst, m. m. Med sålunda inträdda väsentligt ändrade förhållanden

torde rederinäringen få anses hava förlorat den i jämförelse

med andra näringar särskilt gynnade ställning, som den förut under

kriget intagit.

Häremot kan visserligen erinras, att många rederier under år 1916

och icke minst under årets senare del inhöstat oerhörda vinster, vilka

givit denna näring en betydande skattekraft, som staten under nuvarande

förhållanden har all anledning att tillgodogöra sig. Men redan genom

nu gällande inkomst- och förmögenhetsskatt och i ännu högre grad genom

krigskonjunkturskatten kommer denna skattekraft att på effektivt sätt

tagas i anspråk. Dessutom torde det vara att med visshet förutse, att de

större inkomsterna komma att bliva föremål för ytterligare progressiv

beskattning i en eller annan form. I sådant hänseende vill bevillningsutskottet

erinra, att till utskottets behandling föreligga dels genom kungl.

proposition väckt förslag om införande av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock i motionsväg framställt yrkande om skärpning

av skalan för krigskonjunkturskatten. Bägge dessa förslag avse väsentligt

ökad beskattning av de stora inkomsterna.

Utskottet har sålunda funnit, att i betraktande av de synnerligen

stora svårigheter, med vilka sjöfartsnäringen för närvarande har att

kämpa, den bärande grunden för en särskild pålaga å densamma bortfallit.

Därjämte har utskottet ansett, att den väntade ökade beskattningen

av de stora inkomsterna är ägnad att ytterligare stärka betänkligheterna

mot det föreliggande förslaget.

På nu anförda skäl och med erinran därom, att under frågans

behandling vid 1916 års riksdag från olika håll starka betänkligheter

uttalades mot tonnageavgiften, har bevillningsutskottet ansett sig böra

hemställa,

att herr Bäckströms förevarande motion, I: 6,

med förslag till förordning om tonnageavgift, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Reservation

av hrr Bäckström, Jacob Larsson, frih. Pahnstierna, Holmström,

Johansson i Uppmälby, Bergman och Uddenberg, vilka anfört:

Under förlidet år beslöt riksdagen en tonnageavgift, vilken utgick

med hänsyn till under år 1915 rådande förhållanden. Det synes oss

att denna avgift även bör utgå för år 1916, vilket i ej mindre grad

medfört betydande inkomster för rederinäringen än året dessförinnan.

Vad som inträffat innevarande år må väl kunna i en del fall böra medföra

ett hänsynstagande till uppkomna svårigheter att hålla sjöfarten i

gång under viss tid, men däremot icke berättiga till befrielse från att

rederinäringen av sina betydande vinster lämnar särskilt bidrag till det

allmänna. Liksom jordbruket med kompensationssystem, förfogandelagens

tillämpning å skogen och eventuellt den civila tjänsteplikten samt

maximiprisen fått vidkännas begränsning av sina vinstmöjligheter och åsatts

särskilda pålagor uti samhällets intresse, så böra också övriga näringsgrenar,

i den mån så ske kan och inkomststegringen därtill berättigar,

bli föremål för motsvarande belastning till förmån för det allmänna. Statskassans

utomordentligt stegrade behov av skattemedel under denna tid nödsakar

även till att för statsförvaltningen tillvarataga de möjligheter att

på de mer bärkraftiga företagen lägga de bördor, lägets krav framkallat.

I fråga om förordningens olika stadganden torde emellertid några

ändringar böra göras dels med hänsyn till under förra årets taxeringsarbete

vunnen erfarenhet, dels med hänsyn till att fartyg kunna ha gått

ur trafik, dels även med hänsyn till att under en del av år 1917 den

svenska utrikessjöfarten till vissa länder måst ligga nere.

Sålunda ha uti 2 § tvenne nya moment — 3 mom. c) och d) —

tillfogats, avseende att befria från skatt fartyg, vilka uteslutande gå i

trafik i svenska eller till Sverige gränsande insjöar, floder eller kanaler

eller efter ingången av år 1916 icke vidare nyttjats till sjöfart. Dessutom

torde även den Öresundstrafik, vilken försiggår i annan fart än tidigare

stadgats, böra befrias från tonnageavgift och har stadgande därom införts

uti 2 § 3 mom. d).

Uti § 2 mom. 4 har den ändringen vidtagits, att orden »där synnerliga

skäl föreligga» utgå, varigenom större frihet lämnas taxeringsmyndighet

att lämna befrielse eller nedsättning av tonnageavgift i vissa fall.

Till § 5 har uti ett nytt moment — 2 mom. — fogats ett stadgande,

som möjliggör att nedsättning av tonnageavgiften, oaktat denna

hänför sig till år 1916, må äga rum i de fall, då under år 1917 trafiken

legat nere och billighetens fordringar sålunda därmed tillgodoses.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 5

Tonnageavgiften beräknas lämna statsverket en inkomst av 5 miljoner

kronor och hemställes i likhet med vad i motionen föreslagits, att

då de åtgärder i prisreglerande syfte, för vilkas underlåtande tonnageavgiften

avses, upptagits under provisorisk huvudtitel på utgiftsidan,

detta belopp måtte under provisorisk huvudtitel på inkomstsidan upptagas

i riksstaten.

Det hemställes fördenskull, att riksdagen med bifall i huvudsak

till herr Bäckströms motion inom första kammaren nr 6 måtte besluta

följande

Förslag till Förordning om tonnageavgift.

Härigenom förordnas som följer:

1 §>

Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t

meddelade närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser

stegiade kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter

skall under år 1917 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd

tonnageavgift, att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §.

1 inom. Tonnageavgift skall, med undantag, som här nedan i

denna paragraf sägs, erläggas för varje fartyg, som den 1 januari 1917

var registreringspliktigt och då var eller sedermera före den 1 juni 1917

blivit infört i fartygsregistret.

2 mom. Har antingen inträflat sådan omständighet på grund

varav fartyget jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av

svenska fartyg den 18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1917 vara ur

fartygsregistret avfört eller ock fartyget före sistnämnda dag förändrats

till pråm, som icke framdrives medelst därå befintligt maskineri, skall

tonnageavgift icke erläggas.

3 mom. Ej heller skall tonnageavgift utgå för:

a) staten eller kommun tillhörigt fartyg;

b) ång- eller motorfartyg, vars bruttoaräktighet icke överstiger 150

ton, eller segelfartyg vars bruttodräktighet icke överstiger 400 ton;

c) fartyg, som under år 1916 använts uteslutande för trafik å

svenska eller till Sverige gränsande insjöar, floder eller kanaler;

d) fartyg, som under år 1916 använts uteslutande för regelbunden

passagerar- och godstrafik antingen endast mellan svenska hamnar eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

därjämte på danska hamnar vid Öresund eller norska hamnar hitom

eller vid Kristianiafjorden eller också endast i Öresund uti annan än

nyss angiven fart;

e) fartyg, som under år 1916 huvudsakligen använts för annat

ändamål än handelssjöfart eller resandes fortskaffande,

f) fartyg, som efter att före år 1916 hava använts uteslutande

eller huvudsakligen för trafik och i fart, varom i c) eller d) omförmäles,

därefter icke nyttjats till sjöfart.

4 mom. Har fartyg, varom i 3 mom. c) eller d) sägs, undantagsvis

använts i annan trafik och fart än där avses, må befrielse från eller

nedsättning i tonnageavgiften åtnjutas.

3 §-

Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den

1 januari 1917 var ägare av fartyget. _

Tillhörde fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock

med åliggande för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande

till sin lott i fartyget.

4 §''

Tonnageavgittens storlek är beroende av fartygets bruttodråktighet

enligt den 1 januari 1917 gällande mätningshandling eller, i fråga om

fartyg, som efter 1917 års ingång införts i fartygsregistret, vid införandet

gällande mätningshandling; dock att, beträffande med skyddsdäck eller

annat påbyggnadsdäck försett fartyg, i bruttodräktigheten. skall imäknas

rum, som enligt kungörelsen med provisoriska föreskrifter angående

skeppsmätning i vissa fall den 25 juni 1909 må vara undantaget från

inräkning i bruttodräktigheten.

Tonnageavgiften utgår i övrigt enligt följande grunder.

1. För ång- eller motorfartyg beräknas tonnageavgiften efter 1

krona för varje ton av de första 150 och för varje överskjutande hel

ton enligt denna

Tariff.

Ökning för varje kel

Partygsgrupp, ton inom gruppen,

bruttoton. kronor.

151—200 5

201—400 6

401—2,000 9

2.001— 3,000 .................................................................................... 11

3.001— 5,000 1L5°

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften

10 kronor för varje ton.

2. För segelfartyg beräknas tonnageavgifteu efter 50 öre för

varje ton av de första 400 och för varje överskjutande hel ton enlig!

denna

Tariff.

Fartygsgrupp, Ökning för varje hel

bruttoton. ton inom gruppen,

kronor.

401—500 ................................................. 3

501 — 600 ..................................... 4

601 — 700 .............................................................................................. 5

För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften

2 kronor för varje ton.

5 §•

1 mom. Har fartyg på grund av omständigheter, varöver ägaren

ej kunnat råda, icke nyttjats till sjöfart under viss del eller olika

delar av år 1916, sammanlagt ej understigande 180 dagar, må nedsättning

i tonnageavgiften äga rum med belopp, som i varje särskilt

fall efter därvid förekommande omständigheter prövas skäligt och rättvist,

dock ej med mera än hälften av avgiftens belopp.

Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under

minst 180 dagar av år 1916 eller, där fartyget icke under så lång tid

varit svenskt, under hela den tid varunder det varit i svensk ägo, och

fortfarande förefunnits vid 1917 års ingång, må större nedsättning än

nu är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift

kunna medgivas.

Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock

icke åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget

under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda

icke nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit

svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.

Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1916 inträffat

genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom

här är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört

vederbörande arvlåtare, make eller testamentsgivare.

2 mom. Har, medan fartyg fortfarande tillhört avgiftsskyldig eller

annan som genom arv, giftorätt eller testamente inträtt i hans rätt till

fartyget, detta på grund av omständigheter, varöver ägaren ej kunnat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

ruda, icke nyttjats till sjöfart under viss del eller olika delar av 1917

års förra hälft, sammanlagt ej understigande 90 dagar, må nedsättning

eller ytterligare nedsättning i tonnageavgiften äga rum med belopp,

som i varje särskilt fall efter därvid förekommande omständigheter prövas

skäligt och rättvist dock ej med mera än fjärdedelen av avgiftens belopp.

6 §•

1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbetsverket,

till vilken ärenden om fartygs registrering höra:

att, särskilt för varje län upprätta en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,

vilken skall grunda sig på fartygsregistret, sådant det befanns

den 1 januari 1917, och i fall av behov, på de senast före nyssnämnda

dag utfärdade, till kollegium inkomna mätbrev; dock att i fråga

om fartyg, som den 1 januari 1917 var regeringspliktigt, men först

därefter,'' ehuru före den'' 1 juni 1917, blivit i fartygsregistret infört,

längden skall grundas å förhållandena vid tiden för inlörandet.

Denna längd skall upptaga varje i länet hemmahörande lartyg,

som den 1 januari 1917 var i fartygsregistret infört eller som, ehuru

nämnda dag registreringspliktigt, först därefter, men före den 1 juni 1911

blivit däri infört, och för vilket icke enligt 2 § 3 mom. a) eller b) frihet

från avgift äger rum, samt angiva för fartyget: dess nummer i registret,

namn, art och hemort samt för segelfartyg tillika tacklingsarten; ägaren

eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredaren; ägarens eller huvudredarens

hemvist (för aktiebolag den ort, där styrelsen har sitt sate,

och för handelsbolag den ort, där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten

i registerton och i fråga om med skyddsdäck eller annat påbvggnadsdäck

försett fartyg sammanlagda rymden i registerton av rum,

som enligt kungörelsen den 25 juni 1909 må hava undantagits t rån inräkning

i bruttodräktigheten; ävensom det belopp, vartill den för fartyget

utgående tonnageavgiften enligt 4 § uppgår:

Har för fartyg efter den 1 januari 1917 men före upprättandet

av tonnageavgiftslängden annan person i registret upptagits såsom

huvudredare än den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri

antecknad, skall längden angiva även den i registret sist npptagne huvudredaren

och hans hemvist.

2. Kollegium åligger vidare:

att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1917 i rekommenderat

brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden

meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

i längden angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande

avgiftsplikt; börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om

innehållet i 7 och IG §§ av denna förordning; samt

att före utgången av juli månad 1917 tillställa Kungl. Maj:ts befallningshavande,

en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden

för länet.

7 §•

Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift icke enligt bestämmelserna

i 2 §, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i denna förordning bort

honom påföras eller att honom påfört belopp icke blivit enligt 4 § rätt

beräknat, eller önskar lian nedsättning i eller befrielse från sådan avgift

enligt 2 § [4 mom. eller 5 §, äger han att söka rättelse genom framställning

hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.

Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd, att densamma

eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens

eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium

samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på

dagen den 31 augusti 1917.

Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de

framställningar om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder,

som av omständigheterna föranledas.

• 3 §..

För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § sägs, tillsättes

en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.

Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden i Stockholm

under, loppet av oktober månad 1917, och skall densamma hava

avslutat sina arbeten senast den 15 november 1917.

9 §.

Tonnagevgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,

vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj: t. Styrelserna för

Sveriges allmänna sjöfartsfö rening och Sveriges redarförening skola

beredas tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslagavgivits,

skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de

sålunda föreslagna.

Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 40 käft. (Nr 47.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

’ 10 §•

Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller

dess ordförande överlämna ej mindre de till kommerskollegium inkomna,

i 7 § omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom

ämbetsverket upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran

tillhandahålla tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos

kollegium befintliga, till grund för anteckningarna i registret eller längderna

liggande handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för

nämndens arbete erforderliga.

11 §■

1 mom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning

om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att

annan person är avgiftsskvldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldigheten

å denne.

Över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld

framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning

av påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldigliet i fall, där

sådan icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall

vederbörande fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare

beredas tillfälle att yttra sig.

2 mom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar

skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav

omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening

bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.

Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,

där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.

12 §-

Över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av

nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift

eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som

vederbörlig tonnageavgiftslängd.

13 §.

Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden

i övrigt må liava därtill förordnat.

Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes

genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande

och minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.

Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter

nämndens sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden

därtill utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen

bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter

å protokollet tecknat intyg.

14 §.

Uet åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort

ske kan och senast inom utgången av november månad 1917:

a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta

utdrag av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens

beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som hos nämnden gjort i 7 §

omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av

nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning

av kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse

jämväl innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända

bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande

vilka nämnden i något avseende beslutat ändring.

15 §.

över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.

16 §.

1 mom. Tonnageavgift inbetalas senast den 20 december 1917

hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där den för fartyget i

längden upptagna hemorten är belägen.

Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å

statsverkets giroräkning i riksbanken i den ordning, som för inbetalning

av medel till länsstyrelse är stadgad.

2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna

tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är

han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

räknat från och med den 21 december 1917 till dess betalning

sker.

o mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,

åligger det Kungl. Mapts befällningshavande att vidtaga åtgärder för

beloppets behöriga indrivning.

Utmätning för indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som

i 2 mom. sägs, verkställes i den ordning, som om uttagande av oguldna

kronoutskylder är stadgad.

17 §‘

Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant

avseende skola av statskontoret utfärdas.

IS §.

Ordförande och ledamöter i tonnageavgiftsnämnden åtnjuta ersättning

för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning

enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden

anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av

nämnden, erforderliga medel.

Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium

uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder

m. m. enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:255 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion med förslag till förordning om tonnageavgift. s. 1 i texten