Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

1917-05-22 · 60 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:58, Betänkande, angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1917 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående vissa ändringar i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Ollas A. Ericsson*, Lyckholm, frih. Fleming,

Bäckström*, Jacob Larsson, Östberg*, frih. Palmstierna, Röing*,

Jeausson i Kalmar*, Rune*, Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren*,

Knaust, Neess, Holmström, von Hofsten, Johansson i Uppmälby,

Jönsson i Boa* och Uddenberg.

* Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 95 A, har Kungl. Ma,j:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen

fogade

Förslag
till
Förordning
om

vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 8, 15, 20, 22, 23, 27, 47 och 51 §§ i

förordningen deri 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 48 käft. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vissa paragrafer i nedan angivna delar — hava följande ändrade lydelse

samt att i samma förordning skall näst efter VII kap. införas ett nytt,

VIII kap. av den lydelse nedan sägs:

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan staddas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

vara den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats å

två eller flera aktier, av det belopp, vara aktierna sammanligt lyda; dock

att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med högre

belopp än det, varå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande

till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger''att detsamma

hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom ersättning

för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte mot aktiebrev

i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrevet utfärdas

å belopp, icke°överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta

aktiebrevet lytt, eller, om det nya aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev,

dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven varit försedda

med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Har behörig stäm pel beläggning av interimsbevis eller interimskvitto

ägt rum, gälle den stämpelbeläggning även för det aktiebrev, mot vilket

interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke aktiebrevet

skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma

åsättes fyllnadsstäinpel.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här ovan

för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning om orsaken härtill.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med anteckning

om orsaken till underläten stämpelbeläggning svare ledamöterna

i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

° Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Check; lika med Växel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningmlakottets betänkande Nr 58.

3

Checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning,

löpande räkning eller annan sådan räkning hos bank, annan kreditinrättning,

sparbank eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran

åter bet idas; lika med Depositionsräkning.

Delaktig hetsbevis; se Lottbrev.

Depositionsräkning, hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

å vilken räkning penningar mottagas för att först efter viss tid eller viss

tid efter uppsägning återbetalas: räntebesked, räntekupong, kvittens eller

annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller erkänner sig hava

mottagit ränta å räkningen, skall av banken, kreditinrättningen eller bankiren,

då anteckning, efter vad nyss blivit sagt, delgives insättaren eller, där sådan

delgivning icke äger rum, då räntebeloppet gottskrives insättaren, förses

med stämpel av 5 öre, om räntebeloppet överstiger 5 men ej uppgår till

10 kronor, samt av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, om

detta uppgår till 10 kronor eller högre belopp.

Yad sålunda är stadgat i fråga om stämpel för ränta å här omförmälda

räkningar äger icke tillämpning i avseende å medel, som äro insatta

för statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse samt riksdagens

verk, så länge dessa medel för sådant verk eller styrelse innestå.

Sökes betalning på grund av bevis om insättning på depositionsräkning

hos offentlig myndighet, skall beviset förses med stämpel av ''2b öre

för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då på

grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Fideikommissbrev om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av

egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Gåva av fast egendom; avhandling därom skall, då den för lagfart

företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt

och skatt för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100

kronor av egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Inkassering av penningar: handling, som innefattar uppdrag därom

och emot vars företeende eller avlämnande betalning fordras; lika med

Växel;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

dock att handling, som avser inkassering av penningar genom postförskott

eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Intecknat skaldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Interimskvitto å aktiebrev; lika med Aktiebrev.

» » å lottbrev; lika med Lottbrev.

Invisning; lika med Växel.

Kapitalräkning eller annan räkning, därå penningar mot särskilt bevis

mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter uppsägning återbetalas;

lika med Depositionsräkning.

Köp av fast egendom; avhandling därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel, som, utom i de fall, varom nedan stadgas,

skall utgöra 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som

icke driver bankrörelse eller som icke är berättigat att erhålla statslån från

egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden, skall beläggas med stämpel

av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

överstiger egendomens värde icke 3,000 kronor och är köparen svensk

medborgare, som icke under nästföregående året taxerats enligt förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett taxerat belopp av minst 1,800

kronor, förses köpeavhandlingen med stämpel allenast av 60 öre för varje

fulla 100 kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

villkor, överlåtes inom den för lagfart föreskrivna tid, räknat från första

fånget, och inom samma tid för lagfart företes samt köpeavhandlingen

därvid är åtföljd av skriftlig, av såväl säljare som köpare på heder och

samvete avgiven förklaring, att icke i någon form lämnats eller skall lämnas

annan betalning för köpet än den, som finnes upptagen i den för lagfart företedda

fångeshandlingen, äger stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund varav sökes lagfart å järnväg, är från

stämpel fri.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag

eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i kommanditbolag

skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives, förses med

stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den i

brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder, eller, om brevet eller

beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar, av det belopp, varå

lotterna eller andelarna sammanlagt lyda; dock att, ifall enligt bolagets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

5

beslut för lott eller andel skall erläggas betalning med högre belopp än

det, varå lotten eller andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande

till det högre beloppet.

Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av lottägaren mottaget,

anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren äger att detsamma

hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande av

betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört sådant

brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i samma bolag, är

fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller beviset utfärdas å belopp,

icke överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta lottbrevet

eller beviset lytt, eller, om det nya lottbrevet eller beviset skall ersätta

flera äldre brev eller bevis, dessas sammanlagda belopp, samt det eller de

äldre breven eller bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning

eller icke skolat med stämpel beläggas. t

Har behörig stämpelbeläggning av interimsbevis eller interimskvitto

ägt rum, gälle den stämpelbeläggning även för det lottbrev, mot vilket

interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke lottbrevet

skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma

åsättes fyllnadsstämpel.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med

den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall förses

med anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis och

delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om orsaken till

underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets styrelse eller,

ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt bolagets beslut uppdragits

åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker. *

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Majrts tillstånd

anordnats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,

då lotteriet avser penningar, av 10 öre för varje hel krona av det belopp,

varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål, av 10 öre

för varje lottsedel.

Se för övrigt 56 §.

Lösöreköp: avhandling därom, se Köp.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

före utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande

ICO kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens,

Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer.

Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den härstädes belånas,

försäljes eiler pa vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel enligt

nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas. Sådan obligation

vare fri från stämpel, därest genom vederbörande magistrats påteckning å

obligationen styrkes, att den blivit för magistraten uppvisad före den 1

januari 1895. A obligation, som i utlandet utgivits och efter ingången

av år 1895 men före den 1 juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren,

om obligitionen före sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt

bekomma påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation, som

Julivit med sådan påteckning försedd, skall, då den härstädes belånas, försäljes

eller på vad sätt det vara må överlåtes, beläggas med stämpel enligt

de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande bestämmelser.

Sökes på grund av obligation, för vilken ovanstående stämpelavgift

icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen

förses med stämpel av 25 öre för varje lulla 100 kronor av det kapitalbelopp,

för vilket betalning sökes;

dock är obligation fri frå$ sistnämnda stämpel, då på grund därav

fordran bevakas i konkurs.

Obligation, som utfärdas endast såsom ersättning för förkommen eller

förstörd sådan handling eller i utbyte mot obligation eller obligationer av

samma utgivare och med samma räntefot, är fri från stämpel, därest den

nya obligationen utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå den förkomna,

forstörda eller utbytta obligationen lytt, eller, om den nya obligationen

skall ersätta flera äldre obligationer, dessas sammanlagda, belopp

samt den eller de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig

ordning eller icke skolat med stämpel beläggas. Obligation, som

sålunda utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ovan stadgade grunder

skall av obligationsutgivaren förses med anteckning om orsaken därtill.

Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats löpande förskrivningar,

vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna

rörelsen, gälle angående dylik förskrivning, ändock att den ej betecknats

som obligation, vad i denna förordning är om obligation stadgat.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Postrem iss växel; se Växel.

Premiekvittens; se Försäkring sbrev.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillning »utskottets betänkande Nr 58.

Revers; se Skuldebrev.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 25 öre för varje fulla

100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav

fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg eller då detsamma

skall vara försett med stämpel lika med obligation i enlighet med

vad här nedan sägs.

Har kommun erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd till upptagande av

amorteringslån, skall, under förutsättning att det till upptagande medgivna

lånets belopp icke understiger 200,000 kronor och att återbetalningstiden

är bestämd till minst 15 år, skuld förskrivning, som utfärdas å lånebeloppet

eller del därav, av utgivaren förses med stämpel såsom för obligation stadgas.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan

kreditinrättning, sparbank eller bankir; lika med Depositionsnikinng. I

fråga om medel, som innestå å sparkasseräkning eller, i sparbank, däremot

svarande räkning, må dock frihet från stämpel äga rum, om beloppet av

deu ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres insättare, vare sig medlen

innestått hela året eller blott en del därav, icke uppgår till 40 kronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöver

den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt för

gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde. .

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

åtagande av förpliktelse.

15 §.

Den obligations utgiva re, som här i riket utlämnar obligation, dagtecknad

löre den 1 juli 1917, skall förse obligationen med anteckning om

dagen, då den utlämnas.

20 §.

1. ______________

2. Har, sedan stämpelavgift jämlikt 8 § erlagts för interimsbevis

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, den å interimsbeviset eller

interimskvittot grundade aktie- eller andelsrätten blivit förverkad, må

stämpelavgiften på ansökan kostnadsfritt återbekommas i den ordning, som

i fråga om restitution av kronoutskylder är föreskriven.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) — — — — — — — — — — — — —

b) — — — — — — — — — — — — — —

c) bank- och växelstämplar ä 5, 10, 20, 30 och 50 öre samt 1, 1.50,

2, 2.50, 3, 3.50, 4, 4.50, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 12.so, 15, 20, 25, 30, 50, 75

och 100 kronor.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, andelsbevis,

delaktighetsbevis och obligationer rum i den ordning, 27 § före
-

skriver.

2.

23 §.

Till handlingar — — — — — — — —

dubbla beläggningsstämplar.

Till växel och annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel

stämpelbeläggas, skola i annat fall än där fråga är om utgörande av den

särskilda stämpel, varmed handlingen skall förses, då på grund därav betalning

sökes hos offentlig myndighet, användas sådana bank- och växelstämplar,

om vilka i 22 § 1 mom. c) förmäles. Enahanda bank- och

växelstämplar skola användas för stämpelbeläggning av sådant, i 8 § under

rubriken för depositionsräkning omförmält och enligt vad under rubrikerna

för checkräkning, kapitalräkning och sparkasseräkning sägs därmed likställt

räntebesked eller annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller

erkänner sig hava mottagit ränta å insatta medel. För beläggning av

andra än nu nämnda handlingar må stämplar, som nyss sagts, icke användas.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,

att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen

eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,

I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

9

som vill låta stämpla dylika blanketter, anmiile sig därom skriftligen hos

general poststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift

å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen fastställer

därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i denna förordning

skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet

blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om ståmpelbeloppet

fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av generalpoststyrelsens

beslut i allmänhet. .

47 §.

1. Den som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning

företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel

stämpelbeläggas, utan att, där handlingen skolat förses med stämpel, fullgöra

vad honom i sådant avseende åligger, så ock den, som åsidosätter vad i 8 §

under rubrikerna för checkräkning, depositionsräkning, kapitalräkning och

sparkasseräkning är stadgat om åsättande av stämpel i där angivna fall,

böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot fem

kronor.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis, då

det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat bolag, som driver

bankrörelse, eller kommanditbolag, eller av sålunda utfärdat interimsbevis

eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, böte tio gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid

förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar, försäljer

eller på vad sätt det vara må överlåter i utlandet utgiven obligation, utan

att handlingen är försedd med föreskriven stämpel eller sådan påteckning

av magistrat, som här ovan under rubriken obligation i 8 § omförmäles,

skall bota tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

\ ad sålunda blivit stadgat i fråga om obligation, som utlämnats

utan att vara försedd med stadgad stämpel, gälle ock i fråga om skuldförbindelse,

som, enligt vad under rubriken skuldebrev i 8 § sägs, skall

förses med stämpel lika med obligation.

4. Den obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation,

dagtecknad före den 1 juli 1917, samt underlåter att förse obligationen

med den i 15 § föreskrivna anteckning, skall bota tjugu gånger den å

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 höft. {Nr 58.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktie- eller lottbrev, andels- eller

delaktighetsbevis eller obligation, som utlämnas i ersättning för eller utbyte

mot annan dylik handling, ej belagd med stämpel, och underlåter

nåo-on, som är pliktig förse aktie- eller lottbrevet, andels- eller delaktighetsbeviset

eller obligationen med anteckning om orsaken därtill, att verkställa

sådan anteckning, straffes med böter från och med tio till och med

etthundra kronor.

5. Anordnare av lotteri, som utan att hava i föreskriven ordning

fritagits från skyldigheten att förse lottsedel med stadgad stämpel, utlämnar

sådan sedel, utan att den därvid är försedd med stämpel, skall

böta tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

Underlåter anordnare av lotteri, som enligt 56 § fritagits från skyldigheten

att förse lottsedel med stadgad stämpel, att påtrycka lottsedel

anteckning, varom i nämnda paragraf stadgas, straffes med böter från och

med tio till och med etthundra kronor.

6. = nuv. 5 mom.

7. - nuv. 7 mom.

8. = nuv. 8 mom.

9. Där handling, i avseende å vars stämpelbeläggning ansvar i 1, 2,

3, 5 eller 6 ''mom. stadgas, icke blivit av den, vilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare även den, vilken såsom bevis om

förvärvad rättighet mottager handlingen eller densamma för annans räkning

försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning företer utan

att belägga den med felande stämpel, underkastad det för felaktig eller

försummad stämpelbeläggning av handlingen stadgade ansvar.

10. = nuv. 9 mom.

51 §.

De i 47, 48 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare

vid allmän domstol. _

Mål, som angår brist bos st ampel försälj are i uppbörden för de till

honom utlämnade stämplar, handlägges i den ordning, som är för balansmål

stadgad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

11

VIII KAP.

Om särskild ordning för vissa stämpelavgifters utgörande.

54 §.

Den i 8 § stadgade stämpelavgiften för rän tebesked, räntekupong,

kvittens eller annan anteckning, varigenom insättare hos bank tillgodoföres

eller erkänner sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken

innestå, må kunna för bankens samtliga insättare på en gång för helt år

och utan användning av stämpel erläggas genom inbetalning, på sätt här

nedan stadgas, av ett belopp, motsvarande den stämpelavgift, som under

nästföregående år skolat utgöras.

Bank, som önskar komma i åtnjutande av sådan rättighet, skall

därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, och skall banken

därvid tillika avlämna skriftlig förbindelse att å nedan stadgad tid

och till behörigt belopp erlägga nu ifrågavarande avgift samt, där Kungl.

Maj:ts befallningshavande tinner sådant erforderligt, för förbindelsens fullgörande

ställa nöjaktig säkerhet.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl. Maj:ts

befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande

godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande

för banken utfärda bevis, att hinder icke möter för banken att i den i denna

paragraf omförmälda ordning fullgöra erläggandet av stämpelavgiften; och

skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg på bankens bekostnad

kungörelse om bevisets meddelande en gång införas i Postoch

inrikes tidningar, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande därom

särskilt underrättar generalpoststyrelsen. Kungl. Maj:ts befallningshavande

skall ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom

i denna förordning stadgas.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos

generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan

inbetalning sker, tillika ingivas ett av nyssnämnda ombud efter granskning

av bankens räkenskaper utfärdat intyg, att det inlevererade beloppet,

beträffande vilket särskild uppgift för varje slag av inlåningsräkning bör

lämnas, utgör den avgift, banken är pliktig erlägga.

Verkställes icke inbetalningen inom den stadgade tiden, har generalpoststyrelsen

att förelägga banken viss tid för fullgörande av inbetalningen.

Försittes även den tid, skall generalpoststyrelsen vidtaga de ytterligare åt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ii

gård er, som erfordras för beloppets indrivande, samt tillika förklara banken

hava förverkat rättigheten att på det i denna paragraf omförmälda

sätt erlägga stämpelavgiften ävensom därom underrätta vederbörandé Kungl.

Majrts befallningshavande. På Kungl. Maj:t ankommer i ty fall att, på

ansökan av banken, pröva, huruvida banken åter må komma i åtnjutande

av sagda rättighet.

O O

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och bankir.

55 §.

Bank, som begagnar sig av den rättighet, varom i 54 § stadgats,

är skyldig att, när helst så påfordras, för det i nyssnämnda paragraf

omförmälda ombud förete sina räkenskaper i vad de avse bankens inlåningsrörelse.

Tredskas banken att fullgöra vad den sålunda åligger, äge Kungl.

Maj:ts befallningshavande förelägga den tredskande vite och till sådant

vite fälla.

Vad ombudet vid granskning av räkenskaperna inhämtat må han

icke yppa i vidare mån än som erfordras för avgivande av det i 54 §

omförmälda bevis.

Yppar ombudet i annat än nu sagt fall vad sålunda hemligt hållas

bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor och vare därjämte skyldig att till fullo gott göra skada, som av

förseelsen kan hava uppkommit.

Ombudet skall ersättas av banken med belopp, som bestämmes av

Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och

bankir.

56 §.

Konungen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till anordnande

av lotteri, må fritagas från skyldighet att förse lottsedel med stämpel,

under villkor att han inom en månad efter varje dragning till generalpoststyrelsen

dels inbetalar den på de till dragningen försålda lottsedlar

belöpande stämpelavgift, dels ock inlämnar ett av notarius publicus på

grund av räkenskaperna för lotteriet utfärdat intyg över antalet sålunda

försålda lottsedlar, därvid i fråga om penninglotteri skall angivas antalet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den

person eller myndighet, som erhållit Knngl. Maj:ts uppdrag att utöva tillsyn

över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för

dragningen.

Inbetalas avgiftsbeloppet icke inom ovan föreskrivna tid, läte generalpoststyrelsen

efter skedd utredning indriva detsamma jämte laga

ränta därå.

A lottsedel, som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må utlämnas utan

stämpel, skall anteckning om medgivandet genom lotterianordnarens försorg

påtryckas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1917.

Därjämte har Kungl. Maj:t genom en den 16 april 1917 dagtecknad

proposition, nr 331, vilken jämväl överlämnats till bevillningsutskottet,

föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av I, 3, 7, 8 och 10 §§, 34 § 2 mom., 36 § 2 mom. och

47 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7, 8 och 10 §§, 34 § 2 inom., 36 §

2 mom. och 47 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Första avdelningen.

Underdomstolar i stad;------ — magistrater och övriga

till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer och köpingar; till

statsförvaltningen hörande myndigheter i municipalsamhällen och med municipalsamhällen

jäidförliga samhällen; notarii publici

övriga avdelningar upptagna.

vid Kungl. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Er.

ö.

Er.

Ö.

Er.

Ö.

Er.

Ö.

Er.

Ö.

—

—

—

frii

t

—

—

—

—

—

—

—

—

frii

t

—

—

—

—

—

25

—

—

50

”

25

50

_

_

_

_

—

—

—

—

fri

t

—

—

—

—

—

—

—

—

fri

t

—

—

—

—

1

—

1

50

_

50

i _

50

1

1

-

Fastighetsbok, utdrag av, som tecknas på, lagfartsbevis

eller på utdrag av lagfarts- eller inteckningsprotokoll.

..................

Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upplägg

i,

som jämlikt § 28 i förordningen angående jordregister

eller 2 kap. 5 § i lagen om fastighetsbildning

i stad eller 30 § i förordningen med

närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad

rekvireras av förrättningsman.........

som eljest begäres:

om avskriften eller utdraget omfattar blott eti

inskrivningsrum..............

om avskriften eller utdraget omfattar mera än

ett inskrivningsrum:

för det första rummet..........

för vartdera av det andra och tredje rummet

för ett vart av efterföljande rum.....

Fiskepass-, se Pass.

Intyg om registrering av mönster......

> att ansökning om varumärkes registrering mottagits

eller att registrering av varumärke

förnyats.................

Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansökning

om tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital .

Expedition som icke här ovan är särskilt nämnd,

varje ark.................

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

7 §•

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller

den eljest kunnig är;

nykterhetsnämnder, alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och

ärenden rörande tillämpning av vad särskilt är stadgat om behandling av

alkoholister;

pensionsinrättningar;

— — utländska hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Byte av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller ■lott i sådant fartyg:

anmälan om bytet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. om förmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens

värde vid tiden för överlåtelsen.

Anmälan, varom här är fråga, skall åtföljas av intyg av trovärdiga,

med saken förtrogna män om fartygets värde.

I övrigt skall i tillämpliga delar i fråga om byte av fartyg gälla

vad om köp av fartyg i denna paragraf är stadgat.

Köp av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om köpet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens

värde vid tiden för överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara svenskt,

skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret förses med stämpel

enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare ävensom vid beställning, som

avser nybyggnad av fartyg, äger här ovan stadgade avgiftsskyldighet icke rum.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade villkor,

överlåtes inom den för anmälan stadgade tid och inom samma tid i

sammanhang med sådan anmälan företes, äger stämpelbeläggning rum endast

för sista fånget.

Anmälan, som här ovan omförmäles, skall åtföljas av skriftlig, såväl

av köparen som av säljaren meddelad uppgift å köpeskillingen ävensom

på heder och samvete avgiven förklaring, att icke i någon form därutöver

lämnats eller skall lämnas annan betalning för köpet.

Sökes på grund av köpeavhandling om fast egendom eller om fartyg

hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling, som

nyss nämnts, eller köpeavhandling om lösören, vilka i säljarens vård kvarbliva,

betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen förses

med särskild stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,

för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är köpeavhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund

därav fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

10 §.

1. lika med nuvarande 10 §.

2. Vid köp av fartyg beräknas stämpelavgiften å köpeskillingen,

därest icke omständigheterna giva anledning till antagande, att denna

understiger fartygets verkliga värde.

Vid byte" av fartyg ävensom vid köp av fartyg, där köpeskillingen

icke kan läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften

beräknas å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga,

med saken förtrogna män.

Vad i detta moment är stadgat i fråga om köp och byte av fartyg

äger motsvarande tillämpning beträffande köp och byte av lott i fartyg.

3. De bevis och intyg samt övriga upplysningar, som prövas

nödiga för styrkande av värdet av i denna paragraf omförmäld egendom,

skola av den avgiftsskyldige tillhandahållas vederbörande myndighet, vid

äventyr att de eljest på" den avgiftsskyldiges bekostnad införskaffas.

34 §.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller

muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 17

icke infört fartyg om minst 40 bruttotons dräktighet eller av lott i sådant

fartyg skola säljaren och köparen hos länsmannen i det länsmansdistrikt

eller stadsfiskalen i den stad, där fartyget vid försäljningen hade

sin hemort, gemensamt göra skriftlig anmälan om det träffade avtalet.

Anmälan skall avgivas i två exemplar, av vilka det ena förses med stämpel

till behörigt belopp. Där avtalet ingåtts skriftligen, skall anmälan åtföljas

av avhandlingen därom samt innehålla uppgift om, vilken av kontrahenterna

denna tillhör.

Länsmannen eller stadsfiskalen skall tillse, att anmälan dels åtföljes

av de i 8 § under rubriken: köp av fartyg omförmälda handlingar och

dels är försedd med stämpel till behörigt belopp och, därest det sistnämnda

icke är förhållandet, anmana kontrahenterna att åsätta felande

stämpel samt därvid erinra om den i 47 § stadgade påföljd för underlåtenhet.

Sedan anmälan befunnits vara behörigen stämpelbelagd och de åsätta

stämplarna funnits vara makulerade, skall länsmannen eller stadsfiskalen

å det stämpelbelagda exemplaret av den ingivna anmälan utan avgift meddela

bevis, att anmälan behörigen stämpelbelagd blivit hos honom företedd,

och om (lagen, då detta skett, varefter berörda exemplar av anrnälningsskriften

tillhandahålles den av kontrahenterna, som ingivit handlingarna.

Har avhandling om köpet åtföljt anmälan, skall enahanda bevis

utan avgift tecknas därå och avhandlingen därefter tillhandahållas den,

som i anmälan uppgivits som dess ägare. ''

Vad i detta moment är stadgat beträffande köp av fartyg äger

motsvarande tillämpning med avseende å byte av fartyg.

36 §J

2. Finner advokatfiskal på grund av anmärkning, som vid den i

1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å stämpelbeläggning,

förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskal vare jämväl

obetaget att, där han för bevarande av kronans rätt finner sådant nödigt,

i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande av felande stämpelbelopp.

Angående klagan över hovrättens beslut i sistnämnda fall o-älle

vad i 20 § 1 mom. är föreskrivet.

47 §.

1.—5. se förslag i kungl. propositionen nr 95 A.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 käft. (Nr 58.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton, eller av lott i sådant fartyg

underlåter att inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret

och därigenom föranleder, att stämpelavgift för fånget icke

i behörig ordning erlägges, böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed

anmälan skolat förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare

för den, som genom byte blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av

lott däri. .

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg, vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton,

eller av lott i sådant fartyg underlåta att förse den i 34 § 2 mom. omförmälda

anmälan vid dess ingivande till vederbörande länsman eller stadsfiskal

med stadgad stämpel, böte vardera hälften av den felande stämpelns

belopp, dock vare minsta bot tjugufem kronor. Lag samma vare för dem,

som träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri.

Där säljare och köpare av fartyg, varom i andra stycket av detta

moment är sagt, eller av lott i sådant fartyg underlåta att inom tid och

på sätt, som i 34 § 2 mom. stadgas, om det upprättade avtalet göra anmälan,

böte vardera ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan

skolat förses, dock vare minsta bot för en var av dem tjugufem kronor;

och gäller vad här är stadgat i tillämpliga delar även med avseende å

dem, vilka med varandra träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs,

eller av lott däri.

7. Har köpare eller säljare av fast egendom eller av fartyg eller

lott i fartyg genom avtal om betalning utöver vad den för lagfarts vinnande

eller vid anmälan till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet företedda köpeavhandling

eller, vad beträffar fartyg eller lott i fartyg, därvid lämnade

uppgift om köpeskillingen innehåller eller genom erläggande eller mottagande

av sådan betalning föranlett, att stämpelavgift icke utgjorts för

hela det belopp, som betingats för den fasta egendomen med vad därtill

hörer eller fartyget eller fartygslotten, böte två gånger den felande stämpelns

belopp, dock icke under tjugufem kronor.

8. —10. se förslag i kungl. propositionen nr 95 A.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 1 och 3 §§, den 1

september 1917 och i övrigt den 1 juli 1917.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 58. 19

Till behandling i sammanhang med nämnda propositioner har utskottet

förehaft en av riksdagens justitieombudsman i hans till innevarande riksdag

avgivna ämbetsberättelse gjord hemställan,

att riksdagen måtte för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse av 7 § i kungl. förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 7 § i kungl. förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften skall erhålla följande ändrade lydelse:

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier — — — arrende- eller nyttjanderätt;

barnavårdsnämnder;

fattigvårdssamhällen — — — delgivas;

fosterbarnsnämnder ävensom, i ärenden angående tillämpning av lagen

om fosterbarns vård, hälsovårdsnämnder och kommunalnämnder;

hushållningssällskap----i ämbetet eller tjänsten.

Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å

avskrift och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl

rum i — — — —--ursprungsbeteckning; i ärenden angående

arbetarskyddslagstiftningens tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare

inom yrkesinspektionen; sä ock i mål och ärenden angående tillämpning

av lagstiftningen om behandling av alkoholister.

Konungen---hamnar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vidare har utskottet i samband med behandlingen av nämnda propositioner

förehaft följande till utskottet hänvisade, i anledning av propositionen

nr 95 A väckta motioner, nämligen I: 106, av friherre Fleming,

1:110, av herr Rooth, 1:111, av herr von Koch, 11:342, av herr Holmström,

II: 347, av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill, samt

II: 357, av herr Jonsson i Hökhult m. fl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1 motionen I: 106 har hemställts,

*att riksdagen ville besluta sådant tillägg till § 8 av förordningen

angående stämpelavgiften, att utländska aktiebrev ävensom lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis i solidariskt bankbolag eller annat bolag, som

driver bankrörelse, samt i kommanditbolag, innan de härstädes belånas,

försäljas eller på vad sätt det vara må överlåtas, skola förses med stämpel

till samma belopp som gälla för motsvarande handling i inländska

bolag — och anhålles, att vederbörande utskott ville vidtaga i förordningen

härför erforderliga ändringar.»

I motionen I: 110 har hemställts,

»att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, såvitt densamma avser

räntestämpel å i sparbank insatta medel för kapitalbelopp till och med

5,000 kronor, icke måtte av riksdagen bifallas.»

I motionen I: 111 har såvitt angår den del av 8 § i stämpelförordningen,

som avser köpeavhandlings stämpelbeläggning vid lagfart, som sökes

för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, hemställts,

att ifrågavarande stycke av 8 § erhåller följande lydelse:

»Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som

icke är berättigat att erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden,

eller för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag,

skall beläggas — — — värde.»

I motionen II: 342 har hemställts,

»att riksdagen med ändring ay Kungl. Maj:ts proposition nr 95 A

ville besluta, att § 8 i den del som avser Köp av fast egendom måtte få

följande lydelse:

Köp av fast egendom; avhandling---— värde.

Köpeavhandling —--------— värde.

Överstiger egendomens värde icke 5,000 kronor--

— — —--—---— — — — — värde.

Där köpeavhandling —--— — — — — fånget.

.Fångeshandling---—---— — — fri.

I motionen II: 347 har hemställts,

»att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition, nr 95 A, med

sådan ändring, att ränteinkomster under 100 kronor å både depositions-,

kapital-, sparkasse- och sparbanksräkning icke beläggas med stämpel; och

torde vi få anhålla, att vederbörande utskott vidtager härför erforderliga

ändringar i föreslagen lagtext.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

21

I motionen II: 357 har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att den del av 8 § i förevarande författningsförslag,

som avser köp av fast egendom, må erhålla följande lydelse:

Köp av fast egendom-------— värde.

Köpeavhandling---— — — — — — värde.

Överstiger egendomens värde icke 5,000 kronor — —--60 öre

för varje lulla 100 kronor, samt om värdet icke överstiger 8,000 kronor

80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling---—----fånget.

Fångeshandling--— — — — — — — — fri,

samt att siffran 40 i den del som börjar med ordet — Sparkasseräkning:

måtte utbytas mot 100.»

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag linnes under

provisorisk huvudtitel »nya inkomster av skattemedel m. m.» upptaget

ett belopp av 18,000,000 kronor. Till ovan omförmälda, vid propositionen

nr 95 A fogade statsrådsprotokoll meddelade dåvarande chefen för finansdepartementet,

att, med hänsyn till de ökade utgifter för krigstidshjälp och

dylikt som sedan statsverkspropositionens framläggande visat sig vara oundgängliga,

nyssnämnda summa för erforderliga nya inkomster måst väsentligen

höjas. Härefter angav departementschefen de ökade utgifterna, vilka

han beräknat uppgå till 28,500,000 kronor, samt lämnade meddelande om

de förslag, som departementschefen hade för avsikt att till deras täckande

framlägga. Bland dessa förslag förekommer det med förevarande proposition

nr 95 A framlagda, vilket avser att genom skärpt stämpelbeskattning å förmögenhetsomsättningen

vinna ett ökat utbyte för statsverket av 4,500,000

kronor. Departementschefen erinrade vidare, hurusom förberedande åtgärder

för införande av nya stämpelskatter redan under år 1909 blivit påbörjade och

att ett utarbetat förslag i sådan riktning förelåge i ett av särskilt förordnade

kommitterade den 29 december sistnämnda år avgivet betänkande

med förslag angående utvidgning av stämpelbeskattningen. Även första

försvarsberedningen hade enligt sitt under år 1914 tryckta betänkande

fäst sin uppmärksamhet å nämnda förslag och ansett, att stämpelbeskattningen

utan egentlig olägenhet borde kunna i vårt land utnyttjas i något

högre grad än hittills ägt rum. I ett av statskontoret den 20 april 1914

avgivet utlåtande i anledning av första försvarsberedningens och 1909 års

stämpelkommitterades nyssnämnda betänkanden hade jämväl statskontoret

förordat vissa nya eller höjda stämpelskatter.

Då det gäller att bereda staten den betydande inkomstökning, varav

den för närvarande är i behov, har bevillningsutskottet, i anslutning till

Utskottet.

Propositionen

nr 95 A.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Höjning av

lagfartsstämpeln
Propositio
nen.

vad bemälde departementschef härom uttalat, ansett, att stämpelbeskattningen

är en av de inkomsttitlar, som närmast böra ifrågakomma att i

ökad utsträckning anlitas. Av de indirekta skatterna torde nämligen ingen

vara i högre grad än stämpelskatterna ägnad att tillgodose kravet därpå,

att de mindre bärkraftiga samhällslagren såvitt möjligt skonas från skatteförhöjningar.

Med den föreliggande propositionen nr 95 A avses, närmare bestämt,

att genomföra en höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och

obligationsstämpeln samt att införa såsom nya stämpelskatter en avgift på

vissa kommunala skuldförbindelser och en avgift på lottsedlar, ävensom

att omlägga till räntestämpel stämpelskatten å bevis om insättning å depositions-

och kapitalräkning samt införa räntestämpel jämväl å avkastningen

av andra på bankräkning insatta medel.

Vad Kungl. Maj:t i nu angivna syften föreslagit har utskottet kunnat

i huvudsakliga delar tillstyrka. Utskottet övergår nu till att yttra sig

rörande de särskilda punkterna i Kungl. Maj:ts förslag.

Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet erinrade

föredragande departementschefen, att den stämpelavgift, som skall

erläggas vid lagfart å köpe- eller bytesavhandling angående fast egendom

sedan år 1857 utgör 60 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde, dock att denna avgift för det fall, att lagfart sökes för aktiebolag,

som icke driver bankrörelse, från och med år 1884 utgår med dubbla beloppet

eller 1 krona 20 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde. Ovan omförmälda, år 1909 tillkallade stämpelkommitterade hade

ansett sig kunna fastslå, att ifrågavarande stämpelavgift, även om den i och

för sig skulle i åtskilliga fall kunna sägas vara en betungande skatt, dock vore

jämförelsevis låg; att skärpning av skattesatserna icke borde antagas komma

att framkalla ökat anlitande av redan nu befintliga utvägar att söka undandraga

sig skatten; att i följd av sådant missbruk avsevärt inflytande på det

finansiella resultatet av lagfartsstämpelns avkastning alltså icke syntes

vara att befara; samt att farhågan för den betungande inverkan en förhöjd

lagfartsstämpel skulle hava på förvärvandet av smärre fastigheter,

även om den visserligen finge anses vara fullt befogad, ingalunda borde

avhålla från ett bättre utnyttjande av lagfartsstämpelns skatteförmåga,

alldenstund det icke förefunnes något hinder för att från den höjda

stämpelavgiften undantaga sådana smärre fastighetsköp, som hade svårt

att bära ökad stämpelskatt.

I överensstämmelse med de av nämnda kommitterade sålunda angivna

grundsatser har Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av den allmänna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

23

lagfartsstämpel n till 1 krona för varje 100 kronor av fastigheten värde,

dock att en skattetatts av 60 öre finge tillämpas, där egendomens värde

icke överstege 3,000 kronor och köparen vore svensk medborgare, som

icke under nästföregående året taxerats enligt förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för ett taxerat belopp av minst 1,800 kronor. Beträffande

den stämpel, som för närvarande utgår med 1 krona 20 öre, då

lagfart sökes för aktiebolag som icke driver bankrörelse, föreslår Kungl.

Maj:t en motsvarande höjning eller till 2 kronor. Aktiebolag som driva

bankrörelse äro enligt Kungl. Maj:ts förslag bibehållna vid den för dem

nu gällande förmånen att vid fastighetsköp endast hava att erlägga vanlig

lagfartsstämpel. Enahanda förmån föreslår Kungl. Maj:t för sådana aktiebolag,

som äro berättigade att erhålla statslån från egnahemslånefonden

eller jordförmedlingsfonden.

Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om lagfartsstämpeln

hava i tre av de ovan omförmälda motionerna vissa ändringar ifrågasatts.

I motionerna II: 342 av herr Holmström och II: 357 av herr Jonsson i

Hökhult m. fl. har föreslagits utsträckning av rätten att få lagfartsstämpeln

beräknad efter 60 öre för varje fulla 100 kronor. Herr Holmström

har i sådant hänseende hemställt, att den av Kungl. Maj:t beträffande

egendomens värde föreslagna gränsen 3,000 kronor måtte höjas till 5,000

kronor. Enahanda yrkande har framstållts i motionen II: 357, där tillika

föreslagits, att om värdet icke överstiger 8,000 kronor stämpeln måtte beräknas

efter 80 öre för fulla 100 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i ifrågavarande hänseende föreslagna gränsen grundar

sig på den utredning, som verkställdes av 1909 års stämpelkommitterade,

och överensstämmer med kommitterades förslag. I betraktande av de

sedan den tiden väsentligt stegrade fastighetspriserna torde den av Kungl.

Maj:t ifrågasatta lindringen svårligen fylla sitt ändamål att underlätta inköp

av smärre fastigheter. Vid sådant förhållande och då de i den senare

av de bägge ifrågavarande motionerna föreslagna bestämmelserna synts utskottet

lämpligt avvägda, har utskottet ansett sig böra förorda deras antagande,

dock med vissa redaktionella ändringar, på sätt utskottets bifogade författningsförslag

utvisar.

Herr von Koch har i motionen 1:111 hemställt, att även aktiebolag,

som driva bankrörelse, ävensom solidariska bankbolag måtte underkastas

skyldigheten att vid fastighetsförvärv erlägga dubbel lagfartsstämpel.

Till stöd härför har motionären anfört i huvudsak följande:

»Bestämmelse om högre lagfartsstämpel för aktiebolag — med nyssnämnda

undantag — än för andra infördes i lagstiftningen genom kungl.

Motionerna

II: 342 och

357.

Utskottet.

Motionen

1:111.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

förordningen om stämpelavgiften den 6 september 1883. Sv. förf.-saml.

1883 nr 41).

I den till 1883 års riksdag avgivna kungl. proposition, som låg till

grund för nämnda förordning, förekom följande, av finansministern till

statsrådsprotokollet avgivna motivering för ifrågavarande stadgande:

''Den utsträckning, bolagsinstitutionens tillämpning under senare tid

vunnit, —--måste komma att hava till följd att fast egendom till

betydande värde samlas hos —--bolag, och att den omsättning av

fastigheten, som i allmänhet äger rum, då den befinner sig i fysiska personers

ägo, icke på långt när blir lika livlig, sedan fastigheten kommit

att tillhöra ett bolag. För den skatt staten anser sig böra upphämta av

fastighet vid dess övergång från en till annan ägare, kräver därför billigheten,

att ersättning beredes genom en särskild Beskattning å de i bolags

hand komna fastigheterna. — — — Då bolagsordning för sådant aktiebolag,

som driver Bankrörelse, gemenligen innehåller föreskrift, att bolaget

icke enligt regeln får äga annan fastighet, än för bankens inrymmande

erfordras, utan att fastighet, som för iakttagande av bolagets rätt måste

inropas, skall så fort som möjligt avyttras, synes icke vara med den ovan

angivna grunden för den ifrågasatta högre lagfartsstämpeln förenligt att

föreskriva dess utgörande jämväl för fångeshandling å fastighet, vilken av

dylikt aktiebolag förvärvad, icke i regeln kommer att under någon längre

tid förbliva i bolagets ägo.’

Riksdagen, som beslöt ett stadgande, överensstämmande med nu

gällande förordnings bestämmelser uti förevarande hänseende, yttrade i

skrivelse nr 78 till Kungl. Maj:t: ’Då den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta

förhöjningen av stämpeln för aktiebolag icke åsyftar förökad statsinkomst

utan endast att förebygga en genom hopandet av fast egendom

i bolagens händer förorsakad minskning i samma inkomster, har riksdagen

ansett sig böra höja stämpeln för köpebrev och därmed likställda handlingar,

på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som icke driva bankrörelse,

till dubbla beloppet mot för andra fastighetsägare.’.

I 45 och 46 §§ lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse stadgas

förbud för bankaktiebolag att förvärva fastighet i annat fall, än då fråga

är om fastighet, avsedd för bankens inrymmande; dock må bankaktiebolag,

till skyddande av fordran å offentlig auktion inropa fastighet, som är för

fordringen utmätt eller pantsatt, men dylik fastighet skall åter avyttras,

så snart det kan ske till belopp, som täcker fordringen.

I 161 och 162 §§ finnas motsvarande bestämmelser för solidariska

bankbolag.

Då syftet med den i nu föreliggande kungl. proposition föreslagna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 25

höjning av lagfartsstämpeln är att uppnå ökad statsinkomst, torde det

kunna med fog ifrågasättas, om skäl finnas för bankaktiebolagens bibehållande

i deras nuvarande privilegierade ställning, åtminstone i den utsträckning,

som nu är fallet.

Till en början är det givet, att inga som hälst skäl förefinnas, varför

bankaktiebolag vid lagfarande av fång å de fastigheter, som de enligt

lagen äro berättigade att utan inskränkning förvärva, d. v. s. fastigheter

för bankernas inrymmande, skola betala lägre stämpel än den som utgöres

vid lagfart för andra aktiebolag. Det i 1883 års proposition förekommande

argumentet, att fastigheterna i regel icke komma att under någon längre

tid förbliva i bankaktiebolagens ägo, saknar här tillämplighet. Om det,

såsom i sistnämnda proposition antages, till följd av bolags fastighetsförvärv

uppstår minskning i omsättningen av fastigheterna, så är det klart,

att denna minskning blir lika stor vid bankaktiebolags förvärvande av

fastigheter för bankernas inrymmande som vid andra bolags fastighetsförvärv.

I dessa tider, då banksammanslagningar med ty åtföljande bankpalatsöverlåtelser

höra till ordningen för dagen, torde ett upphävande av

bankaktiebolagens privilegierade ställning i förevarande hänseende kunna

tillföra staten icke obetydliga belopp, och om man besinnar de oerhörda

vinster, som inhöstas av bankaktiebolagen, vinster som väl i allmänhet

överträffa de flesta andra aktiebolags, synes det vara med rättvisan överensstämmande,

att bankaktiebolagen, åtminstone med avseende å fastigheter

för bankernas inrymmande, jämnställas med vanliga aktiebolag. Att

såsom i propositionen föreslagits låta dem intaga en lika gynnad ställning

som aktiebolag, vilka äro berättigade att erhålla statslån från egnahemseller

jordförmedlingsfonden, synes icke vara motiverat.

Med hänsyn till bankaktiebolagens förut antydda, i allmänhet mycket

betydande ekonomiska resurser torde starka skäl tala för bolagens jämnställande

med andra bolag jjftnväl beträffande andra fastigheter än sådana,

som erfordras för bankernas inrymmande. Det gäller ju att skaffa ökade

statsinkomster och att lägga dessa på de mest bärkraftiga.

På ovan antydda skäl och då de solidariska bankbolagen i allmänhet

torde intaga samma gynnsamma ekonomiska ställning som bankaktiebolag,

synes bestämmelsen om aktiebolags högre stämpelplikt böra utsträckas

att gälla jämväl solidariska bankbolag.»

På de av motionären anförda skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka

förevarande motion, i vad den avser skyldighet för bankaktiebolag och solidariska

bankbolag att erlägga dubbel lagfartsstämpel vid förvärv av fastigBihang

till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 48 käft. (Nr 58.) 4

Utikottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

het, avsedd för bankens inrymmande. I fråga om andra fastigheter åter

har utskottet ansett det skäl, som föranlett den nu gällande bestämmelsen,

fortfarande äga giltighet och sålunda i denna del icke velat ifrågasätta

någon ändring i vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Lagfarts- Vid behandlingen av frågan om lagfartsstäinpel har inom utskottet

hivande i erinrats om den i 2 § av förordningen den 16 juni 1875 angående lagl1faga

lid. * fart å fång till fast egendom förekommande bestämmelsen, enligt vilken

i regel lagfart skall sökas å landet sist vid det lagtima ting, som infaller

näst°efter sex månader, och i stad inom tre månader, sedan fånget skedde.

Beträffande tillämpningen av denna bestämmelse har påpekats, hurusom

det ofta förekommer, att lagfart icke sökes inom laga tid. Det ville således

synas som om den i 3 § av nämnda förordning stadgade vitespåföljden

för försummelse i berörda hänseende icke vore tillfyllest. A andra

sidan har framhållits, att fall kunna förekomma, da skälig anledning finnes

till uppskov med lagfarts sökande.

I anslutning till vad sålunda inom utskottet anförts och då det kan

befaras att en höjd lagfartsstämpel kan bliva en ytterligare anledning till

uppskov, har utskottet ansett sig böra ifrågasätta, att riksdagen fäster Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet på det anmärkta förhållandet, vilket icke saknar

betydelse ur fiskalisk synpunkt. Utskottet hemställer sålunda här nedan,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte, med beaktande av de omständigheter som må utgöra skälig anledning

till uppskov med sökande av lagfart, låta verkställa utredning av

frågan, huruvida genom höjd stämpelavgift eller annan verksam påföljd

förberörda missförhållande må kunna avhjälpas.

Köp och byte Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet har

av fartyg, departementschefen anfört, att det synts följdriktigt, att. i sammanhang

med den föreslagna höjningen av lagfartsstätnpeln även höja stämpeln vid

köp och byte av fartyg. Med anledning av riksdagens skrivelse den 15 juni

1916, nr 264, vore emellertid frågan härom i visst avseende föremål för utredning,

vilken vid avfattandet av sistnämnda proposition icke hunnit avslutas.

Förslag om höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg innefattas

i den senare avlämnade, ovan omnämnda propositionen nr 331. Vadi

fråga härom där föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran.

Höjning av Vid föredragning av förslag till propositionen nr 95 A anförde de
aktiestämpein.

tementschpfen beträffande frågan om höjning av aktiestämpeln bland

Pr opost- r , ..... ,

tionen. 9.M13>T IÖljällClG*

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

27

»Denna stämpel, som erlägges, då aktie- eller lottbrev i inländskt aktiebolag

eller solidariskt bankbolag ävensom, efter 1914 års riksdagsbeslut,

då andelsbevis eller delaktighetsbevis i annat inländskt bolag, som driver

bankrörelse, så ock i kommanditbolag, av bolaget utgives, infördes genom

beslut av 1906 års riksdag och utgör för aktier, lottbrev, andelsbevis och

delaktighetsbevis i nybildade bolag 5 öre för varje fulla 10 kronor av det

belopp, varå aktien, lottbrevet eller beviset lyder, samt för aktier, lottbrev,

andels- och delaktighetsbevis, som eljest utfärdas, 10 öre för varje fulla

10 kronor av nyssnämnda belopp. Kommitterade, som vid avgivandet av

sitt förslag icke haft anledning att sysselsätta sig med stämpelavgiften för

de andels- och delaktighetsbevis, om vilkas stämpelsskatteskyldighet beslut

fattats först vid 1914 års riksdag, hava i frågan om stämpelavgiften för

aktie- och lottbrev framhållit, att giltiga skäl knappast blivit anförda

för den i stämpelavseende nu förefintliga skillnaden mellan å ena sidan

aktier och lottbrev i nybildade bolag och å andra sidan aktier och lottbrev,

som eljest utgivas. Kommitterade hava därför ansett tillfället böra begagnas

att införa likställighet mellan dessa båda slag av värdepapper och

förmenat, att sådan likställighet borde åvägabringas genom att höja stämpeln

för aktier och lottbrev, som utgivas vid bolags bildande, till en procent.»

Kungl. Maj:ts proposition överensstämmer i fråga om aktiestämpeln uuicottet.

i sak med det av kommitterade framlagda förslaget.

Mot vad Kungl. Maj:t i denna del hemställt har utskottet icke haft

något att erinra.

I motionen I: 106 har herr friherre Fleming till stöd för sin ovan Motionen

återgivna hemställan om sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att utländska ^ 106

aktier och lottbrev måtte underkastas stämpelplikt, anfört:

»Uti gällande förordning liksom uti den nu föreliggande propositionen

föreligger beträffande nu nämnda handlingar den olikheten, att för

aktiebrev och lottbrev (samt de under denna rubrik fallande övriga delaktighetsbevis)

stämpelplikt förefinnes endast såvida ifrågavarande handlingar

beröra inländska bolag, under det att obligation, som i utlandet utgivits,

även skall under vissa angivna förutsättningar här i landet stämpelbeläggas.

Orsaken till att aktier uti utländska aktiebolag icke ansetts böra här

i landet stämoelbeläggas torde väl få sökas närmast däruti, att man ansett

en sådan beskattning icke komma att medföra någon avsevärd inkomst för

staten och sålunda icke vidare beaktats. — Då emellertid under de senare

åren inom landet placerats utländska aktier i en icke obetydande utsträckning,

torde det vara värt att tagas i övervägande, huruvida icke sådana

värdehandlingar även borde vara underkastade stämpelavgift.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Rättvisan synes åtminstone kräva, att utländska aktier och lottbrev

med hänsyn till stämpelplikt behandlas lika som utländska obligationer.

Huruvida däremot en ännu längre gående stämpelskyldighet, i likhet med

den för inländska aktier och lotter, bör stipuleras, därom torde icke utan

vidare utredning något bestämt omdöme kunna uttalas.

Att för ifrågavarande utländska aktier och lottbrev m. m. införa stämpelplikt

i samma omfattning som för utländska obligationer torde icke böra

möta några betänkligheter, och torde icke heller för aktiebrev och lottbrev

erfordras de undantag från stämpelplikt, som äro för utländska obligationer

gällande.»

utskottet. Bevillningsutskottet har sökt att erhålla upplysning om, i vilken unge
färlig

omfattning utländska aktier under senare tider inkommit på den

svenska marknaden, men några siffror i fråga härom synas icke finnas att

tillgå. Emellertid är det bekant, att aktier i ett antal utländska företag

numera finna köpare i Sverige, och det kan då synas skäligt, att även sådana

värdepapper likaväl som utländska obligationer underkastas stämpelbeskattning,

då de här i landet försäljas eller på annat sätt överlåtas. Om

utskottet sålunda funnit den av motionären väckta frågan värd beaktande,

har utskottet dock icke velat, på sätt motionären avsett, för riksdagen

framlägga förslag till bestämmelse i ämnet. Frågan tarvar nämligen otvivelaktigt,

icke minst ur internationella synpunkter, en mera ingående

utredning än utskottet varit i tillfälle att verkställa. Utskottet skall därför

inskränka sig till att hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning av ifrågavarande spörsmål ävensom,

därest utredningen därtill giver anledning, om framläggande för riksdagen

av förslag i ämnet.

Höjning av

obligationsstämpeln

samt införande

av stämpelskatt

ä vissa

kommunala

skuldförbindelser.

Propositionen.

I fråga om höjning av stämpeln för obligationer samt införande av

stämpelskatt för vissa kommunala skuldförbindelser anförde departementschefen

(prop. 95 A) bland annat följande:

»Stämpelskatt å obligationer infördes i Sverige genom stämpelförordningen

den 9 augusti 1894 och utgår fortfarande med det då fastställda

beloppet av 30 öre för belopp ej överstigande 100 kronor och därutöver

30 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

Då statens ökade inkomstbehov påkallade reglering av gällande stämpelskatter,

hade kommitterade ansett höjning av obligationsstämpeln böra

ifrågakomma i ett av de främsta rummen. Kommitterade ansåge nämligen

obestridligt, att det kapital, som nedlades i obligationer, ägde en betydande

skattekraft, ävensom att obligationsutgivaren i regel utan olägenhet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

29

kunde bära en måttlig stämpelskatt. Med stöd av en jämförelse mellan

främmande länders stämpelsatser för obligationer och den i vårt land

gällande och då enligt kommitterades mening befogade invändningar ej

kunde resas mot att obligationsstämpeln avsevärt ökades, förordade kommitterade

en fördubbling av skattesatsen, varigenom den alltså skulle

komma att utgå med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

Kommitterade hade därjämte i syfte att förebygga kringgående av

stadgandet om obligationsstämpeln föreslagit, att, därest kommun erhållit

Kungl. Maj:ts tillstånd till upptagande av amorteringslån, skulle, under förutsättning

att det till upptagande medgivna lånets belopp icke understege

200,000 kronor och att återbetalningstiden vore bestämd till minst 15 år.

skuld förskrivning, som utfärdades å lånebeloppet eller del därav, av utgivaren

förses med stämpel till samma belopp, som för obligation stadgas.

Vad kommitterade i förevarande avseende förordat, har icke givit statskontoret

anledning till erinran. Visserligen skulle det, säger statskontoret,

kunna ifrågasättas, huruvida icke, därest en sådan bestämmelse om beläggning

med stämpel av vissa kommunala skuldförbindelser som den föreslagna

bleve beslutad, motsvarande stämpelplikt borde införas för enahanda skuldförbindelser,

som utfärdas av bolag o. d. Statskontoret ansåge dock skäl

föreligga att först avvakta någon tids erfarenhet om verkan av den stämpelplikt,

som kunde varda ålagd kommunala förbindelser.»

Det förslag i fråga om stämpelskatteskyldighet för obligationer och

skuldsedlar, som innefattas i propositionen nr 95 A, ansluter sig helt till

det av kommitterade avgivna och av statskontoret förordade.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit beträffande höjning av obligationsstämpeln

har utskottet biträtt. -Däremot har utskottet icke kunnat

tillstyrka, att stämpelplikt införes för vissa kommunala skuldförskrivningar,

som icke utgöras av obligationer. Statskontoret har, på sätt ovan är återgivet,

ifrågasatt, huruvida icke den av Kungl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagna bestämmelsen borde föranleda, att enahanda skuldförbindelser,

utfärdade av bolag o. d., borde underkastas motsvarande stämpelplikt.

Det med bestämmelsen avsedda syftet att förebygga kringgående av obligationsstämpeln

kan enligt utskottets mening icke utgöra tillräckligt skäl

för att ålägga vissa låntagare för vissa av dem utgivna skuldförbindelser

en väsentligt högre skattskyldighet än den, som i motsvarande fall utkräves

av andra låntagare. Förslaget har synts utskottet så mycket mindre

böra förordas som den högre skattskyldigheten drabbar kommunerna, vilkas

upplåning på billiga villkor det otvivelaktigt ligger i statens intresse att

underlätta.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Omläggning

till råntestämpel

av stämpelskatten

ä

bevis om insättning

å depositions-

och

kapitalräkning

samt införande

av

räntestämpel

jämväl å avkastningen

åt

andra på

bankräkning

insatta medel.

Propositionen.

Till det vid propositionen nr 95 A fogade statsrådsprotokollet anförde

föredragande departementschefen vidare följande.

»Enligt nu gällande bestämmelser skall bevis om insättning å depositionsräkning

hos bank eller bankir ävensom å kapitalräkning eller annan

räkning, därå penningar mot särskilt bevis mottagas för att först efter viss

tid eller viss tid efter uppsägning återbetalas, vid utgivandet förses med

stämpel av 50 öre för deponerat belopp, som ej överstiger 1,000 kronor,

och därutöver 50 öre för varje påbörjat tusental kronor, dock med viss

lindring i avgiftsbeloppet för insättning, som icke överstiger 500 kronor.

Kommitterade, vilka funnit dessa bestämmelser icke hava lämnat ett

resultat, motsvarande det, som man kunde haft anledning förvänta, hava

förordat dels en sådan omläggning av stämpelskatten å depositionsbevis

och därmed uti förevarande hänseende nu likställda bevis, att till grund

för beräkningen av denna skatt borde läggas, icke det belopp, varå insättningsbeviset

lyder, utan i dess ställe den årliga avkastning, som å sålunda

insatta medel erhålles, dels ock införande av enahanda stämpelskatt jämväl

å avkastningen av medel innestående å checkräkning, upp- och avskrivningsräkning,

giroräkning, folioräkning, löpande räkning eller annan sådan

till sparkasseräkning icke hänförlig räkning hos bank, annan kreditinrättning

eller bankir, därå penniftgar mottagas för att vid anfordran återbetalas.

Såsom skattesatser hava föreslagits 5 öre för räntebelopp, överstigande

5 men ej uppgående till 10 kronor, samt 10 öre för varje fulla 10

kronor av räntebelopp, uppgående till 10 kronor eller mera. Räntestämpel

å penningar, som innestå i sparbank, skulle enligt den åsikt, kommitterades

flertal omfattat, icke ifrågakomma. För ränta å sparkasseräkning hava

kommitterade föreslagit en stämpelavgift av 10 öre för varje fulla 10 kronor

av räntebeloppet, dock att stämpelfrihet skulle äga rum, om det tillgodoförda

räntebeloppet för ett år icke uppgått till 20 kronor.

Då kommitterades flertal icke velat till beskattning föreslå sparbanksmedel,

hade huvudsakliga skälet härtill varit, att det syntes mindre

lämpligt att genom stämpelbeskattning betunga sparbankernas på förvärvande

av vinst icke anlagda verksamhet för uppsamlande av smärre besparingar.

Om sparbanksrörelsen i ett eller annat avseende kommit att

överskrida sitt naturliga verksamhetsområde, borde detta enligt flertalets mening

regleras icke i beskattningsväg utan genom införande av skärpt kontroll

å dessa bankers skötsel och genom vidtagande av till äventyrs nödiga

ändringar i gällande författningar rörande sparbankerna. Att å andra sidan

från här ifrågavarande beskattning undantaga sparkasseräkningar hade kommitterades

flertal icke funnit tillrådligt, enär därigenom den föreslagna

räntestämpelns effektivitet skulle i väsentlig grad äventyras, varjämte näp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskotteta betänkande Nr 58.

31

peligen tillräckliga skäl torde vara anförda för att skillnad skulle göras

mellan ränteavkastning å depositions- och kapitalräkningar samt — åtminstone

en mera avsevärd — dylik avkastning å sparkasseräkning.»

För egen del ansåg departementschefen försiktigheten bjuda, att

räntestämpeln utsträcktes att omfatta alla slag av bankräkningar, därå

penningar mottagas för förräntning. Det kunde eljest befaras, att insättarna,

måhända i stor utsträckning, skulle begagna sig av möjligheten att

överflytta medel från de bankräkningar, vilka berördes av skatten, till

andra räkningar, å vilkas innestående medel skatten ej Ange tillämpning.

Genom räntestämpelns införande och genom utvidgningen av denna

beskattningsform till alla de områden, som kreditinrättningarna öppna

för den allmänhet, som genom penningars insättande å bankräkning av

det ena eller andra slaget vill på en gång hava sina tillgångar i gott förvar

och av dem erhålla en säker avkastning, torde, anförde departementschefen

vidare, under förutsättning av erforderlig kontroll över själva stämpelbeläggningen,

vara sörjt för att ett kringgående av beskattningsbestämmelserna

näppeligen kunde ifrågakomma.

Departementschefen fortsatte:

»Genom att låta räntestämpeln utgå i förhållande till räntebeloppet och

icke i förhållande till det insatta kapitalets storlek har man sörjt för en

rättvist avvägd beskattning av de insatta medlen, vunnen genom beaktande

av de skiljaktigheter med avseende å räntefotens storlek, som förekomma

vid olika placeringar, och av den olika tidrymd placeringarna avse.

I fråga om skattesatsens storlek har jag anslutit mig till kommitterades

förslag. I regel blir skatten alltså ungefär en procent av räntebeloppet.

För mindre belopp, innestående i sparbank eller, i andra kreditinrättningar,

å sparkasseräkning, har jag, ävenledes i likhet med kommitterade,

funnit skattefrihet böra äga rum. Men jag har ansett gränsen för

skattepliktens inträde böra höjas utöver vad kommitterade föreslagit. Sålunda

har jag tänkt mig, att skattskyldighet skulle inträda först i fråga

om räntebelopp av 40 kronor och däröver, i stället för enligt kommitterades

förslag redan vid ett räntebelopp av 20 kronor.»

I tre av de föreliggande motionerna har ifrågasatts utvidgning av

den av Kungl. Maj:t föreslagna stämpelfriheten för mindre belopp. Det

mest vittgående yrkandet härutinnan har framställts i den av herrar

Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill avgivna motionen 11:347, vari

hemställts om skattefrihet för ränteinkomster under 100 kronor å depositions-,

kapital-, sparkasse- och sparbanksräkning. I motionen I: 110 har

herr Rooth ifrågasatt, att räntestämpel icke måtte utgå för avkastningen

Motioner.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

å i sparbank insatta medel till kapitalbelopp av 5,000 kronor och därunder.

Slutligen har i motionen II: 357 av herr Jonsson i Hökhult m. fl.

hemställts, att den av Kungl. Maj:t i fråga om medel, som innestå å

sparkasseräkning eller däremot i sparbank svarande räkning, föreslagna

gränsen för stämpelfrihet, 40 kronor, måtte höjas till 100 kronor.

utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att ersätta den nu utgående depositionsstäm
peln

med räntestämpel och att utsträcka tillämpningen av denna form av

stämpelbeskattning till de övriga bankräkningar, som i förslaget avses, har

utskottet ansett sig böra tillstyrka. Endast härigenom torde nämligen en

effektiv beskattning på ifrågavarande område kunna ernås. Vid genomförandet

av denna i’äntebeskattning bör emellertid tillses, att densamma

såvitt möjligt icke kommer att drabba de mindre bemedlades mödosamt

hopbringade besparingar. Vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit

har utskottet, i likhet med förenämnda motionärer, icke ansett tillfyllest.

Med hänsyn icke minst till penningvärdets fall torde det finnas goda skäl

för att från stämpelavgift befria avkastningen av icke oväsentligt större

kapital än 800 kronor, som under förutsättning av förräntning efter 5 %

skulle motsvara det av Kungl. Ma:jt föreslagna stämpelfria maximum 40

kronor. Vid övervägande av de olika möjligheter att tillgodose det angivna

syftet, vilka i hithörande motioner ifrågasatts eller eljest erbjuda sig, har

utskottet till en början funnit sig icke kunna tillstyrka det förslag, som

framställts av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i Fridhill. Därigenom

skulle nämligen öppnas så vidsträckta möjligheter att genom insättning på

olika slag- av bankräkningar och genom anlitande av flere banker undandraga

även mycket betydande räntebelopp stämpelbeskattning, att hela resultatet

av räntestämpelns införande kunde äventyras. I herr Rooths förslag

har gränsen för stämpelfrihet satts högre än utskottet ansett tillrådligt

och den av honom ifrågasatta beräkningsgrunden har dessutom synts

utskottet mindre lämplig. Däremot har utskottet funnit den av herr Jonsson

i Hökhult m. fl. ifrågasatta begränsningen av stämpelfriheten vid 100

kronors räntebelopp vara väl avvägd, då det gäller insättning i sparbank.

I fråga om sparkasseräkning i andra penninginrättningar har utskottet däremot

ansett syftet icke påkalla en så väsentlig höjning av den av Kungl.

Maj:t föreslagna gränsen, utan velat för sin del ifrågasätta gränsens bestämmande

till 50 kronors xäntebelopp.

Kooperativa Vid behandlingen av frågan om räntestämpeln har inom utskottet

kassör, uttalats önskvärdheten därav, att insättningar å sparkasseräkning i sådan

centralkassa för jordbrukskredit, som omtalas i lagen den 18 juni 1915,

innefattande vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, även
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

33

som insättningar å liknande räkning i andra kooperativa kassor icke måtte

drabbas av räntestämpel i större utsträckning än insättningar i sparbank.

Utskottet, som icke varit i tillfälle att underkasta detta spörsmål den

närmare undersökning det säkerligen tarvar, har emellertid ansett sig böra

föreslå riksdagen, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville taga frågan i övervägande och, om förhållandena därtill föranleda,

förelägga riksdagen förslag till särskilda bestämmelser i ämnet.

Beträffande stämpel å lottsedlar anförde departementschefen:

»I flertalet främmande länder, där lotterier äro tillåtna, har staten

genom . särskild beskattning av företagen velat göra sig delaktig av den

stora vinst, dylika företag i allmänhet lämna. Att så icke varit förhållandet

i vårt land, beror naturligtvis därpå, att inhemska lotterier varit i princip

här i landet förbjudna. De förenämnda stämpelkommitterade hava,

utan att inlåta sig på den omtvistade frågan, huruvida och i vilken mån

lotterier böra tillstådjas, ansett sig böra framhålla, att det lärer kunna

tagas för avgjort, att lotterier under åtminstone en avsevärd framtid komma

att här i landet bedrivas, och, säga kommitterade, vid sådant förhållande

synes med skäl kunna ifrågasättas, om icke staten här liksom i andra länder

bör genom beskattning skaffa sig del av de rikliga medel, som användas

för lotteriändamål. De penningtillgångar, som framträda vid inköp av

lotter, särskilt av lotter i penninglotterier, hava visat sig vara i mycket

hög grad okänsliga för den dryga belastning av desamma, som plägat utgå

i form av överpris på lotter eller andelsbevis i sådana; och det torde med

visshet kunna antagas, att en beskattning i form av en stämpel å lottsedlarna

skulle — jämte det den gåve staten en icke så alldeles obetydlig

inkomst — för lottägarna bliva jämförelsevis litet märkbar. Skatten borde

emellertid icke drabba lotteriföretaget, utan läggas så, att den träffade

lottköparen. Detta syfte vunnes enklast genom att stämpelbelägga lottsedlarna

och icke, såsom ofta sker utomlands, låta skatten utgå av lotteriföretagets

tillgångar.

För att från skatt undantaga lottsedlar i lotterier, vilka avse bortlottning

av lösören för välgörande ändamål eller av konstsaker till svenska

konstidkares understöd och uppmuntran och vilka på grund av det synnerligen

behjärtansvärda ändamålet icke lämpligen böra på något sätt försvåras,

hava kommitterade med beaktande därav, att för anordnande av

dylika lotterier erfordras tillstånd av Konungens befallningshavande, under

det att för anställandet av andra lotterier kräves medgivande av Kun°d.

Maj:t, föreslagit att skatteplikt skall förefinnas endast för lottsedlar i lotBihang

till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 käft. (AV 58.) 5

Lottsedel
stämpel.

Propositio
nen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

terier av senare slaget. Kommitterade hava vidare i fråga om skattepliktens

storlek skilt emellan två grupper av lotterier, nämligen å ena sidan

lotterier, däri vinsterna utgöras av penningbelopp, samt å andra sidan

lotterier med vinster bestående av lösören eller eljest andra värdeföremål

än penningar. Skattekraften hos lottsedlarna i dessa olika slag av lotterier

vore väsentligen olika. Vad beträffar penninglotteriernas lottsedlar, torde

dessa utan olägenhet kunna bära en stämpel av 10 procent av lottsedlarnas

nominella värde. En dylik stämpel skulle däremot vara väl dryg för

lottsedlar i flertalet varulotterier och dessutom i åtskilliga fall komma att

utgå med belopp, som på grund av sin ojämnhet vore för lottsedlarnas

avsättning något hinderligt. Med hänsyn härtill hade kommitterade föreslagit

en låg fix stämpel för dylika lottsedlar, närmare angiven till 10 öre

för varje lottsedel.

Statskontoret har förklarat, att kommitterades förslag om införande

av stämpel å lottsedlar och om sättet för denna skatts upptagande i

vissa fall icke givit anledning till något särskilt uttalande från statskontorets

sida.

I enlighet med vad sålunda blivit föreslaget har jag inrymt bestämmelser

om stämpelavgift å lottsedlar i det förslag till utvidgning av stämpelbeskattningen,

varom nu är fråga, och har jag däri även upptagit det

förslag till särskild ordning för skattens erläggande, som av kommitterade

upprättats och som i författningsförslaget återfinnes under 56 §•»

Förslaget att stämpelbeskatta lottsedlar har utskottet funnit fullt

befogat och mot de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna i fråga om

skattesatser och undantag från stämpelplikt har utskottet icke haft något

att erinra. Utskottet har dock icke velat lämna oanmärkt, att genom bifall

till förslaget den olägenheten uppstår, att utländska lotterier som finna

avsättning för sina lotter hår i landet, komma i en gynnsammare ställning

än inhemska. Med hänsyn till det enligt förordning den 6 augusti

1881 gällande förbud mot att avyttra lotter i, bland annat, utländska lotterier

kan någon stämpelbeläggning av utländska lottsedlar, vilka trots

nämnda förbud avyttras till köpare i Sverige, uppenbarligen icke ifrågasättas.

Huruvida genom någon annan beskattningsforin den önskvärda likställigheten

mellan utländska och inhemska lotterier i berörda hänseende må

kunna åvägabringas, har utskottet icke varit i tillfälle att utreda. Det

har emellertid synts utskottet önskvärt, att frågan blir föremål för prövning

och har utskottet därför ansett lämpligt, att riksdagen fäster Kung].

Maj:ts uppmärksamhet på densamma.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

35

I fråga om stämpel å interimsbevis och interimskvitto å aktiebrev interimsbevis

och lottbrev anförde departementschefen följande: a aktier m.m.

»Efter det svenska bankföreningen i underdånig skrivelse i september Fro^Uo''

1915 hemställt om vissa ändringar i stämpelförordningen i syfte att undanröja

nu förefintliga svårigheter i fråga om stämpling av interimsbevis och

promesser å aktiebrev och lottbrev, hava general poststyrelsen och statskontoret

ävensom patent- och registreringsverket i detta ärende avgivit underdåniga

utlåtanden. De två sistnämnda ämbetsverken hava även yttrat sig

över vissa av generalpoststyrelsen uttalade önskemål rörande förtydligande

och kompletterande av stämpelförordningens bestämmelser i särskilt angivna

hänseenden. För lösning av de uppkomna frågorna hava ämbetsverken

antytt i större eller mindre grad från varandra avvikande utvägar. Särskilt

har patent- och registreringsverket, vars utlåtande först den 20 februari

1917 inkommit till finansdepartementet, anvisat utvägar för frågans

lösning, vilka för sitt genomförande kräva ändringar på aktiebolagslagstiftningens

och närliggande områden av den omfattning, att deras lämplighet

och konsekvenser icke utan noggrann granskning kunna bedömas. Jag har

fördenskull icke, såsom jag önskat, varit i tillfälle att nu upptaga dessa

frågor till sådan behandling i sammanhang med övriga av mig ifrågasatta

äpdringar i stämpelförordningen, att de kunna vinna en fullständig lösning.

Åtskilliga skäl tala dock för, att redan nu försök göras att åstadkomma

en provisorisk lösning av en av de uppkomna frågorna. Då år 1914 i

stämpelförordningen infördes bestämmelser avseende att i fråga om stämpelskatteskyldighet

likställa promesser å aktie- och lottbrev med aktie- och

lottbrev, skedde detta i avsikt att förebygga kringgående av gällande bestämmelser

om stämpelbeskattning av dylika brev. Emellertid borde till fullständigt

förebyggande av dylikt kringgående bestämmelser om stämpelskatteskyldighet

för bevis om verkställd inbetalning å aktie eller lott (interimsbevis,

interimskvitto) snarare hava givits. Generalpoststyrelsen har fäst

uppmärksamheten å denna lucka i lagstiftningen och de två andra ämbetsverk,

vilka, enligt vad jag nyss anförde, i frågan avgivit utlåtanden, hava

ävenledes framhållit att här förelåge en lucka, som behövde fyllas. Jag

har i enlighet med dessa uttalanden låtit utarbeta* förslag om stämpelskatteskyldighet

för ifrågavarande interimsbevis och interimskvitton såsom

för aktie- och lottbrev. Samtidigt har jag funnit det riktigast att ur uppräkningen

av stämpelpliktiga handlingar utesluta promesserna. När 1914

dessa infördes såsom stämpelpliktiga i likhet med aktier och lottbrev, torde

man närmast hava avsett att därmed träffa just ifrågavarande interimsbevis

och interimskvitton. Då emellertid aktiebolagslagen i 27 § skiljer mellan

dessa och promesserna, måste man redan ur terminologisk synpunkt und
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vika att i stämpelförordningen sammanblanda dem, och då härtill kommer,

att det ändamål, man 1914 ville vinna med stämpelbeläggandet av promesserna,

ur skatteteknisk synpunkt riktigast nås genom att göra interimsbevis

och interimskvitton stämpelpliktiga, kunna utan olägenhet promesserna

ur stämpelförordningen uteslutas.

Oavsett de skäl, som sålunda angivits för att ur stämpelförordningen helt

utesluta promesserna, hava, vad 27 § angår, särskilda grunder föranlett deras

undantagande från denna paragrafs speciella stadganden. Då dessa grunder

jämväl äga sin giltighet beträffande interimsbevisen och interimskvittona,

vilka nu föreslagits skola träda i promessernas ställe, tillåter jag mig något

beröra denna fråga. Den i 27 § stämpelförordningen stadgade skyldighet att

låta stämpling av aktiebrev, lottbrev, promesser m. fl. handlingar av likartad

natur alltid verkställas genom generalpoststyrelsens försorg har, vad beträffar

promesser, visat sig i praktiken medföra så gott som oöverstigliga svårigheter.

Promesser, likasom interimsbevis, kunna icke på förhand stämpelbeläggas

eller åsättas stämplingsbevis, avseende visst belopp, enär det icke

blir känt, huru de skola stämpelbeläggas, förr än just vid det tillfälle, då

de skola utgivas, d. v. s. sedan aktie- eller lottägaren verkställt betalning;

det ligger nämligen i hans makt att inom vissa gränser i en eller flera

omgångar betala större eller mindre del av det belopp, han skall erlägga

för aktien eller lotten. Den apparat, varmed stämpling hos generalpoststyrelsen

verkställes, är icke anordnad för stämpling av enstaka handlingar,

utan kan med fördel användas endast för stämpling på en gång av ett

större antal handlingar, vilka alla skola åsättas stämpel till samma belopp.

Genom dessa förhållanden hava stora svårigheter uppstått såväl för de avgiftspliktiga

bolagen som för generalpoststyrelsen, och förslag hava framställts

om ändrade bestämmelser, åsyftande en mera lämplig ordning för

ifrågavarande stämplings verkställande. Då emellertid dessa förslag ännu

icke kunnat underkastas tillräckligt noggrann prövning och det är av vikt,

att de övriga förslag till ändringar i stämpelförordningen, som jag nyss

berört, så snart ske kan överlämnas till riksdagens prövning, böra åtminstone

redan nu promesserna avskiljas från den grupp av handlingar, som

skola stämplas i den'' i 27 § angivna ordning, frånsett de skäl, som eljest,

enligt vad ovan sagts, tala för deras uteslutande ur förordningen i allmänhet.

Härigenom torde den mest påtagliga olägenheten av nu gällande

bestämmelser kunna på ett enkelt sätt avlägsnas, utan att någon nämnvärd

fara för beskattningsbestämmelsernas kringgående torde behöva uppstå.

Jag föreställer mig nämligen, att då generalpoststyrelsens åliggande

att ombesörja aktie- och lottbrevens stämpling fortfarande bibehålies och

nämnda styrelse har att fastställa det belopp, med vilket stämpel skall

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

37

utgöras, generalpoststyrelsen icke torde medgiva något avdrag vid stämpelberäkningen

för stämpelbeläggning å interimsbevis eller interimskvitto,

utan att hava förvissat sig om att dylik beläggning i verkligheten ägt rum.

Det ligger i sakens natur, att då i förordningen interimsbevis och interimskvitton

träda i promessernas ställe, 27 § ej heller bör omfatta dem; vad

nyss sagts om de med där stadgade förfarande förbundna olägenheter i

fråga om promesserna, äger sin fulla giltighet även beträffande nämnda

andra handlingar.»

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition i förevarande del har

inom utskottet ifrågasatts sådan ändring i de av Kungl. Maj:t föreslagna

bestämmelserna, att interimsbevis skulle kunna under viss förutsättning

undantagas från stämpelplikt. Det inom utskottet väckta förslaget avsåg,

att utgivare av aktiebrev eller lottbrev skulle vara befriad från skyldighet

att stämpelbelägga interimsbevis, därest han hos generalpoststyrelsen på

en gång inbetalade sammanlagda stämpelbeloppet för de aktiebrev eller

lottbrev, som samtidigt skulle utgivas eller ock för samma stämpelbelopp

ställde godkänd säkerhet.

I anledning av nämnda förslag har bevillningsutskottet efter därom

i vederbörlig ordning gjord framställning mottagit generalpoststyrelsens utlåtande,

varav framgår, att svenska bankföreningen i sin av departementschefen

i ovan återgivna anförande omnämnda skrivelse framställt ett med

ovanberörda ändringsförslag i huvudsak sammanfallande förslag samt att

generalpoststyrelsen häröver yttrat sig. Det inom utskottet väckta förslaget

tillhör sålunda de frågor, om vilka departementschefen i nämnda anförande

yttrat, att de icke utan noggrann granskning kunde bedömas ävensom

att han icke varit i tillfälle att i detta sammanhang framlägga förslag

till deras lösning.

Generalpoststyrelsens ovannämnda, till bevillningsutskottet avgivna

utlåtande, vilket såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har synts utskottet

ådagalägga, att den av Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningen beträffande

stämpelbeläggning av interimsbevis icke är i allo tillfredsställande.

Då föredragande chefen för finansdepartementet emellertid uttryckligen

betecknat nämnda anordning såsom en provisorisk lösning av frågan, torde

utskottet kunna uttala sin förvissning därom, att Kungl. Maj:t skall, efter

verkställd ytterligare utredning i ämnet, till nästkommande års riksdag

avlåta förslag till de ändringar i vad som nu föreslagits, till vilka utredningen

kan giva anledning.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Propositionen

95 A i

övrigt.

Propositionen

nr 331.

i. 0:s framställning.

Ur det stycke under 8 §, som börjar med ordet Checkräkning, torde

ordet sparbank böra utgå.

De genom propositionen nr 95 A föreslagna ändringar i stämpelförordningen,

om vilka utskottet icke ovan yttrat sig, föranleda icke någon

erinran från utskottets sida.

Av de ändringar i gällande stämpelförordning, som Kungl. Maj:t

genom propositionen nr 331 föreslagit, bar den som rör stämpelavgift vid

köp ock byte av fartyg ovan av utskottets berörts, därvid utskottet anslutit

sig till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Beträffande vad Kungl. Maj:t under 7 § föreslagit om stämpelfrihet

för alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och ärenden rörande tilllämpning

av vad särskilt är stadgat om behandling av alkoholister har

utskottet att påpeka, att justitieombudsmannens ovan återgivna framställning

angående ändrad lydelse av 7 § i stämpelförordningen innehåller

förslag i enahanda syfte men av annan lydelse än det av Kungl. Maj:t

framställda. Utskottet, som icke ansett sig böra i anledning av justitieombudsmannens

förslag ifrågasätta ändring av den avfattning, bestämmelsen

nu erhållit i Kungl. Maj:ts förslag, har icke heller i övrigt haft något

att erinra mot de ändringar i stämpelförordningen, som genom propositionen

nr 331 föreslagits.

Vad justitieombudsmannen i sin förenämnda framställning eljes hemställt,

har utskottet kunnat oförändrat biträda.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts proposition nr 95 A icke kunnat oförändrad bifallas

och med bifall till de ändringar i gällande stämpelförordning,

som innehållas i det med propositionen nr 331

framlagda förslaget, samt i anledning av justitieombudsmannens

ovan omförmälda framställning, antaga det förslag

till förordning om vissa ändringar i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, som

finnes såsom bilaga 1 fogat vid detta betänkande;

2) att motionerna

I: 110 av herr Rooth,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

39

I: 111 av herr von Koch,

II: 342 av herr Holmström,

II: 347 av herrar Olsson i Ramsta och Jönsson i

Fridhill samt

II: 357 av herr Jonsson i Hökhult m. fl.

må anses besvarade genom vad utskottet ovan

under 1) hemställt;

3) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t, med erinran om de ofta förekommande fall då

lagfart å^ fast egendom icke sökes inom de i 2 § av

förordningen angående lagfart å fång till fast egendom

föreskrivna tider, anhålla, att Kungl. Maj:t ville, med

beaktande av de omständigheter som må uteröra skalis:

anledning till uppskov med sökande av lagfart, låta

verkstålla utredning av frågan, huruvida genom äventyr

av höjd stämpelavgift eller annan verksam påföljd förberörda

missförhållande må kunna avhjälpas, ävensom

till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen

kan föranleda;

4) att riksdagen måtte, i anledning av motionen

I: 106 av herr friherre Fleming, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,

huruvida aktier och andra andelsbevis i utländska

företag lämpligen böra bliva föremål för stämpelplikt,

innan de härstädes belånas, försäljas eller eljes

överlåtas, ävensom, därest utredningen därtill föranleder,

till riksdagen inkomma med förslag till bestämmelser i

ämnet; samt

5) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

— med uttalande att enligt riksdagens mening den i det

av utskottet nu förordade förslaget föreskrivna räntestämpeln

icke bör beträffande insättningar å sparkasseräkning

i sådan centralkassa för jordbrukskredit, varom

stadgas i lagen den 18 juni 1915, innefattande vissa

bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, eller

å liknande räkning i andra kooperativa kassor erhålla

tillämpning i större omfattning än utskottet ifråga om

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

insättningar i sparbank föreslagit — hemställa, att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning i detta ämne och,

om förhållandena därtill föranleda, förelägga riksdagen

förslag till särskilda bestämmelser till ernående av det

angivna syftet.

Stockholm den 22 maj 1917.

På bevillningsutskottets vägnar.

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herr friherre Palmstierna, i fråga om viss del av motiveringen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

41

Bilaga 1.

Förslag

till

Förordning

om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7, 8, 10, 15, 20, 22, 23, 27 §§,

34 § 2 mom., 36 § 2 mom., 47 och 51 §§ i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften skola — vissa paragrafer i nedan

angivna delar — hava följande ändrade lydelse samt att i samma förordning

skall näst efter VII kap. införas ett nytt, Vill kap. av den lydelse

nedan sägs:

1 §•''

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

Första avdelningen.

Underdomstolar i stad; — — — — — — magistrater och Övriga

till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer och köpingar; till

statsförvaltningen hörande myndigheter i municipalsamhällen och med muni
cipalsamhällen

jämförliga samhällen; notarii publici — — — —--

övriga avdelningar upptagna.

vid Kuugl. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 48 käft. (Nr 58.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Fastighetsbok, utdrag av, som tecknas på, lagfarts- bevis eller på utdrag ay lagfarts- eller intecknings- protokoll...................

fri!

t

Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upp- lägg i,

som jämlikt § 28 i förordningen angående jord- register eller 2 kap. 5 § i lagen om fastighets- bildning i stad eller 30 § i förordningen med

närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad

rekvireras av förrättningsman.........

fri!

t

som eljest begäres:

om avskriften eller utdraget omfattar blott ett

in?krivningsrum..............

25

50

om avskriften eller utdraget omfattar mera än

ett inskrivningsrum:

för det första rummet..........

25

50

för vartdera av det andra och tredje rummet

—

—

—

—

—

25

—

—

—

—

för ett vart av efterföljande rum.....

—

—

—

—

—

10

—

—

—

—

Fiskepass; se Pass.

Intyg om registrering av mönster.........

frit

t

> att ansökning om varumärkes registrering mot-

tagits eller att registrering av varumärke

förnyats.................

_

_

_

frit

t

_

_

_

_

Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansök- ning om tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital .

1

—

1

i Expedition, som icke bär ovan är särskilt nämnd,

varje ark...................

_

50

_

50

_

50

1

_

1

_

7 §•

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier —--arrende- eller nyttjanderätt;

barnavårdsnämnder;

fattigvårdssamhällen — — — delgivas;

fosterbarnsnämnder ävensom, i ärenden angående tillämpning

av lagen om fosterbarns vård, hälsovårdsnämnder och kommunalnämnder;
hushållningssällskap,

länens;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

43

medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller

den eljest kunnig är;

nykterhetsnämnder, alkoholistanstalter och enskilda parter i mål och

ärenden rörande tillämpning av vad särskilt är stadgat om behandling av

alkoholister;

pensionsinrättningar;

— — utländska hamnar.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

varå den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats å

två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt lyda; dock

att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med högre

belopp än det, varå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande

till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger att detsamma

hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande'' av betalning utfärdas såsom ersättning

för förkommet el^er förstört sådant brev eller i utbyte mot aktiebrev

i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrevet utfärdas

å belopp, icke överstigande det, vara det förkomna, förstörda eller utbytta

aktiebrevet lytt, eller, om det nya aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev,

dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven varit försedda

med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Har behörig stämpelbeläggning av interimsbevis eller interimskvitto

ägt rum, galle den stämpelbeläggning även för det aktiebrev, mot vilket

interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke aktiebrevet

skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma

åsättes fyllnadsstämpel.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här

ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning om orsaken

härtill.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med anteckning

om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna

i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Byte av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om bytet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens

värde vid tiden för överlåtelsen.

Anmälan, varom här är fråga, skall åtföljas av intyg av trovärdiga,

med saken förtrogna män om fartygets värde.

I övrigt skall i tillämpliga "delar i fråga om byte av fartyg gälla

vad om köp av fartyg i denna paragraf är stadgat.

Check; lika med Växel.

Checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning,

löpande räkning eller annan sådan räkning hos bank, annan kreditinrättning

eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran återbetalas;

lika med Depositionsräkning.

Delaktig hetsbevis; se Lottbrev.

Depositionsräkning, hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

å vilken räkning penningar mottagas för att först efter viss tid eller viss

tid efter uppsägning återbetalas: räntebesked, räntekupong, kvittens eller

annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller erkänner sig hava

mottagit ränta å räkningen, skall av banken, kreditinrättningen eller bankiren,

då anteckning, efter vad nyss blivit sagt, delgives insättaren eller, där sådan

delgivning icke äger rum, då räntebeloppet gottskrives insättaren, förses

med stämpel av 5 öre, om räntebeloppet överstiger 5 men ej uppgår till

10 kronor, samt av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, om

detta uppgår till 10 kronor eller högre belopp.

Vad sålunda är stadgat i fråga om stämpel för ränta å här omförmälda

räkningar äger icke tillämpning i avseende å medel, som äro insatta

för statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse samt riksdagens

verk, så länge dessa medel för sådant verk eller styrelse innestå.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

45

Sökes betalning på grund av bevis om insättning på depositionsräkning

hos offentlig myndighet, skall beviset förses med stämpel av

25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket betalning

sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då på

grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Fideikommissbrev om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av

egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Gåva av fast egendom: avhandling därom skall, då den för lagfart

företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt

och skatt för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100

kronor av egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

Inkassering av penningar: handling, som innefattar uppdrag därom

och emot vars företeende eller avlämnande betalning fordras; lika med Växel;

dock att handling, som avser inkassering av penningar genom postförskott

eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Interimskvitto å aktiebrev; lika med Aktiebrev.

» » å lottbrev; lika med Lottbrev.

Invisning; lika med Växel.

Kapitalräkning eller annan räkning, därå penningar mot särskilt

bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter uppsägning

återbetalas; lika med Depositionsräkning.

Köp av fast egendom: avhandling därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel, som, utom i de fall, varom nedan stadgas,

skall utgöra 1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling, på grund varav lagfart sökes för bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag, då egendomen är avsedd för bankens

inrymmande, eller för annat aktiebolag, som icke är berättigat att

erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfonden, skall

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

beläggas med stämpel av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde.

Är köparen svensk medborgare, som icke under nästföregående året

taxerats enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett

taxerat belopp av minst 1,800 kronor, förses köpeavhandlingen, där egendomens

värde icke överstiger 5,000 kronor, med stämpel allenast

av 60 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde, samt om

värdet överstiger 5,000- men icke 8,000 kronor med stämpel av 80

öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

villkor, överlåtes inom den för lagfart föreskrivna tid, räknat från första

fånget, och inom samma tid för lagfart företes samt köpeavhandlingen

därvid är åtföljd av skriftlig, av såväl säljare som köpare på heder och

samvete avgiven förklaring, att icke i någon form lämnats eller skall lämnas

annan betalning för köpet än den, som finnes upptagen i den för lagfart företedda

fångeshandlingen, äger stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget.

Fångesbandling, på grund varav sökes lagfart å järnväg, är från

stämpel fri.

Köp av fartyg {pråm) om minst 40 bruttoton eller lott i sådant fartyg:

anmälan om köpet till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens

värde vid tiden för överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara svenskt,

skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret förses med stämpel

enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare ävensom vid beställning, som

avser nybyggnad av fartyg, äger här ovan stadgade avgiftsskyldighet icke rum.

Där köpeavhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade villkor,

överlåtes inom den för anmälan stadgade tid och inom samma tid i

sammanhang med sådan anmälan företes, äger stämpelbeläggning rum endast

för sista fånget.

Anmälan, som här ovan omförmäles, skall åtföljas av skriftlig, såväl

av köparen som av säljaren meddelad uppgift å köpeskillingen ävensom

på heder och samvete avgiven förklaring, att icke i någon form därutöver

lämnats eller skall lämnas annan betalning för köpet.

Sökes på grund av köpeavhandling om fast egendom eller om fartyg

hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling, som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

47

nyss nilinnts, eller köpeavhandling om lösören, vilka i säljarens vård kvar- ‘

bliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen förses

med särskild stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,

för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är köpeavhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund

därav fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt

bankbolag eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i

kommanditbolag skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives, förses

med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den

i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder, eller, om brevet eller

beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar, av det belopp, varå

lotterna eller andelarna sammanlagt lyda; dock att, ifall enligt bolagets

beslut för lott eller andel skall erläggas betalning med högre belopp än

det, varå lotten eller andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande

till det högre beloppet.

Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av lottägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren äger att detsamma

hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande av

betalning utfärdas såsom ersättning för förkoramet eller förstört sådant

brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i samma bolag, är

fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller beviset utfärdas å belopp,

icke överstigande det, varå det förkomna, förstörda eller utbytta

lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det nya lottbrevet eller beviset skall

ersätta flera äldre brev eller bevis, dessas sammanlagda belopp, samt det

eller de äldre breven eller bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig

ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Har behörig stämpelbeläggning av interimsbevis eller interimskvitto

ägt rum, gälle den stämpelbeläggning även för det lottbrev, mot vilket

interimsbeviset eller interimskvittot sedermera utbytes, där icke lottbrevet

skall beläggas med stämpel till högre belopp, i vilken händelse detsamma

åsättes fyllnadsstämpel.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med

den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall förses med

anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis och

delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om orsaken till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets styrelse eller,

ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt bolagets beslut uppdragits

åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd

anordnats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,

då lotteriet avser penningar, av 10 öre för varje hel krona av det

belopp, varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål,

av 10 öre för varje lottsedel.

Se för övrigt 56 §.

Lösöreköp: avhandling därom, se Köp.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren

före utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande

100 kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens,

Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer.

Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den härstädes belånas,

försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel enligt

nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas. Sådan obligation

vare fri från stämpel, därest genom vederbörande magistrats påteckning

å obligationen styrkes, att den blivit för magistraten uppvisad före

den 1 januari 1895. A obligation, som i utlandet utgivits och efter ingången

av år 1895 men före den 1 juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren,

om obligationen före sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas,

kostnadsfritt bekomma påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation,

som blivit med sådan påteckning försedd, skall, då den härstädes

belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, beläggas med

stämpel enligt de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande

bestämmelser.

Sökes på grund av obligation, för vilken ovanstående stämpelavgift

icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen

förses med stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp,

för vilket betalning sökes;

dock är obligation fri från sistnämnda stämpel, då på grund därav

fordran bevakas i konkurs.

Obligation, som utfärdas endast såsom ersättning för förkommen eller

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

49

förstörd sådan handling eller i utbyte mot obligation eller obligationer av

samma utgivare och med samma räntefot, är fri från stämpel, därest den

nya obligationen utlärdas å belopp, icke överstigande det, varå den förkomna,

förstörda eller utbytta obligationen lytt, eller, om den nya obligationen

skall ersätta flera äldre obligationer, dessas sammanlagda belopp

samt den eller de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig

ordning eller icke skolat med stämpel beläggas. Obligation, som

sålunda utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ovan stadgade grunder,

skall av obligationsutgivaren förses med anteckning om orsaken därtill.

Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats löpande förskrivningar,

vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna

rörelsen, gälle angående dylik förskrivning, ändock att den ej betecknats

som obligation, vad i denna förordning är om obligation stadgat.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Postremissväxel; se Växel.

Premiekvittens; se Försäkringsbrev.

Revers; se Skuldebrev.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 25 öre för varje

fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav

fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg eller då detsamma

skall vara försett med stämpel lika med obligation i enlighet med

vad här nedan sägs.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan

kreditinrättning, sparbank eller bankir; lika med Depositionsråkning. Dock

må frihet från stämpel äga rum, om beloppet av den ränta, som under

ett kalenderår tillgodoföres insättare, vare sig medlen innestått hela året

eller blott en del därav, icke uppgår till, i fråga om medel som innestå

i sparbank, 100 kronor och, i fråga om medel som innestå å

sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

50 k''ronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöver

den stämpel, som utgår enligt förordningen om arvsskatt och skatt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 sand. 48 häft. (Nr 58.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

för gåva, förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av

egendomens värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§.

åtagande av förpliktelse.

10 §.

1. = nuvarande 10 §.

2. Vid köp av fartyg beräknas stämpelavgiften å köpeskillingen,

därest icke omständigheterna giva anledning till antagande, att denna

understiger fartygets verkliga värde.

Vid byte av fartyg ävensom vid köp av fartyg, där köpeskillingen

icke kan läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften

beräknas å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga,

med saken förtrogna män.

Vad i detta moment är stadgat i fråga om köp och byte av fartyg

äger motsvarande tillämpning beträffande köp och byte av lott i fartyg.

3. De bevis och intyg samt övriga upplysningar, som prövas nödiga

för styrkande av värdet av i denna paragraf omförmäld egendom, skola av

den avgiftsskyldige tillhandahållas vederbörande myndighet, vid äventyr

att de eljest på den avgiftsskyldiges bekostnad införskaffas.

15 §.

Den obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation, dagtecknad

före den 1 juli 1917, skall förse obligationen med anteckning om

dagen, då den utlämnas.

20 §.

L-------— -------;--;--—

2. Har, sedan stämpelavgift jämlikt 8 § erlagts för interimsbevis

eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, den å interimsbeviset eller interimskvittot

grundade aktie- eller andelsrätten blivit förverkad, må stämpelavgiften

på ansökan kostnadsfritt återbekommas i den ordning, som i

fråga om restitution av kronoutskylder är föreskriven.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) — — —----_______

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

51

2, 2

b)--------------------

c) bank- och växelstämplar a 5, 10, 20, 30 och 50 öre samt 1, l.so,

so, 3, 3.50, 4, 4.50, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 12.50, 15, 20, 25, 30,50, 75,

och 100 kronor.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebref, lottbrev, andelsbevis,

delaktighetsbevis och obligationer rum i den ordning, 27 § föreskriver.

2.---------------------

23 §.

Till handlingar —: — — — — — — —--—--— —

dubbla beläggningsstämplar.

Till växel och annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel

stämpelbeläggas, skola i annat fall än där fråga är om utgörande av den

särskilda stämpel, varmed handlingen skall förses, då på grund därav betalning

sökes hos offentlig myndighet, användas sådana bank- och växelstämplar,

om vilka i 22 § 1 mom. c) förmäles. Enahanda bank- och växelstämplar

skola användas för stämpelbeläggning av sådant, i 8 § under

rubriken för depositionsräkning omförmält och enligt vad under rubrikerna

för checkräkning, kapitalräkning och sparkasseräkning sägs därmed likställt

räntebesked eller annan anteckning, Varigenom insättare tillgodoföres eller

erkänner sig hava mottagit ränta å insatta medel. För beläggning av andra

än nu nämnda handlingar må stämplar, som nyss sagts, icke användas.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,

att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen

eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,

som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen hos

generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift

å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen fastställer

därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i denna förordning

skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet

blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet

fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av generalpoststyrelsens

beslut i allmänhet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

34 §.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller

muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg om minst 40 bruttotons dräktighet eller av lott i sådant

fartyg skola säljaren och köparen hos länsmannen i det länsmansdistrikt

eller stadsfiskalen i den stad, där fartyget vid försäljningen hade

sin hemort, gemensamt göra skriftlig anmälan om det träffade avtalet.

Anmälan skall avgivas i två exemplar, av vilka det ena förses med stämpel

till behörigt belopp. Där avtalet ingåtts skriftligen, skall anmälan åtföljas

av avhandlingen därom samt innehålla uppgift om, vilken av kontrahenterna

denna tillhör.

Länsmannen eller stadsfiskalen skall tillse, att anmälan dels åtföljes

av de i 8 § under rubriken: köp av fartyg omförmälda handlingar och

dels är försedd med stämpel till behörigt belopp och, därest det sistnämnda

icke är förhållandet, anmana kontrahenterna att åsätta felande

stämpel samt därvid erinra om den i 47 § stadgade påföljd för underlåtenhet.

Sedan anmälan befunnits vara behörigen stämpelbelagd och de åsätta

stämplarna funnits vara makulerade, skall länsmannen eller stadsfiskalen

å det stämpelbelagda exemplaret av den ingivna anmälan utan avgift meddela

bevis, att anmälan behörigen stämpelbelagd blivit hos honom företedd,

och om dagen, då detta skett, varefter berörda exemplar av anmälningsskriften

tillhandahålles den av kontrahenterna, som ingivit handlingarna.

Har avhandling om köpet åtföljt anmälan, skall enahanda bevis

utan avgift tecknas därå och avhandlingen därefter tillhandahållas den,

som i anmälan uppgivits som dess ägare.

Vad i detta moment är stadgat beträffande köp av fartyg äger motsvarande

tillämpning med avseende å byte av fartyg.

36 §.

2. Finner advokatfiskal på grund av anmärkning, som vid den i

1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å stämpelbeläggning,

förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskal vare jämväl

obetaget att, där han för bevarande av kronans rätt finner sådant nödigt,

i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande av felande stämpelbelopp.

Angående klagan över hovrättens beslut i sistnämnda fall gälle

vad i 20 § 1 mom. är föreskrivet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

53

47 §.

1. Den som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning

företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel

stämpelbeläggas, utan att, där handlingen skolat förses med stämpel, fullgöra

vad honom i sådant avseende åligger, så ock den, som åsidosätter vad

i 8 § under rubrikerna för checkräkning, depositionsräkning, kapitalräkning

och sparkasseräkning är stadgat om åsättande av stämpel i där angivna

fall, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot

fem kronor,,

_ 2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktie-, eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis, då

det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat bolag, som driver

bankrörelse, eller kommanditbolag, eller av sålunda utfärdat°interimsbevis

eller interimskvitto å aktie- eller lottbrev, böte tio gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid

förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar, försäljer

eller på vad sätt det vara må överlåter i utlandet utgiven obligation, utan

att handlingen är försedd med föreskriven stämpel eller sådan påteckning

av magistrat, som här ovan under rubriken obligation i 8 § omförmäles^

skall bota tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

4. Den obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation,

dagtecknad före den 1 juli 1917, samt underlåter att förse obligationen

med den i 15 § föreskrivna anteckning, skall bota tjugu gånger den å

handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktie- eller lottbrev, andels- eller

delaktighetsbevis eller obligation, som utlämnas i ersättning för eller utbyte

mot annan dylik handling, ej belagd med stämpel, och underlåter

någon, som är pliktig förse aktie- eller lottbrevet, andels- eller delaktighetsbeviset

eller obligationen med anteckning om orsaken därtill, att verkställa

sådan anteckning, straffes med böter från och med tio till och med

etthundra kronor.

5. Anordnare av lotteri, som utan att hava i föreskriven ordning

fritagits från skyldigheten att förse lottsedel med stadgad stämpel, utlämnar

sådan sedel, utan att den därvid är försedd med stämpel, skall

bota tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* 54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. (g j

Underlåter anordnare av lotteri, som enligt 56 § fritagits från skyldigheten

att förse lottsedel med stadgad stämpel, att påtrycka lottsedel

anteckning, varom i nämnda paragraf stadgas, straffes med böter från och

med tio till och med etthundra kronor.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg,

vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton, eller av lott i sådant fartyg

underlåter att inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret

och därigenom föranleder, att stämpelavgift för fånget icke

i behörig ordning erlägges, böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed

anmälan skolat förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare

för den, som genom byte blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av

lott däri.

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg, vars dräktighet uppgår till minst 40 bruttoton,

eller av lott i sådant fartyg underlåta att förse den i 34 § 2 mom. omförmälda

anmälan vid dess ingivande till vederbörande länsman eller stadsfiskal

med stadgad stämpel, böte vardera hälften av den felande stämpelns

belopp, dock vare minsta bot tjugufem kronor. Lag samma vare för dem,

som träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri.

Där säljare och köpare av fartyg, varom i andra stycket av detta

moment är sagt, eller av lott i sådant fartyg underlåta att inom tid och

på sätt, som i 34 § 2 mom. stadgas, om det upprättade avtalet göra anmälan,

böte vardera ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan

skolat förses, dock vare minsta bot för en var av dem tjugufem kronor;

och gäller vad här är stadgat i tillämpliga delar även med avseende å

dem, vilka med varandra träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs,

eller av lott däri.

7. Har köpare eller säljare av fast egendom eller av fartyg eller

lott i fartyg genom avtal om betalning utöver vad den för lagfarts vinnande

eller vid anmälan till fartygsregistret eller, om fartyget icke är

registreringspliktigt och ej heller, det oaktat, blivit i fartygsregistret infört,

till den i 34 § 2 mom. omförmälda myndighet företedda köpeavhandling

eller, vad beträffar fartyg eller lott i fartyg, därvid lämnade

uppgift om köpeskillingen innehåller eller genom erläggande eller mottagande

av sådan betalning föranlett, att stämpelavgift icke utgjorts för

hela det belopp, som betingats för den fasta egendomen med vad därtill

hörer eller fartyget eller fartygslotten, böte två gånger den felande stämpelns

belopp, dock icke under tjugufem kronor.

8. — — — — — — — — — — — — — —

9. Där handling, i avseende å vars stämpelbeläggning ansvar i 1, 2,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

55

3, 5 eller 6 inom. stadgas, icke blivit av den, vilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare även den, vilken såsom bevis om

förvärvad rättighet mottager handlingen eller densamma för annans räkning

försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning företer utan

att belägga den med felande stämpel, underkastad det för felaktig eller

försummad stämpelbeläggning av handlingen stadgade ansvar.

10. = nuvarande 9 mom.

51 §.

De i 47, 48 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare

vid allmän domstol.

Mål, som angår brist hos stämpelförsäljare i uppbörden för de till

honom utlämnade stämplar, handlägges i den ordning, som är för balansmål

stadgad.

Vill KAP.

Om särskild ordning för vissa stämpelavgifters utgörande.

54 §.

Den i 8 £ stadgade stämpelavgiften för räntebesked, räntekupong,

kvittens eller annan anteckning, varigenom insättare hos bank tillgodoföres

eller erkänner sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken

innestå, må kunna för bankens samtliga insättare på en gång för helt år

och utan användning av stämpel erläggas genom inbetalning, på sätt här

nedan stadgas, av ett belopp, motsvarande den stämpelavgift, som under

nästföregående år skolat utgöras.

Bank, som önskar komma i åtnjutande av sådan rättighet, skall

därom göra anmälan hos Kungl. Majlts befallningshavande och skall banken

därvid tillika avlämna skriftlig förbindelse att å nedan stadgad tid

och till behörigt belopp erlägga nu ifrågavarande avgift samt, där Kungl.

Maj:ts befallningshavande finner sådant erforderligt, för förbindelsens fullgörande

ställa nöjaktig säkerhet.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl. Maj:ts

befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande

godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

för banken utfärda bevis, att hinder icke möter för banken att i den i denna

paragraf omförmälda ordning fullgöra erläggandet av stämpelavgiften; och

skall genom Kungl. Maj:ts befallnirigshavandes försorg på bankens bekostnad

kungörelse om bevisets meddelande en gång införas i Post- och inrikes

tidningar, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt

underrättar generalpoststyrelsen. Kungl. Maj:ts befallningshavande skall

ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i

denna förordning stadgas.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas bos

generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan

inbetalning sker, tillika ingivas ett av nyssnämnda ombud efter granskning

av bankens räkenskaper utfärdat intyg, att det inlevererade beloppet,

beträffande vilket särskild uppgift för varje slag av inlåningsräkning bör

lämnas, utgör den avgift, banken är pliktig erlägga.

Verkställes icke inbetalningen inom den stadgade tiden, har generalpoststyrelsen

att förelägga banken viss tid för fullgörande av inbetalningen.

Försittes även den tid, skall generalpoststyrelsen vidtaga de ytterligare åtgärder,

som erfordras för beloppets indrivande, samt tillika förklara banken

hava förverkat rättigheten att på det i denna paragraf omförmälda

sätt erlägga stämpelavgiften ävensom därom underrätta vederbörande Kungl.

Maj:ts befallningshavande. På Kungl. Maj:t ankommer i ty fall att, på

ansökan av banken, pröva, huruvida banken åter må komma i åtnjutande

av sagda rättighet.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och

bankir.

55 §.

Bank, som begagnar sig av den rättighet, varom i 54 j§ stadgats,

är skyldig att, när helst så påfordras, för det i nyssnämnda paragraf omförmälda

ombud förete sina räkenskaper i vad de avse bankens inlåningsrörelse.

Tredskas banken att fullgöra vad den sålunda åligger, äge Kungl.

Maj:ts befallningshavande förelägga den tredskande vite och till sådant

vite fälla.

Vad ombudet vid granskning av räkenskaperna inhämtat må han

icke yppa i vidare mån än som erfordras för avgivande av det i 54 §

omförmälda bevis.

Yppar ombudet i annat än nu sagt fall vad sålunda hemligt hållas

bör, straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

57

kronor och vare därjämte skyldig att till fullo gottgöra skada, som av

förseelsen kan hava uppkommit.

Ombudet skall ersättas av banken med belopp, som bestämmes av

Kung]. Maj:ts befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank och

bankir.

56 §.

Konungen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till anordnande

av lotteri, må fritagas från skyldighet att förse lottsedel med stämpel,

under villkor att han inom en månad efter varje dragning till generalpoststyrelsen

dels inbetalar den på de till dragningen försålda lottsedlar

belöpande stämpelavgift, dels ock inlämnar ett av notarius publicus på

grund av räkenskaperna för lotteriet utfärdat intyg över antalet sålunda

försålda lottsedlar, därvid i fråga om penninglotteri skall angivas antalet

lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den

person eller myndighet, som erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utöva tillsyn

över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för

dragningen.

Inbetalas avgiftsbeloppet icke inom ovan föreskrivna tid, läte generalpoststyrelsen

efter skedd utredning indriva detsamma jämte laga

ränta cjärå.

A lottsedel, som enligt Kungl. Maj:ts medgivande må utlämnas utan

stämpel, skall anteckning om medgivandet genom lotterianordnarens försorg

påtryckas.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 1 och 3 §§, den 1

september 1917 och i övrigt den 1 juli 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 48 häft. (Nr 58.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Bilaga 2.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt generalpoststyrelsen att, i enlighet med av

Eder i skrivelse den 4 dennes därom framställd begäran, avgiva yttrande över

bos Eder väckt förslag om sådan ändring i de av Kungl. Maj:t i nådig proposition

nr 95 A. till innevarande års riksdag beträffande stämpelbeläggning av interimsbevis

(och interimskvitto) å aktiebrev, lottbrev m. m. föreslagna bestämmelser,

att sådana bevis skulle kunna under viss förutsättning undantagas från stämpelplikt,

samt om inskjutande i följd därav i det vid sagda proposition fogade

författningsförslag mellan 55 och 56 §§ av tvenne nya paragrafer, 56 och 57, av

i Eder skrivelse återgiven lydelse, får generalpoststyrelsen härmed anföra följande.

Svenska bankföreningen har uti den underdåniga skrivelse, som omnämnes

i förenämnda proposition, sid. 37, framställt ett med ovanberörda ändringsförslag

i huvudsak sammanfallande förslag, över vilket generalpoststyrelsen avgivit underdånigt

utlåtande den 29 februari 1916, och har generalpoststyrelsen därvid haft

anledning framhålla, att styrelsen funnit de olägenheter, som kunna uppstå vid

tillämpningen av de i nu gällande stämpelförordning intagna bestämmelser om

stämpejbeläggning av promesser (interimsbevis), vara av den betydenhet, att de

synas böra föranleda en ändring uti sagda förordning.

I anslutning till vad generalpoststyrelsen i sitt omförmälda underdåniga

utlåtande anfört, får generalpoststyrelsen framhålla, att den föreslagna bestämmelsen

om rätt att ställa säkerhet för stämpelbelopp, enligt styrelsens förmenande,

kan vålla vissa betänkligheter. Därest exempelvis borgen eller obligationer lämnats

såsom säkerhet i dylikt avseende, och inbetalning av stämpelbeloppet uteblir,

kan tänkas att statsverket vid indrivning av beloppet hos löftesmännen eller vid

försäljning av obligationerna åsamkas förlust på grund av löftesmäns insolvens

eller kursfall på obligationerna.

Enär, enligt 27 § av lagen om aktiebolag, aktiebrev icke får utgivas, förrän

full betalning erlagts för den eller de aktier, varå brevet lyder och då, enligt

29 resp. 44 § av samma lag, full betalning för aktie icke behöver vara erlagd

förrän, beträffande nybildat bolag, inom två år från bolagets bildande och, i övriga

fall, inom ett år från dagen för besluts fattande om aktiekapitals ökning, skulle

säkerhet för stämpelbelopp å interimsbevis kunna komma att under nog så avsevärd

tid kvarligga hos generalpoststyrelsen. Även med det omsorgsfullaste övervakande

från generalpoststyrelsens sida torde det vid sådant förhållande icke kunna

helt förebyggas, att värdet av säkerhet vid något tillfälle komme att understiga

det belopp, densamma vore avsedd att täcka.

Ur nu nämnda synpunkt skulle däremot depositionsbevis, utfärdat av vederbörligen

erkänd bank, vara fullt tillfredsställande. Dock måste med avseende

å all slags säkerhet anmärkas, att bolag kunde tänkas finna det med sin förmån

förenligt att, så långt ovan åberopade föreskrifter i lagen om aktiebolag det medgiva,

uppskjuta sista terminen för erläggande av betalning för aktie. Genom att

låta en den allra obetydligaste del av aktiekapitalet inbetalas först vid utgången

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. ,r)9

av andra året efter bolagets bildande och med utnyttjande även av den uti den föreslagna

57 § omförmälda fristen skulle exempelvis ett nybildat bolag kunna under

två år och två månader draga ränta på stämpelbeloppet. Om däremot stämpelbeloppet

inbetalas kontant, skulle icke föreligga något enskilt intresse att längre

än nödigt uppskjuta utfärdandet av aktiebrev, vadan stämpelbeloppen i allmänhet

kunde beräknas bliva tidigare tillförda statskassan.

Den ingående prövning av erbjuden säkerhets värde, som generalpoststyrelsen

givetvis finge vidtaga, torde i många fall icke kunna försiggå utan någon

tidsutdräkt, varjämte vissa i samband med generalpoststyrelsens tillsyn över säkerheterna

stående åtgärder såsom infordrande av vederhäftighetsbevis och dylikt

kunde vålla besvär och kostnader för aktieutgivarna. Vid sädant förhållande och

då dessa — bortsett från de fall, då avsikt att skaffa räntevinst på stämpelbeloppet

förelåge — i allmänhet inom ej så avsevärd tid hade att till generalpoststyrelsen

^ kontant inbetala stämpelbeloppet, synes ej heller ur aktieutgivarnas synpunkt

några starkare skäl tala för genomförande av förslaget om ställande av

säkerhet för stämpelbelopp.

I detta sammanhang kan generalpoststyrelsen icke underlåta att framhålla

viss olägenhet, som kan tänkas uppstå, därest det förslag till lösande av frågan

om stämpelbeläggning av interimsbevis, som innefattas i Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition, nr 95 A, bleve genomfört. Enligt den avfattning stämpelförordningens

8 och 27 §§ fått i detta förslag skulle utgivare av aktiebrev själv äga

stämpelbelägga interimsbevis (interimskvitto), vilken stämpelbeläggning skulle

gälla även för det aktiebrev (lottbrev etc.), mot vilket interimsbeviset sedermera

utbyttes. _ Detta förfaringssätt skulle i de sannolikt mycket ofta förekommande

fall, då interimsbevisen utbytas mot aktiebrev lydande å samma belopp som bevisen,

innebära, att de belopp, varmed stämpel skulle utgöras å sagda aktiebrev,

bleve helt undandragna general poststyrelsens prövning och sålunda icke bleve av

generalpoststyrelsen fastställda på sätt i stämpelförordningens 27 § föreskrives,

alldenstund, enligt förordningens 8 §, vederbörande bolags styrelse är berättigad

att själv förse aktiebreven med påskrift om anledningen därtill, att desamma ej

försetts med stämpel.

Endast i de fall, då aktiebrev komme att lyda på högre belopp än interimsbevisen

och fördenskull finge beläggas med fyllnadsstämpel, skulle stämpelbeloppet

komma att fastställas av generalpoststyrelsen. I dylika fall kunde emellertid

en del olägenheter tänkas uppstå för aktieutgivarna. Generalpoststyrelsen torde

nämligen för att kunna medgiva avdrag vid stämpelberäkningen böra kontrollera

stämpelbeläggningen å de interimsbevis, mot vilka aktiebreven skulle utbytas.

För detta ändamål måste interimsbevisen företes hos generalpoststyrelsen i samband

med aktiebrevens ingivande för stämpelbeläggning. Vid större aktieemissioner

torde det bliva förenat med kanske ej sä oväsentliga svårigheter för bolaget att

insamla samtliga interimsbevis, därvid, då aktiebrev ej finge omedelbart lämnas

i utbyte,_ särskilda erkännanden å interimsbevisens återställande förmodligen finge

lämnas i utbyte. Härtill komme, att granskningen hos generalpoststyrelsen av

stämpelbeläggningen å stora poster interimsbevis av olika valörer och hänförande

sig till skilda in betalningstermin er givetvis bleve förenad med tidsutdräkt.

Vid nu anförda förhållanden anser generalpoststyrelsen sig icke kunna förorda,

att aktieutgivare berättigas att själv stämpelbelägga interimsbevis, utan

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

skulle styrelsen för sin del vilja föreslå att de bestämmelser i stämpelförordningen,

som gälla interimsbevis (interimskvitto), iinge ungefärligen följande innehåll.

Utgivare av aktiebrev, (lottbrev etc.), vilken ämnade utfärda interimsbevis

(interimskvitto) å samtliga i viss emission ingående aktier eller del därav, skulle

hava att bos generalpoststyrelsen skriftligen göra anmälan i ärendet med bifogande

av uppgift å det sammanlagda aktiebelopp, beträffande vilket interimsbevis

skulle utfärdas. Generalpoststyrelsen hade därefter att fastställa det belopp, varmed

stämpel skulle utgöras, och, sedan det erforderliga beloppet blivit inbetalt

till styrelsen, meddela tillstånd till utfärdande av interimsbevis, vilka sålunda

icke skulle i något fall behöva beläggas med stämpel. Vederbörande bolagsstyrelse

hade att med angivande av datum å generalpoststyrelsens beslut i ärendet

förse interimsbevis med anteckning <>m att tillstånd till interimsbevisens utsläppande

erhållits.

Den, som av generalpoststyrelsen meddelats tillstånd av nyssnämnda slag,

skulle vara skyldig att, inom två månader efter det full betalning för tecknad

aktie skolat erläggas, till generalpoststyrelsen för stämpelbeläggning avlämna

samtliga de aktiebrev, som svarade mot de på grund av tillståndet utfärdade interimsbevisen.

Skulle avlämnandet av aktiebreven icke ske inom fastställd tid,

borde på generalpoststyrelsen ankomma att förelägga den försumlige att vid äventyr

av lämpligt vite inom av styrelsen fastställd tid inkomma med aktiebreven, ävensom

att, i förekommande fall, ålägga den försumlige att utgiva vite, som försuttits.

Stockholm den 8 maj 1917.

Under Generalpostdirektörens frånvaro,

Herman Askberg. Joh. Rudbeck,

föredragande.

e. f. Gunnar Lager.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

172288

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:261 Skrivelse till Konungen, angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften. s. 1 i texten