Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 51 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva dels ock i ämnet väckta motioner.

1917-06-01 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:61, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 51 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. l/s2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 19 §, 49 § 2 mom. och 51 § i förordningen den

19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva dels

ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,

K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jacob

Larsson, frih. Palmstierna, Jeansson i Kalmar, Rune, Månsson,

Jonsson i Hökhult, Danström, Forssman, Holmström, Jönsson i

Revinge, Nilsson i Kristianstad och Jönsson i Boa.

Genom en den 27 mars 1917 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 167, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen

fogade

Förslag

till

förordning

om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19

november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva skola, 19 §

i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:

19 §.

Skatt beräknas icke för andel, som på grund av arv eller testamente

tillkommer barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn

eller på grund av testamente efterlevande make, där samma andels

värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke uppgår

till ett värde av 200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 51 käft. (Nr 61).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

I övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn eller

på grund av testamente efterlevande make.

Ökning för varje fullt

Andelsbelopp

Procenttal

Skattebelopp

100-tal kronor, som faller

mellan de i kol. 1 angivna

andelsbeloppen

kronor

kronor

kronor

1,000

0-6

6

1-00

2,000

0-8

16

1-20

4,000

1*0

40

1*60

6,000

1*2

72

2''oo

8,000

1*4

112

2-40

10,000

1’6

160

2’80

12,000

15,000

1*8

216

2*80

2-o

300

2''80

20,000

2-a

440

2-80

30,000

2-4

720

3-20

40,000

2-6

1,040

1,400

3-60

50,000

2-8

3''60

65,000

3*o

1,950

3''80

85,000

3-2

2,720

4''oo

110,000

3’4

3,740

4*30

140,000

3*6

5,040

4''70

170,000

3-8

6,460

5''io

200,000

4''o

8,000

5''50

300,000

4*5

13,500

6''50

400.000

500.000

5’o

20,000

7''50

5‘ö

27,500

8.50

600,000

6''o

36,000

9*50

700,000

6‘5

45,500

10''50

800,000

900,000

7-o

56,000

11*50

7-5

67,500

12''5o

1,000,000

—

—

—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 8 kronor för varje fulla 100 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningeutekottets betänkande Nr 61. 3

Klass 11. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

fader, moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders

(halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond

eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning

eller annan from stiftelse.

Andelsbelopp

Procenttal

Skattebelopp

Ökning för varje fullt

100-tal kronor, som faller

mellan de i kol. 1 angivna

kronor

kronor

andelsbeloppen

kronor

200

0-6

1*20

0.90

500

0*8

4

1 "20

1,000

l-o

10

1''80

2,000

1*4

28

2*60

3,000

1"8

54

3-40

4,000

2-2

88

4*20

5,000

2-6

130

5‘oo

6,000

3-o

180

5''50

20,000

4*8

960

6*80

50.000

60.000

6-o

3,000

7*20

6-2

3,720

7''80

80,000

6*6

5,280

8''60

100,000

130,000

7*o

7,000

8''7Ö

7U

9,620

9''iö

200,000

8-o

16,000

9*50

300,000

8-5

25,500

10*5O

400,000

9-o

36,000

11*50

500,000

9*5

47,500

60,000

12*50

600,000

10-o

13*50

700,000

10-5

73,500

14*50

800,000

ll-o

88,000

15*50

900,000

11*5

103,500

16*50

1,000,000

—

—

—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 12 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass III. — — —------—------

Klass IV.----------------

För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 16 kronor för varje fulla 100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

49 §.

2 mom. Vill någon av annan anledning än i 1 mom. sägs föra

talan om återfående av skatt eller del därav, skall ansökan därom inom

sex månader från det skatt blivit erlagd ingivas till vederbörande hovrätt.

Part, som ej nöjes åt hovrättens beslut, så ock advokat fiskalen i

hovrätten, där han finner sådant nödigt för bevarande av kronans rätt,

äger över beslutet anföra besvär under villkor och i den ordning 30 kap.

rättegångsbalken stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga

utslag i dit fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller

sådant, som kan skattas i penningar.

Styrker part, att ansökan om återfående av skatt, varom i detta

mom. sägs, icke kunnat ingivas inom föreskriven tid, ankomme efter därom

gjord ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter

förordna om restitution av vad i skatt för mycket erlagts.

57 §.

I fråga om skyldighet för vederbörande ämbets- eller tjänsteman att

makulera stämpel och att i vissa fall giva kvitto å mottagna stämplar eller

stämpelmedel samt angående provision, tid och sätt för anställande av

åtal mot ämbets- eller tjänsteman för fel eller försummelse i avseende å

stämpelbeläggning, befogenhet för advokatfiskal att i hovrätten föra talan

mot enskild part och att överklaga hovrätts beslut med anledning av sådan

talan samt böters fördelning och förvandling skola föreskrifterna i förordningen

angående stämpelavgiften äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 49 § 2 mom. och

57 § den 1 juli 1917 och i vad den avser 19 § den 1 januari 1918,

skolande bestämmelserna i 19 § äga tillämpning vid beräkning av arvsskatt

och skatt för gåva i alla fall, där skatten erlägges efter sistnämnda

dag, även om skattskyldighet tidigare inträtt.

I samband med behandlingen av nämnda proposition har utskottet

förehaft följande till utskottet hänvisade, före den ordinarie motionstidens

utgång väckta motioner nämligen I: 75, av herr Kvarnzelius m. fl., och

II: 151, av herr Eden m. fl., vilka-äro likalydande, samt II: 228, av herr

Welin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

5

Samtliga dessa motioner avse höjningar av skattesatserna under klasserna

I och 11 i den i 19 § av gällande förordning om arvsskatt och

skatt för gåva intagna tariffen. Det förslag, som i sådant hänseende framlagts

genom motionerna I: 75 och II: 151, sammanfaller med vad propositionen

innehåller i fråga om ändringar i nämnda skattesatser. 1 motionen

II: 228 har hemställts, »att riksdagen beslutar, att § 19 av nu gällande

kungl. förordning den 19 nov. 1914 om arvs- och gåvoskatt måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

Skatt beräknas icke — — — — 200 kronor.

1 övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass 1. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

bröstarvinge eller på grund av testamente efterlevande make eller

bröstarvinges avkomling, är skatteprocenten lika med tiondedels kubikroten

av det beskattade andelsbeloppet. För andel, som uppgår till 512,000

kronor eller därutöver, utgör skatten 8 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass II. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

fader, moder, syskon (halvsyskon) eller syskons (halvsyskons) avkomling,

är skatteprocenten lika med den i klass I ökad med 50 procent.

För andel, som uppgår till 512,000 kronor eller därutöver, utgör skatten

12 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass III. För andel, som på grund av testamente tillkommer akademi,

vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond eller

pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan

from stiftelse, är skatteprocenten lika med den i klass I ökad med 100

procent. För andel, som uppgår till 512,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 16 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass IV. För andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun

eller hushållningssällskap, är skatteprocenten lika med den i klass I ökad

med 150 procent. För andel, som uppgår till 512,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 20 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass V. För andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare

än sådan, som omförmäles i föregående klasser, så ock för andel,

som är danaarv, är skatteprocenten lika med den i klass I ökad med 200

procent. För andel, som uppgår till 512,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 24 kronor för varje fulla 100 kronor».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Utskottet.

*

De nu gällande skatteskalorna för arvsskatt och skatt för gåva äro

i huvudsak desamma som fastställdes för bouppteckningsstämpeln genom

förordningen den 23 april 1910. De ändringar i nämnda skalor, som

infördes genom förordningen den 22 juni 1911, avsågo nämligen endast

att avhjälpa vissa tekniska brister, som vidlådde skalorna, i det desamma,

på sätt 1910 års bevillningsutskott påpekat, företedde avsevärda språng i

stegringen. Då bestämmelserna om bouppteckningsstämpel och stämpel

för gåva på Kungl. Maj:ts förslag och enligt beslut av 1914 års senare

riksdag utbrötos ur stämpelförordningen och sammanfördes — med åtskilliga

ändringar — i den nu gällande förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva, bibehöllos skatteskalorna i oförändrat skick.

De skatteskalor, som på Kungl. Maj.ts förslag antogos av 1910 års

riksdag, inneburo en avsevärd höjning av den bouppteckningsstämpel, som

dittills utgått, vilket framgår därav att maximum, som förut uppgått till

i klass I 1‘5 procent, i klass II 3 procent och i klass III 6 procent, höjdes

till respektive 4, 8 och 16 procent. Vid bevillningsutskottets sistnämnda

år i ämnet avgivna betänkande (nr 11) fanns fogad en reservation,

däri flere ledamöter av utskottet påyrkat ytterligare höjning av skattesatserna.

Reservanternas yrkande biträddes av andra kammaren, under det

första kammaren biföll vad bevillningsutskottet i överen stäm melse med

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan hemställt. Medelst gemensam omröstning

antog riksdagen utskottets förslag.

De höjningar i ifrågavarande skattetariff, som genom den föreliggande

propositionen samt i motionerna I: 75 av herr Kvarnzelius in. fl.

och II: 151 av herr Eden m. fl. föreslagits, överensstämma med vad i förberörda

reservation på sin tid ifrågasatts beträffande klasserna I och II.

Bevillningsutskottet har under denna riksdag, med tillstyrkande helt

eller huvudsakligen av förslag, framlagda av Kungl. Maj:t, i särskilda betänkanden

(nr 16 och 58) förordat ganska väsentliga höjningar dels av den

vid köp och byte av aktier, lotter samt andels- och delaktighétsbevis utgående

fondstämpeln dels ock av åtskilliga i gällande förordning om stämpelavgiften

upptagna stämpelavgifter. Utskottet har därvid såsom sin mening

uttalat, att, då det gäller att bereda staten den betydande inkomstökning

varav den för närvarande är i behov, stämpelbeskattningen är en av de

skatteformer som närmast böra ifrågakomma att i ökad utsträckning anlitas.

Detta omdöme gäller alldeles särskilt om arvsskatten, som är en ren

förmögenhetsskatt och som träffar kapitalet vid sådana tillfällen, då den

som får vidkännas avgiften i allmänhet torde kunna med lätthet bära den
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

7

samma. Utskottet har sålunda ansett en höjning av arvsskatten vara, med

de krav som nu ställas på statskassan, påkallad.

Beträffande formen och omfattningen av en utvidgad arvsbeskattning

bygger det förslag, som framställts genom propositionen och i motionerna

1: 75 och II: 151, på den nuvarande tariffen. Det i herr Welins

motion, II: 228, framlagda förslaget skiljer sig från det nyssnämnda i

huvudsakligen följande hänseenden. Tariffen är byggd på ny grund, kännetecknad

därav att skatten bestämmes efter ett en gång för alla fastställt

förhållande till kubikroten av det beskattningsbara beloppet. Vidare leder

den i enlighet med denna matematiska princip föreslagna skalan till skattebelopp,

som enligt större delen av skalan ligga omkring 40 procent högre

än de som framgå av den i propositionen föreslagna tariffen. Och slutligen

har herr Welin ifrågasatt en uppdelning i två klasser av den nuvarande

andra klassen. Motionären har härvid påpekat, att i sistnämnda klass äro

för närvarande sammanförda arvtagare av så olika slag som å ena sidan

föräldrar, syskon eller halvsyskon och deras avkomlingar, å andra sidan

akademier och lärda samfund, allmänna undervisningsverk, stipendiefonder,

pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar och andra fromma stiftelser.

Ett dylikt sammanställande av närskylda arvtagare med oskylda,

har motionären ansett icke stämma väl överens med det allmänna föreställningssättet.

Motionen avser fördenskull, att arvsskatten inom den nuvarande

andra klassen skall göras något lindrigare för närskylda än för

oskylda.

Sådana skatteskalor, som här äro i fråga, kunna tvivelsutan byggas

på olika principer, om vilkas teoretiska och praktiska företräden olika

meningar kunna råda. De nu gällande skalorna torde emellertid icke i

tillämpningen, såvitt utskottet har sig bekant, hava givit anledning till

några väsentliga anmärkningar. Vid sådant förhållande och då det icke

synes vara med god ordning på beskattningsväsendets område överensstämmande

att utan vägande skäl övergiva de grunder, på vilka en viss

skatt vilar, har utskottet icke funnit herr Welins motion giva utskottet

anledning att ingå i närmare prövning av den nya princip för arvsskattens

uttagande, som däri förordats. Den påbyggnad på den nuvarande arvsskatten,

som i propositionen och i de båda övriga motionerna föreslagits,

har utskottet däremot funnit efter nuvarande förhållanden väl avvägd.

Vad herr Welin anfört till stöd för en sönderdelning av andra

klassen i tariffen har icke synts utskottet innefatta skäl att beröva ifrågavarande

samfund, anstalter och stiftelser den förmån, som genom deras

upptagande i en av de lägre skatteklasserna tillkommer dem.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Enligt ovannämnda, vid förevarande proposition fogade statsrådsprotokoll

har föredragande departementschefen, till motivering av en i

19 § i förordningen föreslagen ändring, avseende viss utsträckt tillämpning

av bestämmelserna under klass I i paragrafen, anfört följande.

»I samband med den till innevarande års riksdag avlåtna nådiga propositionen

med förslag till lag om barn utom äktenskap och om adoption

m. m. synas vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 om

arvsskatt och skatt för gåva böra vidtagas. Ifrågavarande skatt är graderad

bland annat med hänsyn till skyldskapsförhållandet. Till den första lägst

beskattade klassen räknas bröstarvinge och dess avkomling. Med berörda

uttryckssätt torde dock förstås allenast arvsberättigad avkomling. Enligt

såväl gällande rätt som förslaget till lag om barn utom äktenskap äger

med visst undantag sådant barn icke rätt till arv efter fader. En följd

därav är, att om denne genom testamente eller gåva tillagt barnet egendom,

detta icke kommer i åtnjutande av den lindring i skatt, som gäller

för bröstarvinges förvärv. Den obillighet, som råder i förevarande hänseende,

torde böra avlägsnas.

I förslaget till lag om adoption är stadgat, att adoptivbarn lika med

barn i äktenskap äger taga arv efter adoptanten, dock med viss begränsning,

om bröstarvinge finnes, samt att, om adoptivbarnet är dött, dess

bröstarvinge äger taga den del av arvet, som skolat tillkomma adoptivbarnet.

De sålunda i förslaget angivna grunder i fråga om rätt till arv

synas böra vinna beaktande jämväl vid beräknande av skatt enligt förenämnda

förordning.

Enligt den uppfattning jag nu uttalat har upprättats förslag till

ändring av 19 § i samma förordning. Därvid har åt klass I i paragrafen

givits sådan utsträckning, att därunder inbegripas barn, adoptivbarn och

avkomling till barn eller adoptivbarn. De i paragrafen beträffande arvsskattens

beräknande gällande grunder bliva jämlikt det i 38 § i förordningen

upptagna stadgande tillämpliga jämväl i fråga om skatt för

gåva.

Över förslaget i sist angivna del har statskontoret den 15 innevarande

mars avgivit utlåtande och därvid funnit sig böra lämna detsamma

utan erinran.»

Sedan kamrarna fattat skiljaktiga beslut i anledning av den av

departementschefen omnämnda propositionen (nr 33) med förslag till lag

om barn utom äktenskap, m. in., har riksdagen numera antagit det sammanjämkningsförslag

i frågan, som lagutskottet med memorial nr 58 framlagt.

'' Då de ändringar i Kungl. Maj:ts lagförslag, som riksdagen härigenom

för sin del beslutat, icke torde giva anledning till någon ändring

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskott)''t$ betänkande Ar 61.

i vad Kungl. Maj:t i nu ifrågavarande punkt av den till bevillningsutskottets

behandling föreliggande propositionen föreslagit, har utskottet

biträtt Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Till stöd för de i propositionen föreslagna ändringarna i 49 § 2 mom.

och 57 § har departementschefen anfört följande.

»Den nya lydelse, som 30 kapitlet rättegångsbalken erhållit genom

lagen den 14 maj 1915, lärer påkalla ändring av bestämmelserna i förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva angående rätt att fullfölja talan

mot hovrätts beslut i mål i fråga om återfående av skatt eller utgivande

av felande skattebelopp. Efter inhämtande av yttranden från rikets hovrätter

har jag låtit inom finansdepartementet utarbeta förslag till i sådant

avseende erforderliga ändringar i förenämnda förordning. Ändringarna

beröra 49 § 2 mom. och 57 § och torde ej erfordra någon vidare motivering.

»

Vad sålunda anförts och föreslagits har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de genom propositionen föreslagna

ändringarna skola träda i kraft, i vad de avse 49 § 2 mom. och 57 § den

1 juli 1917 och i vad de avse 19 § med ingången av år 1918, samt att

beräkningen av såväl arvsskatt som skatt för gåva skall efter sistberörda tidpunkt

äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna i alla fall, där skatten

erlägges efter samma tidpunkt, oavsett att skattskyldighet enligt den gällande

förordningens bestämmelser inträtt redan tidigare. Härom har departementschefen

anfört, att avsikten med det föreslagna stadgandet vore att

förebygga osäkerhet i fråga om de nya bestämmelsernas tillämpning i

vissa fall, en osäkerhet som vid föregående ändringar av bestämmelser rörande

stämpelbeskattningen i större eller mindre grad visat sig föreligga.

Icke heller beträffande ikraftträdandet har utskottet velat ifrågasätta

någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 167, antaga det med propositionen

framlagda, ovan införda förslag till förordning

om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i

förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och

och skatt för gåva;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 51 Käft. (Nr 61.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

2) att motionerna I: 75 av herr Kvarnzelius m. fl.

och II: 151 av herr Eden m. fl. må anses besvarade

genom vad utskottet ovan under 1) hemställt; samt

3) att motionen II: 228 av herr Welin likaledes må

anses besvarad genom vad utskottet under 1) hemställt.

Stockholm den 1 juni 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner

172475

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:217 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §1 49 § inom. och 57 § i förordningen s. 1 i texten