Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om införande av statsmonopol å spannmålsimporten till riket.

1917-02-27 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:9, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om införande av statsmonopol å spannmålsimporten till riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning8 utskottets betänkande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1917 kl. 2,80 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om införande av

statsmonopol å spannmålsimporten till riket.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp*), Ollas A. Ericsson,

K. A. Nilson*), Antonsson, frih. Fleming*), Jacob Larsson, Östberg,

frih. Palmstierna, Jesperson*), Röing, Källman, Jeansson i Kalmar*),

Jonsson i Hökhult*), Forssman, E. J. Söderberg, Neess*), Nilsson i

Kristianstad, Johansson i Uppmälby*) och Sundström*).

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren av friherre Palmstierna väckt motion,

nr 30, som överlämnats till bevillningsutskottet, har föreslagits, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa utredning angående lämpligheten av att införa statsmonopol

å spannmålsimporten till riket samt för riksdagen framlägga

de förslag till ändrad tullagstiftning m. m., vartill denna utredning må

föranleda».

Yid motiveringen av sitt förslag om skrivelse till Kungl. Maj:t med Motionärens

begäran om utredning av frågan om statsmonopol å spannmålsimporten motivering.

till riket har motionären tagit till utgångspunkt de nu rådande förhållandena

på detta område, kännetecknade därav att spannmålstullarna äro

suspenderade och att spannmålsimporten faktiskt ligger helt och hållet i

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 7 häft. (Nr 9.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

statens hand. Med framhållande av vanskligheten för staten att under

oroliga förhållanden i världen i hast behöva åtaga sig uppgifter av detta

slag utan att hava berett sig för deras fyllande, uppställer motionären

kravet på eu bättre beredskap för framtiden i fråga om importen av

spannmål och hänvisar i sådant avseende på statsmonopolet såsom den

säkraste utvägen. För bedömandet av frågan om lämpligheteu av monopol

på detta område erbjuder sig, anför motionären vidare, det bästa

erfarenhetsmaterial i de nuvarande förhållandena, från vilka det vore

ändamålsenligast att övergå till ett lagstadgat statsmonopol, om detta

efter en utredning visade sig bäst. Att utan vidare släppa allt vad

under krisen tillgodogjorts och glida tillbaka till det gamla vore föga

klokt.

Motionären motiverar sitt förslag även med skäl, som icke hänföra sig till

det nuvarande extraordinära läget. Han framhåller, att ett statsmonopol

bättre än det nuvarande tullsystemet skulle vara i stånd att bereda skydd

åt den inhemska spannmålsodlingen, samtidigt som monopolet skulle

kunna i såväl konsumenternas som producenternas intresse förebygga

hastiga prisfluktuationer. I bägge gruppernas intresse skulle statsmonopolet

jämväl bereda möjlighet att reglera förhållandena inom kvarnindustrien.

Vikten härav har motionären velat särskilt betona under

hänvisning till vissa tendenser till enskild monopolbildning inom nämnda

industri, till vilka, enligt hans uppfattning, teoken visat sig.

I den omständigheten, att de säregna förhållanden, under vilka vi

nu leva, framtvingat ett faktiskt statsmonopol på spannmålsimportens

område, kan utskottet för sin del icke finna något som talar för införandet

av ett sådant monopol för framtiden. Den omsorg om samhällets

beredskap att möta liknande trångmål, om sådana skulle återkomma,

till vilken vårt nuvarande läge giver den starkaste maning,

bör givetvis icke utövas genom en omläggning av näringslivet efter

mönstret av de former, som nödläget skapat. Enligt utskottets förmenande

bör man tvärtom med försiktighet ur den erfarenhet, som de

nu rådande förhållandena på näringslivets område givit, draga slutsatser

av bestående innebörd.

Oberoende av de skäl, som under normala förhållanden må kunna

anföras för eller emot ett statsmonopol på ifrågavarande område, finner

utskottet sålunda, att det nuvarande extraordinära läget icke utgör en

lämplig utgångspunkt för en sådan omgestaltning, som motionärens för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr ,9. 3

slag avser att genom en utredning förbereda. Det liar vid sådant förhållande

synts utskottet saknas tillräcklig anledning att nu ingå i närmare

prövning av de skäl, med vilka motionären i övrigt sökt stödja

sitt förslag. Dock har utskottet icke velat underlåta att i korthet anmärka,

att statsmonopolet svårligen kan förutsättas bereda vägen för

den lyckliga avvägning mellan de. stridiga intressena på spannmålshandclns

område, som motionären synes vänta. De villkor, av vilka denna

handel nu är bunden, icke minst de som hava samband med förhållandena

på världsmarknaden, komme säkerligen att även under ett monopol

göra sig gällande, om än under delvis andra former. Vådan av att beröva

samhället fördelen av den skapande kraft, som det enskilda initiativet

innebär, får icke heller förbises. Och beträffande de farhågor för

enskilda monopoliseringstendenser inom kvarnindustrien, som motionären

uttalar, har utskottet velat framhålla, att riksdagen ingalunda saknar

möjlighet att komma till rätta med strävanden av denna art, i den mån

de skulle framträda på ett sätt, som kunde synas inkräkta på det allmännas

intresse.

I anslutning till vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att friherre Palmstiernas motion, II: 30, om

skrivelse till Kungl. Maj:t ifråga om införande av

statsmonopol å spannmålsimporten till riket, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Jacob Larsson, friherre Pahnstierna, Källman, E. J. Söderberg,

Nilsson i Kristianstad och Johansson i Uppmälby, vilka yrkat bifall till

motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT HOS KYA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.