Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anstånd med erläggande av ränta å statslån för järnvägsanläggning mellan Eksjö och österbymo.

1917-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:19, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anstånd med erläggande av ränta å statslån för järnvägsanläggning mellan Eksjö och österbymo.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1917 kl. 1''2 2 e. m_

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anstånd med erläggande av ränta å statslån för järnvägsanläggning

mellan Eksjö och österbymo.

I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,

nr 81, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att Eksjö—österbymo

järnvägsaktiebolag må — utan hinder av vad beträffande

erläggande av anståndsränta stadgas i de av riksdagen i skrivelse

den 24 maj 1910 föreskrivna villkor och bestämmelser för beviljandeav

låneunderstöd till understödjande av nya, ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

— erhålla anstånd med erläggande av ränta å det för

utförande av bolagets järnvägsanläggning från Eksjö till österbymo den

31 januari 1913 beviljade statslån å 643,000 kronor i tre år från lyftnings

d agarn a, ehuru tiden för räntans erläggande därigenom kommer

att sträcka sig utöver ett år från den dag, då järnvägen öppnats för allmän

trafik.

Till stöd för ifrågavarande framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 23 februari 1917, däri föredragande

departementschefen anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ställd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Jönköpings län med skrivelse den 23 mars 1916 överlämnad skrift har

Eksjö—österbymo järnvägsaktiebolag såsom innehavare av koncession å

järnväg från Eksjö till österbymo anhållit om anstånd med erläggande

av ränta å ett bolaget beviljat statslån.

Innan jag närmare redogör för bolagets ansökan, anhåller jag få.

erinra om följande.

I skrivelse den 24 maj 1910 (nr 122) har riksdagen meddelat, att

riksdagen till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljat och ställt till

Kungl Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor, att utgå

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banleoutskotiets utlåtande Nr 19.

13

under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen,

ävensom förklarat, att Kungl. Maj:t ägde att å detta anslag till understödjande

av nya, ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa

av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med särskilda,

av riksdagen i skrivelsen närmare fastställda villkor och bestämmelser.

Genom resolution den 31 januari 1913 har Kungl. Maj:t sedermera

för utförande av omförmälda järnvägsanläggning från Eksjö till Österbymo

beviljat ett lån å 643,000 kronor, att av de medel, som av 1910 års

riksdag ställts till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda

järnvägar, utgå av 1916 års anslag.

För tillgodonjutande av den sålunda förunnade förmånen har Kungl.

Maj: t, i överensstämmelse med de av 1910 års riksdag föreskrivna villkor

och bestämmelser, stadgat bland annat, att anstånd med betalningen av den

ränta, som å lyftade lånebelopp upplöpte under en tid, omfattande högst tre

år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver ett år från

den dag — i förevarande fall ursprungligen fastställd till den 1 juni 1914

och sedermera framflyttad till den 31 december 1915 — då järnvägen senast

skulle vara färdig och öppnad för trafik, medgåves på det sätt, att denna

ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlades till

staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela

lånekapitalet inbetalts. Tillika stadgades, att Kungl. Maj:t ville framdeles

meddela närmare bestämmelser om tiderna för lyftning av det beviljade

låneunderstödet.

I detta sammanhang må omnämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 11 december 1914 beviljat bolaget ett lån ur handels- och sjöfartsfonden

till belopp av 300,000 kronor, att till bolaget utlämnas i poster

å jämna 10,000-tal kronor, i den mån arbetet å järnvägsanläggningen

fortskrede, samt på villkor i övrigt, bland andra, att vad bolaget av lånet

kunde hava uppburit skulle jämte ränta efter fem procent om året återgäldas,

då det bolaget beviljade statslånet å 643,000 kronor bleve tillgängligt.

I

I sin till Kungl. Maj:t nu ingivna skrift har bolaget till en början

meddelat, att bolagets järnväg nu vore färdigbyggd och den 17 december

1915 med behörigt tillstånd öppnats för allmän trafik. Bolaget har

därför anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara bolaget berättigat att hos

riksgäldskontoret få lyfta två tredjedelar av det beviljade lånebeloppet.

Till denna bolagets anhållan har Kungl. Maj:t förut denna dag under

vissa villkor lämnat bifall.

Ansökning

av Eksjö—

Österbymo

järnvägsaktiebolag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 19.

Kungl. Maj:ts

befallningshavande

i

Jönköpings

län.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

I fråga om anstånd med betalande av ränta å statslånet tiar bolaget

anfört:

Då det beviljade låneunderstödet anvisats att utgå av 1916 års anslag, både

bolaget icke åtnjutit den stora förmånen att under byggnadstiden hava tillgång till

de räntefria lånemedlen, utan måst dels hos handels- och sjöfartsfonden och dels

hos enskilda penninginrättningar upplåna motsvarande belopp, varigenom bolaget

tillskyndats betydande ränteutgifter. Då dessa icke varit beräknade i kostnadsförslaget,

hade bolagets ekonomi därigenom avsevärt försämrats, varjämte styrelsen måst

ikläda sig personlig ansvarighet för den sålunda uppkomna bristen. Skulle nu

även tiden för räntefriheten begränsas till den 31 december 1916, skulle bolaget

nästan helt och hållet gå miste om den stora lättnad, som ett dylikt medgivande

avsåge att lämna.

Vidare vore att beakta den omständigheten, att en stor del av arbetet måst

utföras under rådande abnorma konjunkturer, vilka avsevärt fördyrat detsamma,

samtidigt som företaget varit av synnerlig betydelse för minskande av den genom

förhållandena orsakade arbetsbristen. Under dessa omständigheter syntes det

bolaget billigt, att bolaget beträffande räntefrihet å statslånet icke komme i

ogynnsammare ställning än andra företag av enahanda beskaffenhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts har bolaget hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte medgiva bolaget ränteanstånd å statslånet i tre år

från lyftningsdagarna.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län har i sin förenämnda

skrivelse den 23 mars 1916 vitsordat, att, på grund av de genom

världskriget uppkomna förhållanden, järnvägsbolagets ekonomi blivit

mindre god. På grund härav och då de iråkade ekonomiska svårigheterna

tillkommit utan bolagets eget förvållande ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande,

att vissa billighetshänsyn kunde åberopas för ett bifall

till bolagets framställning om förlängning av den tid, under vilken bolaget

finge åtnjuta anstånd med erläggande av ränta å statslånet.

I infordrat utlåtande i ärendet av den 3 maj 1916 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen till en början huvudsakligen anfört:

Styrelsen hade begärt och från bolaget erhållit vissa upplysningar beträffande

bolagets lånetransaktioner m. m. Av de sålunda införskaffade upplysningarna

inhämtades, att inbetalda aktiemedel och därå influtna räntor förbrukats

redan den 8 februari 1915 och att bolaget från denna tid helt och hållet måst

bedriva järnvägsarbetet med upplånade penningebelopp, varav 300,000 kronor

lämnats från handels- och sjöfartsfonden enligt Kungl. Maj ds medgivande den

11 december 1914. Räntorna å dessa lån med avdrag av ränteinkomster på aktiekapitalet

hade för hela tiden intill statslånets bekommande beräknats belöpa sig

till 32,187 kronor 18 öre.

Bolagets uppgift, att några ränteutgifter ej skulle vara beräknade i kostnadsförslaget

för järnvägen, torde få anses oriktig, då de i kostnadsförslaget

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

15

inginge i posten för oförutsedda utgifter med mera, beräknad till 15 procent av

de specificerade byggnadskostnaderna. I den tablå, som av bolaget för järnvägsbyggnaden

uppgjorts och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänts samt

avsåge att visa, huru samtliga för anläggningen tillgängliga medel skulle på olika

konton fördelas, upptoges också specificerat som räntor och kostnader för kapitalanskaffning

20,000 kronor. Det belopp, vartill räntorna för hela tiden intill statslånets

bekommande antagits uppgå, eller 32,187 kronor 18 öre, komme således

att högst betydligt överskrida nämnda beräknade summa 20,000 kronor.

Efter framhållande av att bolaget bort kunna vidtaga åtgärder för

påskyndande av statslånets lyftande, yttrar styrelsen bland annat.

Frånsett huru härmed kan förhålla sig, hade emellertid bolaget, på grund

av att arbetena å järnvägen påbörjats flera år före det bolaget kunde få lyfta

statslånet och varigenom bolaget blivit tvunget upptaga enskilda lån, varå räntor

måst. erläggas, kommit i ogynnsammare ställning än andra järnvägsföretag, som

tilldelats statslån, i det bolaget ej kunnat draga nytta av det ränteanstånd å tre

år, som statslånevillkoren medgiva under byggnadstiden och ett år efter det banan

öppnats för allmän trafik.

Då järnvägen dessutom utförts under synnerligen betungande yttre förhållanden

och bolaget därjämte genom att hålla arbetet i gång i det omfång, som

skeft, berett en mängd folk sysselsättning under rådande svåra tider, ansåge styrelsen,

att flera skäl talade för att bolaget borde beviljas några lättnader med

räntornas erläggande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t

måtte medgiva, att Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag finge erhålla

anstånd med betalningen av den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöpte

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, på

det sätt att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid

erlades till staten först sedan i stadgad ordning såväl

all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i ärendet inkommit med begärt

yttrande den 18 maj 1916 och däri anfört.

Fullmäktige ville erinra därom, att fullmäktige i ett den 15 april 1915 till

Kungl. Maj:t avgivet yttrande över en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd

utredning med förslag i fråga om avsättning till allmänna järnvägslånefonden

m. m. — efter att utförligt hava visat, att de förmåner, som genom ifrågavarande

anstånd beredas låntagame, måste anses vara för staten ganska betungande

— bestämt uttalat sig mot varje utsträckning av anståndstiden.

I det nu föreliggande fallet syntes det emellertid fullmäktige, att omständigheterna

vore sådana, att den ifrågasatta lättnaden i lånevillkoren skäligen borde

kunna medgivas. Då bolagets järnväg enligt Kungl. Maj:ts föreskrift skulle vara

färdig senast den 31 december 1915, under det att statslånet ej kunde bliva tillgängligt

förrän efter 1916 års ingång, hade ifrågavarande bolag obestridligen befunnit

sig i en ogynnsammare ställning än flertalet andra statslåneunderstödda

j ärn vägsaktiebolag.

Fullmäktige i

riksgäldekontoret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BankoutsJcottets utlåtande Nr 19.

Departements
chefen.

Utskottet.

Till följd av vad fullmäktige sålunda anfört förklarade fullmäktige

sig icke hava något att erinra mot att bolaget komme i åtnjutande av

den begärda lättnaden.

De vid beviljande av statslån till enskilda järnvägsanläggningar

meddelade bestämmelser om anståndsränta torde närmast hava sin grund

däri, att det ansetts olämpligt att betunga ett järnvägsbolag med erläggande

av räntor under de år, då järnvägen är under byggnad. Då

i förevarande fall det för utförande av ifrågavarande järnvägsanläggning

mellan Eksjö och Österbymo år 1913 beviljade statslånet kunnat anvisas

att utgå först från 191G års anslag, har följden blivit, att bolaget, som

det enligt Kungl. Maj:ts föreskrift ålegat att hava järnvägen öppnad för

allmän trafik senast den 31 december 1915, helt avslutat arbetena å anläggningen,

innan någon del av det beviljade lånebeloppet fått av bolaget

lyftas. Den ogynnsamma ställning, vari bolaget på grund härav

kommit, synes mig utgöra giltigt skäl för bifall till bolagets av myndigheterna

tillstyrkta ansökan om ränteanstånd å statslånet i tre år från

lyftningsdagarna. Jag vill ock i detta sammanhang påpeka den redan

framhållna omständigheten, att järnvägen utförts under nu rådande betungande

konjunkturer, vilket emellertid för det allmänna medfört den

fördel, att anställning vid densamma kunnat beredas ett avsevärt antal

arbetare under kristidens första period, då arbetslöshet i stor omfattning

förekom.»

Departementschefen har alltså funnit sig böra tillstyrka bolagets

ansökan.

Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit sig

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 81

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 mars 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, Gustafsson, friherre Langenskiöld,

Ekman, Norman och Lindley samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson i Blädinge, Söderlerg

i Hobborn, Jonsson i Gumboda, Borggren, Jonsson i Hå och Bäcklund.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:51 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anstånd med erläggande av ränta å statslån för järnvägsanläggning mellan Eksjö och öste a1 i texten