Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

1917-01-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:3, Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko utskottet* utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 26 januari 1917 kl. 11.30 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag

till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa

tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets

mynt den 30 maj 1873.

I en till riksdagen avlåten, den 17 innevarande januari dagtecknad

proposition, nr 30, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat, här nedan

intaget förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa

tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30

maj 1873.

Bihatig till likså,agens protokoll 1917. 8 satnl. 3 käft. (Nr 3.)

/

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Förslag
till
Lag

angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av

10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av

§ 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till utomordentliga av krig föranledda

förhållanden prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige

i riksgäldskontoret,

ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 10 §

andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken

åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens

räkning till myntverket avlämnas,

än även förklara, att bestämmelsen i § 9 i lagen om rikets mynt

den 30 maj 1873, om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar

guld, att därför erhålla guldmynt, under viss tid icke skall äga tilllämpning.

Denna lag träder i kraft den 5 februari 1917 och gäller till och

med den 28 februari 1918. Av konungen jämlikt denna lag meddelad

bestämmelse må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda

dag.

Statsrådsprotokollet över finansärenden den 17 januari 1917 innehåller

i detta ämne följande yttrande av departementschefen:

»Med anledning av en utav fullmäktige i riksbanken gjord framställning

föreslog Kungl. Maj:t i eu till riksdagen avlåten, den 4 februari

1916 dagtecknad proposition, nr 37, riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa

fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

3

riksbank den 12 mai 1897 och av 8 9 i lagen om rikets mynt den 30

maj 1873.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 8 februari 1916, att riksdagen,

som funnit det vara lämpligt, att möjlighet bereddes att under utomordentliga

förhållanden sådana som de dåvarande vidtaga de åtgärder,

som innefattades i Kungl. Mapts förslag, bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition. Emellertid uttalade riksdagen, beträffande ändringen

av § 9 i lagen om rikets mynt, att med hänsyn till innehållet i gällande

myntkonvention mellan de skandinaviska länderna Kungl. Maj:t icke

torde underlåta att, innan förändrade bestämmelser i berörda avseende

tillämpades, med respektive länders regeringar inleda de särskilda underhandlingar,

som för ändamålet erfordrades.

Den 8 februari 1916 utfärdade Kungl. Maj: t lag angående rätt för

Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av JO § andra styclcet

i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om

rikets mynt den 30 maj 1873 av följande lydelse:

Om sådant med hänsyn till utomordentliga av krig föranledda förhållanden

prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställning av fullmäktige i riksbanken

och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret,

ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 10 § andra stycket

i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken åliggande skyldigheten

att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas,

än även förklara, att bestämmelsen i § 9 lagen om rikets mynt den SO maj

1873, om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar guld, att därför erhålla

guldmynt, under viss tid icke skall äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling och gäller till och med

den 4 februari 1917. Av Konungen jämlikt denna lag meddelad bestämmelse må

ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag.

Samma den 8 februari 1916 utfärdades vidare kungörelse, däri

Kungl. Maj:t med föranledande av nyss anförda lag för tiden från och

med den 9 februari till och med den 31 juli 1916 fritog riksbanken

från den enligt 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den

12 maj 1897 riksbanken åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants,

som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas.

Sedan härefter sådana underhandlingar mellan de tre nordiska

ländernas regeringar, som av riksdagen förutsattes, blivit slutförda, utfärdade

Kungl. Maj:t den 28 april 1916 nådig förordning, däri Kungl.

Maj:t med stöd av lagen den 8 februari 1916 förklarade, att bestämmelsen

i § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 om rätt för en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

var, som vid myntverket inlämnar guld, att därför erhålla guldmynt,

under tiden från och med den 1 maj tillsvidare till och med den 31

juli 1916 icke skulle äga tillämpning.

Slutligen blev genom förordning den 8 juli 1916 stadgat, att de

i kungörelsen den 8 februari 1916 och i förordningen den 28 april 1916

meddelade bestämmelserna skulle gälla jämväl för tiden från och med

den 1 augusti 1916 tillsvidare till och med den 4 februari 1917.

Nu hava fullmäktige i riksbanken inkommit med en den 16

december 1916 dagtecknad, så lydande skrivelse:

Fullmäktige i »Lagen av den 8 februari 1916 angående rätt för Konungen att i vissa fall

riksbanken. jns^ma tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12

maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 gäller till och med

den 4 februari 1917.

Då de förhållanden, som föranledde utfärdandet av denna lag, fortfarande

äro för handen, föranlåtas fullmäktige härmed anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte

för nästa års riksdag framlägga proposition om ny lag av enahanda innehåll, som

den nu omförmälda att gälla under tiden från och med den 5 februari 1917 till

samma dag år 1918.

Därest Eders Kungl. Maj:t efter riksdagens bifall till en sådan proposition

utfärdar lag i ämnet, hemställa fullmäktige, att Eders Kungl. Maj:t ville ej mindre

för tiden från och med den -5 februari 1917 tillsvidare till och med den 31 juli

1917 fritaga riksbanken från den enligt 10 § andra stycket i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897 riksbanken åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants,

som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, än även förklara, att bestämmelsen

i § 9 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 om rätt för en var, som

vid myntverket inlämnar guld, att därför erhålla guldmynt, under samma tid icke

skall äga tillämpning.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava deu 22 december 1916 yttrat

sig i ärendet och därvid givit tillkänna, att fullmäktige icke funnit anledning

till erinran mot bankofullmäktiges ifrågavarande framställning.

ixpartements- Jämväl jag anser, att bestämmelserna i lagen den 8 februari 1916

ekefen. angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av

10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och

av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 böra förnyas att

ffälla för tiden efter det desamma den 4 nästkommande februari träda

ur kraft.

I fråga om den nya lagens giltighetstid vill jag emellertid förorda,

att densamma utsträckes till och med den 28 februari 1918 för att

något större rådrum nämnda år må erhållas för avgörandet, huruvida

lagen bör än ytterligare förnyas.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Åven bankoutskottet anser, att de förhållanden, som föranledde

Kung!. Maj:ts framställning i föreliggande fråga till 1916 års riksdag

och riksdagens beslut i ämnet, fortfarande äro för handen. Utskottet

linner sig därför böra förorda bifall till Kuugl. Maj:ts förslag även i

avseende å den ifrågasatta utsträckningen av lagens giltighetstid till den

28 februari 1918. Med hänsyn till innehållet i gällande myntkonvention

mellan de skandinaviska länderna förutsätter emellertid utskottet beträffande

ändringen av § 9 i lagen om rikets mynt, att den förändrade

bestämmelsen i berörda avseende utfärdas i samförstånd med respektive

länders regeringar.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 30

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 januari 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Gustafsson, friherre Langenskiöld,

Ekman, Wickman, Boos och Östling samt

av andra kammaren: herrar Kristiansson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson i

Blädinge, Molin i Södertälje, Söderberg i Hobborn och Carlson i Herrljunga.

Utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 3 höft. (Nr 3.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:12 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 a1 i texten