Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.
1917-02-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1917:4, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
I
Nr 4.
Aukom till riksdagens kansli den 13 februari 1917 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse
och förvaltning.
Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet
att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd
och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet
följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande
samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet
numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse över den
verkställda granskningen.
För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och
med den 15 januari 1916, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av
innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelser
om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors
som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1915, dels
ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år
1916, ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende
å dessa kontors förvaltning under samma år lämnade redogörelser.
I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och
utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och
avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens
revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets förut till
riksdagen avlåtna memorial nr 1.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 4 höft. (Nr 4).
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1916 har riksbanken
erhållit en vinst av kr. 6,487,837:62 nämligen:
joi ^
Å
------o----
Å
—
Summa vinst
riksbankens
avbetalnings-
eget kapital
lånefonden.
Kronor.
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Vid huvudkontoret ..............
4,913 984
94
130,223
44
5.044.208
38
5 380 901
—
» kontoret
i
Göteborg......
154 494
99
90,458
87
244.953
86
448 845
41
» »
■»
Malmö .........
254.149
91
26 625
90
280 775
81
475 552
55
» »
»
Falun..........
2 738
23
10 880
95
13,619
18
34 773
29
2> »
»
Gävle............
81.650
69
11,351
44
93 002
13
68 179
67
» »
Halmstad
1,352
11
16 217
06
17,569
17
27,316
08
» >
»
Härnösand...
53,125
27
14 218
94
67 344
21
28,286
73
»
Jönköping...
13,143
06
27,621
50
40 764
56
69 334
05
» 3>
Kalmar.........
9,610
20
10.172
11
19,782
31
40.780
34
» »
»
Karlskrona...
20 497
79
26.220
95
46.718
74
72,870
65
» »
»
Karlstad ......
5,412
14
7.052
—
12.464
14
60,184
53
» »
»
Kristianstad.
9.141
96
10.753
93
19 895
89
29,939
96
» »
J>
Linköping ...
41 229
72
29,628
89
70.858
61
75,990
83
» »
»
Luleå............
13 811
10
47.465
50
61,276
60
69 466
91
» »
»
Mariestad ...
5.900
27
6 824
40
12.724
67
13 686
73
»
Norrköping..
310
87
17,367
05
17,677
92
132 386
57
» »
»
Nyköping
48 436
44
8,796
79
57.233
23
214 151
90
»
»
Sundsvall ...
169 230
42
15,916
16
185,176
58
362 666
69
» »
»
Umeå...........
1,197
74
21,413
17
22.610
91
152,023
75
Uppsala ......
40 687
38
22,158
95
62,846
33
148.510
36
Visby............
14,356
36
20 273
42
34.629
78
32.842
61
»
Vänersborg..
—
—
4,104
41
4,104
41
9,001
28
Västerås .....
—
—
3,128
96
3,128
96
36,900
57
» »
Växjö............
—
—
3.580
63
3,580
63
7.597
51
» »
Örebro .........
18.250
37
8,193
69
26 444
06
76 097
03
» »
»
Östersund ...
33.907
06
12,407
10
46.314
16
50 702
14
Kronor
5,906,619
02
603,086
21
6,509,705
23
8,118,989
14
Avgår förlust vid kontoren i
Vänersborg
....... 6,545:51
Västerås....
....... 9,431:44
Växjö
....... 5,890: 66
21,867
61
21,867
61
5,884,751
41
603,086
21
i6,487,837
62
—
—
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
3
l:o.
I kungl. kungörelsen den 23 oktober 1915 är föreskrivet, att i de
fall, där ej andra stadganden meddelats, allmänna verks och inrättningars
eller av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéers eller kommissioners kontanta,
för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar skola, där
det utan väsentlig olägenhet kan äga rum, insättas å giroräkning i bankinrättning,
att dylik räkning skall öppnas i riksbankens huvudkontor eller
något av dess avdelningskontor, där sådant i orten linnes, men eljest i
annan därstädes befintlig bankinrättning med av Kungl. Maj:t godkänd
bolagsordning, samt att riksbanken skall, där det utan väsentlig olägenhet
låter sig göra, av förenämnda allmänna verk, inrättningar, kommittéer
och kommissioner anlitas jämväl vid köp av postremissväxlar och i övrigt
vid alla transaktioner, där förmedling av bankinrättning påkallas.
Vid granskning av avdelningskontorens till utskottet avgivna berättelser
för år 1916 och i samband därmed beträffande huvudkontoret
verkställda liknande undersökningar har utskottet funnit, att i fråga om
såväl huvudkontoret som avdelningskontoren ett stort antal dylika verk,
myndigheter och inrättningar icke ställt sig ovanberörda föreskrift till
efterrättelse.
Vad först huvudkontoret angår, hava sålunda, enligt vad utskottet
inhämtat, exempelvis följande dylika institutioner icke sina kontanta behållningar
insatta å giroräkning i riksbanken, nämligen justitiekanslersämbetet,
nedre justitierevisionen, strafflagskommissionen, sjökrigshögskolan,
statens vattenfallsverk, serafimerlasarettet, Stockholms högskola, svenska
akademien, vetenskapsakademien, skogshögskolan med flera.
Det har särskilt ådragit sig utskottets uppmärksamhet, att åtskilliga
av de utav Kungl. Maj:t med anledning av nu rådande exceptionella förhållanden
tillsatta kommissioner, vilka omhänderhava medel till avsevärda
belopp, icke hava sina kontanta behållningar insatta å giroräkning i riksbanken
och i allmänhet icke heller för sina övriga bankaffärer anlita
riksbanken.
Beträffande avdelningskontoren framgår av omförmälda berättelser,
att ett flertal allmänna verk och inrättningar, närmare förtecknade å en vid
detåi utlåtande fogad bilaga, icke ställt sig ovanberörda föreskrift till
efterrättelse.
Utskottet anser för sin del det vara synnerligen angeläget, att i nu
förevarande fall riksbanken anlitas. Genom placering av statsmedel hos
de privata bankerna minskas dessas behov att begagna sig av riksbanken,
varav följden blir en minskning av riksbankens ränteinkomst. Härtill
Ang. skyldighet
för penningförvaltandc
verk
och inrättningar
in. fl.
att i vissa
fall anlita
riksbanken.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Protokoll
och berättelser.
Ang. tillstyrkande
av
ansvarsfrihet.
kommer, att, om denna placering antager större utsträckning, riksbankens
kontrpll över penningmarknaden försvagas.
A nu anförda förhållanden har utskottet funnit sig böra fästa riksdagens
särskilda uppmärksamhet; och får utskottet därför hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder
i syfte att föreskrifterna i kungl. kungörelsen
den 23 oktober 1915 noggrant iakttagas.
2:o.
Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskotttet
i övrigt ej funnit några uttalanden, som påkalla särskilt yttrande från
utskottets sida.
3:o.
Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1915 hava riksdagens
senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat,
att vid riksbankens förvaltning under den tid, granskningen omfattat,
revisorerna ej funnit något att erinra, samt att de för sin del ansåge,
att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.
De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens
i orterna förvaltning år 1915, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt
ansvarsfrihet för kontorens styrelser, och enär utskottet vid den nu verkställda
undersökningen och granskningen av riksbankens tillstånd och huru
densamma styrd och förvaltad blivit, funnit, att fullmäktige med nit och
omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet hemställa,
att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas
dels för förvaltningen under år 1915 av bankens
såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
15 januari 1916 till och med den 14 januari innevarande
år.
*
Stockholm den 13 februari 1917.
På banko utskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Bankoulskottets utlåtande Nr 4.
5
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neiglick, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Wickman, Boberg och Sandler, samt
av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Kristensson, Vaktglas t < Berg i
Munkfors, Molin i Södertälje, Söderberg i Hobborn, Lindvall och Jonsson i Gumboda.
Reservation
av herrar Neiglick, Wickman, Sandler, friherre Adelswärd, Kristensson,
Berg i Munkfors, Molin i Södertälje och Jonsson i Gumboda, vilka ansett,
att i utskottets utlåtande bort intagas ett så lydande uttalande:
»Vid läsningen av fullmäktiges särskilda protokoll för år 1916 har
utskottet funnit innehållet av protokollet den 28 november samma år vara
av beskaffenhet att böra bringas till riksdagens kännedom. Nämnda protokoll,
vilket icke angiver någon meningsskiljaktighet inom fullmäktige vid
ärendets behandling, är av följande lydelse:
''Förste deputeraden anförde:
''Jag har i dag varit kallad till sammanträde hos statsministern för
överläggning i frågan om lämpligaste sättet att ordna folkhushållningskommissionens
behov av medel för betalning av spannmål, som för statens
räkning kommer att uppköpas eller beslagtagas. Vid sammanträdet
meddelades, att med bankföreningens ordförande, bankdirektör Kjellberg,
förts förberedande underhandlingar, gående ut på, att ett konsortium privatbanker
skulle ställa erforderliga medel till folkhushållningskommissionens
förfogande. Med anledning härav uttalade jag den meningen, att
lämpligaste sättet att bereda kommissionen nödiga medel vore att, såsom
förut plägat ske vid liknande tillfällen, ställa medel till förfogande hos
statskontoret, vilket bemyndigades att hos riksgäldskontoret rekvirera nödigt
förskott, varefter riksgäldskontoret i sin ordning hade att vända sig
till riksbanken för erhållande av försträckning, i händelse riksgäldskontoret
icke självt förfogade över tillräckliga medel.
Enligt vad jag har mig bekant, är riksgäldskontorets och statskontorets
finansiella ställning för närvarande sådan, att folkhushånningskommissionens
penningbehov böra kunna tillfredsställas ett stycke in pa nästa ar,
utan att riksgäldskontoret för detta ändamål behöver anlita riksbanken
om försträckning. Att samtidigt med att statskontoret resp. riksgäldskontoret
disponera tillräckliga medel för fyllande av kommissionens behov
hos privata banker upplåna medel för samma ändamål, vore att ådraga
statsverket en onödig ränteutgift.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Sedan bankdirektör Kjellberg, vilken var vid sammanträdet närvarande,
meddelat, att privatbankernas medverkan till beredande av nu
ifrågavarande kredit åt folkhushållningskommissionen förutsatte antingen
att av riksgäldskontoret utfärdade, så kallade skattkammarväxlar skulle
ställas såsom säkerhet för kommissionens skuld till bankerna, eller att
riksbanken förklarade sig villig att, även om sådan säkerhet icke blivit
ställd, åt privatbankerna rediskontera växlar, för vilka folkhushållningskommissionen
häftade såsom gäldenär, riktade statsministern till mig frågan,
huruvida riksbanken kunde godkänna folkhushållningskommissionen
såsom gäldenär för i riksbanken diskonterade växlar, för vilka skattkammarväxlar
icke blivit deponerade som säkerhet. Denna fråga förklarade
jag mig icke kunna besvara utan att hava underställt densamma fullmäktiges
prövning.
Statens skuldsättning bör, såvida icke riksdagen för särskilda fall
annorlunda beslutat, ske genom riksgäldskontoret. Då fullmäktige icke
böra medverka till att denna regel i nu föreliggande fall åsidosättes genom
att riksgäldskontoret förbigås och statens skuldsättning sker genom
folkhushållningskommissionen, hemställer jag, att fullmäktige ville bemyndiga
mig att till svar på nämnda fråga meddela statsministern, att fullmäktige
anse sig kunna diskontera växel med folkhushållningskommissionen
såsom gäldenär endast under den förutsättningen, att supplementär säkerhet
för växeln deponerats i form av utav riksgäldskontoret utfärdade
skuldförbindelser.’
Med instämmande i vad förste deputeraden sålunda yttrat biföllo
fullmäktige förste deputeradens hemställan.»
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
7
Bilaga.
Uppgift ä de statsmyndigheter, som icke öppnat giroräkning i riksbankens
avdelningskontor.
Göteborg:
Allmänna läroverken med undantag av högre realläroverket, Chalmers tekniska
läroanstalt, domkapitlet, domänintendenten, karmtänsinrättningen å Känsö, kronouppbördskassören,
undervisningsanstalten för barnmorskor.
Malmö:
Högre allmänna läroverket, realskolan, länsfängelset.
Falun:
Högre allm. läroverket, kronofogden i Falu fögderi, bergmästaren i Gävle-Dala
distrikt.
Gävle:
Domarämbetet i Gästriklands domsaga, kronofogden i d:o fögderi, kronouppbördskontoret
för Gävle stad, distriktschefen i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
dömstumskolan i Gävle.
Halmstad:
Högre allm. läroverket.
Härnösand:
Högre allm. läroverket, navigationsskolan.
Jönköping:
Länsstyrelsen, postkontoret, statens järnvägsstation.
Kalmar:
Postkontoret, högre allm. läroverket, navigationsskolan.
Karlskrona*).
Karlstad:
Domkapitlet.
Kristianstad:
Kungl. hovrätten, länsstyrelsen, tullkammaren, postkontoret.
Linköping:
Domkapitlet, högre allra, läroverket, i Linköping bosatta domhavande och
kronofogdar.
Luleå:
Postkontoret, fördelningsnämndens sockerbyrå.
*) Vid kontoret i Karlskrona finnas giroräkningar öppnade för alla därstädes
varande statsmyndigheter.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Mariestad:
Länsstyrelsen, postkontoret.
Norrköping:
Postkontoren i Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Finspång och Katrineholm
samt Sveriges statsbanor, vilka samtliga emellertid anlitat avdelningskontoret i
bankaffärer.
Nyköping:
Länsstyrelsen, statens järnvägar, postkontoret, kronofogden i Nyköpings fögderi,
kronokassören.
Sundsvall:
Kronofogdarna i Medelpads östra och västra fögderier, kronouppbördskassören.
Umeå:
Allm. läroverket, lantmäterikontoret, avvittringskontoret, kronofogden, krono(stads-)kassören,
statens järnvägar.
Uppsala:
K. Universitetet, högre allm. läroverket, akademiska sjukhuset, länslasarettet,
domkapitlet.
Visby :
Domkapitlet, högre allm. läroverket, kronofogdarna i länet, kronouppbördskontoret.
Vänersborg:
Postkontoret, som inlevererat medel för insättning å postverkets giroräkning i
riksbankens huvudkontor.
Västerås:
Länsstyrelsen, domkapitlet, postkontoret.
Växjö:
Domkapitlet, högre allm. läroverket.
Örebro:
Statens järnvägar, trafikavdelningen, postkontoret.
Östersund:
Tygstationen, revirförvaltaren i Rätans revir, kronofogdarna i Jämtlands norra,
östra och västra fögderier, kronouppbördskassören och allm. läroverket; länsstyrelsen och
postkontoret hava anlitat avdelningskontoret för transaktioner å resp. statsverkets och postverkets
giroräkningar vid riksbankens huvudkontor.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:21 Skrivelse till Konungen angående skyldighet för penningförvaltande verk och inrättningar m. fl. att i vissa fall anlita riksbanken. a1 i texten