Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

1917-02-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:4, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

I

Nr 4.

Aukom till riksdagens kansli den 13 februari 1917 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet

numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse över den

verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och

med den 15 januari 1916, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av

innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelser

om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors

som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1915, dels

ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år

1916, ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende

å dessa kontors förvaltning under samma år lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och

utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och

avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets förut till

riksdagen avlåtna memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 4 höft. (Nr 4).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1916 har riksbanken

erhållit en vinst av kr. 6,487,837:62 nämligen:

joi ^

Å

------o----

Å

—

Summa vinst

riksbankens

avbetalnings-

eget kapital

lånefonden.

Kronor.

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Vid huvudkontoret ..............

4,913 984

94

130,223

44

5.044.208

38

5 380 901

—

» kontoret

i

Göteborg......

154 494

99

90,458

87

244.953

86

448 845

41

» »

■»

Malmö .........

254.149

91

26 625

90

280 775

81

475 552

55

» »

»

Falun..........

2 738

23

10 880

95

13,619

18

34 773

29

2> »

»

Gävle............

81.650

69

11,351

44

93 002

13

68 179

67

» »

Halmstad

1,352

11

16 217

06

17,569

17

27,316

08

» >

»

Härnösand...

53,125

27

14 218

94

67 344

21

28,286

73

»

Jönköping...

13,143

06

27,621

50

40 764

56

69 334

05

» 3>

Kalmar.........

9,610

20

10.172

11

19,782

31

40.780

34

» »

»

Karlskrona...

20 497

79

26.220

95

46.718

74

72,870

65

» »

»

Karlstad ......

5,412

14

7.052

—

12.464

14

60,184

53

» »

»

Kristianstad.

9.141

96

10.753

93

19 895

89

29,939

96

» »

J>

Linköping ...

41 229

72

29,628

89

70.858

61

75,990

83

» »

»

Luleå............

13 811

10

47.465

50

61,276

60

69 466

91

» »

»

Mariestad ...

5.900

27

6 824

40

12.724

67

13 686

73

»

Norrköping..

310

87

17,367

05

17,677

92

132 386

57

» »

»

Nyköping

48 436

44

8,796

79

57.233

23

214 151

90

»

»

Sundsvall ...

169 230

42

15,916

16

185,176

58

362 666

69

» »

»

Umeå...........

1,197

74

21,413

17

22.610

91

152,023

75

Uppsala ......

40 687

38

22,158

95

62,846

33

148.510

36

Visby............

14,356

36

20 273

42

34.629

78

32.842

61

»

Vänersborg..

—

—

4,104

41

4,104

41

9,001

28

Västerås .....

—

—

3,128

96

3,128

96

36,900

57

» »

Växjö............

—

—

3.580

63

3,580

63

7.597

51

» »

Örebro .........

18.250

37

8,193

69

26 444

06

76 097

03

» »

»

Östersund ...

33.907

06

12,407

10

46.314

16

50 702

14

Kronor

5,906,619

02

603,086

21

6,509,705

23

8,118,989

14

Avgår förlust vid kontoren i

Vänersborg

....... 6,545:51

Västerås....

....... 9,431:44

Växjö

....... 5,890: 66

21,867

61

21,867

61

5,884,751

41

603,086

21

i6,487,837

62

—

—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

3

l:o.

I kungl. kungörelsen den 23 oktober 1915 är föreskrivet, att i de

fall, där ej andra stadganden meddelats, allmänna verks och inrättningars

eller av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéers eller kommissioners kontanta,

för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar skola, där

det utan väsentlig olägenhet kan äga rum, insättas å giroräkning i bankinrättning,

att dylik räkning skall öppnas i riksbankens huvudkontor eller

något av dess avdelningskontor, där sådant i orten linnes, men eljest i

annan därstädes befintlig bankinrättning med av Kungl. Maj:t godkänd

bolagsordning, samt att riksbanken skall, där det utan väsentlig olägenhet

låter sig göra, av förenämnda allmänna verk, inrättningar, kommittéer

och kommissioner anlitas jämväl vid köp av postremissväxlar och i övrigt

vid alla transaktioner, där förmedling av bankinrättning påkallas.

Vid granskning av avdelningskontorens till utskottet avgivna berättelser

för år 1916 och i samband därmed beträffande huvudkontoret

verkställda liknande undersökningar har utskottet funnit, att i fråga om

såväl huvudkontoret som avdelningskontoren ett stort antal dylika verk,

myndigheter och inrättningar icke ställt sig ovanberörda föreskrift till

efterrättelse.

Vad först huvudkontoret angår, hava sålunda, enligt vad utskottet

inhämtat, exempelvis följande dylika institutioner icke sina kontanta behållningar

insatta å giroräkning i riksbanken, nämligen justitiekanslersämbetet,

nedre justitierevisionen, strafflagskommissionen, sjökrigshögskolan,

statens vattenfallsverk, serafimerlasarettet, Stockholms högskola, svenska

akademien, vetenskapsakademien, skogshögskolan med flera.

Det har särskilt ådragit sig utskottets uppmärksamhet, att åtskilliga

av de utav Kungl. Maj:t med anledning av nu rådande exceptionella förhållanden

tillsatta kommissioner, vilka omhänderhava medel till avsevärda

belopp, icke hava sina kontanta behållningar insatta å giroräkning i riksbanken

och i allmänhet icke heller för sina övriga bankaffärer anlita

riksbanken.

Beträffande avdelningskontoren framgår av omförmälda berättelser,

att ett flertal allmänna verk och inrättningar, närmare förtecknade å en vid

detåi utlåtande fogad bilaga, icke ställt sig ovanberörda föreskrift till

efterrättelse.

Utskottet anser för sin del det vara synnerligen angeläget, att i nu

förevarande fall riksbanken anlitas. Genom placering av statsmedel hos

de privata bankerna minskas dessas behov att begagna sig av riksbanken,

varav följden blir en minskning av riksbankens ränteinkomst. Härtill

Ang. skyldighet

för penningförvaltandc

verk

och inrättningar

in. fl.

att i vissa

fall anlita

riksbanken.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

Protokoll

och berättelser.

Ang. tillstyrkande

av

ansvarsfrihet.

kommer, att, om denna placering antager större utsträckning, riksbankens

kontrpll över penningmarknaden försvagas.

A nu anförda förhållanden har utskottet funnit sig böra fästa riksdagens

särskilda uppmärksamhet; och får utskottet därför hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder

i syfte att föreskrifterna i kungl. kungörelsen

den 23 oktober 1915 noggrant iakttagas.

2:o.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskotttet

i övrigt ej funnit några uttalanden, som påkalla särskilt yttrande från

utskottets sida.

3:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1915 hava riksdagens

senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat,

att vid riksbankens förvaltning under den tid, granskningen omfattat,

revisorerna ej funnit något att erinra, samt att de för sin del ansåge,

att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens

i orterna förvaltning år 1915, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt

ansvarsfrihet för kontorens styrelser, och enär utskottet vid den nu verkställda

undersökningen och granskningen av riksbankens tillstånd och huru

densamma styrd och förvaltad blivit, funnit, att fullmäktige med nit och

omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas

dels för förvaltningen under år 1915 av bankens

såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i

orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas

antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den

15 januari 1916 till och med den 14 januari innevarande

år.

*

Stockholm den 13 februari 1917.

På banko utskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande Nr 4.

5

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neiglick, Gustafsson, friherre

Langenskiöld, Wickman, Boberg och Sandler, samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Kristensson, Vaktglas t < Berg i

Munkfors, Molin i Södertälje, Söderberg i Hobborn, Lindvall och Jonsson i Gumboda.

Reservation

av herrar Neiglick, Wickman, Sandler, friherre Adelswärd, Kristensson,

Berg i Munkfors, Molin i Södertälje och Jonsson i Gumboda, vilka ansett,

att i utskottets utlåtande bort intagas ett så lydande uttalande:

»Vid läsningen av fullmäktiges särskilda protokoll för år 1916 har

utskottet funnit innehållet av protokollet den 28 november samma år vara

av beskaffenhet att böra bringas till riksdagens kännedom. Nämnda protokoll,

vilket icke angiver någon meningsskiljaktighet inom fullmäktige vid

ärendets behandling, är av följande lydelse:

''Förste deputeraden anförde:

''Jag har i dag varit kallad till sammanträde hos statsministern för

överläggning i frågan om lämpligaste sättet att ordna folkhushållningskommissionens

behov av medel för betalning av spannmål, som för statens

räkning kommer att uppköpas eller beslagtagas. Vid sammanträdet

meddelades, att med bankföreningens ordförande, bankdirektör Kjellberg,

förts förberedande underhandlingar, gående ut på, att ett konsortium privatbanker

skulle ställa erforderliga medel till folkhushållningskommissionens

förfogande. Med anledning härav uttalade jag den meningen, att

lämpligaste sättet att bereda kommissionen nödiga medel vore att, såsom

förut plägat ske vid liknande tillfällen, ställa medel till förfogande hos

statskontoret, vilket bemyndigades att hos riksgäldskontoret rekvirera nödigt

förskott, varefter riksgäldskontoret i sin ordning hade att vända sig

till riksbanken för erhållande av försträckning, i händelse riksgäldskontoret

icke självt förfogade över tillräckliga medel.

Enligt vad jag har mig bekant, är riksgäldskontorets och statskontorets

finansiella ställning för närvarande sådan, att folkhushånningskommissionens

penningbehov böra kunna tillfredsställas ett stycke in pa nästa ar,

utan att riksgäldskontoret för detta ändamål behöver anlita riksbanken

om försträckning. Att samtidigt med att statskontoret resp. riksgäldskontoret

disponera tillräckliga medel för fyllande av kommissionens behov

hos privata banker upplåna medel för samma ändamål, vore att ådraga

statsverket en onödig ränteutgift.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

Sedan bankdirektör Kjellberg, vilken var vid sammanträdet närvarande,

meddelat, att privatbankernas medverkan till beredande av nu

ifrågavarande kredit åt folkhushållningskommissionen förutsatte antingen

att av riksgäldskontoret utfärdade, så kallade skattkammarväxlar skulle

ställas såsom säkerhet för kommissionens skuld till bankerna, eller att

riksbanken förklarade sig villig att, även om sådan säkerhet icke blivit

ställd, åt privatbankerna rediskontera växlar, för vilka folkhushållningskommissionen

häftade såsom gäldenär, riktade statsministern till mig frågan,

huruvida riksbanken kunde godkänna folkhushållningskommissionen

såsom gäldenär för i riksbanken diskonterade växlar, för vilka skattkammarväxlar

icke blivit deponerade som säkerhet. Denna fråga förklarade

jag mig icke kunna besvara utan att hava underställt densamma fullmäktiges

prövning.

Statens skuldsättning bör, såvida icke riksdagen för särskilda fall

annorlunda beslutat, ske genom riksgäldskontoret. Då fullmäktige icke

böra medverka till att denna regel i nu föreliggande fall åsidosättes genom

att riksgäldskontoret förbigås och statens skuldsättning sker genom

folkhushållningskommissionen, hemställer jag, att fullmäktige ville bemyndiga

mig att till svar på nämnda fråga meddela statsministern, att fullmäktige

anse sig kunna diskontera växel med folkhushållningskommissionen

såsom gäldenär endast under den förutsättningen, att supplementär säkerhet

för växeln deponerats i form av utav riksgäldskontoret utfärdade

skuldförbindelser.’

Med instämmande i vad förste deputeraden sålunda yttrat biföllo

fullmäktige förste deputeradens hemställan.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

7

Bilaga.

Uppgift ä de statsmyndigheter, som icke öppnat giroräkning i riksbankens

avdelningskontor.

Göteborg:

Allmänna läroverken med undantag av högre realläroverket, Chalmers tekniska

läroanstalt, domkapitlet, domänintendenten, karmtänsinrättningen å Känsö, kronouppbördskassören,

undervisningsanstalten för barnmorskor.

Malmö:

Högre allmänna läroverket, realskolan, länsfängelset.

Falun:

Högre allm. läroverket, kronofogden i Falu fögderi, bergmästaren i Gävle-Dala

distrikt.

Gävle:

Domarämbetet i Gästriklands domsaga, kronofogden i d:o fögderi, kronouppbördskontoret

för Gävle stad, distriktschefen i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

dömstumskolan i Gävle.

Halmstad:

Högre allm. läroverket.

Härnösand:

Högre allm. läroverket, navigationsskolan.

Jönköping:

Länsstyrelsen, postkontoret, statens järnvägsstation.

Kalmar:

Postkontoret, högre allm. läroverket, navigationsskolan.

Karlskrona*).

Karlstad:

Domkapitlet.

Kristianstad:

Kungl. hovrätten, länsstyrelsen, tullkammaren, postkontoret.

Linköping:

Domkapitlet, högre allra, läroverket, i Linköping bosatta domhavande och

kronofogdar.

Luleå:

Postkontoret, fördelningsnämndens sockerbyrå.

*) Vid kontoret i Karlskrona finnas giroräkningar öppnade för alla därstädes

varande statsmyndigheter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

Mariestad:

Länsstyrelsen, postkontoret.

Norrköping:

Postkontoren i Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Finspång och Katrineholm

samt Sveriges statsbanor, vilka samtliga emellertid anlitat avdelningskontoret i

bankaffärer.

Nyköping:

Länsstyrelsen, statens järnvägar, postkontoret, kronofogden i Nyköpings fögderi,

kronokassören.

Sundsvall:

Kronofogdarna i Medelpads östra och västra fögderier, kronouppbördskassören.

Umeå:

Allm. läroverket, lantmäterikontoret, avvittringskontoret, kronofogden, krono(stads-)kassören,

statens järnvägar.

Uppsala:

K. Universitetet, högre allm. läroverket, akademiska sjukhuset, länslasarettet,

domkapitlet.

Visby :

Domkapitlet, högre allm. läroverket, kronofogdarna i länet, kronouppbördskontoret.

Vänersborg:

Postkontoret, som inlevererat medel för insättning å postverkets giroräkning i

riksbankens huvudkontor.

Västerås:

Länsstyrelsen, domkapitlet, postkontoret.

Växjö:

Domkapitlet, högre allm. läroverket.

Örebro:

Statens järnvägar, trafikavdelningen, postkontoret.

Östersund:

Tygstationen, revirförvaltaren i Rätans revir, kronofogdarna i Jämtlands norra,

östra och västra fögderier, kronouppbördskassören och allm. läroverket; länsstyrelsen och

postkontoret hava anlitat avdelningskontoret för transaktioner å resp. statsverkets och postverkets

giroräkningar vid riksbankens huvudkontor.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:21 Skrivelse till Konungen angående skyldighet för penningförvaltande verk och inrättningar m. fl. att i vissa fall anlita riksbanken. a1 i texten