Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset m. tn.

1917-05-08 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:42, Utlåtande, i anledning av ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset m. tn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset

m. tn.

I en till bankoutskottet ställd, den 22 mars 1917 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksgäldskontor et anfört följande:

»1916 års riksdag beslöt, på hemställan av utskottet, bemyndiga fullmäktige i

riksgäldskontoret att låta verkställa och därefter till innevarande års riksdag inkomma

med fullständig utredning rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset och samtliga

därmed ävensom med behovet av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande

frågor.

Rörande tillkomsten av detta riksdagens beslut få fullmäktige här erinra om

följande.

Sedan vice värden i riksdagshuset i januari 1916 till fullmäktige anmält, att

under vintern 1915—1916 med dess ymniga snöfall och starka temperaturväxlingar

bristfälligheter i riksdagenshusets tak framträtt och vållat, att vatten på flera ställen

nedträngt i huset, samt fullmäktige med anledning därav ifrån arkitekten A. Johansson

infordrat yttrande med förslag till de åtgärder vartill nämnda anmälan kunde föranleda,

avgav arkitekten Johansson i februari 1916 sådant yttrande och förklarade

däri, att han ansåge särskilda åtgärder till förbättrande av taken obehövliga, då de

för vanliga väderleksförhållanden och under noggrann tillsyn icke gåve anledning till

särskilda anmärkningar. I detta yttrande meddelade arkitekten Johansson, att han

hade för avsikt att inom kort till fullmäktige ingiva ett förslag till ombyggnad av

vinden över riksdagshusets lägre partier huvudsakligen i syfte att bereda nya lokaler

för utskott, kommittéer och sammankomster.

Sedan skisser, innefattande förslag till den ifrågasatta ombyggnaden, jämte kortfattad

beskrivning och approximativ kostnadsberäkning inkommit från arkitekten Johansson,

begärde fullmäktige i skrivelse av den 9 mars 1916 yttrande i ärendet från

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 käft. [Nr 42.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

kung! överintendentsämbetet. I berörda skrivelse framhöllo fullmäktige, hurusom två

förhållanden framkallat det föreliggande förslaget, nämligen dels den sedan flera år

rådande, alltmera kännbara bristen på lokaler i riksdagshuset, vilken brist torde kunna

undanröjas genom den föreslagna ombyggnaden, dels ock den otillfredsställande

konstruktionen av byggnadens tak, som fullmäktige föreställde sig skola genom en

påbyggnad bliva förbättrad.

I sitt den 11 april samma år avgivna yttrande förklarade överintendentsämbetet,

att, ehuru det av arkitekten Johansson avgivna förslaget syntes vara att i princip

förorda till utförande, ämbetet, på grund av förslagets ännu outredda skick, icke

kunde yttra sig rörande de angivna kostnadssummorna utan måste inskränka sig till

att tillråda utförandet av en fullständig utredning av alla med den föreslagna påbyggnaden

sammanhängande frågor.

Med anledning därav anhöllo fullmäktige i en den 19 i samma månad till

bankoutskottet avlåten skrivelse om bemyndigande att låta verkställa och till innevarande

års riksdag inkomma med en ingående utredning rörande den ifrågasatta

påbyggnaden och samtliga därmed sammanhängande frågor.

Sedan utskottet förklarat sig anse lämpligt, att vid utredningen av frågan om

till- och påbyggnad av riksdagshuset hänsyn toges jämväl till tidigare förslag till förändringar

och anordningar inom byggnaden och i övrigt uttalade önskemål i avseende å behovet

av ökade lokalutrymmen med mera inom densamma, hemställde utskottet att riksdagen

måtte bemyndiga fullmäktige att låta verkställa en fullständig utredning i

frågan. Denna hemställan blev, som förut nämnts, av riksdagen bifallen. ''

Med anledning av detta riksdagens beslut uppdrogo fullmäktige åt arkitekten

Johansson att uppgöra förslag jämte för utredningen nödiga ritningar ävensom kostnadsberäkningar

rörande den ifrågasatta påbyggnaden av riksdagshuset och därmed ävensom

med behovet av ökade lokalutrymmen med mera sammanhängande frågor. Efter

fullgörandet av nämnda uppdrag i vad det avsåge påbyggnaden överlämnade arkitekten

Johansson med en skrivelse av den 6 december 1916 (Bil. 1‘) nio blad byggnadsritningar

och tre blad konstruktionsritningar ävensom kostnadsberäkningar rörande

arbetet (Bil. 2 och 3).1 2 Den 7 samma månad beslöto fullmäktige att hos överintendentsämbetet

anhålla om utlåtande över arkitekten Johanssons förslag, därvid ämbetet

anmodades att särskilt taga under omprövning dels den inverkan förslagets genomförande,

helt eller delvis, kunde komma att utöva å riksdagsbyggnadens utseende och

varaktiga bestånd, dels ock huruvida med anordnandet av nytt taklag med mera å

mittpartiet utan olägenhet skulle kunna anstå samt påbyggnadsarbetet i övrigt utföras.

Den 8 februari detta år inkom till fullmäktige det begärda yttrandet från

överintendentsämbetet (Bil. 4).3

Den 7 i denna månad hava fullmäktige från arkitekten Johansson fått mottaga

en skrivelse (Bil. 5)*, däri han till följd av det uppdrag, som lämnats honom den

22 juni 1916, framlagt utredning och förslag jämte approximativa kostnadsberäkningar

1 Såsom bil. A fogat vid detta utlåtande.

2 Såsom bil. B och C fogade vid detta utlåtande.

3 Såsom bil. D fogat vid detta utlåtande.

1 Såsom bil. E fogat vid detta utlåtande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 3

rörande med behovet av ökade lokalutrymmen med mera i riksdagshuset sammanhängande

frågor.

Sedan arkitekten Johansson anmodats att ytterligare uttala sig angående sättet för

avhjälpande av de förefintliga olägenheterna med riksdagshusets nuvarande tak och i

vad mån desamma kunde väntas försvinna genom den föreslagna påbyggnaden, har

arkitekten Johansson den 7 i denna månad avgivit yttrande i detta ämne. (Bil. 6)1

På särskild förfrågan har sedermera från överintendentsämbetet meddelats, att

den föreslagna påbyggnaden icke kan anses medföra så stora fördelar ur synpunkten

av takets täthet, att densamma av enbart denna anledning bör komma till utförande,

samt att det nuvarande taket bör kunna hållas tätt utan andra åtgärder än årlig

tillsyn och underhåll eller eventuellt anbringande av något nyare taktäckningsmaterial.

Jämte det fullmäktige till utskottet överlämna den sålunda förebragta utredningen

få fullmäktige för sin del anföra följande.

Såsom av utredningen framgår, synes den ifrågasatta påbyggnaden icke behöfva

utföras för att genom en annan takkonstruktion kunna erhålla ett möjligast tätt tak.

Med hänsyn till det behov av ökade lokaler såväl för riksdagens eget behov som för

kommittéer och dylikt, vilket under de senare åren alltmer gjort sig gällande, anse

emellertid fullmäktige starka skäl tala för påbyggnadens utförande i vad densamma

avser byggnadens lägre partier.

Med den av arkitekten föreslagna rumsindelningen skulle, förutom vaktmästareoch

kapprum samt en större hall, erhållas inalles 24 rum, därav 4 större sammanträdesrum,

8 mindre sådana samt 12 smärre rum. Två av de mindre sammanträdesrummen

komma emellertid att ersätta de två utskottsrum, som genom påbyggnaden

skulle gå förlorade i husets mittparti. Enligt vad arkitekten upplyser i sin ovan

omförmälda skrivelse av den 6 december 1916 (Bil. 1), till vilken rörande detaljerna

av rumsindelningen m. m. hänvisas, kan denna indelning lätt ändras, och detta även

sedan påbyggnaden blivit utförd.

De lokaler, som genom påbyggnaden skulle vinnas, bliva sålunda ganska omfattande

och därjämte, såvitt av utredningen framgår, lämpliga för de ändamål, vartill

de äro avsedda. Härtill kommer, att påbyggnaden, enligt kungl. överintendentsämbetets

mening, ur estetisk synpunkt icke är ägnad att ingiva betänkligheter utan

snarare torde komma att bliva till fördel för byggnadens utseende. Vad beträffar anordnandet

av nytt tak å byggnadens högre mittparti kan detta enligt överintendentsämbetets

uppfattning utan estetisk olägenhet uppskjutas. Då genom detta tak icke

skulle vinnas något nyttigt utrymme och arbetet därmed är av beskaffenhet att

kunna utföras oberoende av påbyggnaden i övrigt, synas övervägande skäl tala för att

att i varje fall låta detsamma tills vidare anstå.

Fullmäktige vilja här även anmärka, att, enligt överintendentsämbetets mening,

den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning av belastningen å

grunden, att byggnadens sjunkning komme att i någon avsevärd grad ökas; dock att

vindarna även i de nyinredda lokalerna icke borde belastas med det riksdagstryck,

som finnes i nuvarande vindsutrymmen.

För sin del få fullmäktige sålunda tillstyrka, att en påbyggnad av riksdagshusets

lägre partier må komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med

1 Såsom bil. F fogat vid detta utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

det av arkitekten Johansson utarbetade förslaget. Huruvida arbetet bör utföras ofördröjligen

eller om med hänsyn till nu rådande höga priser å byggnadsmaterialier

m. m. bör därmed något anstå, är emellertid en fråga, varom fullmäktige icke anse

sig kunna göra något bestämt uttalande.

Fullmäktige vilja dock framhålla en omständighet, som synes medföra svårighet

för arbetets utförande redan under innevarande år. Såsom ovan nämnts, är det önskvärt,

att vindarna ovanpå de nya lokalerna icke belastas. En följd därav bliver, att

annan plats måste beredas för större delen av det riksdags- och kommittétryck, som

nu förvaras å riksdagshusets vindar och som enligt approximativ beräkning uppgår till

omkring 300 kubikmeter. Efter påbyggnaden torde plats på de av ombyggnaden ej

berörda vindarna finnas för 70 å 80 kubikmeter tryck. Återstoden måste flyttas till

andra lokaler inom riksdagshuset. Nödig inredning i de nya utrymmen, som upplåtas

för trycket, samt ditflyttningen av detta, måste givetvis taga avsevärd tid i anspråk.

Då flyttningen ej kan verkställas, förrän riksdagen åtskilts, och påbyggnadsarbetet

ej torde kunna påbörjas senare än den 1 juli, därest detsamma skall bliva färdigt

under året, synes, såsom nämnts, svårighet möta att kunna redan i år utföra arbetet.

De ändringsarbeten i övrigt inom riksdagshuset, varom utredning nu föreligger,

äro: förändring av bibliotekets lokaler, anordnandet av vilorum och duschrum samt

anbringande av flera hissar.

Den ifrågasatta förändringen av bibliotekslokalerna går ut på förläggande av

bibliotekets bokmagasin till utrymmena under andra kammarens plenisal; och skulle

då en del av de nuvarande bokrummen kunna anordnas till utskottslokal. Kostnaden

för dessa förändringar hava av arkitekten beräknats till 24,000 kronor.

Därest påbyggnaden kommer till stånd, torde inredandet av denna utskottslokal

åtminstone tills vidare icke vara av behovet påkallad. Då härtill kommer, att plats

för under andra kammaren nu förvarat riksdagstryck icke kan beredas å annat håll

inom riksdagshuset, kunna fullmäktige icke tillstyrka de ifrågasatta ändringarna beträffande

biblioteket. I händelse biblioteket i en framtid skulle komma att utvidgas

till ett centralt förvaltningsbibliotek, lärer frågan angående eventuellt disponerande

för dess räkning av utrymmet under andra kammarens plenisal ånyo kunna upptagas.

Anordnandet av vilorum synes lämpligen böra ske i överensstämmelse med

arkitektens alternativ II. Därest så anses behövligt, kunna tre vilorum utan svårighet

upplåtas för vardera kammaren. Åt notarierna kunna lämpliga lokaler i stället beredas

i den nya våningen.

Beträffande frågan angående anordnande av duschrum ävensom rakstuga skulle,

såsom framgår av arkitektens förslag, en duschinrättning och rakstuga kunna inredas

i övervaktmästarens bostad åt Drottninggatans förlängning. En annan utväg vore att

anordna en mindre duschinrättning i den nya våningen, vilket kunde ske för en

kostnad av 4,500 kronor. Då det förra alternativet förutsätter anskaffande av annan

bostad inom riksdagshuset åt övervaktmästaren, men detta svårligen låter sig göra,

anse fullmäktige detsamma icke kunna komma till utförande. Enligt det senare alternativet

skulle duschinrättningen erhålla ett tämligen avlägset läge, varjämte enligt

arkitekten Johanssons uppgift, vissa tekniska olägenheter skulle vara förenade med

dess anordnande i byggnadens översta våning. Ätt förlägga en rakstuga i denna

våning lärer ej heller vara vidare lämpligt. Ehuru fullmäktige sålunda ej äro i till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

5

fälle att för närvarande framlägga något förslag om anordnande i riksdagshuset av nu

berörda bekvämligheter, anse fullmäktige det icke vara uteslutet att någon lösning

av dessa frågor står att vinna, vilket fullmäktige för sin del finna önskvärt.

De kommitterade, som den 27 oktober 1913 avgåvo betänkande angående vissa

förändringar och nya anordningar inom riksdagshuset — varom förslag förut av fullmäktige

ingivits till 1913 års bankoutskott -—- och därmed sammanhängande ämnen,

uttalade sig för anbringande av två nya hissar på gårdarna närmast stora porten åt

Drottninggatans förlängning och en tredje placarad i mitten av referenttrappan vid andra

kammarens norra sida. Arkitekten har beräknat kostnaden för de två förra hissarna till

45,000 kronor och för den sistnämnda till 20,000 kronor. Med hänsyn till de dryga

kostnaderna hysa fullmäktige betänkligheter mot utförande av detta arbete redan nu.»

På hemställan av bankoutskottet uppdrog förlidet års riksdag åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att låta verkställa och därefter till innevarande

års riksdag inkomma med fullständig utredning rörande ifrågasatt påb}Tggnad

av riksdagshuset och samtliga därmed ävensom med behovet av ökade

lokalutrymmen därstädes sammanhängande frågor.

Med skrivelse den 22 sistlidna mars hava fullmäktige nu överlämnat

den i ärendet verkställda utredningen och därvid tillstyrkt, att en påbyggnad

av riksdagshusets lägre partier måtte komma till utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av arkitekten A. Johansson utarbetat förslag,

slutande å högst 392,000 kronor. Fullmäktige hava emellertid förklarat

sig icke vilja göra något bestämt uttalande, huruvida arbetet borde

utföras ofördröjligen eller om med hänsyn till nu rådande höga priser å

byggnadsmaterialier m. m. därmed borde något anstå, I detta sammanhang

hava fullmäktige dock ansett sig böra framhålla en omständighet, som

syntes medföra svårighet för arbetets utförande redan under innevarande

år. Då det synts önskvärt, att vindarna ovanpå de nya lokalerna

icke belastades, bleve följden därav, att annan plats måste beredas för större

delen av det riksdags- och kommittétryck, som nu förvarades å riksdagshusets

vindar och som approximativt beräknat uppginge till omkring 300

kubikmeter. Efter påbyggnaden syntes plats för de av ombyggnaden ej

berörda vindarna finnas för 70 å 80 kubikmeter tryck, varför återstoden

måste flyttas till andra lokaler inom riksdagshuset. Nödig inredning inom

de nya utrymmena samt ditflyttningen måste taga avsevärd tid i anspråk.

Då denna flyttning ej kunde verkställas, förän riksdagen åtskilts och påbyggnadsarbetet

ej syntes kunna börja senare än den 1 juli, om detsamma

skulle bliva färdigt under året, syntes svårigheter möta att kunna redan i

år utföra arbetet.

Vad först beträffar det nu framlagda förslaget till påbyggnad av riks
-

Vtskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

dagshuset, har utskottet funnit detsamma i det hela tilltalande. Såsom fullmäktige

framhålla, torde de lokaler, som genom påbyggnaden skulle vinnas,

bliva ganska omfattande och lämpliga för därmed avsedda ändamål. Även

ur estetisk synpunkt har påbyggnaden av överintendentsämbetet ansetts komma

att bliva till fördel för byggnadens utseende. Ämbetet har vidare uttalat

den mening, att den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning

av belastningen å grunden, att byggnadens sjunkning komme att i

någon avsevärd grad ökas, dock att vindarna även i de nyinredda lokalerna

icke borde belastas med det riksdagstryck, som funnes i nuvarande vindsutrymmen.

Fullmäktige hava emellertid, såsom förut nämnts, under erinran om

nu rådande höga priser på byggnadsmaterialier m. m., framhållit en omständighet,

som försvårade arbetets utförande redan under innevarande år,

nämligen frågan om beredande av annan lämplig plats för större delen av

det riksdags- och kommittétryck, som för närvarande förvaras på riksdagshuset

vindar.

Enligt utskottets mening torde det också vara nödvändigt, att, innan

det nu föreliggande förslaget om påbyggnad av riksdagshuset kommer till

utförande, särskilda åtgärder vidtagas i syfte att från vindarna undanskaffa

den stora mängd tryck, som nu förvaras därstädes. Måhända skulle genom

särskilda anordningar nödigt utrymme kunna beredas i andra lokaler inom

riksdaghuset eller, om så befinnes lämpligare, utom detsamma, eventuellt i

någon staten tillhörig fastighet. Härvid torde även böra undersökas, huruvida

icke större eller mindre del av det tryck, som nu förvaras å andra

platser inom riksdaghuset, likaledes skulle kunna därifrån bortföras. I detta sammanhang

synes det jämväl förtjäna att tagas under övervägande, i vilken

omfattning nu befintligt riksdags- och kommittétryck över huvud taget må

bibehållas; och föreställer sig utskottet, att en icke obetydlig ^gallring

därav skulle kunna ske.

Det har förut nämnts, hurusom enligt överintendentsämbetets mening

den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning av belastningen

å grunden, att byggnadens sjunkning komme att i någon avsevärd

grad ökas. Då det synes utskottet nödigt, att man så vitt möjligt är

säkerställd för farhågor i berörda avseende, har utskottet ansett det vara

av vikt att från sakkunnigt håll erhålla ett mera bestämt uttalande i fråga

om beskaffenheten av riksdagshusets grund än vad ämbetets berörda yttrande

innehåller; och torde hänsyn därvid böra tagas till de förändrade

anordningar i avseende å riksdagstryckets förvaring, som anses vara lämpliga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

7

Nu anförda omständigheter i förening med rådande höga priser ävensom

knapphet å viss erforderlig arbetsmateriel hava gjort, att utskottet för

sin del anser, att arbetet bör tills vidare uppskjutas.

Beträffande slutligen de av fullmäktige omförmälda ändringsarbeten i

övrigt, varom utredning nu föreligger, eller förändring av bibliotekets lokaler,

anordnandet av vilorum och duschrum samt anbringande av hissar m. m.,

torde även med dessa arbeten böra tills vidare anstå.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med förklarande att med nu föreslagna

påbyggnads- och ändringsarbeten inom riksdagshuset

må tillsvidare anstå, må uppdraga åt fullmäktige

i riksgäldskontor att utreda frågan om anskaffande av

andra lokaler inom eller utom riksdagshuset för det

riksdags- och kommittétryck, som nu förvaras å riksdagshusets

vindar, och därvid ej mindre undersöka, huruvida

icke sådant å andra platser inom riksdagshuset förvarat

tryck skulle kunna därifrån bortföras än även taga

under övervägande, i vilken omfattning ifrågavarande

tryck över huvud taget bör bibehållas, samt efter verkställd

utredning till riksdagen inkomma med yttrande

och förslag i ämnet.

Stockholm den 8 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neigliclc, Gustafsson, friherre

Lagemkiöld, Ekman, Wickman och Iloos samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson i

Blädinge, Söderberg i Hobborn, Edbom, Jonsson i Gumboda och Jonsson i Hå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Bil. A.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontor et.

De mig av herrar fullmäktige vid sammanträde den 22 sistlidne juni givna uppdrag

att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till påbyggnad av riksdagshuset

i enlighet med förut företedda skisser, omfattande jämväl förslag rörande värmeledning,

elektricitet- samt vatten och avloppsledningar, har jag nu fullgjort och får härmed

vördsamt överlämna berörda ritningar och kostnadsberäkningar. Den del av

uppdraget, som omfattar några speciella lokalbehov och ändringar inom de nuvarande

lokalerna, har jag icke ännu hunnit få färdig, men skall jag inom några dagar inkomma

med utredning i dithörande frågor.

De utarbetade ritningarna äro i överensstämmelse med det skisserade förslaget

vad beträffar de låga delarna av byggnaden. Rumsindelningen är gjord efter samråd

med herrar riksgäldsdeputerade, men får jag härvid erinra, att indelningen kan ändras,

om så skulle anses önskligt för erhållandet av ett större antal mindre eller ett mindre

antal större rum inom den marginal, de gamla genomgående skorstensmurarna angiva,

varjämte även korridorens borttagande å vissa delar skulle kunna ifrågasättas. Ändring

av rumsindelningen kan såsom framgår av konstruktionen vid eventuellt påkommande

behov lätt och utan större kostnader göras även efter det den nya våningen tagits i bruk.

Enligt nu föreslagna rumsindelning erhålles, förutom vaktmästare- och kapprum

och en större hall, inalles 24 rum, därav 4 större sammanträdesrum om cirka 45

kvadratmeter vardera och 8 mindre om cirka 25 kvadratmeter samt emellan dessa

12 mindre rum varierande emellan 10 och 20 kvadratmeter. — Av dessa skola tvenne

av de mindre saminanträdesrummen ersätta de 2 utskottsrum, som genom ombyggnaden

gå förlorade i mittbyggnaden — tvenne avdelningar toalettrum för herrar och

damer äro förlagda till vardera hälften av byggnaden. Till ombyggnaden av de lägre

byggnadsdelarna hör ökningen i höjd av de 3 rum i mittpartiets attik- eller vindsvåning,

som äro belägna längst åt väster. Dessa 3 rum äro i förslaget anordnade på

samma sätt som nu, d. v. s. så. att de kunna sammanslås till ett enda rum; men

vore det givetvis bättre, om de båda skiljeväggarna med tillhörande skjutdörrar finge

försvinna och ett enda rum anordnas i stället för de föreslagna 3 rummen. Genom

en dylik sammanslagning skulle man erhålla ett vackert med överljus försett stort

rum, synnerligen användbart till förvaring av riksdagens porträttmedaljonger och andra

konstverk, vilket ju icke hindrar att salen dessutom kunde användas till större tillfälligt

utskott eller för partisammanträden. Ersättning för de förlorade två utskottsrummen

kan ju lätt vinnas i flygelbyggnaderna.

Beträffande taket å mittpartiet har jag frångått min första idé och i stället för

det brutna silhuettbildande halltaket föreslagit ett lägre, som icke gör anspråk på

någon väsentligare ändring av byggnadens yttre utan endast uppfyller kravet att täcka

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

9

deri störa asfalterade terrass, som ej fullständigt isolerar underliggande lokaler och

vars iståndhållande vållar besvär och kostnad.

Rörande värme- och ventilationsanordningarna hänvisas till bifogade förslag (se

bilaga A) av ingenjör Wilh. Dahlgren, varav framgår att uppvärmningen sker helt

oberoende av anordningarna för de gamla lokalerna.

Specificerad kostnadsberäkning medföljer (se bilaga B), och är denna så avfattad

att den samtidigt utgör en detaljerad arbetsbeskrivning, som för ett eventuellt byggnadsföretag

endast behöver kompletteras med material beskrivning.

Det avsevärda belopp, varmed kostnadsförslaget, som är uppgjort tillsammans

med en erfaren fackman, vilken noga känner byggnadens alla delar, förklaras av de

under senaste tiden stegrade materialprisen. I händelse det tillsvidare får anstå med

uppbyggandet av taket över mittpartiet, genom vilket man icke vinner något nyttigt

utrymme, motsvaras återstående kostnad kronor 322,000 till fullo av den ''lokalvinst,

som genom påbyggnaderna å de lägre byggnadspartierna erhålles.

Stockholm den 6 december 1910.

Av. Johansson.

Bil. B.

Förslag till uppvärmning av en föreslagen påbyggnad på riksdagshuset

enligt ritningar av arkitekt Aron Johansson.

Befintliga ångpannor äro tillräckliga även för den nya våningen. Att direkt

utsträcka ångrörsystemet från våningen under den nya skulle dock medföra stora

olägenheter. Angrören äro för klena för att direkt fortsättas till den nya våningen.

Följaktligen skulle man i en hel rad av rum i nuvarande översta våningen samt

även i våningen under denna få lägga om ångrören. Därmed skulle ock följa, att

väggarna finge upphuggas och sedan åter lagas med murbruk och målning. Allt detta

kan emellertid undvikas på följande sätt.

I ena pannrummet anbringas tvenne ångvattenvärmare, som stå i förbindelse

med bägge pannsystemen. Från dessa värmare dragas tvenne varmvattenrör upp

genom toalettavdelningen på byggnadens södra sida. Dessa rör avgrenas i den nya

våningens vindsutrymmen till en horisontel dubbelsträng åt vardera sidan, alltså ovanför

hela filen av rum. I de nya rummen anbringas varmvattenradiatorer under fönstren.

Till dessa leda helt klena rör ned och upp, från och till huvudrören å vinden. De

nya rummen komma således i motsats till byggnaden i övrigt att värmas med det

modernare varmvattensys''emet. För att åstadkomma cirkulation i det långa rörsystemet

anbringas i pannrummet tvenne elektriska pumpar. Endast en i sänder av dessa

skulle arbeta, och den andra stå uti reserv. Genom den nu beskrivna värmeledningen

behöver man således icke alls beröra de underliggande rummen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 höjt. (Nr 42). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ventilationen av dessa, merendels mindre, rum kan ske på ett enkelt sätt. I

vardera övre hörnet av ytterväggen i varje rum anbringas en direkt friskluftventil.

Dessa äro ju av många ej så väl anskrivna, därför att de förorsaka drag. Detta drag

uppstår dock endast i luftströmmens riktning. I övriga delar av rummet kännes det

ej. En av ventilerna bör därför i regel kunna få stå öppen, då så behöves. För

utsugningen tagas ventilöppningar till befintliga luftskorstenar.

Dessa luftskorstenar måste dels påbyggas, dels omformas med rabitstrummor

på sätt upprättade ritningar utvisa för att på riktigt sätt utmynna ovan det nya taket.

Ett rökrör från en vaktmästarebostads kök måste försvinna. Detta kan ske genom

att ersätta vedköksspisen med gasspisel. .

Kostnaden för värmeledningen — oberäknat byggnadsarbeten — staller sig etter

nu gällande priser på följande sätt:

Motströmsapparater med tillbehör..

Elektromotorpumpar med tillbehör

Radiatorer med tillbehör ..............

Rörledningar med ventiler..............

Isolering av rörledningar ..............

Friskluft- och evakueringsventiler ..

Ritningar, tillsyn och oförutsett.....

.... Kr. 4,800: —

» 2,450: —

.... » 9,850: —

... » 8,950: —

» 1,850: —

» 500: —

.... » 3,100: —

Kronor 31,500: —

Stockholm den 16 november 1916.

Wilhelm Dahlgren.

Bil. C.

Kostnadsberäkning å påbyggnad och förändring av riksdagshuset i enlighet

med av undertecknad upprättade ritningar.

Östra, södra och västra flyglarna söder om mittpartiet.

1. Nuvarande yttertak å östra, södra och en del av

västra flyglarna nedrives, så ock vindskontorsväggarna

därstädes, inberäknat avdrag för den gamla plåten Kr. 2,739: 45

2. Uppmurning av nya rummens fasadmur mot gården

med vanligt tegel i kalkbruk .................................. » 4,713:80

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

3. För burspråkens väggar inlägges å nuvarande vinds - golv två I-balkar N. P. 18 från den påmurade muren

till yttermuren mot gården och mellan dessa

inväxlas en liknande balk. Burspråkens väggar göras

av armerad betong, som invändigt beklädas med ett

lag luktfri impregnerad papp, ett lag spåntade, ohyvlade

bräder och ett lag 3 cm. tjocka korkplattor,

som inåt rummet putsas med gipsblandat kalkbruk Kr. 1,948: 90

4. För trappan vid östra flygeln göras ytterväggarna

även på liknande sätt och för uppbärning av desamma

inlägges en böjd balk av N. P.............................. » 375: —

5. Trappan i vänstra flygeln förses med omslutningsväggar

av armerad betong, som invändigt putsas med

rabitsputs på järntrådduk.......................................... » 2,087:40

6. Yttertaken å östra och södra flyglarna och nedom

terrassen å västra flygelns norra del hophugges av

12,5 X 15 cm. sparrvirke och inbrädas med 2,6

cm. kantskurna utskottsbräder; härvid är beräknat,

att större delen av de nuvarande takbräderna och

en del av det nuvarande taklagsvirket kunna an
-

vändas ..................................................................... » 5,992: 96

7. Taklagen å burspråk och trappor hophuggas av enahanda

materiel och inbrädas på liknande sätt......... » 348: 70

8. I nuvarande gångbanan vid barrieren nedbilas för

upplag för blivande bjälklagsbalkar och å gångbanan

uppgjutes en sockel av armerad betong för nya tak

laget; längs denna sockel upphugges i gångbanan

för och gjutes en ränndal; ränndal och sockel avputsas

först med ceresitblandatcementbrukochbelägges

därefter med ett 3 cm. tjockt lag naturlig asfalt,

som noga uppressas under barriärsockeln.................. & 5,422: 32

9. De nuvarande utkragningarna å skorstenarna vid

golvet i södra flygeln, som komma utanför de nya

korridorväggarna bortbilas och ommuras så, att de

komma helt under golvet; skorstenarna tillökas i rabitsputs

med en kanal för varje av de nya rummenöver

bjälklaget mot vinden sammandragas alla ventilationspiporna

i horisontala kanaler av rabitsputs

till vertikala trummor av rabitsputs, som uppdragas

över yttertakets nock och där förses å sidorna med

jalousiegaller av galvaniserad plåt. Dessa ventilationstrummor

fortsättas längs södra flygelns taknock

med en blindtrumma av 2,5 cm. ohyvlade bräder

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banlcoutslcotlets utlåtande Nr 42.

på erforderlig stomme av 7,5 cm. reglar och över

såväl ventilationstrummor som blindtrummor göres

yttertaklag av 7,5 cm. gånger 7,5 cm. reglar med

yttertakpanel av 2,5 cm. lcantskurna, ohyvlade bräder Kr.

10. De vid nya yttermuren i östra flygeln stående skor
stenarna

tillmuras å tjockleken i våningen så, att de

alla få samma tjocklek och kunna uppbära bjälklaget,

varjämte skorstenarna påmuras till 0,3 m. övernya

taknocken ......................................................... »

11. Tak och luftskorstenar täckas med galvaniserad plåt

som oljemålas. Från de övre fallen ledes stuprör

av galvaniserad plåt med 110 mm. diameter ned

till de nedre fallen, rören förses med trattar och

svep av galvaniserad plåt. Plåten oljemålas............ »

12. I södra flygelns södra takfall och östra flygelns östra

takfall inläggas inalles 16 lantérniner av 5 cm. Toch

L-järn med i desamma rutor av 6 mm. råglas

och genom vinden göres vid dessa lanterniner dagertrummor

av rabitsputs ............................................. »

13. I bjälklaget mot vinden inlägges under dessa lan
terniner

fönster av glasbetong och under lanterninerna

i södra flygeln göres dessutom underbågar av

furu med spröisindelning och vanligt glas ............... »

14. Väggarna mellan rummen och mellan rummen och

korridorerna uppsättas av dubbla 5 cm. tjocka scaniaplattor

med 5 cm. mellanrum mellan de båda

lagen, de putsas å ömse sidor med kalkbruk på en

undergrundning av cementblandat kalkbruk ............ »

15. Väggarna, som dölja de liggande avloppsrören från

taket, ävensom väggarna för toalettrummen och garderoberna

vid östra sidan av korridoren göras av ett lag

5 cm. scaniaplattor och putsas med kalkbruk.........

16. För att dölja de från taket nedgående avloppsrören

över korridoren putsas därstädes stärkringar av rabitsputs

; dessa stärkringar bestrykas invändigt med varm

mastix ..................................................................... »

17. Bakom de i rummen uppsatta plattväggarna för att

dölja avloppsrören från taket, göres under röret och

i dettas lutning en utbottning av ett lag scaniaplattor,

som på överytan avslipas med cement, varefter

desamma å överytan jämte väggarna till 0,4 m. över

utbottningen bestrykes med varm mastix ............... »

6,537: 17

1,078: 00

13,894: 40

1,804: 28

2,614: 40

3,635: 3S

1,017: 67

183: 90

118: BO

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

18. Å gamla stenväggarna i östra och södra flyglarnas

korridor och å i rummen synliga skorstenar nedhugges

nuvarande siamningen, varefter murarna putsas

med kalkbruk, varvid iakttages att i södra flygeln

övre delen av södra muren i korridoren till c:a 1,5

m. höjd putsas med ceresitblandat cementbruk till

skydd mot i muren varande fukt, inåt rummen synliga

nya murdelar putsas med kalkbruk................. Kr.

19. Över våningen göres i östra flygeln bjälklag av armerad

betong med avjämnad överyta och med underpanel

av 2,5 cm. ohyvlade bräder på i betongen fastgjutna

spikreglar, underpanelen dubbelröras och kalk
-

putsas ........................................................................ >

20. I södra flygeln göres bjälklaget av håltegelvalv mellan

armerade betongbjälkar och underputsas med

rabitsputs på järntrådduk ....................................... »

21. I västra flygeln göres bjälklaget för terrassen av ar
merad

betong och belägges med holzcement och ett

20 cm. tjockt lager grus, med undantag dock av

delarna närmast trapphuset, som belägges med 3 cm.

tjock naturlig asfalt; valven avslammas på undersidan

med cementblandat kalkbruk ........................ »

22. I hallen putsas en kolonn av rabitsputs och två blind
balkar

i taket. I alla rummen och korridorer dragas

enkla taklister i bruk............................................... *

23. I mittpartiet utrivas de mitt för korridoren i östra

flygeln varande fönstren, bröstvärnen nedrivas, öppningens

sidor imuras och putsas och i muröppningen

inlägges golv av marmor.......................................... »

24. Granitväggen å mittpartiet mot östra flygelns korridor

beklädes med ett lag 5 cm. tjocka scaniaplattor,

som putsas med kalkbruk å sidan mot korridoren »

25. De två fönstren i mittpartiet vid västra terrassen utrivas,

öppningarna efter desamma igenmuras med 30

cm. tjock mur i ytterkanten och 15 cm. tjock mur

\ innerkanten, igenmurningarna putsas å båda sidor.

A yttersidan sättes å mittpartiet längs terrassens

bredd ett stänkbleck av galvaniserad plåt i enlighet

med ritningen och neddrages plåten till terrassens

holzcement ............................................................... »

26. I vinden håltages mellan östra flygeln och mittpartiet

för, och insattes en enkeldörrluft av 4 mm. järnplåt

i ram av 5 cm. L-järn .................................... »

1,361: 52

5,940: 00

6,805: 48

6,022: 52

1,429: 60

202: 00

96: 00

225:20

265: 00

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

27. I västra terrassens framkant uppsattes barriär av de

gamla räckena............................................................ Kr.

28. Mellan barriärens balusterdockor å västra terrassen

gjutes med cementbetong för att erhålla nödigt stöd

för grusbeläggningen och nödig täthet mot vatten;

gjutningen avslipas ovantill och å fria sidorna med

starkt ceresitblandat cementbruk.............................. »

29. Trappan till västra terrassen göres med vandstycken,

plansteg, sättsteg och barriär av furu, steg och vandstycken

strykas med carbolinolja.............................. »

30. Den nya trappan i östra flygeln göres med kupa av

armerad betong, plan och sättsteg av marmor, vilplan

av armerad betong belagd med marmor, räcke

av smidesjärn och ledstång av mahogny, allt i likhet

med undervarande trappa och för trappan håltages

och avväxlas i bjälklaget mot den nya våningen »

31. Taklisten mot gården imuras och putsas efter taklagets

ändring............................................................ *

32. Nymurade fasader putsas med kalkbruk och avfärgas

med kalkfärg ............................................................ *

33. Till de nya rummen levereras och insättas 23 enkeldörrlufter

med 15 om. karm, 2 dito med 7 cm. karm,

11 garderobsdörrlufter och slagdörrluft, den senare

mellan korridoren och hallen, alla med erforderliga

beslager samt foder å båda sidor.............................. »

34. Till rummen insättas 7 lufter 3-lufts fönster, 15 luf
ter

2-lufts fönster alla av furu och med inåtgående,

kopplade bågar med spröisindelning i ytterbågarna,

vanligt glas, stängselvred av brons, fönsterbänk på

konsoler och fönsterbleck av galvaniserad plåt. Tre

glugglufter till vinden med enkla bågar, vanligt glas

och vanliga beslager, och 7 lufter sekundärfönster

med enkla bågar med katedralglas och foder å ömse

sidor. Till trappan i västra flygeln en 3-lufts fönsterluft

med enkla bågar och vanligt glas samt till trappan

i östra flygeln 3 lufter 1-lufts fönsterlufter med

inåtgående kopplade bågar med spröisindelning i

ytterbågarna, katedralglas, stängselvred av brons samt

fönsterbleck av galvaniserad plåt.............................. »

35. I alla rum, korridorer, garderober och toaletter upp
sättes

17 cm. hög fotsockcl av furu........................ »

36. De fyra liggande avloppsledningarna från taket göras

av 150 mm. asfalterade gjutna järnrör med blyslagna

176: 00

243: 40

550:00

1,909: 75

350: 00

992:10

1,473: 00

2,900: 00

900: 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

skarvar och dragas från i yttertakets betonglager fastgjutna

trattar av gjutjärn utan vattenlås och förses

nedtill med utkastare av gjutjärn gående c:a 30 cm.

utanför nya yttermuren............................................ Kr.

37. Cementgolven i rum och korridorer i östra och södra

flyglarna lagas och beläggas med genomtryckt linoleummatta

i granitmönster och på pappunderlag. Golven

1 toaletterna beläggas med golvmassa ..................... »

38. Tak och väggar i toaletter och städskrubb spacklas

2 gånger och oljemålas 2 gånger i tonfärg. Taken

1 rum, korridorer och skrubbar såpdränkas och limfärgsmålas.

Väggarna i rummen bredspacklas 2

gånger, slipstrykas, finspacklas, bättras och oljemålas

en gång i tonfärg. Väggarna i korridorerna spacklas

2 gånger orh oljemålas två gånger i tonfärg. Väggarna

i skrubbarna vid sydöstra hörnet oljemålas 2

gånger utan spackling. Väggarna i trappan till västra

terrassen och i förstugan vid densamma oljemålas 2

gånger utan spackling. Dörrar, fönster och socklar

schelackeras, grundas, bredspacklas, 2 gånger slipstrykas,

finspacklas och oljemålas 2 gånger i tonfärg »

Hissens flyttning: nedtagning av maskineri och av

hissgrindar och gejder ej inberäknat.

39. Tre bjälklag igenläggas, tak, väggputs och cement
golv

kompletteras. Öppningarna mot korridorerna

igensättas med vägg av 5 cm. tjocka scaniaplattor

och i desamma insattes i vardera våningen en garderobsdörrluft

.............................................................. »

40. Vid norra väggen lämnas i bjälklagen en öppning

för motvikten och för densamma uppsättes genom

alla våningarna en trumma av rabitsputs och i dennas

ena vägg insattes i jordvåningen en dörr av 4

mm. järnplåt i vinkeljärnsram ................................. »

41. I de erhållna utrymmena spacklas väggarna 2 gånger

och oljemålas 2 gånger i tonfärg, taken såpdränkas

och limfärgsmålas, dörrarna spacklas och oljemålas i

likhet med övriga dörrar, varjämte de nya väggdelarna

mot korridoren målas i likhet med övriga korridorsväggar

........................................................................ »

42. I kupolrummet över trappan, där hissmaskineriet skall

uppställas, inlägges ett 8 cm. tjockt golv av stålslipad

cement, valv och väggar avputsas med ceresit
-

579: 20

3,243: 37

5,807: 25

558: 60

514: 00

258: 00

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

blandat cementbruk, varjämte tagas hål i valv och

väggar för hiss- och motviktslinorna........................ Kr.

43. I nedre bottenvåningens bjälklag mot källaren göres

i trappspindeln under hissen en fördjupning till c:a

80 cm. djup och flyttas härför nuvarande värmeelementet

något åt sidan på denna fördjupning ...... »

44. För hissmaskineriet inlägges i kupolrummet de er
forderliga

balkar, som äro inberäknade i hissleverantörens

uppgift........................................................ »

45. Nuvarande smidesjärnräcke runt trappspindeln tillökas

å höjden med ett galler av förkopprad järntrådduk

i smidesjärnstomme så att det hela bliver 2 m.

högt och å förstuguplanema sättes ett grindparti av

smidesjärn, smidesjärnet oljemålas 2 gånger i tonfärg »

46. Provisoriska täckningar å yttertaket m. m. under ar
-

betet samt erforderliga ställningar ........................... »

47. Erforderliga hål tagningar för värme-, vatten-, avloppsoch

belysningsledningar............................................. »

48. Från i våningen under befintlig elektrisk huvudledning

utsträckes ledningar till ett takutlopp och ett

väggutlopp i varje rum, till ett takutlopp i hallen

och åtta takutlopp i korridorerna, till tre takutlopp

i toaletterna, ett i städskrubben samt till ett takutlopp

i vardera skrubben vid sydöstra vinkeln ...... »

583:00

430:00

150: 00

4,100: 00

2,500: 00

2,000: 00

1.410: 00 108,487:52

Östra, norra och västra flyglarna norr om mittpartiet

i allt lika med östra, södra och västra flyglarna

söder om mittpartiet....................................... Kr. 108,487: 52

Arbeten, som måste utföras i mittpartiet i samband med ändringar i flyglarna:

Toalettavdélningen:

49. Muren mellan vartdera av sessionsrummen och stora

trappan nedrives, två balkar N. P. 26 inläggas över

vardera öppningen under taklisten i förstugan, balkarna

kringputsas med rabitzputs och öppningarnas

sidor imuras och putsas .......................................... Kr. 698: 00

50. I vartdera av de nuvarande sessionsrummen uppsättes

väggar av 10 cm. scaniaplattor för damtoalett och

urinoir samt väggar av 5 cm. scaniaplattor för

förvaringsrummet, väggarna putsas med kalkbruk och

mot nya korridoren dragés taklist i bruk. Väggen

mellan damtoalettens W. C. och tvättrum göres av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

furu i fyllningar och endast 2,4 m. hög. I väggarna

insattes inalles fyra enkeldörrlufter, två garderobsdörrlufter

och två med katedralglas försedda sekundärfönster,

alla med erforderliga beslager och foder...... Kr.

51. Till vartdera av de två gamla förvaringsrummen vid

yttermuren upptages en c:a 1 m. bred muröppning,

vars sidor putsas med kalkbruk .............................. »

52. Golven i nuvarande sessionsrummen upphuggas och

i dess ställe inlägges i de nya korridorerna golv av

marmor i likhet med i förstugorna; i damtoalett och

urinoir golv av golvmassa och i förvaringsrummen

bibehålies nuvarande cementgolv.............................. »

53. I nuvarande toalettavdelning nedrivas väggarna så att

endast de båda östra klosettrummen bibehållas, varefter

uppsättas nya väggar dels av 10 cm. scaniaplattor

mot nya förvaringsrummet, dels av furu i

fyllningar, 2,4 m. höga, mot klosetterna och skrubbarna

lika de nuvarande träväggarna, i väggarna insattes

inalles 6 garderobdörrlufter och å väggarna

uppsättes 15 cm. hög fotsockel vid golvet............... »

54. Nuvarande plattgolv och cementgolv i toalettavdel
ningen

upphuggas och inlägges i hela herrtoaletten

golv av golvmassa ................................................... »

55. Mot vardera urinoiren håltages för och insattes en

enkeldörrluft med småborrar beslagna som slagdörrar

med fjädergångjärn ................................................... »

56. Taken i de nya korridorerna såpdränkas och limfärgmålas,

väggarna därstädes bredspacklas 2 gånger,

slipstrykas, finspacklas och oljemålas 2 gånger i tonfärg,

dörrarna mot korridorerna behandlas lika övriga

dörrar i förstugorna. Tak och väggar i toalettavdelningarna

bredspacklas 2 gånger och oljemålas 2

gånger i tonfärg så ock dörrar och fotsockel. x det

nya upplagsrummet i mitten kompletteras målningen

å väggarna .............................................................. »

57. I urinoirerna beklädas väggarna till 1,5 m. höjd från

golvet med vita kakelplattor ................................... »

58. Nuvarande elektriska belysningsledningar utsträckas

till 16 takutlopp ...................................................... »

59. Erforderliga håltagningar och efterlagningar efter rörledningar

och elektriska ledningar ........................... Kr.

1,036: 07

86: 00

1,964: 92

583: 40

177:38

170:00

1,448: 00

378: 00

480: 00

175: 00

17

7,196: 77

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 käft. [Nr 42.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Västra rummet i mittpartiets attikvåning:

60. Bjälklaget mot vinden nedrives och nytt bjälklag av

15 cm. tjock betong mellan erforderliga balkar enligt

konstruktionsritningarna inlägges 1,3 m. högre upp,

bjälklaget avslipas på överytan med cement och förses

på undersidan med ett tak av rabitsputs på järntrådsduk.

I bjälklaget göras tre lanterninöppningar,

1 vilka insättes en karm med spröisindelning och

rutor av vanligt ornamentsglas.................................. Ki

61. Muröppningen i vinden rätt över dörren igenmuras

1 till överkant av nya bjälklaget. Väggarna imuras

efter de gamla balkarna och överdelen av desamma

omputsas, varjämte de båda mellanväggarna medelst

scaniaplattor uppskarvas till det nya bjälklaget ...... »

62. Vid fönsterväggarna uppsättas av 5 cm scaniaplattor

väggar för två garderober vid vardera, mellan skåpen

putsas vid varje fasadvägg ett tak av rabitsputs

ungefär vid gamla bjälklagets höjd och rummets

bröstpanel kompletteras över de nya väggarna......... »

63. Vid taket dragés i rummen en stor hålkäl av rabits
puts

och under densamma dragés å väggarna en

mindre list i bruk ................................................... *

64. Tak och hålkäl såpdränkas och limfärgsmålas, väggarna,

panelen, dörrarna och takfönstren bredspacklas

2 gånger och oljemålas 2 gånger i tonfärg ............ »

65. Golvet skyddas under arbetet med bräder och papp »

66. Omläggning av de elektriska ledningarna.................._»

4,528: 60

520: 30

756:10

367: 00

843: 82

125: 00

350:00

7,490: 82

Rummet i vinden ovanpå föregående rum:

67. Nuvarande dagertrumma och lanteminen däröver bortrivas

och i bjälklaget mot takterrassen håltages för

två nya lanterninöppningar och förstoras den gamla

lanterninöppningen, varvid i bjälklaget varande över

lanterninöppningarna gående balkar få kvarligga och

vid öppningarnas sidor erforderliga förstärkningar

gjutas av betong mot de gamla valven .................. Kr. 681: 00

68. Å takterrassen upphugges asfalten och övre betonglagret

ned till själva valvet för de nya lanterninernas

sockel, som uppgjutes 45 cm. hög av betong,

terassens asfaltgolv kompletteras intill sockeln och

asfalten uppdrages till sockelns överkant.................. » 2,362: 73

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

19

69. över dageröppningarna anbringas å denna sockel tre

lanterniner av 50 mm. T-järn och mellan desamma

inpanelas med 2,5 cm. kantskurna utskottsbräder

på erforderliga takstolar av sparrvirke, denna takinbrädning

täckes med galvaniserad plåt och å länterninerna

anbringas språngbleck, nock och gavelskivor

av 6 mm. tjockt råglas. Lanterninernas järnstomme

oljemålas 2 gånger...................................... Kr. 3,294:69 6,338:42

Summa Kronor 238,001: 05

Anordnande av taklag och nya lanterniner å mittpartiet :

70. Kostnaden för rivningen av de nuvarande lanterninerna

beräknas täckas av dessas skrotvärde.

71. Nuvarande socklar å de tre stora lanterninerna ned
rivas

c:a 15 cm., varefter de påmuras å höjden till

det nya taklaget med 45 cm. tjock mur vid lanterninfoten

och 30 cm. tjock mur vid gavlarna. Påmurningen

putsas inåt ljusgårdarna med kalkbruk

och avfärgas med kalkfärg ...................................... Kr.

72. För de nya socklarna för yttertaket upphugges i

asfalten ned till valvet och uppgjutes sockeln av betong

till å ritningen angiven höjd; ränndalens asfaltbeläggning

omlägges och asfalten uppgjutes till sockelns

överkant..................................................................... »

73. Från valvet uppgjutes på e:a 2: 00 m. avstånd från

nya sockeln och på c a 3: 00 m. avstånd från varandra

betongplintar, 45 X 45 cm., med en höjd av

c:a 1,2 m. över nuvarande takterrass, mellan dessa

inlägges längs takfoten en I-balk av N. P. 15 och

från denna ned till nygjutna sockeln gjutes ett 10

cm. tjockt betongvalv med inlagda 6 mm. rundjäm,

valvet avslipas på överytan med cement och bestry
kes

därefter med varm mastix................................. »

74. Taklaget hophugges av 12,5X15 cm. sparr och inbrädas

med 2,5 cm. kantskurna utskottsbräder ...... »

76. Mot takets västra del uppmuras därvarande skiljemur

och skorstenarna i densamma till erforderlig höjd

över nya taklaget, varvid piporna framdragas till taknocken.

Å synliga sidan mot väster uppgjutes sockeln

av asfalt och beklädes muren därovan med galvaniserad

plåt.................................................................. »

3,498: 00

4,740: 00

3,422: 88

3,493: 68

1,811: 25

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

77. Yttertaket täckes med galvaniserad plåt.................. Kr.

78. Lanterninerna utföras i enlighet med konstruktionsrit
ningarna

av L-järn och förses med rutor av 6 mm.

råglas samt med erforderliga fotplåtar och kondenseringsrännor

av galvaniserad plåt. Lanterninernasjärnstomme

oljemålas 2 gånger................................ »

79. Dagertrumman vid den lilla lanterninen uppmuras

medelst rabitsputs på järnstomme ........................... »

80. Provisorisk inbådning över lanterninernas underglas

samt erforderliga ställningar .................................... »

81. Tio av de nuvarande luftskorstenarna dragas medelst

trummor av rabitsputs fram till taknocken och uppdragas

längs densamma mellan lanterninerna som

sammanhängande luftskorstenar, täckta av den gemensamma

nocken och å stående yttersidorna beklädda

med galvaniserad plåt och försedda med jalousiegaller

av galvaniserad plåt ....................................... »

7,005: 50

13,293: 00

444: 00

2,500: 00

4,963: 44

45,171: 75

Summa Kronor 283,172: 80

Sammandrag av totalkostnaden för de särskilda delarna, inklusive

värmeledningar, vatten- och avloppsledningar samt hissar.

A. Lägre delarna norr och söder om mittpartiet samt toaletter och ändring

av västra utskottsrummet i mittpartiet:

Byggnadskostnad ............................................................ Kr. 238,000: 00

Vatten- och avloppsledningar enligt anbud..................... » 8,600: 00

Värmeledningen enligt ingenjör W. Dahlgrens utredning » 31,500: 00

Hissar enligt beräkning.................................................. » 20,000: 00

Återstående arvoden för arkitekt, konstruktör och kontrollant

........................................................................ » 15,000: 00

För oförutsedda arbeten................................................... » 8,900:00

322,000: 00

B. Anordnande av taklag och nya lanterniner å

mittpartiet:

Byggnadskostnad ............................................................ Kr. 45,170: 00

Arvode för arkitekt och konstruktör .............................. » 1,000: 00

För oförutsedda arbeten.................................................. » 1,830: 00 48,000:00

Summa kronor 370,000: 00

Stockholm den 5 december 1916.

År. Johansson.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 21

Bil. D.

Till herrar fullmäktige i rilcsgäldskontoret.

Med anledning av Eder skrivelse till Kungl. överintendentsämbetet den 7 december

nästlidna år i ämnet framställda begäran har överintendentsämbetet underkastat

av tjänstgörande arkitekten hos ämbetet m. m. A. Johansson uppgjort förslag till

påbyggnad å riksdagshuset på Helgeandsholmen en ingående granskning och därvid

funnit sig för sin del kunna i huvudsak godkänna detsamma.

Dess genomförande torde ur estetisk synpunkt snarare vara att betrakta såsom

en fördel än motsatsen; med anordnande av nytt tak å mittpartiet torde utan estetisk

olägenhet kunna anstå. Däremot vill ämbetet icke förorda, att förslaget i övrigt

endast delvis genomföres.

Ehuruväl i byggnadens undergrund en viss svaghet förefinnes, så att, enligt vad

de under en följd av år gjorda avvägningarna visa, en ständig, om än ytterligt ringa

sjunkning av byggnaden fortgår, anser ämbetet dock, att den relativt obetydliga ökningen

av belastningen å grunden, som de föreslagna ändringarna skulle medföra, icke

kommer att i någon avsevärd grad öka sjunkningen. Önskvärt vore dock, att vindarna

ovan de nyinredda lokalerna icke belastades, utan att annan plats bereddes för

det nu på vindarna lagrade riksdagstrycket.

I fråga om några detaljer av takanordningen torde emellertid vissa erinringar

böra göras. Sålunda lära cementgjutningar, genomgående från yttre takrännor till

ljusschakt, böra isoleras på insidan mot ljusschaktet med korksten, asfalt och puts;

de snett liggande stuprören från övre takfallet till det nedre böra utföras av koppar,

icke av gjutjärn, såsom föreslagits, varjämte den kanal, i vilken stupröret går, bör på

ämpligt sätt hållas varm, så att ej isbildning kan uppstå i röret.

Vidkommande de beräknade kostnaderna håller ämbetet före, att posterna för

oförutsedda utgifter böra ökas, så att de komma att utgöra c:a 10 % av respektive

byggnads- och rörledningskostnader. Härigenom skulle totalkostnaden för de »lägre

delarna norr och söder om mittpartiet samt toaletter och ändring av västra utskottsrummet

i mittpartiet» (se arkitekten Johanssons kostnadsberäkning av den 5 december

1916 sid. 14 A), vilken beräknats till 322,000 kronor, behöva ökas med 19,000 kronor

till 341,000 och »anordnande av taklag och nya lanterniner å mittpartiet »(B), som beräknats

draga en kostnad av 48,000:kronor, behöva ökas med 3,000 kronor till 51,000 kronor.

Den nyttiga golvyta (korridorer, toaletter och dylikt icke inberäknade), som erhålles

för de 341,000 kronorna, uppgår till c:a 868 kvm., motsvarande ett hyrespris

av kronor 26,3 4 per kvm. nyttigt golvutrymme utan uppvärmning. Härvid har förutsatts

en brutto-hyresavkastning av 7 %. För modernt inredda kontorslokaler med

centralt läge torde betalas en hyra av i medeltal 30 kronor, i vilket pris även ingår

lokalens uppvärmning. Kostnaden per kvm. nyttig golvyta för uppvärmning av dylika

kontorslokaler torde kunna beräknas till c:a 5 kronor under normala kolprisförhållanden

och alltså rumshyran utan värme till 25 kronor per kvm. Beräknas bruttohyresavkastningen

endast behöva uppgå till 6 X, blir motsvarande hyrespris för denyvunna

lokalerna inom riksdagshuset utan uppvärmning 23,57 kronor per kvm. nyttig golvyta.

Till ärendet hörande handlingar m. m. återställas härjämte.

Stockholm den 30 januari 1917.

CARL MÖLLER.

Fr. Richter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Bil. E.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Fullföljande det uppdrag, herrar fullmäktige givit mig vid sammanträde den 22

juni 1916, får undertecknad härmed rörande de med behovet av ökade lokalutrymmen

m. m. i riksdagshuset sammanhängande frågorna vördsammast anföra följande.

Vid berörda sammanträde företeddes såsom resultat av frågans förberedande behandling

av herrar deputerade och undertecknad en promemoria, enligt vilken utredningen

borde ske. Herrar fullmäktige hade emot denna p. m., som här nedan återgives,

ingenting att erinra.

P. M. rörande vissa ändringar inom riksdaghuset i samband med den tilltänkta

påbyggnaden.

l:o) Bibliotekets lokaler anordnas i enlighet med det år 1913 utarbetade förslaget och

kan dit eventuellt förläggas ett centralt förvaltningsbibliotek.

2:o) På grund av l:o) måste justitieombudsmannen bortflyttas från sin nuvarande lokal

och föreslås härvid 2:ne alternativ:

I. Justitieombudsmannen erhåller ny lokal genom omändring av de gamla bokmagasinsrummen

åt Drottninggatan;

II. Justitieombudsmannen beredes lokaler utanför riksdagshuset, i vilka fall omnämnda

magasin omändras till 2:e utskottslokaler.

3:o) En nödvändig följd av bibliotekets förändring blir, att riksdagstrycket m. m.,

som nu magasineras i utrymmena under 2:a kammaren, magasineras utanför riksdagshuset,

då i detta omöjligen plats för detsamma kan beredas. Samma är förhållandet

med en del av det riksdagstryck, som nu magasineras å vindarna.

4:o) 4 st. s. k. vilorum inrättas i huvudvåningens entresolvåning, vilka rum nu upptagas

av notarierna. Notarierna få ersättning i den nya översta våningen, som

har bekväm hissförbindelse med huvud våningen.

5:o) Interparlamentariska rummet förlägges till den nya våningen.

6:o) Det förslag som för ett par år sedan av riksgäldsfullmäktige utarbetades, omfattande

2:ne hissar för pressen etc. utföras i sin helhet.

in. m.----.

Sedermera ha framkommit önskemål om inrättandet av duschavdelning samt en

rakstuga.

Jag genomgår här nedan detta program punkt för punkt.

1—3:o) Biblioteket och därmed sammanhängande lokaler.

I det betänkande med förslag till utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt

förvaltningsbibliotek, som avgavs 1913 av därtill förordnade sakkunniga, förekommer

en medelst ritning förtydligad anordning av biblioteket med dess magasin,

vari skulle ingå justitieombudsmannens nuvarande lokaler samt samtliga utrymmen

under 2:dra kammarens plenisal, varemot de nuvarande magasinsrummen mot Drottninggatan

skulle för annat ändamål utnyttjas. För justitieombudsmannen skulle beredas

lokaler eventuellt utanför riksdagshuset liksom även för det riksdagstryck, som förvarar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

23

under plenisalen. Detta förslag föreligger givetvis fortfarande, men vid sidan därav

har jag uppgjort ett nytt, som härmed framlägges i ritning. Detta förslag uppfyller

de önskemål, som uttalats för bibehållandet för nuvarande ändamål av justitieombudsmannens

lokaler, samtidigt som det torde uppfylla de nödiga villkoren för önskvärd

förbättring av bibliotekets lokaler och eventuellt inrymmande däri av ett centralt förvaltningsbibliotek.

Jag är nämligen av den åsikten, att riksdagens bibliotek även

utan inrymmandet däri av ett förvaltningsbibliotek borde bättre tillgodoses, i vad som

berör de respektive lokalernas inbördes lägen och möjligheten till utvidgning.

Förslaget åekådliggöres genom ritningsbilagan och avser liksom 1913 årsförslag,

att bokmagasinen förläggas till utrymmena under 2:dra kammarens plenisal, med undantag

av en mindre del, som fortfarande skall inrymma, efter en kraftigare ^gallring,

justitieombudsmannens arkiv, samt att, vid sidan av en del smärre ändringar i

de nuvarande rummen för expedition m. m. av nuvarande magasinsrum, de tvenne

första rummen, motsvarande 3 fönster åt fasaden inredas till läsrum, varvid dörröppningarna

ökas i bredd. Huvudingången till biblioteket blir som nu från västra

huvudtrappan, då däremot 1913 års finnes över allmänhetens ingång från södra sidotrappan.

Det förra är givetvis mycket lämpligare.

De rum, som återstå av nuvarande bokrummen, inredas till en bekväm utskottslokal

såsom ritningen visar, men bereda de därjämte väl belägna utvidgningsmöjligheter

i framtiden för det centrala förvaltningsbiblioteket, i händelse dettas sammanslagning

med riksdagens egna bibliotek skulle beslutas.

Den minskning i justitieombudsmannens arkiv, som blir en följd av nu demonstrerade

förslag skulle kunna ske såsom nämnt efter en ansenlig utgallring, varjämte

nog icke är omöjligt att i utanför varande korridorutrymmen inrätta hyttplatser,

eventuellt genom entresolering.

Ombudsmannalokalernas förflyttning till nuvarande bokmagasins har visat sig

olämplig.

4—5:o) Vilorum och interparlamentariska rummet.

För dessa föreslås 2:ne rum å vardera sidan i huvudvåningens entresolvåning åt

Drottninggatan, av vilka rum 3 stycken nu användas av notarierna och 1 utgör det

s. k. interparlamentariska rummet. Notarierna kunna få ersättning i den påbyggda

våningen, dit även det interparlamentariska rummet kan förläggas.

6:o) Äldre förslag till en del ändringsarbeten inom byggnaden.

Dessa förslag föreligga i ritningar och kostnadsberäkningar sedan april 1914.

Någon närmare utredning därom har nu icke ansetts behövlig. Måhända blir behovet

av exempelvis de 2 hissarna från västra huvudvestibulen mindre, då hissarna invid

de båda västra sidotrapporna omlagts så, att de bliva isolerade från själva våningarna,

såsom i om- och påbyggnadsförslaget visas. Behovet av referenthissen torde dock

kvarstå.

7:o) —--Duschrum m. m.

I utlandets parlamentshus äro en hel del anordningar, som icke ifrågasatts vid

uppbyggandet av det svenska riksdagshuset. Däribland dusch- och badavdelning. Jag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

har studerat frågan och kommit till det resultat, att det visserligen skulle låta sig

göra att inrätta duschar med flera avklädningsrum, men att dessa skulle upptaga

dyrbara utrymmen och medföra en del tekniska svårigheter. En duschinrättning med

fyra avklädningshytter och rakstuga skulle exempelvis kunna inredas i första vaktmästarens

bostadsrum mot Drottninggatan, vilket emellertid skulle medföra indragning

av en vaktmästarebostad. Plats för en mindre duschinrättning med 2 avklädningsrum

finnes emellertid i den föreslagna påbyggda våningen i frampartiets mitt

vid sidan av toilettrummen och har jag uppritat och beräknat kostnaden för en sådan

anläggning.

1—3:o)

4—5:o)

6:o)

7:°)

Approximativ kostnadsberäkning.

Bibliotekets omändring och därav föranledda ändringsarbeten

Vilorum: Alt. I. 4 redan befintliga rum användas: reparationskostnader

...............................................

» II. 1 mindre och halva närstötande rum ananvändes

å ömse sidor: skiljeväggar och

reparationskostnader.................................

Äldre förslag till ändringar.

a) Ändringsarbeten i västra huvudvestibulen och inrättandet

av 2 ne hissar i samband med samma vestibul ............

b) Ändringsarbeten invid 2:dra kammarens plenisal bestå
ende

i den därvarande referenttrappans ombyggnad och

insättning i spindeln av en hiss för referenterna............

Duschrum: 2:ne duschar med 2 avklädningsrum i plan med

den nya våningen belägna i byggnadens främre mittparti...

Härav 2,000 kr. för automatisk gasvärmare med ledningar,

rökrör, golvbrunn etc.

kr. 24,000: 00

» 400: —

» 800:—

» 45,000: —

» 20,000: —

» 4,500: —

Stockholm den 7 mars 1917.

År. Johansson.

Bil. F.

Till förste'' deputeraden i riksgäldskontor et greve G. Lagerbjelke.

Undertecknad har blivit uppmanad att yttra Inig över en del med den föreslagna

om- och påbyggnaden av riksdagshuset samhörande frågor och får jag därför

vördsamt anföra följande.

Den av mig väckta frågan om en om- och tillbyggnad av riksdagshuset framkom

i samband med utredning rörande vissa av vicevärden påpekade otätheter i

byggnadens vattentak och därav härledda vattenfläckar i byggnadens inre, vilka särskilt

voro framträdande under den ovanligt påfrestande vintern 1914—1915. — I

mitt yttrande i denna fråga av den 3 febr. 1915 vitsordade jag förekomsten av de

påpekade felaktigheterna, vilkas häftiga uppträdande enligt mitt förmenande huvudsakligen

hade sin grund i de omväxlande väderleksförhållandena men ej i nagra direkta

fel i taktäckningen med undantag dock, att i murarna befintliga sprickor bidragit

till vattnets nerträngande i underliggande arbetslokaler. Jag ansåg, att olägen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

25

heterna kunde avhjälpas vid en snart nödvändig reparation av utskottsvåningen. Eu

bidragande hjälp vid otätheternas uppkomst har dock tvivelsutan varit och är ännu

även under normala förhållanden de många brytningar i taken och platta takytorna,

som samla snö och vatten och vid smältning av snö och is samla vatten polar, vilka

angripa fogarna och övergångarna, emellan de olika taktäckningsmaterialen och sidoväggar.

I det om- och påbyggnadsförslag, som jag, begagnande ett lämpligt tillfälle att

framkomma med en länge buren idé om åstadkommande av en estetiskt gynnsam

modifikation av byggnadens silhuett och ökning av lokalutrymmet inom densamma,

framlade, och efter vilket sedermera fullständiga ritningar utarbetats, synes med all

tydlighet, att takförhållandena, vad beträffar vinklar och vrår, bliva betydligt bättre

och att man under förutsättning att taken hållas i gott stånd, icke behöver befara

några olägenheter av exceptionella otätheter, även om taktäckningen såsom föreslagits

göres av järnplåt i stället för kopparplåt. Ett utbyte mot den i varje hänseende

bättre kopparn kan lätteligen ske i framtiden, då järnplåten är utsliten och kopparplåten

billigare än nu. Men utbytet bör då gälla alla tak å byggnaden på en gång,

då järn och koppar icke trivas ihop.

Jag ansluter mig till kungl. överintendentsämbetets åsikt, att »med anordnande

av taket å mittpartiet torde utan estetisk olägenhet kunna anstå» och detta till en

del av det skäl, att man så vitt möjligt bör begränsa omfånget av de arbeten, som

skola utföras under en riksdagsferie eller sommar och höst för att de desto säkrare

kunna bliva färdiga inom önskad tid. Härmed vill jag dock icke hava sagt, att jag

anser mittpartiets tak ur praktisk synpunkt onödigt — det torde tvärtom vara ganska

nyttigt — men det kan utan olägenhet byggas senare och för sig, då dess estetiska

berättigande eller icke berättigande närmare kan klarställas, sedan de nya taken å

sidopartiema tillkommit.

Stockholm den 7 mars 1917.

År. Johansson.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM Hl 7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.