Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1868—1915.

1917-05-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:43, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1868—1915.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren

1868—1915.

I en den 14 april 1917 till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad

proposition nr 213 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att kostnaden för utarbetande och tryckning

i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll jämte

bihang för åren 1868—1915 må bestridas av förslagsanslaget till riksdagsoch

revisionskostnader.

Åberopade statsrådsprotokollet är av följande lydelse:

»1915 års kyrkomöte har i skrivelse den 2 november 1915 (nr 10)

anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till trycket befordra

register över kyrkomötenas protokoll jämte bihang för åren 1868 —1915 i

huvudsaklig överensstämmelse med registret till rikets ständers och riksdagens

protokoll med bihang för åren 1809—1910. Kyrkomötet yttrar

i fråga härom följande:

I en vid kyrkomötet avgiven motion, nr 23, hade hemställts, att kyrkomötet ville

ingå till Kungl. Maj:t med underdånig framställning, att Kungl. Maj:t täcktes genom

sakkunnig person låta utarbeta och i tryck göra tillgängligt, i huvudsaklig överensstämmelse

med riksdagsregistret — måhända med vissa förenklingar — såväl personsom

sakregister över kyrkomötenas protokoll jämte bihang för åren 1868—1915.

Det av allmänna medel bekostade, i tryck tillgängliga registret till rikets ständers

och riksdagens protokoll med bihang för åren 1809- 1910 hade visat sig vara av en

betydelse, som ingen torde jäva. Det syntes icke vara förmätet uttala den förväntan,

att ett motsvarande register i vad kyrkomötet anginge skulle komma att bliva till

största nytta icke blott för kyrkomötet och särskilt dess utskott utan även för kom
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 31 höft. (Nr 43-44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

mittéarbeten och andra forskningar till allmänt gagn. Då nu tolv kyrkomöten, det

pågående medräknat, hållits och tiden syntes mogen för utgivande av ett dylikt register,

funne kyrkomötet det i motionen framlagda förslaget tillmötesgå ett verkligt

behov. Visserligen vore kyrkomötet icke i tillfälle att angiva de med arbetet förenade

kostnaderna, men dessa torde knappast bliva avskräckande och i varje fall väl uppvägas

av de väsentliga fördelar, det tilltänkta registret syntes komma att medföra.

Med anledning av denna framställning har filosofie doktorn Konrad

Hagman, som utarbetat riksdagsregistret för åren 1900—1910, anmodats

yttra sig i ärendet, och har Hagman på grund härav avgivit en den 20

november 1915 dagtecknad promemoria, däri han dels förklarat sig villig

att upprätta det ifrågavarande registret till kyrkomötets handlingar, dels

ock vidare anfört:

Arbetet kunde utföras antingen så (alternativ 1), att de förefintliga, efter olika

principer uppställda särregistren utan genomforskning av textmaterialet (omkring

16.300 sidor) sammanfördes till ett efter enhetliga grunder utarbetat generalregister,

eller så (alternativ II). att hela textmaterialet ånyo noga genomginges och ett alldeles

nytt register uppgjordes, omfattande de uppslagsord, som därvid erhållits.

Då innehållet i ifrågavarande handlingar delvis vore synnerligen värdefullt men

även för vetenskapsmän föga känt på grund bland annat av de förefintliga registrens

ojämnhet och ofullständighet, syntes alternativ II vara att föredraga.

Genom dess tillämpning skulle nämligen erhållas en uttömmande uppslagsbok i

två avdelningar, den ena innehållande person-, den andra sakregister, båda uppställda

i likhet med registret över riksdageus protokoll med bihang för åren 1900—1910.

För den händelse nu ifrågavarande registerarbete skulle uppdragas åt Hagman,

tilläte han sig framställa vis«a förslag rörande tiden för arbetets utförande, arvodet

för författandet samt korrekturläsningen ävensom sättet för arvodets utgående.

Alternativ I: arbetet avlämnades färdigtryckt inom 5 månader efter kontraktets

underskrivande; pris för författande och korrekturläsning 2,000 kronor, varav 1.500

kronor utbetalades i förskott med 300 kronor i månaden och 500 kronor utbetalades,

då arbetet vore färdigtryckt.

Alternativ II: arbetet avlämnades färdigtryckt inom 15 månader efter dagen för

kontraktets underskrivande; pris för författande och korrekturläsning 5 000 kronor,

varav 3,600 kronor utbetalades under 12 månader med 300 kronor i förskott för varje

månad; återstoden 1.400 kronor utbetalades, därest statens kontrollant över arbetet

så funne skäligt, i mindre poster eller på eu gång, sedan arbetet färdigtryckts.

Under alla förhållanden bekostade staten papper och tryckning samt tillhandahölle

tryckta blanketter.

Efter erhållen nådig remiss har riksarkivarien den 29 december 1915

avgivit yttrande i ärendet och därvid anfört:

Då det utan tvivel vore en fördel vid kommande utredningar och forskningar att

hava tillgång till ett gemensamt register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för

en femtioårsperiod (1868—1915), tillstyrkte riksarkivarien för sin del kyrkomötets framställning

i detta ärende. Vad beträffade de båda alternativ, som angåves i Hagmans

promemoria, torde alternativ II, som avsåge att hela textmaterialet ånyo noga genom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets utlåtande Nr t.''i.

ginges, givetvis vara att föredraga, fastän kostnaden bleve större. De av Hagman för

alternativ II anförda skälen syntes nämligen vara mycket beaktansvärda. Mot de

gjorda ersättningsberäkningarna hade riksarkivarien för sin del ingen erinran att göra.

1 infordrat den 17 mars 1916 (lagtecknat utlåtande i ärendet yttrar

statskontoret:

Statskontoret biträdde för sin del den av riksarkivarien i ärendet uttalade meningeu;

och då medel för ändamålet svårligen syntes kunna beredas utan riksdagens medverkan,

hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att kostnaden

för ifrågavarande register måtte få bestridas av förslagsanslaget till riksdags- och

revisionskostnader, vari någon höjning ej torde av denna anledning påkallas.

Sedan därefter fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att avgiva

yttrande i ärendet, hava fullmäktige i utlåtande den 1 mars 1917

anfört:

Fullmäktige ansåge, i likhet med riksarkivarien och statskontoret, att ett gemensamt

register över kyrkomötets protokoll jämte bihang borde komma till stånd; och

torde detsamma böra uppi ättas i huvudsaklig överensstämmelse med samlingsregistret

till riksdagens protokoll med bihang för tiden 1900—1910. Beträffande sättet för registrets

utarbetande ansåge fullmäktige, att detta för vinnande av nödig tillförlitlighet

och fullständighet kunde ske på sätt doktor Hagman i sitt av riksarkivarien tillstyrkta

alternativ II förordat.

Kostnaderna för registerarbetet syntes, såsom statskontoret hemställt, böra bestridas

av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m., från vilket anslag

jämväl kyrkomöteskostnaderna utginge.

Att möjlighet beredes att lättare än vad hittills varit fallet tillgodogöra

sig det material, kyrkomötenas protokoll jämte bihang innehålla, anser

jag synnerligen önskvärt. I fråga om beskaffenheten av det register, som

för sådant ändamål bör utarbetas, delar jag den åsikten, att man bör välja

det utförligare, av doktor Hagman såsom alternativ II betecknade förslaget.

Vidkommande registerupplagans storlek vill jag nämna, att kyrkomötets

handlingar i allmänhet tryckas i en upplaga av 1,000 exemplar. Beträffande

det nu ifrågavarande registret torde emellertid ett antal av 800 exemplar

vara tillräckligt. De ämbetsmyndigheter och bibliotek m. fl., som utan

avgift erhålla kyrkomötestrycket, böra kostnadsfritt bekomma även det blivande

registret, men i övrigt torde detsamma böra tillhandahållas mot

visst pris, som för ledamöter av kyrkomötet och riksdagen lämpligen torde

kunna sättas till hälften mot det, som skall betalas av övriga köpare. Jag

erinrar, att försäljningspriset för riksdagsregistret för åren 1900—1910 är

bestämt till 7 kronor 50 öre för ledamot av riksdagen och 15 kronor för

andra köpare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Vad angår den med arbetets utförande förenade kostnaden, låter det

sig näppeligen göra att i detta avseende anställa någon tillförlitlig beräkning.

En viss ledning härutinnan kan man emellertid finna i de uppgifter,

som föreligga rörande kostnaderna för riksdagsregistret. Härom meddelas i

en av fullmäktige i riksgäldskontoret den 14 december 1911 till bankoutskottet

avlåten skrivelse, återgiven i nämnda utskotts utlåtande nr 10 vid

1912 års riksdag, att kostnaderna för riksdagsregistret för åren 1867—1899

uppgått till sammanlagt 91,040 kronor 17 öre. I samma skrivelse beräknade

fullmäktige kostnaderna för det då ifrågasatta registret för åren 1900—

1910 till 56,000 kronor, vilken beräkning dock fullmäktige betecknade

såsom ganska osäker. I själva verket har, enligt vad som framgår av

fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet den 30 april 1914, intagen i

bankoutskottets utlåtande nr 4 vid 1914 års senare riksdag, kostnaden för

sistnämnda register stannat vid ett belopp av 42,530 kronor 8 öre.

Ersättningen för författande och korrekturläsning av det föreslagna

registret till kyrkomötets handlingar synes kunna beräknas till något mer

än en tredjedel av motsvarande kostnad för riksdagsregistret för åren 1900

—1910, utgörande närmare 14,000 kronor. Däremot är det antagligt, att

övriga kostnader för kyrkomötesregistret — för papper, tryckning, bindning

m. m. — komma att på grund av numera inträdda prisförhöjningar

stiga till proportionsvis väsentligt högre belopp. Dylika kostnader utgjorde

för nyssnämnda riksdagsregister omkring 28,000 kronor. Man torde böra

beräkna samma kostnader för det föreslagna kyrkomötesregistret till omkring

hälften av sagda belopp. Totalkostnaden borde kunna begränsas

till vid pass 20,000 kronor.

Kostnaden för detta register synes böra utgå från förslagsanslaget till

riksdags- och revisionskostnader. Medel, som inflyta för sålda exemplar av

registret, böra i sådant fall givetvis tagas till uppbörd å berörda anslag.

Jag vill på grund av det anförda tillstyrka, att framställning i ärendet

avlåtes till riksdagen. Det synes emellertid knappast lämpligt att för ändamålet

äska anslag till visst belopp. Så skedde ej heller, när vid 1912

års riksdag fråga förelåg om upprättande av riksdagsregistret för åren 1900

—1910, utan lämnades därvid åt fullmäktige i riksgäldskontoret —jämte

det fullmäktige erhöllo uppdrag att låta utarbeta och till trycket befordra

ifrågavarande register — bemyndigande att av förslagsanslaget till riksdagskostnader

bestrida de av registret föranledda kostnaderna.

Jag vill tillägga, att det utan tvivel skulle ur vissa synpunkter vara

fördelaktigt, att åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdroges att låta utarbeta

och till trycket befordra även det ifrågasatta kyrkomötesregistret.

Skulle hinder därför anses möta, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t

att vidtaga erforderliga åtgärder för arbetets verkställande.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutakottets utlåtande Nr 43.

5

I likhet med departementschefen finner utskottet det vara önskvärt,

att ett register över kyrkomötets ifrågavarande protokoll jilmte bihang

kommer till utförande; och synes icke något vara att erinra mot att arbetet

verkstiilles i överensstämmelse med det av departementschefen förordade,

såsom alternativ II betecknade förslaget, likasom icke heller däremot

att upplagans storlek begränsas till ett antal av 800 exemplar.

På sätt departementschefen ifrågasatt, torde det utan tvivel vara fördelaktigt

att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta utarbeta

och till trycket befordra det föreslagna registret. Med hänsyn till nu

rådande, höga priser å papper, tryckning, bindning m. m. har utskottet

emellertid ansett, att med arbetets utförande bör tills vidare anstå; och

synes det jämväl böra överlämnas åt fullmäktige att bestämma tiden för

arbetets utgivande. Den erforderliga kostnaden torde böra bestridas av

anslaget till riksdags- och revisionskostnader.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

låta utarbeta och å tid, som med hänsyn till vad ovan

anförts fullmäktige finna lämplig, i en upplaga av 800

exemplar till trycket befordra register över kyrkomötets

protokoll jämte bihang för åren 1868—1915,

dels oc/c besluta, att kostnaden för registrets utarbetande

och tryckning må bestridas av förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader.

Stockholm den 8 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Tid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neiglick, Gustafsson, friherre

Lang enskild, Ekman, Wickman och Boos samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Carlson i Herrljunga, Lindvall, Jonsson

i Gumboda, Jonsson i Hå, Olsson i Rödningsberg och Kahlström.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:162 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1868—1915. s. 1 i texten