Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.
1917-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1917:44, Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.
Dokumentets text
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
Fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till
riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.
I anledning av en inom första kammaren av herr Kjellén väckt motion
beslöt förlidet års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att låta genom sakkunnig person verkställa utredning i och för upprättande
och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens
protokoll för tiden 1809 —1866 samt efter verkställd utredning framlägga
resultatet därav för riksdagen.
Med förmälan att omförmälda utredning nu blivit fullbordad hava
fullmäktige i en till banko utskottet avlåten, den 4 april 1917 dagtecknad
skrivelse anfört följande:
»Med anledning av inom första kammaren av herr Kjellén väckt motion nr 9
och på hemställan av baukoutskottet, till vilket motionen hänvisats för behandling,
beslöt 1916 års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta genom
sakkunnig person verkställa utredning i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt
personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809—1866 samt efter
verkställd utredning framlägga resultatet därav för riksdagen.
Sedan den begärda utredningen nu blivit fullbordad, få fullmäktige härmed till
utskottet överlämna densamma och därjämte i ärendet anföra följande.
Herr Kjellén har i sin förenämnda motion framhållit, att det numera förelåge
ett sammanhängande register till riksdagens protokoll från och med 1809 till och med
1910, i tre serier: den första, omfattande tiden 1809—1866 och upprättad år 1893 av
J. Johansson i Noraskog; den andra, omfattande tiden 1867—1899 och upprättad åren
1899 — 1901 av densamme, samt den tredje, omfattande tiden 1900—1910 och upprättad
år 1913 av fil. doktor K. Hagman. Av dessa tre registerverk omfattade emellertid
endast de två senare både person- och sakregister, uuder det att det första blott
innehölle sakregister. Den brist, som sålunda förefunnes, borde enligt motionärens
mening undanröjas genom utgivande på statens bekostnad av ett fullständigt personregister
för tiden 1809 — 1866.
Bankoutskottets utlåtande Nr I t. 7
,, b^?aran av,„ öankoutskottet avgåvo fullmäktige yttrande över motionen och
’ da avt''n fu,,™äktige funno önskvärt, att den berörda bristen bleve
" r yf’ full,,1.akt''ge icke både något att erinra mot motionärens hemställan om upp.
atf full“ak*jpe att verkställa utredning av fragan. Fullmäktige bifogade ett av
dim infordrat utlåtande av riksdagens bibliotekarie, däri denne för sin del tillstyrker
motionarens framställning om utredning. ^
Uudur wer0,pa,nde av dess uttalanden hemställde utskottet om bifall till motionen;
och beslöt riksdagen i enlighet med utskottets hemställan.
dill fullgörande av det uppdrag, fullmäktige sålunda erhållit, anmodade fullmäktige
doktor K. Hagman att verkställa den begärda utredningen; och fingo fullmäktige
den 27 april 1916 från denne mottaga ett så lydande utlåtande:
>>®edan professor Rud. Kjellén i ett inom nu pågående riksdags första kammare
vackt förslag om en utredning 1 och för upprättande och utgivande av ett fullständigt
personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809-1866, så har efter vederborhg
handläggning inom riksdagen och hos fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnats
åt mig för utredning de handlingar, som i saken föreligga; och skyndar jag att
härmed fullgöra det mig sålunda anförtrodda uppdrag, dock med det förbehåll att å
ena sidan ämnets vidd och omfattning och å andra sidan den korta tid, som stått mi*
till bilds, torde landa mig till ursäkt för bristande fullständighet.
Den högt aktade motionären har framhållit, hurusom”han med sin hemställan
i ene/’''”?- V, aV avbJ.alPa det mest trängande behovet i fråga om personregister
etter 1809 för de tider 1 synnerhet, då sådant register alldeles fattas över en avdelf1?!
av Riksdagen, men även för de tider, då riksdagsregistren äro ofullständiga beträffande
det personalhistoriska innehållet i desamma.
Motionären har i detta syfte på anförda skäl begränsat sin framställning så till
vida, att den för närvarande gäller tidevarvet 1809-1866 i vårt lands historia.
... Sedermera, har riksdagen, med bifall till motionärens hemställan, i skrivelse till
sitt riksgäldskontor om utredning 1 ämnet betonat nödvändigheten därav, att bemälda
utredning matte omfatta grunderna och sättet för ett fullständigt register till riksdagens
protokoll under nyss angivna tidrymd.
1 ,U”der, ,.sådana förutsättningar och Övriga i denna sak förekomna omständigheter
kan det mahanda synas djärvt av undertecknad, som i det hela med livligt bifall hälsat
motionarens förslag, att däri göra en begränsning, som nog han själv anser såväl
onodig som onyttig. J
Emellertid torde det tillåtas mig att här, utan annan hänsyn än till vad jag anser
för riket bäsF framlägga min övertygelse därom, att det åsyftade målet i detta
ärende, aven om något av den krävda »fullständigheten» i det önskade personalregistret
eftersattes, uppnås pa det sätt jag nu föreslår.
+•11 förtrogen som jag sedan gammalt är med riksdagshandlingarna från 1809
till 1840-41 ars riksdag, väckte det alls ingen överraskning att finna, hurusom just
dar motionärens förträffliga utredning slutar börja svårigheterna, för så vitt det t. ex.
gau taga, m!a, Pa de bo.rtat 50 hedervärda ledamöter av bondeståndet, som alla
vid 1809 ars och åtskilliga följande riksdagar hette Anders Andersson, deras förtroendeuppdrag
inom sitt stånd, deras ofta mycket kortvariga ledamotskap i utskott och
andra riksdagens delegationer m. m.
.. Låt vara, att detta är ett drastiskt exempel, men i själva verket föreligo-a för den
namnda tiden samma svårigheter med hänsyn till borgare- och prästestånden.” Däremot
medger jag villigt, att beträffande ridderskapet och adeln man i någon mån kan finna
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
de i förevarande aveende äskade upplysningarna, dock under för vår tid främmande
rubrikerna »Electorer» och »Lista», men ingalunda under de sökta uppslagsorden »Val»
»Utskottsval» eller dylikt.
Medges måste, att denna brist för fullständighetens skull borde avhjälpas. Men
när man besinnar att genomforskandet av 1000-tals oktavsidor för att i det nu tillämnade
registret kunna ståta med uppgift på den sida, där det på en rad förmäles, att
N. N. valdes som efterträdare i X utskott, icke svarar mot mödan ävensom att en
samvetsgrann registerutarbetare icke törs tro på fyndet i fråga, utan för säkerhetens
skull måste under dagar eller veckor genomgå respektive utskotts eller annan riksdagens
delegations protokoll, så förefaller det hela — eftersom tid är pengar — även för
staten som ett onödigt slöseri med arbetskraft.
Emellertid är jag å andra sidan villig medgiva, att fall kunna ges, då en
framtida forskare söker sin man icke under de upplysningar, som enligt mitt förslag
böra meddelas i det tilltänkta personalregistret 1809—1866 utan tvärtom under ett sökt
men icke funnet register över t. ex. statsutskottets sammansättning år efter år och under
skilda delar av samma år under nyssnämnda period av riksdagens verksamhet under
sagda tidevarv.
Mig synes emellertid, att dylika detaljer av riksdagens historia böra överlämnas
åt den enskilda forskningen, och skulle riksdagen för ett visst fall — dock föga sannolikt
— behöva dylika upplysningar, så äger den fullväl medel och utvägar att på
snabbaste och tillförlitligaste sätt skaffa sig den önskade vissheten, vare sig kammare,
utskott eller annan delegation eller någon av riksdagens ombudsmän fordrar dylika
upplysningar. Sålunda får jag för min del avstyrka att riksdagen bifaller motionärens
förslag i °de delar därav, som handla om fullständiga uppgifter rörande respektive
tiders°riksdagsmäns befattningar inom riksdagen utom deras huvuduppgift såsom representanter
för sina valkretsar.
Beträffande anordningen av ifrågavarande register, såsom jag tänkt mig den, må
må först förutskickas, att huvuddelen av registret enligt min mening (själva namnföljden
med upplysningar om riksdagar som vederbörande bevistat, ävensom rörande
deras inlägg i riksdagsarbetet i form av motioner och anföranden) fördelas på respektive
stånd, men att därtill fogas ett efter bokstavsföljd ordnat »naket» namnregister
över samtliga riksdagsmän vid de under perioden 1809—66 timade riksdagar, med hänvisningar
till riksståndens specialregister i det nya personregistret; vidare att eu del
typografiska ändringar i siffermaterialet vidtagas, ägnade att bereda överskadlighet;
slutligen att format, tryckstilar och den trespaltiga uppställningen bliva desamma som
i det av mig utarbetade »Register till Riksdagens protokoll med bihang 1900—1910-»
Rörande antalet tryckark kan jag för närvarande icke meddela någon viss förmodan
eller uppgift.
Det fullt nya i arbetet skulle bliva vad som däri avhandlar prästeståndet t. o. m.
1835 års riksdag. Emellertid måste alla uppgifter ur såväl de handskrivna (Naucklioffs
bägge) som tryckta registren omarbetas till en gemensam form.
Tiden för utarbetandet av ett register med den typ jag här ovan föreslagit anslår
jag till 1 år från kontraktets datum; tryckningen torde kunna börja 1/2 år och
vara fullbordad 11/2 år, räknat från samma datum.
Skäligt författarehonorar synes mig vara 5,000 kronor, och i betraktande av den
nödvändiga kontrolläsningen av manuskriptet mot orginalet samt minst dubbla mot
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
9
läsningar av korrekturet torde 1,500 kronor för 2:ne kvinnliga biträden anses icke
obilligt.
Vördsamt
Konrad Hagman.»
Då doktor Hagman i sitt ovauintagna utlåtande uttalat en mening angående
ifrågavarande registerverk, som väsentligen skilde sig från motionärens, ansågo sig
fullmäktige böra bereda denne tillfälle att uttala sig angående doktor Hagmans förslag;
och fingo fullmäktige från professor Kjellén den 10 maj 1916 mottaga en skrivelse
av följande lydelse:
»Sedan fullmäktige till mig remitterat eu av doktor K. Hagman verkställd utredning
i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt personalregister till
riksdagens protokoll för tiden 1809 —66, så får jag över denna utredning avgiva följande
yttrande.
Det åt doktor Hagman lämnade uppdraget innebar i främsta rummet kravet på
en undersökning av det åsyftade arbetets omfattning och därpå beroende kostnader.
Härom innehåller doktor Hagmans skrivelse endast: »rörande antalet tryckark kan
jag för närvarande icke meddela någon viss förmodan eller uppgift» — en ovisshet,
som emellertid icke förhindrat honom att efteråt göra en beräkning såväl angående
tidrymden för utgivningen som angående »författarehonorar». I stället faller tyngdpunkten
i doktor Hagmans yttrande på en kritik av förslagets egna förutsättningar,
och de få uppgifter han meddelar avse ett arbete som stympats ifrån det av riksdagen
ifrågasatta fullständiga registret till ett register utan anvisningar om riksdagsmännens
uppdrag inom riksdagen och dess delegationer.
Utan att uppehålla mig vid egendomligheten i en »utredning», som väsentligen
utgöres allena av en kritik av själva uppdraget, får jag uttala, att det icke varit
motionärens och väl icke heller riksdagens mening att, då frågan överhuvud upptagits,
här åstadkomma endast ett nytt styckeverk, som förr eller senare skulle i sin
tur behöva suppleras genom ett nytt arbete.
Doktor Hagman föreslår, att det nu ifrågasatta registret, i likhet med både registret
för 1867—99 och det för 1900 — 1910, skulle sakna uppgifter om riksdagsmännens
parlamentariska karriär, och han grundar denna ståndpunkt därpå, att denna
sida av uppgiften är särskilt besvärande för utgivaren. Detta besvär bör dock icke
överdrivas. Då utgivaren i alla händelser för vissa delar av materialet måste gå igenom
detsamma blad för blad (för att anteckna sidorna för yttranden), synes det icke vara
synnerligen mycket mera påkostande att därvid ävenledes anteckna de uppgifter angående
förändring i riksdagsuppdrag, som tilläventyrs förekommit efter riksdagens
konstruering, i synnerhet om han därvid för sig fastslår en förnuftig begränsning (så
t. ex. falla ledamotskap i ståndens tillfälliga deputationer givetvis utanför ramen).
Givetvis måste dylika anteckningar kollationeras eller eventuellt kompletteras genom
studium av utskottens egna protokoller, men kunna ock därmed underlättas. Jag tilllåter
mig, i motsats mot doktor Hagman, också antaga, att detta besvär verkligen
»svarar mot mödan». Det förefaller mig, som skulle ofullständigheten på denna punkt
— med det alltjämt stegrade intresset för personalhistoria — beröva det tilltänkta
arbetet eu väsentlig del av dess betydelse, både för forskaren och för allmänheten.
I vad som nu från doktor Hagmans sida anförts ser jag alltså ingen anledning
att överge riksdagens förutsättning av ett fullständigt register. Det förefaller mig
ock, som om arbetet även i denna omfattning skulle kunna utföras av fullt kom
Bihang
till riksdagens -protokoll 1917. 8 sand. 31 käft. (Nr 43—44.) 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
petent person för ett mindre »författarehonorar» än doktor H. här satt i fråga för ett
stympat verk.
Stockholm den 9 maj 1916.
Rudolf Kjellén.»
Då fullmäktige funno ytterligare utredning i frågan erforderlig, uppdrogo fullmäktige
åt förste kanslisten hos riksdagens andra kammare, juris kandidaten Martin
Seth att verkställa sådan utredning.
Den 18 november 1916 inkom från herr Seth till fullmäktige en skrivelse med
den begärda utredningen, så lydande:
»Med anledning av mig lämnat uppdrag att verkställa utredning i och för upprättande
och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll för
tidevarvet 1809—1866 får jag härmed anföra följande.
Den av mig verkställda utredningen har givetvis varit i allra högsta grad ofullständig,
enär jag endast kunnat genomgå en bråkdel av det material, som måste bearbetas
i och för upprättandet av ett sådant register. Jag tror dock, att en ännu
grundligare undersökning knappast kan vara erforderlig för att något så när kunna
bedöma arbetets omfång och svårigheter.
För att bilda mig en någorlunda tillförlitlig uppfattning om arbetets omfång och
den ungefärliga tid, som kan beräknas åtgå för registrets upprättande, har jag genomgått
två delar av ridderskapets och adelns protokoll vid 1862—1863 års riksmöte. Jag
bär utvalt just dessa delar av två skäl: dels därför att jag trott mig finna deras omfång
motsvara ungefärliga medeltalet för samtliga protokollsband, dels ock därför att
jag därigenom skulle få ett någorlunda stort antal uppslagsord. De hava också uppgått
till ett antal av 283.
Naturligtvis bortser jag icke från den oöverstigliga svårigheten att finna ett verkligt
nolmalbaud bland protokollen; men jag tror, att det av mig bearbetade materialet
skall lämna en ganska god grund för bedömandet av verkets omfång.
Den tid, som för mig åtgått för genomgående av dessa två delar, utgör 44 tim
mar,
varav 30 timmar fålla på första delen och 14 på den andra. Skillnaden beror
till stor del därpå, att första delen innehåller uppgift om de allra flesta val, som under
riksdagen förrättades, uppgifter, vilka givetvis taga en avsevärd längre tid att registrera
än då det huvudsakligen gäller att anteckna pagina för olika yttranden.
Med utgångspunkt från den tid, jag behövt för genomgående av dessa två band,
tror jag mig, utan att alltför mycket räkna fel, kunna bedöma den tid, som skulle
erfordras för hela arbetets slutförande.
Hela antalet protokollsband utgör 631, varav 68 stycken motsvara det av mig
genomgångna första bandet, och 563, motsvara det av mig genomgångna andra bandet.
Beräknas en medeltid av 25 timmar för de 68 banden och 12 timmar för de 563
banden, kommer jag till följande resultat:
25 X 68 = 1.700 timmar
12 x 563 = 6 756 »
Summa 8,456 timmar.
Härtill bör dock läggas den tid, som erfordras att genomgå de 341 bihangsbanden
samt — jag fruktar, att detta kan bliva nödvändigt — utskottens handskrivna
protokoll Det far ej heller förbises, att en avsevärd tid måste ägnas åt att i tillgängliga
uppslagsböcker kontrollera namn, titlar och dylikt, varvid särskilt bör ihågkommas,
att, vad bondeståndet beträffar, inga sådana uppslagsböcker i egentlig mening
Bankoutskottets utlåtande Nr t i.
11
finnas att tillgå, utan där måste personalkännedom jämte en ingalunda obetydlig erfarenhet
på området i mänga, kanske de flesta, fall vara den enda hjälpkällan. Att
ett sådant studium vid sidan av registreringsarbetet är absolut nödvändigt, behöver
knappt påpekas. Ehuru jag själv äger en ganska omfattande personalkännedom på
området, har jag dock — trots det av mig valda materialet hör till det lä''tast bearbetade
— flera gånger blivit ställd inför ganska svåra tolkningsfrågor. Erfarenheten
har också tydligt och klart visat mig att man ingalunda blint får lita på de
namnuppgifter, som förekomma i protokollen.
Huru läng tid, som kan erfordras för att genomgå allt det nu senast berörda
materialet, är svårt att bedöma. Utan överdrift torde man dock kunna beräkna den
till åtminstone 544 timmar; härigenom skulle man för hela manuskriptets utarbetande
vara uppe på en tid av 9,000 timmar.
Därest registrets utarbetande kommer att anförtros en person, som helt kan ägna
sig åt uppdraget, lärer man knappast kunna ifrågasätta, att denne skall stå ut att
använda mer än 1/4 av årets 8,760 timmar till detta nog så enformiga arbetete. Enligt
denna beräkning skulle åt arbetet kunna ägnas högst 2.200 timmar om året, till följd
varav registret knappast skulle kunna beräknas ligga färdigt i manuskript förr än tidigast
fyra år efter dess påbörjande — detta dock, enligt mitt förmenande, i gynnsammaste
fall. Relativt fortare borde, synes det mig, arbetet kunna gä, därest en person
med även annan sysselsättning kommer att utföra detsamma; ty han erhåller ju genom
sin övriga verksamhet eu nog sä behövlig omväxling i det enformiga registerarbetet.
Men en sådan person lär väl näppeligen dock kunna disponera mer än 3 å 4 timmar
om dagen för registerarbetet, vadan manuskriptet under dylik förutsättning bleve
tryckfärdigt först efter sju å åtta år.
Att efter deu beräkning, jag gjort, arvodet åt redaktören måste sättas avsevärt
högre än doktor Hagman förslagsvis beräknat, torde vara självfallet. Givetvis är det
ytterst vanskligt att angiva något belopp, men jag betvivlar, att en på området verkligt
sakkunnig redaktör — och om någon annan bör det under inga förhållanden bliva
fråga — kan befinnas villig åtaga sig uppdraget mot lägre arvode i ett för allt än
som kan motsvara omkring 2 kronor i timmen.
Helt naturligt kan registret upprättas på ett mycket enklare sätt än det av mig prövade.
Genom att endast avskriva och ordna uppgifterna i de olika protokollsregistren
erhåller man ju ett fullständigt personregister i överensstämmelse med det redan utgivna
rörande kammarriksdagarna. Det synes mig dock, som om ett sådant tillvägagångssätt
ingalunda skulle lämna ett utbyte, motsvarande kostnaderna. Man bt-höver
nämligen ej vara mycket bevandrad på området för att konstatera, att luckor och felaktigheter
— helt naturligt för övrigt — finnas litet varstans. Däremot ha dessa årliga
register, enligt mitt förmenande, eu mycket stor uppgift vid det stora registrets
upprättande, i det att de utgöra en särdeles god och välbehövlig kontroll. Men längre
bör icke deras uppgift sträckas, ty då bleve hela arbetet, efter vad jag kan se, totalt
förfelat.
Jag får därför såsom min bestämda uppfattning uttala, att, därest icke registret
kommer att upprättas på det av mig prövade sättet, det vore lyckligare, om intet register
alls konime till stånd. Det huvudsakliga skälet mot den av mig föreslagna metoden
lärer väl — bortsett från kostnaden — vara att söka i den långsamhet, varmed
arbetet kommer att fortskrida. Men genom att uppdela redigeringen av de särskilda
ståndens protokoll på olika händer, torde denna olägenhet kunna övervinnas. Huruvida
ett sådant uppdelande låter sig annat än teoretiskt tänkas, vågar jag dock icke
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
Utekotttt.
med bestämdhet yttra mig om. Helt säkert lärer det åtminstone ställa sig svårt att
finna flera fullt kompetenta redaktörer.
Stockholm den 15 november 1916.
Martin Seth.»
Fullmäktige hava sedermera under hand anhållit, att ledamöterna av riksdagens
andra kammare, professorerna N. Eden och C. Hallendorff ävensom motionären, professor
Kjellén, måtte uttala sin mening angående de båda av fullmäktige införskafiade
utredningarna. Nämnda herrar hava därvid uttalat sig för ett fullständigt register
och med denna utgångspunkt förklarat, att den av herr Seth verkställda utredningen
gåve bättre ledning för bedömande av kostnaderna för arbetet och den tid, detta komme
att kräva. De ansåge emellertid, att såväl de kostnader som den tid. herr Seth
beräknat, borde kunna nedbrinnas. Detta syntes — enligt förslag av herr Hallendorff
— kunna ernås, om ledningen av registerarbetet överlämnades till en högt kvalificerad
person, under det att själva grovarbetet med protokollbaudens genomgående och dylikt
utfördes av mindre kvalificerade men noggranna medarbetare. Ledaren av arbetet skulle
angiva riktlinjerna för detsamma, övervaka och kontrollera arbetet samt utreda mera
invecklade spörsmål.
Kostnaderna för registreringsarbetet beräknas av herr Hagman till 6.500 kronor
(inberäknat korrekturläsning) och av herr Seth till 18,000 kronor. Herr Hallendorff
bär, under betonande, att någon pålitlig grund för beräkningen ännu inte finnes,
ansett sig helt förslagsvis kunna räkna med siffran 14—16.000 kronor. Härtill skulle
komma kostnaderna för arbetets tryckning, rörande vilka inga som helst beräkningar
föreligga.
Enligt fullmäktiges mening är det icke möjligt att för närvarande komma till
någon fullt säker kostnadssiffra; men anse fullmäktige dock sannolikt, att med det av
herr Hallendorff föreslagna arbetssättet kostnaderna böra kunna nedbringas under de
av herr Seth beräknade.
Fullmäktige vilja vidare såsom sin uppfattning uttala, att registerverket icke
bör utgöra allenast en sammanarbetning av redan förefintliga register, utan, i enlighet
med motionärens förslag, vara fullständigt samt grundat pa direkta undersökningar
av protokoll och annat tillgängligt material, samt arbetet därmed anordnas på sätt
herr Hallendorff ifrågasatt. Med hänsyn till svårigheten att nu beräkna totalkostnaden
för arbetet, torde det enligt fullmäktiges mening vara lämpligast, att riksdagen,
därest den beslutar, att arbetet skall komma till stånd, medgiver, att av förslagsanslaget
till riksdags- och revisionskostnader må utgå ett belopp av förslagsvis 8.000
kronor att av fullmäktige användas för arbetets påbörjande, med skyldighet för fullmäktige
att till bankoutskottet vid 1918 års riksdag inkomma med redogörelse för
arbetets fortskridande och med de förslag, som av omständigheterna kunna påkallas.»
Bankoutskottet anser för sin del det vara önskvärt, att redan förefintliga
register till riksdagens protokoll kompletteras med ett fullständigt
personregister för här ifrågavarande period.
Såsom av fullmäktiges utredning framgår, föreligga beträffande sättet
för arbetets utförande två förslag, vilka beräknats draga en kostnad av,
det ena 6,500 kronor och det andra 18,000 kronor, vartill komme
tryckningskostnader. Fullmäktige hava beträffande dessa alternativ in
-
Bankoutslcottets utlåtande Nr 44. 13
hämtat yttrande av såväl motionären som professorerna N. Edén och C.
Hallendorff, vilka samtliga uttalat sig för det senare alternativet, varvid
dock kostnaderna ansetts kunna nedbringas till 14—16,000, kronor, tryckningskostnaderna
däri icke inberäknade.
Även fullmäktige hava för sin del tillstyrkt, att det senare alternativet
måtte komma till utförande i enlighet med det arbetssätt, professorn
Hallendorff föreslagit; och har utskottet för sin del icke något att häremot
erinra.
Beträffande upplagans storlek anser sig utskottet, på grund av under
hand inhämtade upplysningar om åtgången av de tidigare utgivna registren,
böra förorda, att densamma bestämmes till 800 exemplar.
Vidkommande kostnaderna hava fullmäktige med framhållande av svårigheterna
att nu beräkna totalkostnaden för arbetet föreslagit, att ett belopp
av förslagsvis 8,000 kronor, som borde utgå av förslagsanslaget till
riksdags- och revisionskostnader, ställes till fullmäktiges förfogande för
arbetets påbörjande med skyldighet för fullmäktige att till bankoutskottet
vid 1918 års riksdag inkomma med redogörelse för arbetets fortskridande
och med de förslag, som av omständigheterna kunde påkallas.
Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, har emellertid i
likhet med vad som föreslagits beträffande ifrågasatt register över kyrkomötets
protokoll, med hänsyn till nu rådande höga priser å papper, tryckning,
bindning m. m. ansett, att med arbetets utförande bör tills vidare
anstå; och synes det lämpligen böra överlämnas åt fullmäktige att bestämma
tidpunkten för arbetets utgivande.
Utskottet hemställer alltså,
att, i anledning av förevarande framställning, riksdagen
må
dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att låta utarbeta och å tid, som med hänsyn till vad
ovan anförts fullmäktige finna lämplig, i en upplaga
av 800 exemplar till trycket befordra ett fullständigt
personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809
—1866,
dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget
till riksdags- och remisionskostnader använda ett belopp
av förslagsvis 8,000 kronor för arbetets påbörjande.
Stockholm den 8 maj 1917.
På bankoutskottets vägnar.
ERNST HEDENSTIERNA.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ne ig tick, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Ekman, Wickman och Roos samt
av andra kammaren: herrar Vahlquist, Carlson i Herrljunga, Lindvall, Jonsson
i Gumboda, Jonsson i Hå, Olsson i Rödningsberg och Kahiström.
Stockholm 1917, Ivar HseggströmB Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.