Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.

1917-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:44, Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

Fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående ifrågasatt utgivande av ett personregister till

riksdagens protokoll för tiden 1809—1866.

I anledning av en inom första kammaren av herr Kjellén väckt motion

beslöt förlidet års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att låta genom sakkunnig person verkställa utredning i och för upprättande

och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens

protokoll för tiden 1809 —1866 samt efter verkställd utredning framlägga

resultatet därav för riksdagen.

Med förmälan att omförmälda utredning nu blivit fullbordad hava

fullmäktige i en till banko utskottet avlåten, den 4 april 1917 dagtecknad

skrivelse anfört följande:

»Med anledning av inom första kammaren av herr Kjellén väckt motion nr 9

och på hemställan av baukoutskottet, till vilket motionen hänvisats för behandling,

beslöt 1916 års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta genom

sakkunnig person verkställa utredning i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt

personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809—1866 samt efter

verkställd utredning framlägga resultatet därav för riksdagen.

Sedan den begärda utredningen nu blivit fullbordad, få fullmäktige härmed till

utskottet överlämna densamma och därjämte i ärendet anföra följande.

Herr Kjellén har i sin förenämnda motion framhållit, att det numera förelåge

ett sammanhängande register till riksdagens protokoll från och med 1809 till och med

1910, i tre serier: den första, omfattande tiden 1809—1866 och upprättad år 1893 av

J. Johansson i Noraskog; den andra, omfattande tiden 1867—1899 och upprättad åren

1899 — 1901 av densamme, samt den tredje, omfattande tiden 1900—1910 och upprättad

år 1913 av fil. doktor K. Hagman. Av dessa tre registerverk omfattade emellertid

endast de två senare både person- och sakregister, uuder det att det första blott

innehölle sakregister. Den brist, som sålunda förefunnes, borde enligt motionärens

mening undanröjas genom utgivande på statens bekostnad av ett fullständigt personregister

för tiden 1809 — 1866.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr I t. 7

,, b^?aran av,„ öankoutskottet avgåvo fullmäktige yttrande över motionen och

’ da avt''n fu,,™äktige funno önskvärt, att den berörda bristen bleve

" r yf’ full,,1.akt''ge icke både något att erinra mot motionärens hemställan om upp.

atf full“ak*jpe att verkställa utredning av fragan. Fullmäktige bifogade ett av

dim infordrat utlåtande av riksdagens bibliotekarie, däri denne för sin del tillstyrker

motionarens framställning om utredning. ^

Uudur wer0,pa,nde av dess uttalanden hemställde utskottet om bifall till motionen;

och beslöt riksdagen i enlighet med utskottets hemställan.

dill fullgörande av det uppdrag, fullmäktige sålunda erhållit, anmodade fullmäktige

doktor K. Hagman att verkställa den begärda utredningen; och fingo fullmäktige

den 27 april 1916 från denne mottaga ett så lydande utlåtande:

>>®edan professor Rud. Kjellén i ett inom nu pågående riksdags första kammare

vackt förslag om en utredning 1 och för upprättande och utgivande av ett fullständigt

personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809-1866, så har efter vederborhg

handläggning inom riksdagen och hos fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnats

åt mig för utredning de handlingar, som i saken föreligga; och skyndar jag att

härmed fullgöra det mig sålunda anförtrodda uppdrag, dock med det förbehåll att å

ena sidan ämnets vidd och omfattning och å andra sidan den korta tid, som stått mi*

till bilds, torde landa mig till ursäkt för bristande fullständighet.

Den högt aktade motionären har framhållit, hurusom”han med sin hemställan

i ene/’''”?- V, aV avbJ.alPa det mest trängande behovet i fråga om personregister

etter 1809 för de tider 1 synnerhet, då sådant register alldeles fattas över en avdelf1?!

av Riksdagen, men även för de tider, då riksdagsregistren äro ofullständiga beträffande

det personalhistoriska innehållet i desamma.

Motionären har i detta syfte på anförda skäl begränsat sin framställning så till

vida, att den för närvarande gäller tidevarvet 1809-1866 i vårt lands historia.

... Sedermera, har riksdagen, med bifall till motionärens hemställan, i skrivelse till

sitt riksgäldskontor om utredning 1 ämnet betonat nödvändigheten därav, att bemälda

utredning matte omfatta grunderna och sättet för ett fullständigt register till riksdagens

protokoll under nyss angivna tidrymd.

1 ,U”der, ,.sådana förutsättningar och Övriga i denna sak förekomna omständigheter

kan det mahanda synas djärvt av undertecknad, som i det hela med livligt bifall hälsat

motionarens förslag, att däri göra en begränsning, som nog han själv anser såväl

onodig som onyttig. J

Emellertid torde det tillåtas mig att här, utan annan hänsyn än till vad jag anser

för riket bäsF framlägga min övertygelse därom, att det åsyftade målet i detta

ärende, aven om något av den krävda »fullständigheten» i det önskade personalregistret

eftersattes, uppnås pa det sätt jag nu föreslår.

+•11 förtrogen som jag sedan gammalt är med riksdagshandlingarna från 1809

till 1840-41 ars riksdag, väckte det alls ingen överraskning att finna, hurusom just

dar motionärens förträffliga utredning slutar börja svårigheterna, för så vitt det t. ex.

gau taga, m!a, Pa de bo.rtat 50 hedervärda ledamöter av bondeståndet, som alla

vid 1809 ars och åtskilliga följande riksdagar hette Anders Andersson, deras förtroendeuppdrag

inom sitt stånd, deras ofta mycket kortvariga ledamotskap i utskott och

andra riksdagens delegationer m. m.

.. Låt vara, att detta är ett drastiskt exempel, men i själva verket föreligo-a för den

namnda tiden samma svårigheter med hänsyn till borgare- och prästestånden.” Däremot

medger jag villigt, att beträffande ridderskapet och adeln man i någon mån kan finna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

de i förevarande aveende äskade upplysningarna, dock under för vår tid främmande

rubrikerna »Electorer» och »Lista», men ingalunda under de sökta uppslagsorden »Val»

»Utskottsval» eller dylikt.

Medges måste, att denna brist för fullständighetens skull borde avhjälpas. Men

när man besinnar att genomforskandet av 1000-tals oktavsidor för att i det nu tillämnade

registret kunna ståta med uppgift på den sida, där det på en rad förmäles, att

N. N. valdes som efterträdare i X utskott, icke svarar mot mödan ävensom att en

samvetsgrann registerutarbetare icke törs tro på fyndet i fråga, utan för säkerhetens

skull måste under dagar eller veckor genomgå respektive utskotts eller annan riksdagens

delegations protokoll, så förefaller det hela — eftersom tid är pengar — även för

staten som ett onödigt slöseri med arbetskraft.

Emellertid är jag å andra sidan villig medgiva, att fall kunna ges, då en

framtida forskare söker sin man icke under de upplysningar, som enligt mitt förslag

böra meddelas i det tilltänkta personalregistret 1809—1866 utan tvärtom under ett sökt

men icke funnet register över t. ex. statsutskottets sammansättning år efter år och under

skilda delar av samma år under nyssnämnda period av riksdagens verksamhet under

sagda tidevarv.

Mig synes emellertid, att dylika detaljer av riksdagens historia böra överlämnas

åt den enskilda forskningen, och skulle riksdagen för ett visst fall — dock föga sannolikt

— behöva dylika upplysningar, så äger den fullväl medel och utvägar att på

snabbaste och tillförlitligaste sätt skaffa sig den önskade vissheten, vare sig kammare,

utskott eller annan delegation eller någon av riksdagens ombudsmän fordrar dylika

upplysningar. Sålunda får jag för min del avstyrka att riksdagen bifaller motionärens

förslag i °de delar därav, som handla om fullständiga uppgifter rörande respektive

tiders°riksdagsmäns befattningar inom riksdagen utom deras huvuduppgift såsom representanter

för sina valkretsar.

Beträffande anordningen av ifrågavarande register, såsom jag tänkt mig den, må

må först förutskickas, att huvuddelen av registret enligt min mening (själva namnföljden

med upplysningar om riksdagar som vederbörande bevistat, ävensom rörande

deras inlägg i riksdagsarbetet i form av motioner och anföranden) fördelas på respektive

stånd, men att därtill fogas ett efter bokstavsföljd ordnat »naket» namnregister

över samtliga riksdagsmän vid de under perioden 1809—66 timade riksdagar, med hänvisningar

till riksståndens specialregister i det nya personregistret; vidare att eu del

typografiska ändringar i siffermaterialet vidtagas, ägnade att bereda överskadlighet;

slutligen att format, tryckstilar och den trespaltiga uppställningen bliva desamma som

i det av mig utarbetade »Register till Riksdagens protokoll med bihang 1900—1910-»

Rörande antalet tryckark kan jag för närvarande icke meddela någon viss förmodan

eller uppgift.

Det fullt nya i arbetet skulle bliva vad som däri avhandlar prästeståndet t. o. m.

1835 års riksdag. Emellertid måste alla uppgifter ur såväl de handskrivna (Naucklioffs

bägge) som tryckta registren omarbetas till en gemensam form.

Tiden för utarbetandet av ett register med den typ jag här ovan föreslagit anslår

jag till 1 år från kontraktets datum; tryckningen torde kunna börja 1/2 år och

vara fullbordad 11/2 år, räknat från samma datum.

Skäligt författarehonorar synes mig vara 5,000 kronor, och i betraktande av den

nödvändiga kontrolläsningen av manuskriptet mot orginalet samt minst dubbla mot
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

9

läsningar av korrekturet torde 1,500 kronor för 2:ne kvinnliga biträden anses icke

obilligt.

Vördsamt

Konrad Hagman.»

Då doktor Hagman i sitt ovauintagna utlåtande uttalat en mening angående

ifrågavarande registerverk, som väsentligen skilde sig från motionärens, ansågo sig

fullmäktige böra bereda denne tillfälle att uttala sig angående doktor Hagmans förslag;

och fingo fullmäktige från professor Kjellén den 10 maj 1916 mottaga en skrivelse

av följande lydelse:

»Sedan fullmäktige till mig remitterat eu av doktor K. Hagman verkställd utredning

i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt personalregister till

riksdagens protokoll för tiden 1809 —66, så får jag över denna utredning avgiva följande

yttrande.

Det åt doktor Hagman lämnade uppdraget innebar i främsta rummet kravet på

en undersökning av det åsyftade arbetets omfattning och därpå beroende kostnader.

Härom innehåller doktor Hagmans skrivelse endast: »rörande antalet tryckark kan

jag för närvarande icke meddela någon viss förmodan eller uppgift» — en ovisshet,

som emellertid icke förhindrat honom att efteråt göra en beräkning såväl angående

tidrymden för utgivningen som angående »författarehonorar». I stället faller tyngdpunkten

i doktor Hagmans yttrande på en kritik av förslagets egna förutsättningar,

och de få uppgifter han meddelar avse ett arbete som stympats ifrån det av riksdagen

ifrågasatta fullständiga registret till ett register utan anvisningar om riksdagsmännens

uppdrag inom riksdagen och dess delegationer.

Utan att uppehålla mig vid egendomligheten i en »utredning», som väsentligen

utgöres allena av en kritik av själva uppdraget, får jag uttala, att det icke varit

motionärens och väl icke heller riksdagens mening att, då frågan överhuvud upptagits,

här åstadkomma endast ett nytt styckeverk, som förr eller senare skulle i sin

tur behöva suppleras genom ett nytt arbete.

Doktor Hagman föreslår, att det nu ifrågasatta registret, i likhet med både registret

för 1867—99 och det för 1900 — 1910, skulle sakna uppgifter om riksdagsmännens

parlamentariska karriär, och han grundar denna ståndpunkt därpå, att denna

sida av uppgiften är särskilt besvärande för utgivaren. Detta besvär bör dock icke

överdrivas. Då utgivaren i alla händelser för vissa delar av materialet måste gå igenom

detsamma blad för blad (för att anteckna sidorna för yttranden), synes det icke vara

synnerligen mycket mera påkostande att därvid ävenledes anteckna de uppgifter angående

förändring i riksdagsuppdrag, som tilläventyrs förekommit efter riksdagens

konstruering, i synnerhet om han därvid för sig fastslår en förnuftig begränsning (så

t. ex. falla ledamotskap i ståndens tillfälliga deputationer givetvis utanför ramen).

Givetvis måste dylika anteckningar kollationeras eller eventuellt kompletteras genom

studium av utskottens egna protokoller, men kunna ock därmed underlättas. Jag tilllåter

mig, i motsats mot doktor Hagman, också antaga, att detta besvär verkligen

»svarar mot mödan». Det förefaller mig, som skulle ofullständigheten på denna punkt

— med det alltjämt stegrade intresset för personalhistoria — beröva det tilltänkta

arbetet eu väsentlig del av dess betydelse, både för forskaren och för allmänheten.

I vad som nu från doktor Hagmans sida anförts ser jag alltså ingen anledning

att överge riksdagens förutsättning av ett fullständigt register. Det förefaller mig

ock, som om arbetet även i denna omfattning skulle kunna utföras av fullt kom
Bihang

till riksdagens -protokoll 1917. 8 sand. 31 käft. (Nr 43—44.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

petent person för ett mindre »författarehonorar» än doktor H. här satt i fråga för ett

stympat verk.

Stockholm den 9 maj 1916.

Rudolf Kjellén.»

Då fullmäktige funno ytterligare utredning i frågan erforderlig, uppdrogo fullmäktige

åt förste kanslisten hos riksdagens andra kammare, juris kandidaten Martin

Seth att verkställa sådan utredning.

Den 18 november 1916 inkom från herr Seth till fullmäktige en skrivelse med

den begärda utredningen, så lydande:

»Med anledning av mig lämnat uppdrag att verkställa utredning i och för upprättande

och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll för

tidevarvet 1809—1866 får jag härmed anföra följande.

Den av mig verkställda utredningen har givetvis varit i allra högsta grad ofullständig,

enär jag endast kunnat genomgå en bråkdel av det material, som måste bearbetas

i och för upprättandet av ett sådant register. Jag tror dock, att en ännu

grundligare undersökning knappast kan vara erforderlig för att något så när kunna

bedöma arbetets omfång och svårigheter.

För att bilda mig en någorlunda tillförlitlig uppfattning om arbetets omfång och

den ungefärliga tid, som kan beräknas åtgå för registrets upprättande, har jag genomgått

två delar av ridderskapets och adelns protokoll vid 1862—1863 års riksmöte. Jag

bär utvalt just dessa delar av två skäl: dels därför att jag trott mig finna deras omfång

motsvara ungefärliga medeltalet för samtliga protokollsband, dels ock därför att

jag därigenom skulle få ett någorlunda stort antal uppslagsord. De hava också uppgått

till ett antal av 283.

Naturligtvis bortser jag icke från den oöverstigliga svårigheten att finna ett verkligt

nolmalbaud bland protokollen; men jag tror, att det av mig bearbetade materialet

skall lämna en ganska god grund för bedömandet av verkets omfång.

Den tid, som för mig åtgått för genomgående av dessa två delar, utgör 44 tim
mar,

varav 30 timmar fålla på första delen och 14 på den andra. Skillnaden beror

till stor del därpå, att första delen innehåller uppgift om de allra flesta val, som under

riksdagen förrättades, uppgifter, vilka givetvis taga en avsevärd längre tid att registrera

än då det huvudsakligen gäller att anteckna pagina för olika yttranden.

Med utgångspunkt från den tid, jag behövt för genomgående av dessa två band,

tror jag mig, utan att alltför mycket räkna fel, kunna bedöma den tid, som skulle

erfordras för hela arbetets slutförande.

Hela antalet protokollsband utgör 631, varav 68 stycken motsvara det av mig

genomgångna första bandet, och 563, motsvara det av mig genomgångna andra bandet.

Beräknas en medeltid av 25 timmar för de 68 banden och 12 timmar för de 563

banden, kommer jag till följande resultat:

25 X 68 = 1.700 timmar

12 x 563 = 6 756 »

Summa 8,456 timmar.

Härtill bör dock läggas den tid, som erfordras att genomgå de 341 bihangsbanden

samt — jag fruktar, att detta kan bliva nödvändigt — utskottens handskrivna

protokoll Det far ej heller förbises, att en avsevärd tid måste ägnas åt att i tillgängliga

uppslagsböcker kontrollera namn, titlar och dylikt, varvid särskilt bör ihågkommas,

att, vad bondeståndet beträffar, inga sådana uppslagsböcker i egentlig mening

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr t i.

11

finnas att tillgå, utan där måste personalkännedom jämte en ingalunda obetydlig erfarenhet

på området i mänga, kanske de flesta, fall vara den enda hjälpkällan. Att

ett sådant studium vid sidan av registreringsarbetet är absolut nödvändigt, behöver

knappt påpekas. Ehuru jag själv äger en ganska omfattande personalkännedom på

området, har jag dock — trots det av mig valda materialet hör till det lä''tast bearbetade

— flera gånger blivit ställd inför ganska svåra tolkningsfrågor. Erfarenheten

har också tydligt och klart visat mig att man ingalunda blint får lita på de

namnuppgifter, som förekomma i protokollen.

Huru läng tid, som kan erfordras för att genomgå allt det nu senast berörda

materialet, är svårt att bedöma. Utan överdrift torde man dock kunna beräkna den

till åtminstone 544 timmar; härigenom skulle man för hela manuskriptets utarbetande

vara uppe på en tid av 9,000 timmar.

Därest registrets utarbetande kommer att anförtros en person, som helt kan ägna

sig åt uppdraget, lärer man knappast kunna ifrågasätta, att denne skall stå ut att

använda mer än 1/4 av årets 8,760 timmar till detta nog så enformiga arbetete. Enligt

denna beräkning skulle åt arbetet kunna ägnas högst 2.200 timmar om året, till följd

varav registret knappast skulle kunna beräknas ligga färdigt i manuskript förr än tidigast

fyra år efter dess påbörjande — detta dock, enligt mitt förmenande, i gynnsammaste

fall. Relativt fortare borde, synes det mig, arbetet kunna gä, därest en person

med även annan sysselsättning kommer att utföra detsamma; ty han erhåller ju genom

sin övriga verksamhet eu nog sä behövlig omväxling i det enformiga registerarbetet.

Men en sådan person lär väl näppeligen dock kunna disponera mer än 3 å 4 timmar

om dagen för registerarbetet, vadan manuskriptet under dylik förutsättning bleve

tryckfärdigt först efter sju å åtta år.

Att efter deu beräkning, jag gjort, arvodet åt redaktören måste sättas avsevärt

högre än doktor Hagman förslagsvis beräknat, torde vara självfallet. Givetvis är det

ytterst vanskligt att angiva något belopp, men jag betvivlar, att en på området verkligt

sakkunnig redaktör — och om någon annan bör det under inga förhållanden bliva

fråga — kan befinnas villig åtaga sig uppdraget mot lägre arvode i ett för allt än

som kan motsvara omkring 2 kronor i timmen.

Helt naturligt kan registret upprättas på ett mycket enklare sätt än det av mig prövade.

Genom att endast avskriva och ordna uppgifterna i de olika protokollsregistren

erhåller man ju ett fullständigt personregister i överensstämmelse med det redan utgivna

rörande kammarriksdagarna. Det synes mig dock, som om ett sådant tillvägagångssätt

ingalunda skulle lämna ett utbyte, motsvarande kostnaderna. Man bt-höver

nämligen ej vara mycket bevandrad på området för att konstatera, att luckor och felaktigheter

— helt naturligt för övrigt — finnas litet varstans. Däremot ha dessa årliga

register, enligt mitt förmenande, eu mycket stor uppgift vid det stora registrets

upprättande, i det att de utgöra en särdeles god och välbehövlig kontroll. Men längre

bör icke deras uppgift sträckas, ty då bleve hela arbetet, efter vad jag kan se, totalt

förfelat.

Jag får därför såsom min bestämda uppfattning uttala, att, därest icke registret

kommer att upprättas på det av mig prövade sättet, det vore lyckligare, om intet register

alls konime till stånd. Det huvudsakliga skälet mot den av mig föreslagna metoden

lärer väl — bortsett från kostnaden — vara att söka i den långsamhet, varmed

arbetet kommer att fortskrida. Men genom att uppdela redigeringen av de särskilda

ståndens protokoll på olika händer, torde denna olägenhet kunna övervinnas. Huruvida

ett sådant uppdelande låter sig annat än teoretiskt tänkas, vågar jag dock icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

Utekotttt.

med bestämdhet yttra mig om. Helt säkert lärer det åtminstone ställa sig svårt att

finna flera fullt kompetenta redaktörer.

Stockholm den 15 november 1916.

Martin Seth.»

Fullmäktige hava sedermera under hand anhållit, att ledamöterna av riksdagens

andra kammare, professorerna N. Eden och C. Hallendorff ävensom motionären, professor

Kjellén, måtte uttala sin mening angående de båda av fullmäktige införskafiade

utredningarna. Nämnda herrar hava därvid uttalat sig för ett fullständigt register

och med denna utgångspunkt förklarat, att den av herr Seth verkställda utredningen

gåve bättre ledning för bedömande av kostnaderna för arbetet och den tid, detta komme

att kräva. De ansåge emellertid, att såväl de kostnader som den tid. herr Seth

beräknat, borde kunna nedbrinnas. Detta syntes — enligt förslag av herr Hallendorff

— kunna ernås, om ledningen av registerarbetet överlämnades till en högt kvalificerad

person, under det att själva grovarbetet med protokollbaudens genomgående och dylikt

utfördes av mindre kvalificerade men noggranna medarbetare. Ledaren av arbetet skulle

angiva riktlinjerna för detsamma, övervaka och kontrollera arbetet samt utreda mera

invecklade spörsmål.

Kostnaderna för registreringsarbetet beräknas av herr Hagman till 6.500 kronor

(inberäknat korrekturläsning) och av herr Seth till 18,000 kronor. Herr Hallendorff

bär, under betonande, att någon pålitlig grund för beräkningen ännu inte finnes,

ansett sig helt förslagsvis kunna räkna med siffran 14—16.000 kronor. Härtill skulle

komma kostnaderna för arbetets tryckning, rörande vilka inga som helst beräkningar

föreligga.

Enligt fullmäktiges mening är det icke möjligt att för närvarande komma till

någon fullt säker kostnadssiffra; men anse fullmäktige dock sannolikt, att med det av

herr Hallendorff föreslagna arbetssättet kostnaderna böra kunna nedbringas under de

av herr Seth beräknade.

Fullmäktige vilja vidare såsom sin uppfattning uttala, att registerverket icke

bör utgöra allenast en sammanarbetning av redan förefintliga register, utan, i enlighet

med motionärens förslag, vara fullständigt samt grundat pa direkta undersökningar

av protokoll och annat tillgängligt material, samt arbetet därmed anordnas på sätt

herr Hallendorff ifrågasatt. Med hänsyn till svårigheten att nu beräkna totalkostnaden

för arbetet, torde det enligt fullmäktiges mening vara lämpligast, att riksdagen,

därest den beslutar, att arbetet skall komma till stånd, medgiver, att av förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader må utgå ett belopp av förslagsvis 8.000

kronor att av fullmäktige användas för arbetets påbörjande, med skyldighet för fullmäktige

att till bankoutskottet vid 1918 års riksdag inkomma med redogörelse för

arbetets fortskridande och med de förslag, som av omständigheterna kunna påkallas.»

Bankoutskottet anser för sin del det vara önskvärt, att redan förefintliga

register till riksdagens protokoll kompletteras med ett fullständigt

personregister för här ifrågavarande period.

Såsom av fullmäktiges utredning framgår, föreligga beträffande sättet

för arbetets utförande två förslag, vilka beräknats draga en kostnad av,

det ena 6,500 kronor och det andra 18,000 kronor, vartill komme

tryckningskostnader. Fullmäktige hava beträffande dessa alternativ in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 44. 13

hämtat yttrande av såväl motionären som professorerna N. Edén och C.

Hallendorff, vilka samtliga uttalat sig för det senare alternativet, varvid

dock kostnaderna ansetts kunna nedbringas till 14—16,000, kronor, tryckningskostnaderna

däri icke inberäknade.

Även fullmäktige hava för sin del tillstyrkt, att det senare alternativet

måtte komma till utförande i enlighet med det arbetssätt, professorn

Hallendorff föreslagit; och har utskottet för sin del icke något att häremot

erinra.

Beträffande upplagans storlek anser sig utskottet, på grund av under

hand inhämtade upplysningar om åtgången av de tidigare utgivna registren,

böra förorda, att densamma bestämmes till 800 exemplar.

Vidkommande kostnaderna hava fullmäktige med framhållande av svårigheterna

att nu beräkna totalkostnaden för arbetet föreslagit, att ett belopp

av förslagsvis 8,000 kronor, som borde utgå av förslagsanslaget till

riksdags- och revisionskostnader, ställes till fullmäktiges förfogande för

arbetets påbörjande med skyldighet för fullmäktige att till bankoutskottet

vid 1918 års riksdag inkomma med redogörelse för arbetets fortskridande

och med de förslag, som av omständigheterna kunde påkallas.

Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, har emellertid i

likhet med vad som föreslagits beträffande ifrågasatt register över kyrkomötets

protokoll, med hänsyn till nu rådande höga priser å papper, tryckning,

bindning m. m. ansett, att med arbetets utförande bör tills vidare

anstå; och synes det lämpligen böra överlämnas åt fullmäktige att bestämma

tidpunkten för arbetets utgivande.

Utskottet hemställer alltså,

att, i anledning av förevarande framställning, riksdagen

må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att låta utarbeta och å tid, som med hänsyn till vad

ovan anförts fullmäktige finna lämplig, i en upplaga

av 800 exemplar till trycket befordra ett fullständigt

personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809

—1866,

dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget

till riksdags- och remisionskostnader använda ett belopp

av förslagsvis 8,000 kronor för arbetets påbörjande.

Stockholm den 8 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar.

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ne ig tick, Gustafsson, friherre

Langenskiöld, Ekman, Wickman och Roos samt

av andra kammaren: herrar Vahlquist, Carlson i Herrljunga, Lindvall, Jonsson

i Gumboda, Jonsson i Hå, Olsson i Rödningsberg och Kahiström.

Stockholm 1917, Ivar HseggströmB Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.