Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna befattningshavare vid statens järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk.

1917-06-06 · 66 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 58 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:65, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna befattningshavare vid statens järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1917 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag till bestämmelser angående rätt till pension för

vissa å extra stat upptagna befattningshavare vid statens

järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk.

I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten proposition, nr 222,

bär Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att beträffande pensionering av vissa på extra stat

upptagna befattningshavare vid statens järnvägar, telegrafverket och

statens vattenfallsverk Kungl. Maj:t må utfärda bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med vid protokollet fogade förslag till reglementen

i sådant avseende;

dels, under förutsättning av bifall härtill, besluta,

att för bekostande av dylik pensionering må från och med år 1918

och tills vidare årligen avsättas:

av trafikmedel ............................................. 800,000 kronor,

» telegrafmedel .......................................... 150,000 » samt

» statens vattenfallsverks driftinkomster 50,000 b ;

att dessa belopp skola ingå till särskilda i vederbörande verks

räkenskap bokförda fonder, om vilkas förvaltning Kungl. Maj:t må

meddela närmare bestämmelser;

att första stycket i punkt c) av 2 § i lagen den 4 juli 1910 angående

rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar skall erhålla

följande ändrade lydelse, att träda i tillämpning med ingången av år 1918:

»c) den, som vid avgång från tjänsten uppnått här nedan för samma

tjänst stadgade levnadsålder, under förutsättning tillika att tjänstinnehavaren

under sammanlagt minst tio år innehaft ordinarie statstjänst eller

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 50 käft. (Nr 65.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskott ds utlåtande Nr 65.

Utskottet.

varit delägare i kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke

ordinarie personal ävensom att han nnder de fem sista åren inneha! t,

ordinarie befattning vid statens järnvägar»; samt

att till 8 § i nyssnämnda lag skall göras följande tillägg, likaledes

att träda i tillämpning med ingången av år 1918:

»Om den, som är berättigad till pension enligt denna lag, tillika är

berättigad till pension på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen

jämlikt föreskrift i reglemente för kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, räknas sistnämnda pension som

del av den honom enligt denna lag tillkommande pension, vilken alltså

skall minskas med det pensionsbelopp, som pensionstagaren sålunda

äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.»

•

Utskottet, som fått berörda proposition till sig hänvisad, får härmed

avgiva utlåtande över propositionen jämte följande i anledning av densamma

inom andra kammaren väckta, till utskottet likaledes överlämnade

motioner, nämligen nr 429 av herr Bärg i Katrineholm med instämmande

av åtta andra av kammarens ledamöter samt nr 446 av herr O. Nilsson

i Örebro jämte ytterligare två av kammarens ledamöter.

Beträffande den i propositionen förebragta utredningen tillåter sig

utskottet att hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet, i den mån detsamma

icke i vissa delar här nedan intagits.

Till motionerna återkommer utskottet i annat sammanhang.

Utskottet har till en början ansett sig böra erinra, såsom också i

statsrådsprotokollet omförmäles, att Kungl. Maj:t i proposition till 1913

års riksdag framlade förslag till bestämmelser angående pensionering av

viss icke ordinarie personal vid statens järnvägar. Denna proposition

vann emellertid icke riksdagens godkännande. Riksdagen ansåg nämligen

den då föreliggande frågan böra behandlas i samband med frågan

om pensioneringen av telegrafverkets verkstadspersonal, varom förslag

förelåge hos Kungl. Maj:t. Båda dessa frågors lösning syntes för övrigt

böra göras beroende av lagen om allmän pensionsförsäkring. Riksdagen

uttalade samtidigt, att förslag i ämnet förutsattes komma att föreläggas

1914 års riksdag. Uppskov med ärendets avgörande vore så mycket

mera tillrådligt, som riksdagen ansåge, att till förnyad prövning borde

upptagas frågan om skyldighet för ifrågavarande pensionstagare att, för

rätt att erhålla pension, själva bidraga till pensioneringen, vilken då

syntes böra utgå med de högre belopp, vartill en sådan skyldighet

kunde anses föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr <>5.

3

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet, kar åsyftats att

åstadkomma i möjligaste mån likartade bestämmelser för pensioneringen

av här ifrågavarande tre verks extra personal. De ojämförligt största

grupperna av denna personal utgöras av arbetare med i stort sett

likartade anställnings- och avlöningsvillkor. Departementschefen framhåller

också uttryckligen, att önskemålet att ernå största möjliga likformighet

utgjort den ledande grundsatsen vid utarbetandet av ifrågavarande

förslag. Men givetvis hade man måst tillse, att en viss överensstämmelse

rådde mellan pensionsvillkoren för ordinarie och extra

ordinarie personal inom samma verk, framför allt så till vida att icke

den extra personalen i något viktigare hänseende erhölle gynnsammare

pensionsvillkor än motsvarande ordinarie personal.

Pensioneringen omfattar enligt förslaget ungefär följande antal

befattningshavare inom de tre verken, nämligen

vid statens järnvägar:

e. o. tjänstemän vid statens trafikerade järnvägar........... 700 personer

verkstads- och förrådsarbetare................................................. 3,500 )>

tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader........................... 200 »

tillhopa 4,400 personer

vid telegrafverket:

verkstads-, förråds- och linjearbetare..................................... 1,550 personer

vid vatten/allsverket:

extra tjänstemän samt arbetare med undantag av arbetare

vid byggnadsavdelningen.................................................. 375 personer

De grupper av personalen inom de tre verken, om vilka här är

fråga, utgöras av personer, vilka i ungefär samma omfattning året om

hava stadigvarande anställning, men av åtskilliga anledningar ansetts

icke lämpligen böra ifrågakomma till erhållande av ordinarie befattning.

Enligt utskottets mening tala också starka billighetsskäl för att genom

ordnade pensionsförhållanden draga försorg om dessa befattningshavare,

då arbetskraften tryter. Riksdagen avslog visserligen det år 1913 framlagda

förslaget om pensionering av statens järnvägars extra personal,

men av motiveringen synes framgå, att icke några principiella betänkligheter

gjort sig gällande. Endast beträffande formen och omfattningen

av den då ifrågasatta pensioneringen uttalade riksdagen sig för eu lösning

i annan riktning än den av Kungl. Maj:t föreslagna. Personer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

Pensionsbelopp.

Sakkunniga.

a) För

extraordinarie

tjänstemän vid

statens trafikerade

järnvägar.

med mera tillfällig anställning hava icke inbegripits i de nu föreliggande

förslagen.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts proposition har utskottet funnit

sig böra i allt väsentligt godkänna de av Kungl. Maj:t föreslagna huvudgrunderna

för pensioneringen. Sålunda biträder utskottet vad i propositionen

föreslagits beträffande såväl pensioneringens omfattning samt frågan

om avgiftsplikt och förhållandet till den allmänna folkpensioneringen

som pensionsavgifternas belopp samt pensionsrätter inträde och pensionsålder.

Beträffande däremot pensionsbeloppen har utskottet kommit till en

från Kungl. Maj:ts förslag i visst avseende avvikande mening. Bestämmelserna

härom återfinnas i §§ 5 och 15 av förslagen.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller i detta avseende följande

utredning.

»Då för den ordinarie järnvägspersonalen pensionen är bestämd till

70 % av avlöningen, finna de sakkunniga lämpligt, att samma pensionsbelopp

fastställes för de extra ordinarie järnvägsmännen. Av den ordinarie

personalens pension beräknas 2, s utgöra statspension och Vs avgiftspension,

och föreslå sakkunniga samma fördelning för de extra ordinarie.

Under framhållande, att enligt 1913 års proposition vissa maximipensioner

finnas fastställda för olika kategorier av befattningshavare, uttala

de sakkunniga, att om denna anordning skulle bibehållas, borde enligt

deras förslag maximi pensionerna för e. o. tjänstemän motsvara 70 % av

de för närvarande enligt av järnvägsstyrelsen utfärdade allmänna bestämmelser

gällande högsta slutavlöningarna för respektive befattningar

å de orter, där avlöningarna äro lägst. Emellertid hava sakkunniga

kommit till den uppfattning, att ingen fördel är att vinna genom att

begränsa pensionsbeloppen på sådant sätt, detta särskilt med hänsyn

till sakkunnigas förslag att tjänstemännen skola genom egna i förhållande

till avlöningen bestämda avgifter gälda en tredjedel av kostnaden

för sin pension. Härigenom blir nämligen en följd, att om avlöningarna

väsentligt höjas och avgifterna sålunda ökas, personalen kan göra gällande

skäliga anspråk på att maximipensionerna höjas, enär i motsatt

fall personalen icke skulle vinna en mot ökade avgifter svarande förmån.

Den ifrågasatta anordningen skulle sålunda medföra, att statsmakterna,

så snart avlöningarna blivit av järnvägsstyrelsen ökade för

någon eller några kategorier av den extra ordinarie personalen, komme

att besväras med framställningar om motsvarande höjning av maximi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65, f>

pensionen, vilka framställningar svårligen kimde tillbakavisas. I anledning

härav hava de sakkunniga i sitt förslag till pensionsbestämmelser,

i vad angår extra ordinarie personal vid statens trafikerade järnvägar,

uteslutit föreskrifter om maximipensioner.

I fråga om pensionsbeloppet för verkstads- och förrådsarbetare vid

statens järnvägar och telegrafverket samt extra linjearbetare vid sistnämnda

verk framhålla sakkunniga till en början, att då såväl enligt

de för den ordinarie personalen gällande bestämmelserna som enligt de

av sakkunniga nu för den extra ordinarie personalen föreslagna pensionen

utgör viss procent av avlöningen, det kunde synas rimligt att

till grund för pensionens beräkning lägga arbetarens hela avlöning

och sålunda taga hänsyn såväl till hans efter timlönen beräknade

inkomst som till den förtjänst på grund av ackordsarbete, som i stor

omfattning åtnjutes av personalen vid statens järnvägars och telegrafverkets

verkstäder. Såsom järnvägsstyrelsen påpekat (se sid. 9 här

ovan), är emellertid inkomsten på ackordsarbete i ännu högre grad än

timlönen beroende på tillfälliga omständigheter och sålunda ännu mera

växlande än den senare, vilken omständighet gör det mindre lämpligt

att lägga nämnda inkomst till grund för pensionens beräkning. Av

denna anledning finna sakkunniga det å ena sidan riktigt, att man såsom

i Ivungl. Maj:ts förslag av år 1913 vid pensionens beräknande utgår från

vederbörandes tim- eller dagavlöning och icke från hans inkomst på grund

av ackordsarbete, men hålla sakkunniga dock å andra sidan före, att

man vid val av formel för pensionens beräkning ur tim- eller daglönen

bör taga viss hänsyn till omförmälda inkomst.

1 fråga om timlönens beräkning finna sakkunniga sig även böra godkänna

den i Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag intagna regeln, att timlönen,

allt efter den ort, där vederbörande är placerad, skall i förekommande

fall nedsättas med ett belopp, som enligt av järnvägsstvrelsen

fastställda grunder utgör skillnaden mellan minimilönen å placeringsorten,

å ena, samt minimilönen å den ort, där minimilönen är lägst, å andra

sidan. Några motsvarande bestämmelser beträffande olika minimilöner

å olika orter finnas icke för telegrafverkets personal, beroende därpå att

telegrafverket endast har en verkstad, belägen vid Nynäshamn, men

anse sakkunniga sig kunna utgå därifrån, att om den ifrågasatta pensioneringen

kommer till stånd enligt deras förslag, telegrafstyrelsen

kommer att utfärda föreskrifter i sådan riktning, att likformighet i förevarande

avseende vinnes emellan statens järnvägars och telegrafverkets

personal. Beträffande de skäl, som tala för det nu omhandlade beräk
-

b) För

verkstads-,

förråds- och

linjearbetare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

ningssättet, hänvisa sakkunniga till järnvägsstyrelsens i den nådiga

propositionen intagna yttrande härutinnan (se sid. 9 här ovan).

Vidare erinra sakkunniga, att enligt Kungl. Maj:ts förslag ålderspensionen

för verkstads- och förrådsarbetare skulle utgå med belopp, som

ungefär motsvarar 47 % av arbetarens årsinkomst, beräknad efter 2,900

timmars arbetstid och den honom tillkommande timlönen, reducerad i förekommande

fall i enlighet med nyssnämnda grunder. Ålderspensionen

skulle dock minst vara 430 kronor och högst 850 kronor för verkstadsoch

förrådsarbetare, som äro yrkesutbildade hantverkare, samt 650

kronor för övriga. I övrigt erinras om att, då pensionen föreslogs till

47 % av den beräknade årsinkomsten, detta motiverades därmed, att

statspensionen till ordinarie tjänstemän beräknas vara */s av 70 % av

avlöningen. Statskontoret föreslog, att ålderspensionerna skulle utan

hänsyn till avlöningen bestämmas till vissa belopp för särskilda grupper

av personal, varvid verkstads- och förrådsarbetare, som vore yrkesutbildade

hantverkare, skulle erhålla 675 kronor, övriga 475 kronor. I

telegrafstyrelsens utlåtande den 18 februari 1913 föreslås en ålderspension

av 600 kronor för linje- och förrådsarbetare samt manliga verkstadsarbetare

och av 400 kronor för den kvinnliga verkstadspersonalen.

Sakkunniga anföra härefter beträffande förevarande fråga följande:

»Då det onekligen skulle i hög grad förenkla den ifrågasatta pensioneringen,

därest, på sätt statskontoret och telegrafstyrelsen föreslagit,

statspensionen kunde fastställas till vissa belopp, som hänföra sig icke

till avlöningen utan till särskilda grupper inom personalen, hava vi

tagit under övervägande olika utvägar för en lösning av pensionsfrågan

i dylik riktning. Efter en ingående undersökning, som huvudsakligen

avsett förhållandena vid statens järnvägars verkstäder, där en mängd

olika fack äro företrädda bland personalen och sålunda avlöningarna

växla i hög grad, hava vi emellertid kommit till samma uppfattning i

det föreliggande spörsmålet som järnvägsstyrelsen, nämligen att en anordning

av nu ifrågasatt slag skulle kunna medföra alltför stort missförhållande

mellan en befattningshavares avlöning samt den pension, som

enligt berörda system skulle tillkomma honom. Men icke nog härmed,

utan även uppenbar orättvisa skulle kunna tippkomma till följd av en

dylik anordning så till vida, att en befattningshavare med högre avlöning

än en annan kunde under i övrigt lika förhållanden bliva tilldelad en

lägre pension än denne senare. Anledningen härtill är den, att timlönerna

även inom samma fack förete avsevärda olikheter, vilket förhållande

beror på olika yrkesskicklighet. Sålunda inträffar icke sällan, att inom

ett fack, vars utövare tillhör gruppen yrkesutbildade hantverkare, en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 05.

t

arbetare har lägre timlön än eu arbetare med lika tjänstetid inom gruppen

icke yrkesutbildade. Enligt statskontorets förslag skulle den förre

erhålla icke oväsentligt högre pension än den senare, vilket väl förefaller

föga tilltalande.

Av det föregående framgår alltså, att vi ansluta oss till den i Kungl.

Maj:ts proposition uttalade grundsatsen, att statspensionen bör bestämmas

av vederbörandes timlön. Likaledes finna vi det riktigt att statens kostnad

för nu ifrågavarande personals pensionering blir ungefär densamma

som om personalen varit ordinarie. Vid tillämpningen av dessa principer

skiljer sig emellertid vårt förslag från Kungl. Maj:ts proposition.

Enligt denna proposition var statspensionen i stort sett proportionell

mot timlönen. För timlöner, som äro lägre än 30 öre, voro pensionsbeloppen

proportionsvis högre, beroende därpå att ett minimum av

pension fastställts, nämligen 430 kronor. För de högsta timlönerna voro

pensionsbeloppen proportionsvis lägre, därför att ett maximum av 850

kronor stadgats. Pensionen steg icke jämt med timlönen utan språngvis,

i det en höjning av timlönen med ett öre kunde medföra en höjning

av pensionen med 40 å 50 kronor. Det synes oss önskvärt, att

timlönens inflytande på pensionen blir mindre. Å ena sidan bliva de

mot den lägre timlönen svarande pensionerna eljest alltför små; och

detta förhållande blir så mycket beklagligare, som de lägre timlönerna

förekomma mest i de yngre årsklasserna, vilken omständighet medför,

att genom fastställande av en pensionsskala, där pensionen är proportionell

mot timlönen, särskilt sjuk- och invalidpensionerna bliva avknappade.

Å andra sidan är det icke ovanligt, att arbetare inom ett

visst fack erhålla en hög timlön av den anledning, att deras arbete icke

är av det slag, att ackord där lämpligen kan förekomma. Den högre

timlönen är i detta fall avsedd att ersätta den minskning i inkomst, vederbörande

får vidkännas därigenom att han icke blir satt i tillfälle att

förtjäna på ackordsarbete. 1 ett dylikt fall komme ju den med högre

timlön avlönade arbetaren att i pensionshänseende obehörigen gynnas i

förhållande till en måhända lika yrkesskicklig kamrat, som innehar lägre

timlön därför att hans arbete i vidsträckt grad kan utföras på ackord.

Aven eljest förekomma nog ej sällan ojämnheter i timlönen, vilka ej

äro betingade av högre yrkesskicklighet och därför ej borde hava inflytande

på statspensionen.

Av dessa skäl hava vi föreslagit en sådan utjämning av statspensionens

belopp för olika timlöner, att när timlönen varierar från 25 öre

till 55 öre, varierar statspensionen jämt från 450 till 750 kronor; och

att när timlönen blir högre än 55 öre, statspensionen dock icke stiger.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 jBanJcoutslcottets utlåtande Nr 65.

Vid val av formel för bestämmande av pensionens förhållande till

timlönen inom dessa gränser hava vi, såsom ovan nämnts, ansett oss

böra taga hänsyn till det förut omförmälda förhållandet, att ifrågavarande

arbetare i ganska stor utsträckning arbeta på ackord och därigenom

förskaöä sig en årsinkomst, som kan ej oväsentligt överstiga

den, som svarar mot deras timlön. Om också, såsom vi ovan framhållit,

det icke kan anses lämpligt att vid bestämmande av statspensionen

utgå från arbetarens årsinkomst, ackordsvinsten inberäknad, synes det

oss å andra sidan rimligt, att sagda vinst får i viss mån inverka på

pensionsskalan. Enligt vad vi från vederbörande verkstadsbefäl inhämtat,

kan ackordsförtjänsten lågt räknat i genomsnitt uppskattas till 20 %

av den inkomst, som svarar mot timlönen.»

Sakkunniga hänvisa i förevarande avseende till följande av dem

uppgjorda tabell:

2.

3.

4.

5.

.

Timlön.

Statspension

enligt de

sakkunnigas

förslag.

Pension enligt

Kungl. Maj:ts

förslag 1913.

Pension, som är 47 %

av årsinkomst, be- räknad efter timlönen

(2,900 timmar per år).

Pensionen i kol. 4

ökad med 20 %.

25

450

430

341

409

30

500

430

409

491

35

550

520

477

572

40

600

570

545

654

44

640

620

600

720

45

650

660

613

735

46

660

660

627

752

47

670

660

641

769

48

680

660

654

785

49

690

710

668

802

50

700

710

682

818

55

750

760

750

900

60

750

850

818

982

Beträffande denna tabell anföra sakkunniga följande.

I kolumn 4 hava avgivits de belopp, som utgöra 47 % av den årsinkomst,

som svarar mot timlönen (kol. 1). Beloppen i kolumn 5 äro

20 % högre än beloppen i kol. 4 och äro alltså 47 % av den årsinkomst,

som svarar mot timlönen och en ackordsförtjänst på 20 /o. För en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65. 9

arbetare, som icke bär någon ackordsförtjänst, skulle alltså statspensionen

bestämmas till de belopp, som angivas i kol. 4, därest den skulle utgöra

samma del av haris årsinkomst som en ordinarie befattningshavares

statspension. För eu arbetare, som arbetar på ackord, skulle under

samma förutsättning statspensionen bestämmas till de i kol. 5 angivna

beloppen.

Vid övervägande av dessa förhållanden har det synts sakkunniga

riktigt att välja en sådan skala för statspensionerna, att dessa komma

att ligga mellan de i kol. 4 och 5 angivna beloppen. Undantag härifrån

synas, av förut angivna skäl, endast böra göras ifråga om pensioner,

som svara mot de lägsta eller de högsta timlönerna.

Efter åtskilliga försök att finna en tillfredsställande lösning hava

sakkunniga slutligen stannat för följande formel för statspensionens bestämmande

:

»Statspensionen motsvarar ett belopp, som med 200 kronor överstiger

1,000 gånger medeltalet av de timlöner, efter vilka befattningshavarens

avgifter beräknats under de senast förflutna fem åren, dock

högst 750 kronor.»

Kol. 2 i tabellen anger statspensionens belopp enligt sakkunnigas

förslag.

För jämförelses skull anföras i kol. 3 pensionsbeloppen enligt Kungl.

Maj:ts till 1913 års riksdag framlagda förslag.

I detta sammanhang anföra sakkunniga följande angående de timlöner,

som de nu anställda arbetarna vid järnvägen åtnjuta. Om man

beräknar medeltalet av de timlöner, — reducerade i förekommande fall

på sätt i Kungl. Maj:ts förslag bestämts — som arbetare tillhörande en

viss åldersklass åtnjuta, finner man, att denna medeltimlön växer ganska

jämt från inträdesåldern till åldern 49 år; vid medelinträdesåldern (26 år)

är den 28 öre och vid den sistnämnda åldern 44 öre. För de högre

åldersklasserna är medeltimlönen ungefär densamma som vid 49 år eller

något lägre. Om denna löneskala bleve oförändrad under de närmaste

35 åren, skulle alltså de arbetare, som då pensionerades vid uppnådd

pensionsålder, få en statspension av i medeltal 640 kronor. För telegrafarbetarna

finner man på liknande sätt och under samma förutsättningar,

att statspensionen i medeltal blir 670 kronor.

Vad härefter angår frågan om avgiftspensionen, så är det uppenbart,

yttra sakkunniga vidare, att man vid dess bestämmande icke såsom

ifråga om statspensionen behöver avväga densamma, så att den icke

överstiger den avgiftspension, som tillkommer de ordinarie befattningshavarna.

Avgiftspensionen bekostas nämligen av arbetarna själva genom

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 50 höft. (Nr 65.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

i

c) För

tjänstemän

vid statens

järnvägsbyggnader

samt

personal vid

statens vattenfallsverk.

deras avgifter. Då nu enligt sakkunnigas förslag statspensionen bestämts

på ett sätt, som för de arbetare, vilka kava ingen eller obetydlig

ackordsförtjänst, innebär en större fördel än för ordinarie med samma

inkomst, så synes det lämpligt att av dessa arbetare fordra högre avgifter,

än som motsvarar den avgiftspension, vilken den ordinarie personalen

med samma inkomst beräknas bestrida med sina avgifter. Härigenom

vinnes, att de i allt fäll små totalpensionerna så långt som möjligt

förbättras. Sakkunniga föreslå för den skull, att avgiftspensionen

skall vara 800 gånger timlönen. Detta belopp har bestämts på följande

sätt. Efter beräkning av 2,900 arbetstimmar är årsinkomsten lika med

2,900 timlöner; genom ackordsförtjänster beräknas inkomsten höjas med

20 procent eller till 3,480 timlöner; 23 procent därav är 800,4 timlöner.

I följande av de sakkunniga uppgjorda tabell angivas för olika timlöner

de föreslagna beloppen av statspension, avgiftspension och totalpension.

Sakkunniga anmärka i detta sammanhang, att om den nuvarande

löneskalan för järnvägens arbetare bleve oförändrad i 35 år,

komme totalpensionen för arbetare, som därefter uppnår pensionsåldern,

att i medeltal bliva 992 kronor. För telegrafarbetare är detta medeltal

1,04G kronor.

1.

2.

3.

4.

Timlön.

Stats-

pension.

Avgifts-

pension.

Hela

pensionen. -

25

450

200

650

30

500

240

740

35

550

280

830

40

600

320

920

45

650

360

1,010

50

700

400

1.100

55

750

440

1,190

60

750

480

1,230

För tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader hava sakkunniga

jämväl föreslagit en högsta pension av 70 % av avlöningen, men har

beträffande dessa tjänstehavare angivits ett visst maximum för varje

tjänst. Härigenom hava de sakkunniga velat förebygga, att järnvägsbyggnadens

å extra stat anställda tjänstemän skulle erhålla högre pensioner

än närmast motsvarande ordinarie tjänstemän vid statens trafikerade

järnvägar, vilket eljest skulle kunna inträffa, enär avlöningarna

för de förra tjänstemännen äro högre än för de senare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 65. ] 1

Vid bestämmande av pensioner för vattenfallsverkets personal hava

sakkunniga indelat befattningshavarna i tre grupper.

Den törsta gruppen omfattar dem, som innehava befattning med

motsvarighet å ordinarie stat; pensionen har i detta fall satts lika med

den motsvarande ordinarie befattningens.

Den andra gruppen omfattar vissa angivna befattningar utan dylik

motsvarighet, för vilka pensionen skulle utgöra två tredjedelar av avlöningen

med begränsning till vissa angivna maxima. Såsom skäl för

att i senare fallet föreslagits två tredjedelar och icke, såsom i fråga om

järnvägspersonalen, 70 % av avlöningen hava sakkunniga anfört, att enahanda

förhållande äger rum enligt den för vattenfallsverkets ordinarie personal

gällande civila pensionslagen beträffande sådana befattningar,

vilkas avlöning icke är uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar och

för vilka ej särskilt pensionsunderlag fastställts. Under framhållande,

att de föreslagna maxima i allmänhet äro mindre än vad som föreslagits

för motsvarande befattningar vid statens järnvägar, beroende därpå, att

pensionsunderlagen för de ordinarie befattningarna vid vattenfallsverket

äro lägre än vid järnvägen, anmärka de sakkunniga, att då de såvitt

möjligt sökt uppställa lika pensionsbestämmelser för båda verken, nämnda

olikhet tett sig som ett missförhållande.

För den tredje gruppen av nu ifrågavarande personal, som omfattar

övriga befattningshavare, hava pensionerna föreslagits såsom för statens

järnvägars och telegrafverkets arbetare.

Statskontoret har såsom eu allmän anmärkning mot de föreslagna

pensionsbestämmelserna förklarat sig icke kunna underlåta att finna, att

dessa i väsentliga delar sakna den önskvärda enkelhet, som skulle möjliggöra

för *en var av kassornas delägare att själv kunna beräkna vad

honom i pension tillkommer. I detta avseende anser statskontoret ett

bestämt företräde böra tillerkännas det förslag till pensionering av extra

tjänstemän samt verkstads- och förrådsarbetare vid statens järnvägar,

som av statskontoret framlades i underdånigt utlåtande av den 29 augusti

1912. Ett liknande förslag har, enligt vad statskontoret erinrar, av

telegrafstyrelsen förordats för pensionering av den extra personalen vid

telegrafverket. Enligt dessa förslag skulle pensionerna utgå med vissa

bestämda belopp för särskilda grupper inom personalen. De anmärkta

olägenheterna — särskilt den ojämnhet, som skulle uppstå vid jämförelse

mellan pension och avlöning — skulle enligt statskontorets förmenande

nu, då man vill göra gällande att även extra personal oaktat dess

mindre fasta anställning bör med egna avgifter bidraga till sin pensio
-

Slatskontoret.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

Departements

chefen.

nering, kunna i väsentlig mån reduceras genom att jämte de föreslagna

gruppvis bestämda statspensionerna införa avgiftspensioner, bestämda i

i förhållande till avlöningen. Huruvida en sådan utväg att lösa frågan

varit föremål för undersökning, framgår icke, säger statskontoret, av de

remitterade handlingarna.

Vidare anser sig statskontoret icke heller kunna underlåta att fästa

uppmärksamheten därpå, att de pensionsbelopp, som enligt föreliggande

förslag skulle komma att utgå särskilt till arbetare med hög timlön, äro

jämförelsevis så stora, att de i många fall överstiga vad ordinarie tj änsteinnehavare

på andra områden i sådant avseende kunna enligt nu gällande

bestämmelser påräkna; exempelvis gäller detta vissa lägre tjänstemän

vid fångvården, lotsverket, tullverket och skogsstaten. Det synes statskontoret

alltså kunna antagas såsom säkert att, om föreliggande pension

sbestämmelser godkännas, icke blott motsvarande personal vid statens

övriga verkstäder — såsom vid arméns verkstäder och ammunitionsläbriker,

flottans varv, myntverkets verkstad m. m. — måste förses med

ungefär liknande förmån, utan även stora grupper av ordinarie tjänstehavare

med fog kunna påkalla förbättring i sin pensionering. Då pensioneringen

nu synes avsedd att ordnas även för arbetarpersonal efter

dess avlöning, ehuru denna måste vara mer eller mindre beroende av

konjunkturerna på arbetsmarknaden, framhåller statskontoret, att avlöningens

nuvarande storlek måhända avpassats i någon mån just med

hänsyn därtill att pensionsrätt saknats.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då de pensioneringsgrunder,

som av de sakkunniga föreslagits, delvis icke överensstämma

med hittills godkända grunder för pensionering av befattningshavare i

statens tjänst, och särskilt med avseende å sambandet med pensionering

enligt pensionsförsäkringslagen jämte därmed sammanhängande frågor

om tjänstårsberäkning och förening av pensioner vid övergång till annan

statstjänst från befattning, varom nu är fråga, svårligen kunna till sin

räckvidd och sina konsekvenser fullt överskådas utan en ingående undersökning,

vartill den knappa tiden icke lämnat statskontoret tillfälle, anser

statskontoret vissa betänkligheter förefinnas mot ärendets framläggande

redan nu inför riksdagen.

I fråga om pensionernas belopp för personal i tjänstemannaställning

är de sakkunnigas förslag byggt på den principen, att denna personal

bör i nämnda avseende vara i huvudsak likställd med motsvarande ordinarie

personal. Emot denna princip synes mig ingen erinran vara

att göra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 65.

13

Principens tillämpning medför emellertid det av de sakkunniga påvisade

förhållandet, att medan högsta pensionen för tjänstemännen vid

statens järnvägar skulle, med den modifikation, som betingas därav att

tjänstemännen vid statens järnvägsbyggnader i regeln äro högre avlönade

än motsvarande ordinarie tjänstemän vid statens trafikerade järnvägar,

utgöra 70 procent av avlöningen, komma tjänstemännen vid: statens

vattenfallsverk att endast erhålla en pension, som i förhållande till

avlöningen ställer sig icke obetydligt lägre, beroende därpå att lagen

om civila tjänstehavares rätt till pension är tillämplig å vattenfallsver- ’

kets ordinarie personal. Så länge den nämnda olikheten i pensionshänseende

består mellan verkens ordinarie personal, är uppenbarligen

härvid intet att åtgöra.

Vad åter angår arbetarna, skulle enligt det föreliggande förslaget

likformiga bestämmelser i förevarande avseende bliva gällande vid samtliga

tre verk, varom nu är fråga. Såsom de sakkunniga framhållit,

göra sig vissa svårigheter gällande i fråga om sättet för bestämmande

av pensionens förhållande till avlöningen för denna personal, beroende

å ena sidan därpå, att enda utvägen härvidlag synes vara att taga

timlönerna till utgångspunkt, medan man å andra feidan icke synes

kunna lämna ur räkningen den ökade inkomst, som flertalet arbetare

kunna bereda sig genom arbete å ackord. Den av de sakkunniga föreslagna

formeln för pensionens beräkning synes mig på ett lämpligt

satt tillgodose de synpunkter, som härvidlag böra göra sig gällande.

Aven i fråga om pensionsbeloppen för arbetarna har naturligen hänsyn

tagits till de för den ordinarie personalen utgående pensioner. Till upplysning

härutinnan vill jag framhålla, att beträffande de största arbetargrupperna,

nämligen de vid statens järnvägar och telegrafverket anställda,

ålderspensionen enligt de föreslagna bestämmelserna kommer att

enligt sakkunnigas beräkning utgöra i medeltal, för järnvägens arbetare

992 kronor och för telegrafverkets arbetare 1,046 kronor, under det att

motsvarande belopp för ordinarie personal i lägsta avlöningsgruppen

vid de bägge verken utgöra respektive 958 och 1,000 kronor. För de

nyligen å statens järnvägars ordinarie stat uppförda befattningshavarna

lokomotivreparatörer och vagnreparatörer, vilka i vissa avseenden kunna

jämföras med yrkesskickliga verkstadsarbetare, är ålderspensionen 1,260

respektive 1,159 kronor. Då man betänker, att inom ifrågavarande arbetargrupper

finnes personal med hög yrkesutbildning, synes det förhållande,

som framgår av den gjorda jämförelsen, icke giva anledning till erinran.

Onekligen hade det varit önskvärt, om, såsom statskontoret framhållit,

reglerna för pensionernas beräkning särskilt vad angår arbetarna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

JBanJcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

Motion

429.

hade kunnat göras enklare än de nu föreslagna. Den av de sakkunniga

förebragta utredningen synes mig dock tillräckligt klart giva vid handen,

att det icke rättvisligen låter sig göra — även sedan man numera övergått

till ett system, innefattande avgiftsplikt — att bestämma statspensionen på

sätt statskontoret ifrågasatt, d. v. s. med vissa belopp för särskilda grupper

bland personalen, oaktat en dylik anordning från enkelhetens synpunkt

givetvis vore att föredraga.

, Statskontoret har uttalat betänkligheter i fråga om pensionernas

belopp särskilt med hänsyn till konsekvenserna i avseende å annan statsanställd

personal. Då emellertid vid förslagets uppgörande tillsetts, att

den nu ifrågavarande personalen icke erhåller högre pensioner än motsvarande

ordinarie personal inom respektive verk, samt de personalgrupper,

som pensioneringen är avsedd att omfatta, i allmänhet äro anställda

under former, som i flere avseenden likna dem, som gälla för

den ordinarie personalen, synes det mig icke obilligt att de jämväl i pensionshänseende

bliva i viss mån likställda.»

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså maximibeloppet av statspensionen

för dag- eller tiin avi onåd personal utgöra 750 kronor.

ii: I ovanberörda av herr Bärg väckta motion bemställes, att ifrågava
rande

belopp må höjas från 750 kronor till 900 kronor.

Motiveringen härför är av följande lydelse:

»Som utgångspunkt för pensionsbeloppens tillmätande har tagits de

ordinarie tjänstehavarnes vid statens järnvägar pensioner. Dessa utgå

med 70 % å det med 20 % förhöjda arvodet. Av denna pension beräknas

tjänstehavaren genom avgifter bekosta 33 % och statsverket

67 %, vilket motsvarar 23 % resp. 47 % av lönen. Till grund vid beräknandet

av statspensionens belopp för verkstads- och förrådsarbetare

vid statens järnvägar samt lör telegrafverkets verkstads-, förråds- och

linjearbetare lade sakkunnige tim- och daglönernas storlek. Materialet

härför förskrev sig från år 1912. Härvid togs dock hänsyn till att

förekommande ackordsarbeten i realiteten höjde timlönen, varför statspensionens

belopp ansågs böra ligga på en linje emellan 47 % av timlönen

och 47 % av timlönen höjd med 20 vilken förhöjning ansågs

motiverad av ackordsarbete. Detta vad beträffar timlöner i vars läge något

avsevärt antal personal befinna sig (se tabellen å sid. 43 i propositionen).

Vid 55 öres timlön har till följd av skalans uppläggning emellertid statspensionen

sjunkit ned till ett belopp som motsvarar 47 % av pensionen,

om denna beräknas efter timlönen utan förhöjning. Redan där är således

statspensionen under den mellanlinje man sökt draga mellan den

s. 15 Kontrollera mot PDF

JlanJcoutsJcottets utlåtande Nr (15.

15

rena timlönen och timlönen förhöjd med ackordsprocenten. Vid detta

belopp, 750 kronor, har även maximum satts, så att ingen oavsett timlönens

storlek skall kunna erhålla större tillskott av statsmedel än

nämnda summa.

Den princip, som följts vid statspensionens beräknande genom att

medels ett grundbelopp (200 kronor) höja pensionen i de lägsta timlönerna

och sedan genom beräkningsgrunderna låta den något minska

uppåt, synes i allo välbetänkt. Fara föreligger endast, att minskningen

inträffar så tidigt på timlöneskalan, att ett avsevärt antal arbetare drabbas

alltför hårt därav. Var denna olägenhet märkbar redan vid förslagets

uppgörande med timlönsbeloppen av 1912 som grund, vilket

ju framgår av tabellen — enär ju redan då en reducerad timlön av 55

öre icke kunde sägas vara onormalt hög — blir saken för mig allt

mera betänklig med de timlönsförhöjningar, som sedan dess ägt rum

och som otvivelaktigt ytterligare måste ske till följd av beståndande prisstegringar

på levnadsomkostnader m. m. Då nu emellertid ändring av

dessa beräkningsgrunder skulle så väsentligt rubba förslaget i fråga,

vågar jag icke framställa ett ändringsyrkande därom utan har endast

velat anföra dessa synpunkter och uttala, att tidsförhållandena säkert

snarligen torde påkalla en ändring häri. Vad som däremot omedelbart

och utan att rubba något väsentligt i förslaget kan ske, är att höja

begränsningsstrecket upptill. Maximum är nu föreslaget till 750 kronor,

vilket, som ovan påvisats, motsvarar ett pensionsbelopp av statsmedel

av 67 ^ av pensionen, om densamma beräknas å timlönen utan förhöjning

och i övrigt utginge enligt den ordinarie personalens pensionsbestämmelser,

d. v. s. med 70 % å beräknad årslön. Alltefter som en

arbetares timlön stiger över 55 öre, minskas kraftigt den som normalt

ansedda proportionen av statens kostnad i pensionen, även om man

utgår från rena timlönen som grund, vilken grund ju dessutom ansetts

för låg. Denna kraftiga minskning beror dels därpå, att skalan är lagd

så, att den vid 55 öres timlön ger precis det som normalt ansedda beloppet

av statspensionen, (under 55 öres timlön ger den något mera: och

över nämnda timlön något mindre) och dels därpå, att man satt den

summa som motsvarar 55 öres timlön — 750 kronor — som maximum.

Oavsett löneläge över 55 öre bidrager staten således icke i något fall

med mer än 750 kronor. Detta gör ju, att varefter timlönsförhöjning

tvingar sig fram, minskas den normala proportionen av statens bidrag!

Begränsningen är avsedd som en garanti inför statsmakterna, därför

att här ifrågavarande personals löner bestämmes av andra myndigheter.

Funnes nu ingen annan begränsning av statspensionen upptill än den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

att pensionen står i ett visst förhållande till lönen — en regel som

gäller för den ordinarie personalen och även är föreslagen för den

extra ordinarie vid statsbanorna och telegrafverket — skulle likväl en

tillstrypning av statspensionen ske vid över 55 öres timlön. Som förslaget

nu är, kommer den ju att alldeles stanna där.

Med de timlönsförhöjuingar, som skett sedan sakkunniges förslag

uppgjordes och som icke äro att betrakta som tillfälliga, lyftes personalens

löneläge dit hän, att begränsningen icke endast utgör den

åsyftade garantin utan dessutom otillbörligt ingriper reducerande på även

den normala statspensionen.

Utan alltför stor risk torde detta maximibelopp kunna helt slopas,

en fråga som ju även diskuterades inom sakkunnige. Men anser man

nu ett maximibelopp berättigat, bör det ju sättas så högt, att det icke

verkar otillbörligt beskärande på det rimliga statstillskottet till pensionen.

Ett allmänt bedömande av den reducerade timlön (55 öre), som

sammanfaller med statspensionens maximum, ger ju vid handen, att en

sådan beskäring i stor utsträckning kommer att ske. Det vill då synas

som mindre välbetänkt att antaga en lag, som redan vid dess första tilllämpning

måste te sig såsom uppenbart otillfredsställande. Sedan år

1912 torde t. ex., vad statens järnvägars verkstadsarbetare beträffar, en

timlönsförhöjning utan hänsyn till kristiden ha skett med c:a 15 %.

Även om man vid förslagets uppgörande ansåg 750 kronor tilltaget så,

att det utan ett otillbörligt beskärande av statspensionen medgav någon''

timlönsförhöjning, synes det påtagligt, att, med samma syn på saken

nu snart tre år därefter, man måste taga hänsyn till sedan dess inträffade

förhållanden. För att bringa saken i sitt ursprungliga läge

borde därför maximisumman höjas i motsvarande proportion som timlönerna

höjts.

Vid bedömande av hithörande saker må man erinra sig, att det

icke ger ett fullt riktigt utslag att räkna med utgående genomsnittslöner

utan med slutlönerna, enär ju pensionens viktigaste uppgift är

ålderdomspensionering, då ju det högsta löneläget bör ha uppnåtts.

Med hänsyn härtill och i betraktande av skedda löneförhöjningar torde

därför en uppflyttning av maximibeloppet från 750 kronor till 900

kronor böra ske. Åven förtjänar det uppmärksammas, att sedan sakkunnige

av år 1913 utarbetade här föreliggande grundbestämmelser, ha

statsmakterna beslutat en ny lag om försäkring för olycksfall i arbetet,

varvid ersättningsbelopp stipulerats ända upp till 2, 3 av den verkliga

årsinkomsten, denna dock begränsad till högst 1,800 kronor. Härigenom

är ju t. o. m. väsentligt större fördelar beredda genom denna

lag än i här föreliggande lagförslag, evad det rör olycksfall.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr tfa. 17

Såsom departementschefen erinrar, är i fråga om pensionernas belopp

för personal i tjänstemannaställning- förslaget byggt på den principen,

att denna personal bör i berörda avseende vara i huvudsak likställd

med motsvarande ordinarie personal. Då för den ordinarie järnvägspersonalen

pension är bestämd till 70 % av avlöningen, har alltså

ansetts lämpligt att samma pensionsbelopp fastställes för de extra ordinarie.

Av den ordinarie personalens pension beräknas ~/:> utgöra statspension

och 1 3 avgiftspension. Till grund för beräknande av statspensionens

belopp för verkstads- och förrådsarbetare vid statens järnvägar

samt för telegrafverkets verkstads-, förråds- och linjearbetare hava

de sakkunniga lagt tim- och daglönernas storlek med eu sådan utjämning

av statspensionens belopp för olika timlöner, att när timlönen

varierar från 25 öre till 55 öre, varierar statspensionen jämnt från 450

till 750 kronor; och att när timlönen blir högre statspensionen dock icke

stiger. För bestämmande av statspensionen hava de sakkunniga stannat

vid följande formel.

»Statspensionen motsvarar ett belopp, som med 200 kronor överstiger

1,000 gånger medeltalet av de timlöner, efter vilka befattningshavarens

avgifter beräknats under de senast förflutna fem åren, dock högst 750

kronor.»

Berörda princip att vid statspensionens beräknande genom att medelst

ett grundbelopp, 200 kronor, höja pensionen i de lägsta timlönerna

och sedan genom beräkningsgrunderna låta den något minska uppåt

synes i allo välbetänkt.

Såsom motionärerna erinra, föreligger endast fara, att minskningen

inträffar så tidigt på timlöneskalan, att ett avsevärt antal arbetare drabbas

alltför hårt därav. Redan vid förslagets uppgörande med de timlönebelopp,

som gällde år 1912, såsom grund, var nämnda olägenhet

märkbar, och givet är, att med de timlöneförhöjningar, som sedan dess

ägt rum och ytterligare kunna väntas, olägenheten måste komma att än

ytterligare framträda. En ändring i dessa beräkningsgrunder skulle

emellertid högst väsentligt rubba förslaget och synes därför icke böra

nu komma ifråga, men utskottet kan icke annat än instämma med

motionärerna därutinnan, att tidsförhållandena snart nog torde påkalla

en ändring häruti.

Det har emellertid synts utskottet, att någon förbättring står att

vinna genom en höjning av maximibeloppet. Vad motionärerna härom

anfört synes utskottet beaktansvärt och utskottet har därför anslutit sigill

förslaget om en höjning av ifrågavarande maximum, men har utskottet

därvid icke velat förorda den av motionärerna föreslagna siffran

utan stannat vid en skälig ansedd förhöjning till 850 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. S sand. oO höft. (Nr 65.) 3

Vt skal tet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Departements

chefen.

Denna ändring föranleder givetvis en förhöjning i kostnadsberäkningen

och torde, enligt vad den bland de sakkunniga, som verkställt

de matematiska beräkningarna, meddelat, eu höjning av statspensionernas

maximum för timlönade befattningshavare till 850 kronor komma

att öka statens kostnader med 3 procent. Den årliga ersättningen från

de särskilda verken skulle alltså, under förutsättning att pensioneringen

träder i kraft den 1 januari 1918, kunna beräknas till följande belopp:

för statens järnvägar ............................................................ 824,000 kronor

>• telegrafverket.................................................................... 154,500 .»

» statens vattenfallsverk ....................................................... 51,500 »

Till förslaget hava fogats övergångsbestämmelser för den nu anställda

personalen. Departementschefen framhåller i avseende härå

följande:

»Frågan om övergångsbestämmelser för den nu anställda personalen

är givetvis av stor betydelse. Att giva denna personal samma pensionsrätt

som den, vilken anställes efter det pensionsbestämmelserna trätt i

kraft, skulle nämligen, frånsett avsevärda kostnader, medföra att den

extra personalen obehörigen gynnades i förhållande till den ordinarie. En

dylik anordning innebär nämligen, att staten för den nu anställda personalen

bekostade hela den del av dess avgiftspension, som densamma

skulle ha bekostat med egna avgifter under sin föregående tjänstetid,

därest pensionsbestämmelserna då varit gällande. Därför finner jag, i

likhet med de sakkunniga, lämpligt, att huvudregeln för bestämmande

av den nu anställda personalens pensionsbelopp blir den, att statspensionen

beräknas på samma sätt som för härefter antagen personal, alltså

i förhållande till befattningshavarens hela tjänstetid, men att avgiftspensionen

bestämmes endast efter befattningshavarens tjänstetid efter det

pensionsbestämmelserna trätt i kraft.

Från denna huvudregel synas emellertid vissa undantag böra göras.

Såsom i det föregående framhållits, hava hittills ifrågavarande befattningshavare

vid statens järnvägar, när de på grund av sjukdom icke

kunnat sköta sin befattning, åtnjutit sjukavlöning, i regel uppgående

till halv avlöning. För många av dem, som nu åtnjuta sådan sjukavlöning

sedan längre tid och som alltså i regeln skulle komma att

omedelbart pensioneras, när de föreslagna pensionsbestämmelserna trätt

i kraft, skulle pensionen efter den angivna huvudregeln bliva väsentligt

lägre än deras sjukavlöning. Från personalens sida har också påyrkats,

s. 19 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJeottets utlåtande Nr (io. • 19

att övergångsbestämmelserna borde så avfattas, att ifrågavarande befattningshavare

icke komma att genom pensioneringen lida minskning i

sina nuvarande förmåner.

Att det icke låter sig göra att i sådan utsträckning tillgodose denna

personals intresse, synes mig vara till fullo ådagalagt genom vad som härutinnan

anförts såväl i Kungl. Maj:ts proposition av år 1913 som av de

sakkunniga.

De sakkunniga hava, såsom synes av deras betänkande av år 1914,

ägnat denna sak ingående undersökningar och därvid kommit till det

resultat, att den, som vid bestämmelsernas ikraftträdande åtnjutit sjukavlöning

i 10 är eller därutöver, bör utöver den statspension, som tillkommer

honom enligt omförmälda huvudregel, åtnjuta pension till belopp

motsvarande den avgiftspension, som skulle tillkommit honom, om han

erlagt avgifter i 10 är; hans pension blir alltså lika med statspensionen,

motsvarande hela hans tjänstetid (även sjuktiden inräknad), ökad med

200 gånger timlönen. Denna regel skall dock tillämpas endast i de fall,

då statspensionen ensam understiger sjukavlöningen, och genom dess

tillämpning må pensionen ej sättas högre än sjukavlöningen.

Det synes mig, att detta förslag på ett lämpligt sätt tillmötesgår

denna personals önskningar, så långt detta låter sig göra. Att ett sådant

tillägg till dessa befattningshavares statspensioner göres, synes mig

å andra sidan kunna försvaras därmed, att den, som i så lång tid

som 10 år eller däröver åtnjutit viss sjukavlöning, kan anses hava i

viss mån grundad anledning att vänta, att hans inkomst ej i alltför

kännbar grad skall reduceras genom de nya pensionsbestämmelserna.

Åven må framhållas, att sjukavlöning under så lång tid som

10 år icke kan förekomma inom en tjänstemannagrupp, ordinarie eller

extra, vars pensionsförhållanden ordnats, och att sålunda den förmån,

som nu skulle givas dessa befattningshavare, grundas på rent exceptionella

förhållanden.

Emellertid måste dock, såsom de sakkunniga framhållit, detta förslag

med avseende på de sjukavlönade medföra att samma förmån beviljas

även vissa andra befattningshavare. Saknaden av ordnad pensionering

har nämligen medfört, särskilt vid statens järnvägar, att befattningshavare

fått gå kvar i tjänsten långt efter den ålder, som nu föreslås till

pensionsålder, så länge deras nedsatta krafter tillåtit dem att utföra åtminstone

lättare sysslor. Detta har tydligen lika väl som beviljandet av

sjukavlöning vant i viss mån en form av pensionering. Det skulle

därför innebära en uppenbar orättvisa, om de i tjänsten kvarstående överåriga

befattningshavarna nu skulle få sämre pensionsvillkor än de sjuk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

avlönade. Av denna orsak ha de sakkunniga föreslagit, att om den,

som vid sin pensionering uppnått stadgad pensionsålder, icke räknar 10

tjänstår efter det pensionsbestämmelserna trätt i kraft, skall dock avgiftspensionen

utgå med det mot 10 tjänstår svarande beloppet eller 200 gånger

timlönen.

Nu finns det slutligen även en del befattningshavare, som åtnjuta

sjukavlöning sedan flera år, dock icke 10 år, och som räkna ända till 35

tjänstår, men icke uppnått full pensionsålder. De komma att pensioneras

omedelbart och skulle enligt huvudregeln få endast statspension. Det

har synts de sakkunniga skäligt att även för denna grupp föreslå samma

tillägg till statspensionen som för dem, vilka haft sjukavlöning i minst

10 år. Det skulle eljest uppkomma olikheter mellan pensionerna för

denna grupp och för den näst föregående, som skulle ha förefallit befattningshavarna

orättvisa.

De skäl, som sålunda anförts för att bevilja sistnämnda båda grupper

ungefär samma förmåner som de sedan minst 10 år sjiikavlöuade, synas

mig riktiga, varför jag även i denna del ansluter mig till de sakkunnigas

förslag.))

I avseende å de föreslagna övergångsbestämmelserna hemställes i

ovanberörda motion II: 446, att riksdagen måtte »antaga sådana övergångsbestämmelser,

att personal, som vid lagens trädande i kraft uppburit

sjukavlöning som ständigt sjuka under minst ett års tid och

som] på grund av sådan sjukdom avskedas, icke måtte erhålla någon

minskning i då utgående sjukavlöning i vidare mån än vad som kan

betingas av sådan begränsning av statspension som enligt förslagets

§ 15 kommer att bestämmas.»

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 222 förelägges riksdagen förslag

till bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna

befattningshavare i statens tjänst. I övergångsbestämmelserna

för statens järnvägars personal finnes inryckt ett moment 4), vilket

icke återfinnes i de övriga förslagen. Detta moment har tillkommit

med hänsyn därtill, att vid statens järnvägar finnes ett avsevärt antal

personal, särskilt med dag- och timavlöning, som i avsaknad av pension

fått till namnet kvarstå i tjänst och uppbära sjukavlöning, halv

lön. Så har fortgått i flere årtionden och vunnit sådan hävd, att denna

förmån betraktats som en faktor att räkna med vid lönernas bestämmande.

Av det propositionen åtföljande betänkandet, avgivet av de

av chefen för civildepartementet den 12 september 1913 tillkallade

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 65.

21

sakkunnige, framgår, att frågan om dessa sjukavlönade betraktats såsom

mycket behjärtansvärd. Å sidan 24 i betänkandet refereras vad personalen

själv genom Svenska Järnvägsmannaförbundet hemställt i

denna sak. Å sid. 25 och följande redogöres likaledes för huru genom

motion vid 1913 års riksdag (motion nr 359 i Andra kammaren), då

kungl. proposition i här föreliggande fråga avgavs, påvisades det berättigade

i att sjukavlöningen ej försämrades. Av departementschefens

yttrande, refererat å sid. 25—26 i betänkandet, framgår även det önskvärda

i att ingen försämring skedde för denna sjukavlönade personal.

Icke heller synes kostnaden för ett tillmötesgående av personalens

berättigade krav i det hänseendet inför departementschefen spelat någon

egentlig roll. Åven de sakkunniga ha i sitt yttrande å sid. 54 och

följande i betänkandet givit erkännande åt det berättigade i att de

sjukavlönade i görligaste grad hållas skadeslösa. Ännu starkare trycka

tvenne av de sakkunniges ledamöter på denna sak i ett infört särskilt

yttrande, sid. 96 i betänkandet, ehuru av tydligt utpekade andra skäl

reservanterna icke ansett sig böra göra något bestämt yrkande i

frågan.

Med hänsyn till det sålunda påvisade, synes det som om sakkunniges

och Kungl. Maj:ts förslag i här berörda fråga icke vore tillfredsställande.

Se här ett exempel: En verkstadsarbetare i Stockholm

eller därmed likställd ort, som varit anställd i t. ex. 30 år och är 64

år gammal samt åtnjutit sjukavlöning i 8 år, har en timlön av 40 öre.

Då sjukavlöningen utgår med halv timlön och tiden pr år beräknas

till 3,500 timmar (sjukavlöning utgår jämväl sön- och helgdagar), har

han nu en pension av 3,500x 0,20 = 700 kronor. Enligt förslagets bestämmelser

skulle han få en pension av 405 kronor. Har han haft en

timlön av 50 öre får han en minskning från 875 kronor till 480 kronor.

Och även om han innehaft sjukavlöning i 10 år eller innehade 65 levnadsår,

skulle en minskning ha uppstått från 700 kronor till 473 kronor

eller enligt alternativet om 50 öres timlön en minskning från 875

kronor till 568 kronor. Har redan nu för en så gammal och obrukbar

tjänstehavare årsinkomsten med nöd räddat honom och hans kanske

likaledes åldriga hustru från fattighuset, är det tydligt att en så pass

stor minskning i inkomsten för den återstående levnaden omöjliggör

sådan räddning. Det vill därför synas som om starka billighetsskäl

talade för att ingen minskning skedde för dem, som t. ex. under minst

ett års tid åtnjutit sjukavlöning som ständigt sjuka och som vid lagens

trädande i kraft komma att pensioneras.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Utskottet.

§ 22.

För att förebygga det oformliga i att någon sådan pensionär skulle

få av statsmedel åtnjuta allt för hög pension, kunde ju stipuleras, att

statspensionen icke finge överstiga den maximisumma som riksdagen

kommer att fastslå enligt bestämmelserna i § 15. Med kännedom om

de jämförelsevis låga löner, som för denna sjukavlönade personal äro

gällande, komme en dylik gräns i ytterst få fall att uppnås.»

Såsom i statsrådsprotokollet framhålles, har från vederbörande personals

sida påyrkats, att övergångsbestämmelserna borde så avfattas,

att ifrågavarande befattningshavare icke komme att genom pensioneringen

lida minskning i sina nuvarande förmåner. Den i ärendet förebragta

utredningen synes emellertid giva vid handen, att det icke låter

sig göra att i sådan utsträckning tillgodose denna personals intressen.

Utskottet, som därför icke heller funnit sig böra biträda motionärernas

framställning, har dock ansett billigheten bjuda, att järnvägsstyrelsen i

ömmande fall tillerkännes rätt att höja pensionen, dock icke utöver sjukavlöningens

belopp. I punkten 4) har alltså införts en tilläggsbestämmelse

i berörda syfte.

Beträffande förslaget i övrigt har utskottet ansett sig böra föreslå

de jämkningar och ändringar, om vilka här nedan vidare förmäles.

§ 22 i nu föreliggande förslag till reglementen har erhållit följande

lydelse:

»Har pensionstagare blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende

eller till, i stället för avsättning, straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen,

skall han vid den tid, då nämnda beslut vinner laga kraft, anses

hava förverkat sin statspension.»

I specialmotiveringen till nämnda paragraf anför departementschefen

härom följande:

»Detta stadgande överensstämmer till sin innebörd med föreskriften

i § 16 av lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar. Liknande stadganden förekomma jämväl i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension samt i pensionsbestämmelserna

för telegrafverkets ordinarie personal.

De sakkunniga anföra rörande detta stadgande, att bland dem röster

höjts för en ändring av stadgandet i enlighet med den princip, som

jämlikt 9 § i pensionsförsäkringslagen gjort sig gällande beträffande det

från staten utgående pensionstillägget. Enligt denna åsikt skulle en

pensionstagare, oavsett ådömda straff, gå förlustig den honom tillerkända

statspensionen endast för den tid, under vilken han undergår frihets
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 05.

23

straff, som ej understiger en månad, eller är intagen å tvångsarbetsanstalt.

Därjämte skulle, för det fall att den pensionsberättigade liar

anhöriga, vilka för sitt uppehälle äro beroende av honom, kunna medgivas

rätt för dem att under nämnda tid uppbära pensionen. Med erkännande

av att skäl kunna tala för en dylik mera human behandling

av en pensionstagare beträffande den av honom en gång förvärvade

pensionsrätten har emellertid majoriteten bland de sakkunniga icke ansett

sig kunna förorda en gynnsammare ställning i förevarande avseende

för nu ifrågavarande personal än den, som intages av de ordinarie befattningshavarna

eller civila tjänstinnehavare i allmänhet.

Två av de sakkunniga hava på anförda skäl i avgiven reservation

yrkat, att ifrågavarande stadgande måtte erhålla följande lydelse:

»Statspension utgår ej för tid, under vilken pensionsberättigad undergår

frihetsstraff, som ej understiger en månad, eller är intagen å

tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade anhöriga, vilka för sitt

uppehälle äro beroende av honom, må dem medgivas rätt att under

tiden uppbära pensionen.»

Järnvägsstyrelsen har beträffande detta stadgande anfört, att ehuru

styrelsen under nuvarande, av sakkunniga anmärkta förhållanden anser

sig böra biträda sakkunnigas förslag, styrelsen dook håller före, att en

förändring av nuvarande lagbestämmelser i berörda avseende i den

riktning reservanterna angivit vore önskvärd, med hänsyn särskilt därtill

att, om den dömde har familj, dennes medlemmar oförskylt bliva

lidande genom den dömdes förlust av pension.

För egen del har jag ansett mig på de av de sakkunniga anförda

skäl böra ansluta mig till den av majoriteten bland dem intagna ståndpunkten.

»

I ovanberörda motion nr 429 hemställes, att ifrågavarande paragraf

må erhålla följande ändrade lydelse:

»Statspension utgår ej för tid, under vilken pensionsberättigad

undergår frihetsstraff, som ej understiger eu månad, eller är intagen å

tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade anhöriga, vilka för

sitt uppehälle äro beroende av honom, må dem medgivas rätt att under

tiden uppbära pensionen.»

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat:

»I Kungl. Maj:ts proposition, nr 222, förelägges riksdagen förslag till

bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna

befattningshavare vid statens järnvägar, telegrafverket och statens

vattenfallsverk. Propositionen åtföljdes jämväl av ett betänkande, av
-

Motion

II: 429.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BanJcoutsTcottets utlåtande Nr 65.

givet av de av statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet den

12 september 1913 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning

angående pensionering av statens järnvägars och telegrafverkets

extra personal.

I enlighet med den särskilda mening, som jag jämte en annan av

de tillkallade sakkunnige i detta betänkande låtit anteckna (bet. sid.

90—94), och som av departementschefen å sid. 54 och 55 i propositionen

vidrörts, anser jag fortfarande de skäl giltiga, som i nämnda

reservation närmare utvecklats, i fråga om personalens vid statens järnvägar

tjänsteår. Då jag nu emellertid avstår från ett yrkande i denna

sak, beror det därpå, att det för närvarande säkert finnes föga utsikt

till gehör för ett sådant yrkande.

Däremot har jag icke ansett mig böra frånträda ett i samma reservation

framställt ''annat yrkande, nämligen det om ändring av § 16 i

de vid betänkandet fogade båda förslagen till pensionsbestämmelser,

motsvarande § 22 i nu föreliggande samtliga förslag.

Som motivering härför tillåter jag mig upprepa vad som i reservationen

anförts:

»Endast det, att liknande stadganden förekomma i bestämmelserna

om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar och

vid telegrafverket samt i lagen om rätt till pension för civila tjänstehavare,

bär icke synts mig nog att vid en ny lags antagande införa

samma stipulationer, då de enligt mitt förmenande hava både rättsliga

och humanitära skäl emot sig. Man må här lägga märke till, att be’

stämmelsen ifråga avser ett förhållande, som träffar pensionstagare,

d. v. s. eu person, vilken redan lämnat tjänsten och därvid en gång

tillerkänts sin pensionsrätt såsom lagligen förvärvad och som kanske

även en längre tid uppburit pensionen. Förhållandet kan således förutsättas

icke ha något som helst sammanhang med den tjänst eller det

arbetsmåtts fyllande, på vilken pensionsrätten verkligen grundats.

Motionsledes framfördes också i riksdagens andra kammare år 1913

hemställan om motsvarande paragrafs uteslutande ur Kungl. Maj:ts då

föreliggande förslag till lag om pension för här omhandlad personal.

Mycket starka humanitära skäl tala enligt mitt förmenande mot

införande av en dylik bestämmelse. Det är ju nämligen icke enbart

pensionären själv detta extra strafftillägg för ett begånget brott skulle

drabba utan kanske ock. i ännu högre grad eventuellt befintliga anhöriga,

vilka i sak vore alldeles skuldlösa.

Dessa synpunkter torde också huvudsakligen varit avgörande för

statsmakterna vid antagande av den senare beslutade lagen om allmän

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

25

pensionsförsäkring — samma lag, med vilken bär föreliggande lagförslag

avser att sammankopplas — i vars § 9 angående pensionstillägg

stadgas följande: Pensionstillägg utgår ej förtid, under vilken pensionsberättigad

undergår frihetsstraff, som ej understiger en månad, eller är

intagen å tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade anhöriga,

vilka för sitt uppehälle äro beroende av honom, må dem medgivas rätt

under tiden uppbära pensionstillägget.

Detta pensionstillägg bör ju närmast kunna jämföras med den del

av pensionen, som i föreliggande förslag beräknats utgå av statsmedel,

varför samma bestämmelser, som finnas i pensionsförsäkringslagen angående

pensionstillägget, i omhandlade fall med goda skäl kunna tillämpas

på statspensionen. Ingen torde väl heller vilja bestrida, att icke

denna statspension rent rättsligt sett är minst lika rättmätigt förvärvad

som det i pensionsförsäkringslagen stipulerade pensionstillägget.

Den del av pensionen, som beräknats svara mot av pensionstagaren

erlagda avgifter, skall enligt sakkunnigas förslag i varje fall utgå.

På grund av det här anförda har jag därför yrkat, att § 16 i förslaget

måtte erhålla följande lydelse:

»Statspension utgår ej för tid, under vilken pensionsberättigad undergår

frihetsstraff, som ej understiger en månad, eller är intagen å tvångsarbetsanstalt.

Har den pensionsberättigade anhöriga, vilka för sitt

uppehälle äro beroende av honom, må dem medgivas rätt att under

tiden uppbära pensionen.»

I specialmotiveringen till nämnda paragraf ger också sakkunniges

majoritet erkännande åt det berättigade i ändringsyrkandet, ehuru formella

skäl likväl ansetts avgörande för paragrafens bibehållande i oförändrat

skick (sid. 86 i betänkandet). I specialmotiveringen i propositionen

(sid. 84 § 22) refererar departementschefen detta sakkunniges

uttalande jämte ett yttrande av järnvägsstyrelsen, vilket likaledes i sak

erkänner det berättigade i en förändring av denna bestämmelse i av

mig antydd riktning.

Av det anförda bör således framgå, att några egentliga realskäl

mot eu förändring av § 22 enligt yrkandet i reservationen icke förebragts

utan tvärtom. Detta ger ytterligare stöd för att fasthålla vid

samma yrkande. Och detta så mycket mera som en del av paragrafen

lärer bli meningslös i och med vanfrejdsstraffets borttagande.»

I överensstämmelse med den princip, som jämlikt 9 § i pensionsförsäkringslagen

gjort sig gällande rörande det från staten utgående

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 50 käft. (Nr 65.) 4

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

pensionstillägget, har utskottet ansett ifrågavarande paragraf böra erhålla

den lydelse, som föreslagits i motionen.

Beträffande förslaget till reglemente för pensionering av icke ordinarie

personal vid statens vattenfallsverk har utskottet med anledning av

en från vattenfallsstyrelsen till utskottet överlämnad, den 4 maj 1917

dagtecknad promemoria funnit sig böra föreslå vissa ändringar.

I § 5 av berörda reglemente föreslås, att pensionsunderlaget för

bland andra manlig kontorsskrivare bestämmes till 2,000 kronor.

Då emellertid pensionsunderlaget för ordinarie bokhållare av andra

graden är endast 1,800 kronor, har utskottet ansett detsamma för manlig

kontorsskrivare böra sättas till sistnämnda belopp. Utskottet bar jämväl

funnit ordet »skrivbiträde» böra utbytas mot »kontorsbiträde».

I § 7 av förberörda reglemente bar föreslagits följande:

»1. Delägare, som avses i § 5 a) eller b), skall erlägga en årsavgift

av viss procent av för honom gällande pensionsunderlag. Denna

avgift utgör, då pensionsunderlaget uppgår till

högst

2,000

kronor

*

. 4,6

O/

/o

därav

mer än

2,000

»

men

högst 2,200

kronor 4,7

»

»

»

»

2,200

»

»

»

2,400

»

4,8

»

»

»

»

2,400

»

»

»

2,600

»

4,9

»

»

»

»

2,600

»

»

»

2,800

»

5,0

»

»

»

»

2,800

»

»

»

3,000

»

5,1

»

»

»

»

3,000

»

»

»

3,200

»

5,2

»

»

»

»

3,200

»

»

»

3,400

»

5,3

»

»

»

»

3,400

»

»

»

3,600

»

5,4

»

»

»

»

3,600

»

»

»

3,800

»

5,5

»

»

»

»

3,800

»

»

»

4,000

»

5,6

»

»

»

»

4,000

»

»

»

4,200

»

5,7

»

»

»

».

4,200

»

»

»

4,400

»

5,8

»

»

3>

»

4,400

»

»

»

4,600

»

5,9

»

»

»

»

4,600

»

»

»

4,800

■»

6,0

»

»

»

»

4,800

»

»

»

5,000

»

6,1

»

»

»

»

5,000

D

»

»

5,200

»

6,2

»

»

»

»

5,200

»

»

»

5,400

»

6,3

»

»

»

»

5,400

»

»

»

5,600

»

6,4

»

»

»

»

5,600

»

6,5

»

»

s. 27 Kontrollera mot PDF

SanJcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

27

2. Delägare, Horn innehar befattning, som i § 5 c) sägs, skall erlägga

en månadsavgift, som, enligt vad nedan stadgas, motsvarar hans

enligt §§ 5 och 6 beräknade timlön.

Månadsavgiften utgöres dels av grundavgift, motsvarande 7 gånger

den timlön, delägaren har, när avgift första gången erlägges, dels av

tilläggsavgifter, som motsvara erhållna avlönings förhöjningar och beräknas

enligt nedanstående tabell.

Antalet tjänstår, när

avlöningsförhöjning

erhålles.

I tilläggsavgift erlägges

nedan angivna mångfald

av erhållen avlönings-

förhöjning per timme.

mindre än 5

8

5—9

12

10—14

17

15—19

25

20—24

35

25 — 29

45

mer än 29

60

3. För del av kalendermånad beräknas avgift såsom för hel månad».

Beträffande extra ordinarie tjänstemän vid statens trafikerade järnvägar

har på anförda skäl, föreslagits, att avgiftsplikt må för dem inträda

först vid den tidpunkt, då de nått en sådan levnadsålder, att ordinarieskap

för dem med största sannolikhet kan beräknas icke ifrågakomma.

Denna levnadsålder har på grund av erhållna upplysningar rörande befordringsförhållandena

vid statens järnvägar ansetts böra bestämmas

till 30 år.

Utskottet anser det synnerligen önskvärt att motsvarande princip

kommer till tillämpning beträffande de extra tjänstemän, som äro anställda

vid sådan avdelning av statens vattenfallsverk, vilken upptagits

i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid nämnda verk, och

som innehava befattningar med motsvarighet å ordinarie stat. I den

mån statens vattenfallsverks olika avdelningar bliva fullständigt organiserade

på ordinarie stat, komma givetvis extra tjänstemän av nämnda

kategori att i regeln bliva befordrade till ordinarie befattning. Om dessa

gäller därför detsamma som anförts beträffande extra ordinarie tjänstemän

vid statens trafikerade järnvägar, nämligen att det synes ur flera

synpnnkter olämpligt att ålägga dem avgiftsplikt under tiden från anställande

i extra ordinarie tjänst, till dess befordran till ordinarie befattning

äger rum. Genom ordidarieblivandet tillförsäkras dem ju en pension,

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 65.

som av statsmakterna ansetts tillfredsställande, och för vars ökning avgifter

icke synas böra i denna ordning åläggas personalen.

Den levnadsålder, vid vilken avgiftsplikt skall inträda, kan lämpligen,

då tillräcklig erfarenhet beträffande befordringsförhållandena vid statens

vattenfallsverk ännu icke föreligger, bestämmas till samma som vid

statens järnvägar eller 30 år. Vid sådant förhållande bar utskottet

funnit de i § 7 intagna grunderna för avgiftsberäkningen böra ändras

till närmare överensstämmelse med vad som föreslagits för statens

järnvägar. I anslutning härtill bar utskottet ansett mom. 1 i § 7 böra

uppdelas i två moment samt momenten 2 och 3 i följd härav omnumreras

till 3 och 4.

I överensstämmelse med vad ovan föreslagits har utskottet beträffande

§ 10 funnit ordet »skrivbiträde» böra utbytas mot »kontorsbiträde».

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Bärgs motion II: 429

samt med bifall till den av herr Nilsson m. fl. avgivna

motionen II: 446, må

dels medgiva, att beträffande pensionering av vissa

på extra stat upptagna befattningshavare vid statens

järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk

Kungl. Maj:t må utfärda bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse

med härvid fogade förslag till reglementen

i sådant avseende;

dels, under förutsättning av bifall härtill, besluta,

att för bekostande av dylik pensionering må från

och med år 1918 och tills vidare årligen avsättas:

av trafikmedel................................ 824,000 kronor,

» telegrafmedel............................. 154,500 » samt

» statens vattenfallsverks driftinkomster.

............................... 51,500 » ;

att dessa belopp skola ingå till särskilda i vederbörande

verks räkenskap bokförda fonder, om vilkas

förvaltning Kungl. Maj:t må meddela närmare bestämmelser

;

att första stycket i punkt c) av 2 § i lagen den 4

juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän vid

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

29

statens järnvägar skall erhålla följande ändrade lydelse,

att träda i tillämpning med ingången av år 1918:

»c) den, som vid avgång från tjänsten uppnått

här nedan för samma tjänst stadgade levnadsålder,

under förutsättning tillika att tjänstinnehavaren under

sammanlagt minst tio år innehaft ordinarie statstjänst

eller varit delägare i kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal ävensom

att han under de fem sista åren innehaft ordinarie befattning

vid statens järnvägar;» samt

att till 8 § i nyssnämnda lag skall göras följande

tillägg, likaledes att träda i tillämpning med ingången

av år 1918:

»Om den, som är berättigad till pension enligt

denna lag, tillika är berättigad till pension på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt föreskrift

i reglemente för kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, räknas sistnämnda

pension som del av den honom enligt denna

lag tillkommande pension, vilken alltså skall minskas

med det pensionsbelopp, som pensionstagaren sålunda

äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.»

Stockholm den 6 juni 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av törsta kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neiglick, Gustafsson, friherre

Langenskiöld, Ekman, Wickman och Roos samt

| i |av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson i

Blädinge, Söderberg i Hobborn, Carlson i Herrljunga, Jonsson i Gumboda och Bäcklund.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Reservationer

rörande §§ 5 och 15 i de olika förslagen (maximum av statspension för

dag- eller timavlönade befattningshavare)

av herrar Hedenstierna, Hallin, Gustafson, friherre Langenskiöld,

Ekman och Roos, vilka anfört följande:

»Vi hava icke kunnat biträda utskottets förslag, att, för befattningshavare

med dag- eller timavlöning, maximum för det pensionsunderlag,

som hänför sig till statspensionen, höjes från av Kungl. Maj:t föreslagna

750 kronor till 850 kronor, utan anse, att Kungl. Maj:ts proposition i

denna del bör av riksdagen bifallas.

Till stöd för denna vår uppfattning få vi åberopa dels statskontorets

uttalande och dels föredragande departementschefens yttrande uti nu ifrågavarande

avseende.

Statskontoret fäster nämligen uppmärksamheten därpå, att de pensionsbelopp,

som enligt förslaget skulle komma att utgå särskilt till arbetare

med hög timlön, äro jämförelsevis så stora, att de i många fall

överstiga vad ordinarie tjänsteinnehavare på andra områden i sådant

avseende kunna enligt nu gällande bestämmelser påräkna; exempelvis

gäller detta lägre tjänstemän vid fångvården, lotsverket, tullverket och

skogsstaten. Det synes statskontoret alltså kunna antagas såsom säkert,

att, om föreliggande pensionsbestämmelser godkännas, icke blott motsvarande

personal vid statens övriga verkstäder — såsom vid arméns

verkstäder och ammunitionsfabriker, flottans varv, myntverkets verkstad

m. m. — måste förses med ungefär liknande förmån, utan även stora

grupper av ordinarie tjänstinnehavare med fog kunna påkalla förbättring i

sin pensionering. Då pensioneringen nu synes avsedd att ordnas även

för arbetarpersonal efter dess avlöning, ehuru denna måste vara mer

eller mindre beroende av konjunkturerna på arbetsmarknaden, framhåller

statskontoret, att avlöningens nuvarande storlek måhända avpassats i

någon mån just med hänsyn till att pensionsrätt saknats.

Statskontoret har således funnit redan det nu föreslagna beloppet

väl högt.

Departementschefen yttrar:

»Vad åter angår arbetarna, skulle enligt det föreliggande förslaget

likformiga bestämmelser i förevarande avseende bliva gällande vid samtliga

tre verk, varom nu är fråga. Såsom de sakkunniga framhållit, göra sig

s. 31 Kontrollera mot PDF

lianlcoutslcottets utlåtande Nr 65.

31

vissa svårigheter gällande i fråga om sättet för bestämmande av pensionens

förhållande till avlöningen för denna personal, beroende å ena sidan

därpå, att enda utvägen härvidlag synes vara att taga timlönerna till

utgångspunkt, medan man å andra sidan icke synes kunna lämna ur

räkningen den ökade inkomst, som flertalet arbetare kunna bereda sig

genom arbete å ackord. Den av de sakkunniga föreslagna formeln för

pensionens beräkning synes mig på ett lämpligt sätt tillgodose de synpunkter,

som härvidlag böra göra sig gällande. Åven i fråga om pensionsbeloppen

för arbetarna har naturligen hänsyn tagits till de för den

ordinarie personalen utgående pensioner. Till upplysning härutinnan

vill jag framhålla, att beträffande de största arbetargrupperna, nämligen

de vid statens järnvägar och telegrafverket anställda, ålderspensionen

enligt de föreslagna bestämmelserna kommer att enligt sakkunnigas beräkning

utgöra i medeltal, för järnvägens arbetare 992 kronor och för

telegrafverkets arbetare 1,046 kronor, under det att motsvarande belopp

för ordinarie personal i lägsta avlöningsgruppen vid de bägge verken

utgöra respektive 958 och 1,000 kronor. För de nyligen å statens järnvägars

ordinarie stat uppförda befattningshavarna lokomotivreparatörer

och vagnreparatörer, vilka i vissa avseenden kunna jämföras med yrkesskickliga

verkstadsarbetare, är ålderspensionen 1,260 respektive 1,159

kronor. Då "man betänker, att inom ifrågavarande arbetargrupper finnes

personal med hög yrkesutbildning, synes det förhållande, som framgår

av den gjorda jämförelsen, icke giva anledning till erinran.»

Det enligt propositionen ifrågavarande befattningshavare med dageller

timavlöning tillkommande pensionsbelopp framgår av nedanstående

tablå.

1.

2.

3.

4.

Timlön.

Stats-

pension.

Avgifts-

pension.

Hela

pensionen.

25

450

200

650

30

500

240

740

35

550

280

830

40

600

320

920

45

650

360

1,010

50

700

400

1,100

55

750

440

1,190

60

750

480

1,230

t

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Vi hemställa alltså, att Kungl. Maj:ts proposition i denna del måtte

bifallas samt §§ 5 och 15 i de föreslagna pensionsreglementena i motsvarande

delar antagas enligt den nådiga propositionen.))

av herr Söderberg i Hobborn, som yrkat bifall till ifrågavarande

proposition i dess helhet oförändrad;

samt av herr Kristensson, med instämmande av herrar Berg i Munkfors

och Bäcklund, varvid herr Kristensson anfört följande:

»Mot de här föreslagna pensionsbestämmelserna har statskontoret

uttalat, att dessa sakna den önskvärda enkelhet, som skulle möjliggöra

för en var av kassornas delägare att kunna beräkna vad honom i pension

tillkommer. I likhet med statskontoret synes det mig, som om

betydligt enklare normer för pensionens utgående skulle kunna utfinnas.

Pensionsbeloppet brukar i allmänhet utgå med två tredjedelar-''hv lönen,

medan ifrågavarande pensionärer i allmänhet tillerkännas en betydligt

mindre pension. För de högst timavlönade blir denna skillnad mycket

avsevärd. Därtill kommer, att de förbättrade avlöningsvillkor, som ändrade

förhållanden redan medfört och kunna förväntas medföra, ytterligare

bidraga till att pensionsbeloppen icke komma att stå i rimligt

förhållande till avlöningarna. I betraktande härav är förslaget redan

vid sitt framläggande byggt på löneberäkningar, som ak) föråldrade.

Vid sådant förhållande och då en stor del av den personal, det här

gäller, borde kunna uppföras på ordinarie stat, har det synts mig, som

om ifrågavarande proposition icke bort av riksdagen bifallas; och har

jag inom utskottet framställt ett sådant yrkande.

Därest riksdagen emellertid skulle bifalla propositionen, borde till

förbättrande av pensionerna propositionen bifallas med den ändring, som

innefattas av den av herr Bärg i Katrineholm framburna motionen.

Ett bifall till herr Bärgs motion skulle medföra en ökning av statsbidraget

utöver vad utskottet föreslagit med endast en procent.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlutande Nr 65.

33

Kanyl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Bil. 1.

Förslag

till

Reglemente

för statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke

ordinarie personal.

§ I
Statens

järnvägars pensionskassa för pensionering av icke ordinarie

personal kar till ändamål att, på sätt i detta reglemente närmare angives,

bereda pension åt viss icke ordinarie personal vid statens järnvägar.

Med statens järnvägar avses i detta reglemente såväl statens trafikerade

järnvägar som även statens järnvägsbyggnader.

§ 2.

Pensionskassan förvaltas av järnvägsstyrelsen.

§ 3.

Skyldig att inträda såsom delägare i pensionskassan är med den

begränsning, som i § 4 stadgas, befattningshavare, som, utan att bekläda

ordinarie befattning vid statens järnvägar eller annat statens verk

eller inrättning, innehar anställning såsom

a) extra ordinarie tjänsteman vid statens trafikerade järnvägar;

b) fast anställd tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader;

c) verkstads- och förrådsarbetare med stadigvarande anställning.

§ 4.

Inträdet i pensionskassan räknas från och med den dag, då befattningshavare

tillträtt sådan anställning, som i § 3 sägs, om han då fyllt

18 år, men eljest från och med den dag, då han uppnått nämnda ålder.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 50 höft. (Nr 65.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

JBanJcoutskottets utlåtande Nr 65.

Kungl. yiajits förslag. Utskottets förslag.

Befattningshavare, som vunnit inträde i pensionskassan, skall erhålla

bevis om sitt delägarskap i densamma.

§ 5.

Såsom underlag för bestämmande av pensionsbelopp (pensionsunderlag)

skall tjäna:

a) för extra ordinarie tjänsteman vid statens trafikerade järnvägar med

månadsavlöning

70 procent av avlöningen för år;

b) för tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader

70 procent av avlöningen för år, dock att pensionsunderlaget skall

utgöra högst det här nedan angivna beloppet, nämligen:

för arbetschef ..........................

b avdelningsingenjör.............

» byråingenjör av l:a klass

» byggnadskamrerare ...........

» byråingenjör av 2:a klass

)> materialförvaltar*e

» förste bokhållare

B underingenjör..............................

» bokhållare ...................•................

)) ritare |

b manlig kontorsskrivarej............

» förste schaktmästare..................

» materialskrivare)

)) schaktmästare | ........................

b verkmästare

» kvinnlig kontorsskrivare .........

b manligt skriv- eller ritbiträde

b maskinist 1

)> hantverksförmanj.................

b vaktmästare )

» bromsarförman |.........................

» tidskrivare

» utsättare .

» kvinnligt skriv- eller ritbiträde]

. 5,800 kronor

. 4,750 »

4.250 ))

. 4,000 »

3,500 »

. 3,000 »

. 2,700 »

. 2,250 »

. 2,000 »

. 1,750 b

. 1,500 »

1.250 »

. 1,150 b

1,000 b

950 b

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bankoutskottets utlåtande Nr <1~>.

Kanyl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Beträffande tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader, som icke

återfinnes i förestående förteckning, bestämmer järnvägsstyrelsen, till

vilken grupp tjänstemannen skall hänföras;

c) för befattningshavare med dageller

timavlöning

ett belopp, som med 200 kronor

överstiger 1,800 gånger timlönen,

dock högst T50 kronor mer än 800

gånger timlönen.

c) för befattningshavare med dageller

timavlöning

ett belopp, som med 200 kronor

överstiger 1,800 gånger timlönen,

dock högst 850 kronor mer än 800

gånger timlönen.

§ 6.

Vid beräkning av avlöning enligt dessa bestämmelser skall läggas

till grund:

för extra ordinarie tjänstemän av lägre grad med månadsavlöning

den månadsavlöning, som jämlikt av järnvägsstyrelsen fastställda allmänna

grunder är bestämd för den kategori av tjänstemän, vartill

vederbörande hör, med iakttagande att han alltid skall anses placerad

å ort, där jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd av nådiga avlöningsreglementet

för tjänstemän vid statens järnvägar fastställda grunder ersättning

för bostad och bränsle utgår med 20 % av arvodet samt att ortstillägg,

övertidsersättning o. d. härvid icke medräknas;

för befattningshavare med dag- eller timavlöning den vederbörande

tilldelade timlönen, med iakttagande, att timlönen, allt efter den ort,

där vederbörande är placerad, nedsättes i förekommande fall med ett

belopp, som enligt av järnvägsstyrelsen fastställda grunder utgör skillnaden

mellan minimilönen å placeringsorten, å ena, samt minimilönen å

den ort, där minimilönen är lägst, å andra sidan; skolande för befattningshavare

med dagavlöning timlönen anses utgöra Vio av hans dagavlöning.

För extra ordinarie tjänstemän av högre grad ävensom tjänstemän

vid statens järnvägsbyggnader äger järnvägsstyrelsen, med iakttagande

av den i § 5 b) stadgade begränsning, bestämma den avlöning, efter

vilken pensionsunderlaget skall beräknas, därvid i fråga om sistnämnda

tjänstemän bör iakttagas, att enligt detta reglemente utgående pensionsavgifter

och pensioner komma att för de i § 5 b) omnämnda tjänstebefattningar

i möjligaste mån motsvara vad som i sådant avseende finnes

bestämt för med dem närmast likställda ordinarie befattningar vid statens

järnvägar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

§ 7‘

1. Extra ordinarie tjänsteman vid statens trafikerade järnvägar,

som åtnjuter månadsavlöning, skall från och med den dag, då han fyller

30 år, erlägga en årsavgift av viss procent av för honom gällande

pensionsunderlag. Denna avgift utgör, då pensionsunderlaget uppgår till

högst

2,800

kronor

5

°/

/o

därav

mer än

2,800

B

men

högst 3,000 kronor

5,1

»

B

B

B

3,000

B

B

B

3,200

B

5,2

B

B

B

B

3,200

B

B

B

3,400

B

5,3

B

B

B

B

3,400

B

B

B

3,600

B

5,4

B

B

B

B

3,600

B

B

5)

3,800

B

5,5

B

B

B

B

3,800

B

B

B

4,000

B

5,6

B

B

B

B

4,000

B

B

B

4,200

B

5,7

B

B

B

B

4,200

B

B

B

4,400

B

5,8

B

B

B

B

4,400

B

B

B

4,600

B

5,9

B

B

B

B

4,600

B

B

B

4,800

B

6,0

B

B

B

B

4,800

B

B

B

5,000

B

6,1

B

B

B

B

5,000

B

B

B

5,200

B

6,2

B

B

B

B

5,200

B

B

B

5,400

B

6,3

B

»

B

B

5,400

B

B

B

5,600

B

6,4

B

B

B

B

5,600

B

6,5

B

B

2. Fast anställd tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader skall

från inträdet i kassan erlägga en årsavgift av viss procent av för honom

gällande pensionsunderlag. Denna avgift utgör, då pensionsunderlaget

uppgår till

högst 2,000 kronor................................................ 4,6 % därav

mer än 2,000 b men högst 2,200 kronor 4,7 b b

b b 2,200 b b d 2,400 b 4,8 b b

b b 2,400 )) b » 2,600 b 4,9 b b

b » 2,600 » » b 2,800 b 5,0 » b

b b 2,800 b den procent därav, som är för samma pensionsunderlag

bestämd i mom. 1.

3. Befattningshavare med dag- eller timavlöning skall erlägga en

månadsavgift som, enligt vad här nedan stadgas, motsvarar hans enligt

§ 6 beräknade timlön.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65

37

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Månadsavgiften utgöres dels av grundavgift, motsvarande 7 gånger

den timlön, delägaren har, när avgift första gången erlägges, dels av

tilläggsavgifter, som motsvara erhållna avlöningsförhöjningar och beräknas

enligt nedanstående tabell.

Antalet tj anstår, när avlöningsförhöjning

erhålles.

I tilläggsavgift erlägges nedan

angivna mångfald av erhållen

avlöningsförhöjning

per timme.

mindre än 5........................................... 8

5— 9.................................... 12

10—14.................................... 17

15—19.................................... 25

20—24 .................................... 35

25—29 .................................... 45

mer än 29............................................ 60

4. För del av kalendermånad beräknas avgift såsom för hel månad.

§

Statsbaneförvaltningen lämnar årligen det bidrag till pensioneringen,

som tillsammans med delägarnas egna avgifter motsvarar delägarnas

pensionsrätt.

§ 9.

Om delägares avlöning nedgår, skola dock avgifter och pensionsunderlag

beräknas efter den förutvarande högre avlöningen.

Delägare, som avses i § 3 a) och c), fritages från erläggande av

avgift för kalendermånad, under vilken han 15 dagar eller däröver

på grund av sjukdom eller för fullgörande av värnplikt varit hindrad

att tjänstgöra.

§ io.

Rätt till pension inträder:

a) då delägare till följd av otycksfall i tjänsten eller eljest till följd

av sjukdom, vilken han genom tjänstutövning ådragit sig, av järnvägsstyrelsen

prövas icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning och

ej heller anses kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt

fördenskull entledigas;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottcts utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

b) då delägare, som räknar minst 10 tjänstår, antingen till följd av

kroppsskada eller sjukdom i andra fall än under a) sägs eller ock till

följd av väsentligen minskad arbetsförmåga av järnvägsstyrelsen prövas

icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning och ej heller anses

kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt fördenskull entledigas;
skolande

för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare

sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning av vederbörande

järnvägsläkare utfärdat intyg;

c) då delägare vid avgång från sådan befattning vid statens järnvägar,

vilken i detta reglemente avses, uppnått den här nedan för olika

slag av anställning stadgade levnadsålder, under förutsättning tillika att

delägaren vid uppnåendet av nämnda levnadsålder räknar minst tio tjänstår.

Nämnda levnadsålder utgör:

för manliga tjänstemän vid järnvägsstyrelsen 67 år;

för manliga tjänstemän av högre grad vid distrikten med undantag

av arbetschef och avdelningsingenjör, för de vid verkstäderna

anställda tjänstemän av lägre grad samt för befattningshavare med dageller

timaviöning 65 år;

för arbetschef och avdelningsingenjör samt övriga manliga tjänstemän

vid distrikten, som ej ovan särskilt nämnts, 63 år; samt

för kvinnliga befattningshavare 60 år.

§ 11-

1. Vid tjänstårsberäkning må befattningshavaren tillgodoräknas

endast den tid, under vilken han efter uppnåendet av 18 års ålder verkligen

tjänstgjort, därvid avdrag dock ej må ske för den tid, varunder

befattningshavaren på grund av sjukdom eller för fullgörande av värnplikt

varit hindrad att tjänstgöra eller åtnjutit tjänstledighet med bibehållande

av full avlöning eller för fullgörande av offentligt uppdrag eller

för resa, som med vederbörligt tillstånd företagits för egen utbildning.

Avdrag enligt förestående punkt göres endast för hel ledighetsdag.

2. Befattningshavare, som tidigare tillhört pensionskassan och efter

utträde därur åter inträtt såsom delägare i densamma eller som före sitt

inträde i kassan innehaft ordinarie statstjänst eller tjänst, som medför

delaktighet i annan kassa för pensionering av i statens tjänst anställd

icke ordinarie personal, äger räkna de tjänstår han sålunda

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande 2Vr 05.

39

Kanal. Maj sta försitta- Utskottets försina.

intjänat, under förutsättning att han ej blivit för fel eller försumlighet

skild från sin befattning, järnvägsstyrelsen dock obetaget att, där

särskilda förhållanden prövas därtill föranleda, medgiva rätt till tjänstårsberäkning

även för anställning, från vilken delägare blivit av dylik

anledning skild.

3. I. fråga om pension för den, som vid avgång från tjänst, med

vilken följer delaktighet i kassan, erhållit pension för annan sådan tjänst

som i punkt 2 sägs, må tjänstår, som beräknats för bestämmande av

den pension, ej ånyo beräknas såsom tjänstår, där det icke på grund

av annan tjänstgöring än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen

grundats, må såsom tjänstår beräknas.

§ 12.

_ Pension enligt § 10 c) utgår med belopp, som är lika med nedan

angivna % av medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som varit

för delägaren gällande under vart och ett av de fem sista tjänståren.

Antal

tjänstår.

Procent.

Antal

tjänstår.

Procent.

10 ..................

.................. 25

23.............................

..... 57,5

11..................

.................. 27,5

24......................

..... 60

12 ..................

.................. 30

25............................

..... 62,5

13 ..................

.................. 32,5

26..............................

... 65

14 ..................

................. 35

27.........................

.... 67,5

15 .................

.................. 37,5

28....................

.... 70

16 ..................

.................. 40

29................................

... 72,5

17 ..................

................. 42,5

30................................

.... 75

18 .................

.................. 45

31................................

.... 80

19 .................

.................. 47,5

32................................

.... 85

20 ..................

................. 50

33................................

.... 90

21 ..................

.................. 52,5

34...............................

... 95

22 .................

................. 55

35 eller däröver.....

.... 100

§ 13.

Pension enligt § 10 a) utgår med belopp, som utgör det enligt

§ 12 beräknade procenttal, dock minst 70 % av medeltalet av de högsta

pensionsunderlag, som varit för delägaren gällande under vart och ett av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

de senaste fem åren eller den kortare tid, han varit delägare i kassan.

Dock skall pensionen utgå med hela detta medeltal, därest de förhållanden,

som grundlagt rätten till pension, omöjliggöra för delägaren att

vidare bidraga till sin försörjning.

§ 14-

Pension enligt § 10 b) utgår med belopp, som utgör det enligt

§ 12 beräknade procenttal av medeltalet av de högsta pensionsunderlag,

som varit för delägaren gällande under vart och ett av de senaste fem

tjänståren. Dock skall pensionen utgå med minst 70 % av detta medeltal,

därest de förhållanden, som grundlagt rätten till pension, omöjliggöra

för delägaren att vidare bidraga till sin försörjning.

§ 15-

Av delägares pension från kassan

utgör den de!, som svarar mot nedan

angivna pensionsunderlag, statspension;

återstoden utgör av giftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är

a) för delägare, som i § 5 a)

och b) sägs: 2/s av det för honom

gällande pensionsunderlag;

b) för delägare, som i § 5 c)

sägs: ett belopp, som med 200

kronor överstiger 1,000 gånger timlönen,

dock högst 750 kronor.

§ 15-

Av delägares pension från kassan

utgör den del, som svarar mot nedan

angivna pensionsunderlag, statspension;

återstoden utgör avgiftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är

a) för delägare, som i § 5 a)

och b) sägs: 2/3 av det för honom

gällande pensionsunderlag;

b) för delägare, som i § 5 c)

sägs: ett belopp, som med 200

kronor överstiger 1,000 gånger tim-,

lönen, dock högst 850 kronor.

§ 16-

1. Delägare, som utan att vara berättigad till pension enligt § 10

upphör att innehava med delaktighet i kassan förbunden tjänst, utträder

ur kassan utom i de fall, varom i punkt 2 här nedan stadgas; och

skola för beredande av pension jämlikt lagen den 30 juni 1913 om allmän

pensionsförsäkring honom tillgodoräknas de av honom själv erlagda

avgifterna. Åven de av järnvägsstyrelsen för honom erlagda pensionsavgifterna

skola tillgodoräknas honom, om han

s. 41 Kontrollera mot PDF

-Hankönl.skottets utlåtande Nr 65

41

Kungl. MaJ:ts förslag. Utskottets förslag.

a) vid entledigandet räknar minst 10 tjänstår och entledigas annorlunda

iiu efter egen ansökan och utan att avskedet föranletts därav att

han gjort sig skyldig till fel eller försumlighet i tjänsten eller ådömts

straff för grövre brott; eller

b) entledigats av anledning, som i § 10 b) sägs, innan han räknar

10 tjänstår.

Vid delägarens entledigande inbetalar kassan till pensionsstyrelsen

kapitalvärdet av den pensionsrätt, som sålunda tillkommer honom.

2. Vad i punkt 1 stadgats gäller icke för delägare, som vid entledigandet

innehar befattning såsom arbetschef eller avdelningsingenjör

vid statens järnvägsbyggnader och som entledigats annorlunda än efter

egen ansökan och utan att avskedet föranletts därav att vederbörande gjort

sig skyldig till fel eller försumlighet i tjänsten eller ådömts straff’ för

grövre brott. Sådan delägare kvarstår även efter entledigandet i kassan

och är vid den ålder, som i § 10 är bestämd för den av honom vid avskedet

innehavda befattning, eller vid varaktig oförmåga till arbete berättigad

till den pension, som efter försäkringsteknisk beräkning enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder motsvarar de för honom till kassan

erlagda avgifterna. Pension på grund av-varaktig oförmåga till arbete

beviljas, när pensionsstyrelsen förklarat delägaren berättigad till pension

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. Skulle delägaren, innan

han kommit i åtnjutande av pension, erhålla antingen tjänst, som medför

delaktighet i kassa för pensionering av i statens tjänst anställd

icke ordinarie personal, eller ordinaiie statstjänst, bestämmes dock hans

pensionsrätt efter reglerna för denna tjänst, därvid bestämmelserna i

punkt 1 skola tillämpas, med iakttagande att samtliga för honom till

kassan erlagda avgifter tillgodoräknas honom.

§ U
Den

pension, som må tillkomma pensionstagare i kassan på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt detta eller annat reglemente

för kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie

personal, räknas såsom del av hans pension från kassan, och skall

alltså sistnämnda pension minskas med det pensionsbelopp, som pensionstagaren

sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

§ 18.

Rätt till pension enligt detta reglemente tillkommer ej den, som

blivit för fel eller försumlighet skild från sin anställning vid statens

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 50 höft. (Nr 65.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutshottets utlåtande Nr 65.

KungI. Maj-.ts förslag. Utskottets förslag.

järnvägar, och ej heller den, som vid avgång från anställningen icke är

svensk medborgare.

§ 19-

Därest vid beräkning av pensionens belopp detta slutar å bråkdel

av kronor, skall den höjas till närmast högre krontal.

§ 20.

Pension sökes hos järnvägsstyrelsen, som utfärdar pensionsbrev.

§ 21.

Pension utgår utom i fall, varom i § 16 sägs, från och med månaden

näst efter den, under vilken anställningen vid statens järnvägar

upphör, till och med den månad, under vilken pensionstagaren dör.

§ 22.

Har pensionstagare blivit dömd

till förlust av medborgerligt förtroende

eller till, i stället för avsättning,

straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, skall han vid den tid,

då nämnda beslut vinner laga kraft,

anses hava förverkat sin statspension.

§ 22.

Statspension utgår ej för tid,

under vilken pensionsberättigad

undergår frihetsstraff, som ej understiger

en månad, eller är intagen å

tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade

anhöriga, vilka för

sitt uppehälle äro beroende av honom,

må dem medgivas rätt att under

tiden uppbära pensionen.

§ 23.

Pension från kassan må, ändock att de för erhållande av pension

föreskrivna villkor uppfyllts, icke förenas med lön eller pension för annan

tjänst, som medför delaktighet i kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, eller för annan statstjänst förutom

i de fall och under de inskränkningar, som här nedan stadgas, nämligen:

1) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken delägaren

åtnjuter lön för annan statstjänst, skall endast avgiftspension utgå.

2) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken delägaren

åtnjuter pension för annan statstjänst, skall

s. 43 Kontrollera mot PDF

BankoutsJeottets utlåtande Nr 65.

43

Kuiie/f. Mujtts förslug. Utskottets förslug.

r) pensionen utgå utan hänsyn till den andra pensionen, om denna

är lägre eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen

ingående statspensionen är lägre,

b) endast avgiftspensionen utgå, om den andra pensionen är högre

eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen ingående

statspensionen är högre,

c) avgiftspensionen och halva statspensionen utgå, om både avgiftspension

och statspension äro lika för båda tjänsterna.

Härvid skall pension för statstjänst, som icke medför delaktighet i

kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie personal,

av Ivungl. Maj:t fördelas i stats- och avgiftspension.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall dock iakttagas följande:
3)

Pensionen må icke i något fall utgå med lägre belopp, än att

summan av pension och lön eller av de båda pensionerna blir lika med

pensionens normala belopp.

4) Om enligt dessa bestämmelser summan av pension och lön eller

av de båda pensionerna skulle understiga tre tusen kronor, må avdrag

å pensionsbeloppet äga rum endast i den mån, som erfordras lör att

pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen icke må

överstiga tre tusen kronor.

§ 24.

1 den män pensionskassans inkomster icke erfordras för löpande utgifter,

anses de som lån till statsbaneförvaltningen, som är skyldig att

därå gottgöra kassan ränta efter 3,8 %.

§ 25.

Vart femte år skall järnvägsstyrelsen låta genom sakkunnig person

undersöka kassans ställning. Visar ställningen överskott, lämnas detta

till statens järnvägar; visar den brist, täckes denna av statens järnvägars

medel.

§ 26.

Järnvägsstyrelsen äger meddela de närmare föreskrifter, som må

erfordras vid tillämpningen av detta reglemente.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

BanJcoutskottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1918.

I fråga om befattningshavare, antagen före nämnda dag, gälla

i nedannämnda avseenden följande

för befattningshavare, som äro anställda i tjänst före den 1 januari 1918.

o

1) Årsavgiften för befattningshavare, som avses i § 5 a) och b),

beräknas enligt bestämmelserna i § 7, om tjänstemannens ålder den 1

januari 1918 är mindre än 35 år. År sådan befattningshavares ålder

35—39 år, höjes den enligt dessa bestämmelser beräknade årsavgiften

med 1 % av pensionsunderlaget, och är åldern mer än 39 år, höjes årsavgiften

med 2 % av pensionsunderlaget.

Grundavgiften för befattningshavare med dag- eller tim avlöning beräknas

efter den timlön, som tillkommer honom den 1 januari 1918, och

utgör den mångfald av denna timlön, som angives i nedanstående tabell:

2) Vid bestämmande av tilläggsavgift räknas endast tjänstår, som

intjänats efter den 1 januari 1918.

3) Vid bestämmande av statspension räknas alla de tjänstår delägaren

intjänat såsom innehavare av befattning, som i § 5 sägs. Vid

bestämmande av avgiftspension räknas endast tjänstår, som intjänats

efter den 1 januari 1918, dock att avgiftspension för den, som vid sin

pensionering uppnått den i § 10 c) stadgade levnadsålder eller räknar

35 tjänstår, icke må understiga den avgiftspension, som enligt § 12

motsvarar 10 tjänstår och medeltalet av den avlöning, efter vilken

befattningshavarens avgift under de sista fem åren beräknats eller

skolat beräknas, därest detta reglemente varit gällande.

Övergångsbestämmelser

Befattningshavarens

ålder den V1 1918.

Mångfald.

Mindre än 30 år

30—34 år ...........

35—39 » ..........

mer än 39 år.....

7

8

9

10

s. 45 Kontrollera mot PDF

Barikoutskottets utlåtande Nr 6,r>.

45

Kanyl. MaJ:ts förstäf/.

4) För befattningshavare, som

den 1 januari 1918 icke uppnått

den i § 10 c) stadgade levnadsålder

och icke räknar 35 tjänstår,

men innehaft sjukavlöning minst

10 år i följd, skall pensionen, därest

densamma enligt §§ 12—14 samt

med tillämpning av föreskriften i

punkt 3) angående beräkning av

tjänst år för avgiftspension understiger

medelbeloppet för år av sjukavlöningen

under de sista fem åren,

utgå med sistnämnda belopp, med

iakttagande dock att pensionen icke

får överstiga den pension, som enligt

punkt 3) skolat tillkomma befattningshavaren,

därest han uppnått

ovannämnda levnadsålder.

Utskottets förstäf/.

4) För befattningshavare - — — levnadsålder; dock med rätt

för järnvägsstyrelsen att i ömmande

fall bevilja ökning av pensionen till

högst sjukavlöningens belopp.

Bil. 2.

Förslag

till

Reglemente

för statens vattenfallsverks pensionskassa för pensionering av

icke ordinarie personal.

§ I
Statens

vattenfallsverks pensionskassa för pensionering av icke ordinarie

personal har till ändamål att, på sätt i detta reglemente närmare

angives, bereda pension åt viss icke ordinarie personal vid statens vattenfallsverk.

Med statens vattenfallsverk avses i detta reglemente såväl sådana

avdelningar av nämnda verk, vilka upptagits i gällande avlöningsregle
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslöa- Utskottets förslöa
mente

för tjänstemän vid samma verk, som även vattentallsverkets

byggnadsordning.

§ 2.

Pensionskassan förvaltas av vattenfallsstyrelsen.

§ 3-

Skyldig att inträda såsom delägare i pensionskassan är med den

begränsning, som i § 4 stadgas, befattningshavare, som, utan att

bekläda ordinarie befattning vid statens vattenfallsverk eller annat statens

verk eller inrättning, innehar anställning såsom

a) extra tjänsteman vid statens vattenfallsverks byggnadsavdel
ning,

eller t

b) extra tjänsteman eller arbetare vid sådan avdelning av statens

vattenfallsverk,'' vilken upptagits i gällande avlöningsreglemente för

tjänstemän vid nämnda verk.

§ 4.

Inträdet i pensionskassan räknas från och med den dag, då befattningshavare

under minst tolv hela kalendermånader innehaft i § 3 omförmäla

befattning, om han då fyllt 18 år, men eljest från och med den dag,

då han uppnått nämnda ålder; dock att, om befattningshavare, tidigare

erlagt avgift till denna eller annan kassa, för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, inträdet räknas från och med

dagen för hans anställning i sådan befattning., som . i § 3 avses.

Befattningshavare, som vunnit inträde i pensionskassan, skall erhålla

bevis om sitt delägarskap i densamma.

§ 5-

Såsom underlag för bestämmande

av pensionsbelopp (pensionsunderlag)

skall tjäna:

a) för delägare, som innehar befattning

med motsvarighet å ordinarie

stat, 73 av avlöningen för

år, dock högst det pensionsunderlag,

som är bestämt för motsvarande

ordinarie befattning;

§ 5.

Såsom underlag för bestämmande

av pensionsbelopp (pensionsuuderiag)

skall tjäna:

a) för delägare, som innehar befattning

med motsvarighet å ordinarie

stat, Vs av avlöningen för

år, dock högst det pensionsunderlag,

som är bestämt för motsvarande

ordinarie befattning;

s. 47 Kontrollera mot PDF

llankoatskottets utlåtande Nr (15.

47

Kungl. Maj:ts förslag.

b) för nedan angivna delägare Va

av avlöningen för år, dock att pension

eunderlaget skall utgöra högst

det här nedan bestämda beloppet,

nämligen:

för överingenjör vid

statens vattenfallsverks

bygg
nadsavdelning.

.. kronor 5,500: —

» överingenjörsassistenl,

arbetschef,

avdelningsingenjör,

Ijyråi ngen]''öivid

statens vattenfallsverks

byggnadsavdel
ning.

....................

» kamrerare .........

» annan ingenjör

än här ovan avses.

.......................

» underingenjör,

material för valtare,

förrådsför
valtare

...............

» manlig ritare,

manlig kontors
slrivare.

..............

» schaktmästare,

verkmästare,

förrådsmästare

» kvinnlig bokhållare

...............

» kvinnlig ritare,

manligt rit- eller

sybwbiträde ......

Utskottets förslag.

b) för nedan angivna delägare Va

av avlöningen för år, dock att pensionsimderlaget

skall utgöra högst

det här nedan bestämda beloppet,

nämligen:

för överingenjör vid

statens vattenfallsverks

bygg
nadsavdelning

kronor 5,500: —

» överingenjörsassistent,

arbetschef,

avdelningsingenjör,

byråingenjör

vid statens vattenfallsverks

byggnadsavdel
ning.

....................

» kamrerare .........

)) annan ingenjör

än här ovan avses.

.......................

)) underingenjör,

material förvaltare,

förrådsför
valtare

...............

» manlig ritare ...

» manlig kontorsskrivare,

schaktmästare,

verkmästare,

förrådsmästare

......

» kvinnlig bokhållare

...............

)) kvinnlig ritare,

manligt rit- eller

iontorsbiträde...

» 4,200: —

» 4*000: —

» 3,500: -

» 3,000: —

» 2,000: —

5) 1,800: —

» 1,400: —

» 1,200: —

» 4,200: —

» 4,000: —

)) 3,500: —

y> 3,000: —

» 2,000: —

» 1,800: —

» 1,400: —

» 1,200: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

jBankoutslcottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag.

för kvinnligt riteller

kontorsbi
träde

.................. kronor 900: —

Beträffande sådan i § 3 avsedd

tjänsteman, som icke återfinnes i

förestående förteckning, bestämmer

vattenfallsstyrelsen, till vilken grupp

tjänstemannen skall hänföras;

c) för övriga befattningar ett belopp,

som med 200 kronor överstiger

1,800 gånger timlönen, dock

högst 150 kronor mer än 800 gånger

timlönen.

Vid beräkning av pension sunderlaget

för befattning, som i c) sägs,

skall, där befattningshavaren har

månads- eller dagavlöning, timlönen

räknas utgöra 1 ar,o av månadslönen,

respektive Vu> av daglönen.

Utskottets förslag.

för kvinnligt riteller

kontorsbi
träde

.................. kronor 900: —

Beträffande sådan i § 3 avsedd

tjänsteman, som icke återfinnes i

förestående förteckning, bestämmer

vattenfallsstyrelsen, till vilken grupp

tjänstemannen skall hänföras;

c) för övriga befattningar ett belopp,

som med 200 kronor överstiger

1,800 gånger timlönen, dock

högst 850 kronor mer än 800 gånger

timlönen.

Vid beräkning av pensionsunderlaget

för befattning, som i c) sägs,

skall, där befattningshavaren har

månads- eller dagavlöning, timlönen

räknas utgöra Vitso av månadslönen,

respektive 1 10 av daglönen.

§ G
Vid

beräkning av avlöning enligt dessa bestämmelser skall iakttagas,

att avlöningen allt efter den ort, där vederbörande är placerad, nedsättes

med belopp, som enligt fastställda grunder utgör skillnaden mellan minimilönen

å placeringsorten, å ena, samt minimilönen å den ort, där minimilönen

är lägst, å andra sidan. Där bostadsförmån förekommer, skall denna

förmåns värde uppskattas enligt de för den ordinarie personalen gällande

grunder till värdet å billigaste ort, Dyrortstillägg, övertidsersättning,

beklädnadsersättning, provision, tilläggsarvode o. d. tagas däremot icke

i beräkning.

För de under § 5 a) och b) nämnda befattningar äger vattenfallsstyrelsen

med iakttagande av den i samma stadgande föreskrivna begränsning

bestämma den avlöning, efter vilken pensionsunderlaget skall

beräknas, därvid bör iakttagas, att enligt detta reglemente utgående

pensionsavgifter och pensioner komma att för de särskilda tjänstebefattningarna

i möjligaste mån motsvara vad som i sådant avseende finnes

s. 49 Kontrollera mot PDF

HanlcoutsJcotteis utlåtande, Nr 65

49

Kanyl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

bestämt för med dem närmast likställda ordinarie befattningar vid statens

vatten fallsverk.

§ 7.

1. Delägare, som avses i § 5 a)

eller b), skall erlägga en årsavgift

av viss procent av för honom

gällande pensionsunderlag. Denna

avgift utgör, då pensionsunderlaget

uppgår till

högst 2,000

kronor

. 4, G % däray

mer än 2,000

»

men hög;

st 2,200 kronor 4,7 »

>

> » 2,200

»

»

»

2,400

»

4,8 i

»

» » 2,400

>

>

»

2,600

4,9 »

» » 2,G00

»

2,800

»

5,0 »

> » 2,800

>

7>

3,000

5,1 >

}

> > 3,000

»

»

S

3,200

»

5,2 »

»

> » 3,200

»

>

3,400

>

5,3 >

»

» > 3,400

T)

7>

3,600

»

5,4 »

7>

» » 3,600

7>

»

»

3,800

7>

5,5 »

7>

» » 3,800

»

7>

7>

4,000

»

5,6 »

7>

3 » 4,000

7>

»

»

4,200

7>

5,7 »

7>

» » 4,200

»

T)

7>

4,400

7>

5,8 »

»

» » 4,400

7>

>

7>

4,600

7>

5,9 K

7>

» ^ 4,600

7>

7>

»

4,800

7>

6,0 »

T)

» » 4,800

7>

7>

7>

5,000

7>

6,i »

»

> » 5,000

»

7>

»

5,200

»

6,2 »

7>

» » 5,200

T>

7>

5,400

»

6,3 >

7)

» » 5,400

7>

7>

5,600

7>

6,4 »

»

> » 5,600

6,5 »

2. Delägare, som innehar befattning

som i § 5 c) sägs, skall erlägga

en månadsavgift, som, enligt

vad nedan stadgas, motsvarar hans

enligt §§ 5 och 6 beräknade timlön.

§ 7.

1. Delägare, som avses i § 5 a),

och som är anställd vid sådan avdelning

av statens vattenfallsverk,

vilken upptagits i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid

nämnda verk, skall från och med

den dag, då han fyller 30 år, erlägga

en årsavgift av viss procent av för

honom gällande pensionsunderlag.

Denna avgift utgör, då pensionsunderlaget

uppgår till

högst 2,800

kronor

. 5,0

% därav

mer än 2,800

men högst 3,000 kronor 5,1

7>

7>

» » 3,000

»

» 3,200

7>

5,2

»

»

» ».3,200

7>

7)

» 3,400

7>

5,3

7>

7>

» »3,400

»

7>

» 3,600

5»

5,4

»

»

» 3,600

»

»

» 3,800

»

5,5

7)

>

» 13,800

7>

7>

» 4,000

»

5,6

»

7>

» »4,000

D

7)

* 4,200

7)

5,7

7>

»

» »4,200

7>

7>

5 4,400

>

5,8

7>

7>

» > 4,400

7>

7>

» 4,600

7>

5,9

>

» »4,600

»

»

> 4,800

3>

6,0

T»

>

» > 4,800

>

> 5,000

>

6,i

»

>

» > 5,000

*

> 5,200

6,2

>

Tf

» »5,200

>

>

i 5,400

»

6,3

»

» »5,400

>

>

» 5,600

»

6,4

»

> »5,600

»

6,5

»

>

2. Annan delägare, som avses i

§ 5 a), ävensom delägare, som avses

i § 5 b), skall från inträdet i kassan

erlägga en årsavgift av viss

procent av för honom gällande pen
-

Bihang till riksdagens protokoll 1917. *8 sand. 50 käft. (Nr 65.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

BanhoutsTcottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Majcts förslag.

Utskottets förslag.

Månadsavgiften utgöres dels av

grundavgift, motsvarande 7 gånger

den timlön, delägaren har, när avgift

första gången erlägges, dels

av tilläggsavgifter, som motsvara erhållna

avlöningsförhöjningar och beräknas

enligt nedanstående tabell.

Antalet tjänstår, när

avlöningsförhöjning

erhålles.

I tilläggsavgift erlägges

nedan angivna mångfald

av erhållen avlöningsförhöjning

per timme.

sionsunderlag. Denna avgift ntgör,

då pensionsnnderlaget nppår till

högst 2,000 kronor ....................... 4,6 % däray

mer än 2,000 kronor men högst 2,200 kronor 4,7 » »

2,200

» » » 2,400 »

4,8 » »

2.400

» » » 2,600 »

4,9 » »

2,600

» » » 2,800 »

5,0 » »

2,800

» den procent därav, som

är för samma

pensionsunderlag bestämd i mom 1.

mindre än 5 8

5—9 12

10—14 17

15—19 25

20—24 35

25—29 45

mer än 29 60

3. För del av kalendermånad be- 3. Lika med mom. 2 i Kungl.

räknas avgift såsom för hel månad. Maj:ts förslag.

4. Lika med mom. 3 i Kungl.

Maj:ts förslag.

§ 8.

Statens vattenfallsverk lämnar årligen det bidrag till pensioneringen,

som tillsammans med delägarnas egna avgifter motsvarar delägarnas

pensionsrätt.

§ 9.

Om delägares avlöning nedgår, skola dock avgifter och pensionsunderlag

beräknas efter den förutvarande högre avlöningen.

Delägare, som avses i § 5 c), fritages från erläggande av avgift för

kalendermånad, under vilken han 15 (lagar eller däröver på grund av

sjukdom eller för fullgörande av värnplikt varit hindrad att tjänstgöra.

§ io.

Rätt till pension inträder:

a) då delägare till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd

av sjukdom, vilken han genom tjänstutövning ådragit sig, av vattenfallsstyrelsen

prövas icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6!j.

51

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

och ej heller anses kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt

fördenskull entledigas;

b) då delägare, som räknar minst 10 tjänstår, antingen till följd av

kroppskada eller sjukdom i andra’ fäll än under a) sägs eller ock till

följd av väsentligen minskad arbetsförmåga av vattenfallsstyrelsen prövas

icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning och ej heller anses

kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt fördenskull entledigas;
skolande

för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare

sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning av legitimerad

läkare utfärdat intyg;

c) då delägare vid avgång från sådan befattning vid statens vattenfallsverk,

vilken i detta reglemente avses, uppnått den här nedan för olika

slag av anställning stadgade levnadsålder, under förutsättning tillika att

delägaren vid uppnåendet av nämnda levnadsålder räknar minst tio tjänstår.

Nämnda levnadsålder utgör:

för manliga innehavare av befattningar, till vilka vid avdelning av

statens vattenfallsverk finnes motsvarighet å ordinarie stat, den levnadsålder,

vid vilken rätt till hel pension inträder för innehavare av den

ordinarie befattningen;

för kamrerare, byråingenjör, för kamrerare, byråingenjör,

underingenjör, manlig ritare, manlig underingenjör, manlig ritare, manlig

kontorsskrivare samt manligt rit- kontorsskrivare samt manligt riteller

s&nvbiträde 67 år; eller Åonforsbiträde 67 år;

för övriga manliga befattningshavare utom arbetschef och avdelningsingenjör

65 år;

för arbetschef och avdelningsingenjör 63 år; samt

för kvinnliga befattningshavare 60 år.

§ 11-

1. Vid tjänstårsberäkning må befattningshavaren tillgodoräknas endast

den tid, under vilken han efter uppnåendet av 18 års ålder verkligen

tjänstgjort, därvid avdrag dock ej må ske för den tid, varunder

befattningshavaren på grund av sjukdom eller för fullgörande av värnplikt

varit hindrad att tjänstgöra eller åtnjutit tjänstledighet med bibehållande

av full avlöning eller för fullgörande av offentligt uppdrag eller

för resa, som med vederbörligt tillstånd företagits för egen utbildning.

Avdrag enligt förestående punkt göres endast för hel ledighetsdag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Kulle//. Majits förslag. Utskottets förslag.

2. Befattninghavare, som tidigare tillhört pensionskassan och efter

utträde därur åter inträtt såsom delägare i densamma eller som före sitt

inträde i kassan innehaft ordinarie statstjänst eller tjänst, som medför delaktighet

i annan kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke

ordinarie personal, äger räkna de tjänstår han sålunda intjänat, under

förutsättning, att han ej blivit för fel eller försumlighet skild från sin befattning,

vattenfallsstyrelsen dock obetaget att, där särskilda förhållanden

prövas därtill föranleda, medgiva rätt till tjänstårsberäkning även för

anställning, från vilken delägare blivit av dylik anledning skild.

3. I fråga om pension för den som vid avgång från tjänst, med

vilken följer delaktighet i kassan, erhållit pension för annan sådan tjänst,

som i 2 sägs, må tjänstår, som beräknats för bestämmande av den

pension, ej ånyo beräknas som tjänstår, där det icke på grund av annan

tjänstgöring än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen grundats,

må såsom tjänstår beräknas.

§ 12-

Pension enligt § 10 c) utgår med belopp, som är lika med nedan

angivna % av medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som varit för

delägaren gällande under vart och ett av de fem sista tjänståren.

Antal tjänstår.

Procent.

Antal tjänstår.

Procent.

10.................

.......... 25

23.........................

.. 57,5

11.................

.......... 27,5

24.........................

. 60

12.................

.......... 30

25.........................

62,5

13

.......... 32,5

26.........................

. 65

14................

.......... 35

27.........................

.. 67,5

15.................

.......... 37,5

28.........................

. 70

16.................

.......... 40

29.........................

.. 72,5

17.................

..........42,5

30.........................

.. 75

18.................

.......... 45

31.........................

80

19.................

.......... 47,5

32.........................

.. 85

20.................

.......... 50

33........................

90

21.................

.......... 52,5

34.........................

95

22.................

.......... 55

35 eller däröver

100

§ 13.

Pension enligt § 10 a) utgår med belopp, som utgör det enligt § 12

beräknade procenttal, dock minst 70 % av medeltalet av de högsta pen
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutshottets utlåtande Nr (lä.

53

Kunf/t. Maj:ts förstäf/. Utskottets förstäf/.

sionsunderlag, som varit för delägaren gällande under vart och ett av de senaste

fem åren eller den kortare tid, lian varit delägare i kassan. Dock

skall pensionen utgå med hela detta medeltal, därest de förhållanden, som

grundlagt rätten till pension, omöjliggöra för delägaren att vidare bidraga

till sin försörjning.

§ U.

Pension enligt § 10 b) utgår med belopp, som utgör det enligt § 12

beräknade procenttal av medeltalet av de högsta pen sionsunderlag, som

varit för delägaren gällande under vart och ett av de senaste fem tjänst åren.

Dock skall pensionen utgå med minst 70 % av detta medeltal, därest de

förhållanden, som grundlagt rätten till pension, omöjliggöra för delägaren

att vidare bidraga till sin försörjning.

§ 15-

Av delägares pension från kassan

utgör den del, som svarar mot

nedan angivna pensionsunderlag,

statspension; återstoden utgör avgiftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är:

a) för delägare, som i § 5 a)

och b) sägs: 2is av det för honom

gällande pensionsunderlag;

b) för delägare, som i § 5 c)

sägs: ett belopp, som med 200 kronor

överstiger 1,000 gånger timlönen,

dock högst 750 kronor.

§ 15-

Av delägares pension från kassan

utgör den del, som svarar mot

nedan angivna pensionsunderlag,

statspension; återstoden utgör avgiftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är:

a) för delägare, som i § 5 a)

och b) sägs: 2is av det för honom

gällande pensionsunderlag;

b) för delägare, som i § 5 c)

sägs: ett belopp, som med 200 kronor

överstiger 1,000 gånger timlönen,

dock högst 850 kronor.

§ 16-

1. Delägare, som utan att vara berättigad till pension enligt § 10

upphör att innehava med delaktighet i kassan förbunden tjänst, utträder

ur kassan utom i de fall, varom i punkt 2 här nedan stadgas; och skola

för beredande av pension jämlikt lagen den 30 juni 1913 om allmän

pensionsförsäkring honom tillgodoräknas de av honom själv erlagda avgifterna.

Åven de av vattenfallsstyrelsen för honom erlagda pensionsavgifterna

skola tillgodoräknas honom, om han

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

BankoutskotteJs utlåtande Nr 65.

Kungl. Majits förslag. Utskottets förslag.

a) vid entledigandet räknar minst 10 tjänstår och entledigas annorlunda

än efter egen ansökan och utan att avskedet föranletts därav att

han gjort sig skyldig till fel eller försumlighet i tjänsten eller ådömts

straff för grövre brott; eller

b) entledigats av anledning, som i § 10 b) sägs, innan han räknar

10 tjänstår.

Vid delägarens entledigande inbetalar kassan till pensionsstyrelsen

kapitalvärdet av den pensionsrätt, som sålunda tillkommer honom.

2. Vad i punkt 1 stadgas gäller icke för delägare, som vid entledigandet

innehar befattning såsom överingenjör, överingenjörsassistent,

arbetschef eller avdelningsingenjör vid statens vattenfallsverks byggnadsavdelning

och som entledigats annorlunda än efter egen ansökan och

utan att avskedet föranletts därav att vederböraude gjort sig skyldig till

fel eller försumlighet i tjänsten eller ådömts straff för grövre brott. Sådan

delägare kvarstår även efter entledigandet i kassan och är vid den ålder,

som i § 10 år bestämd för den av honom vid avskedet innehavda befattning,

eller vid varaktig oförmåga till arbete berättigad till den pension,

som efter försäkringsteknisk beräkning enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder motsvarar de för honom till kassan erlagda avgifterna. Pension

på grund av varaktig oförmåga till arbete beviljas, när pensionsstyrelsen

förklarat delägaren berättigad till pension enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

Skulle delägaren, innan han kommit i åtnjutande av

pension, erhålla antingen tjänst, som medför delaktighet i kassa för pensionering

av i statens tjänst anställd icke ordinarie personal, eller ordinarie

statstjänst, bestämmes dock hans pensionsrätt efter reglerna för

denna tjänst, därvid bestämmelserna i punkt 1 skola tillämpas, med iakttagande

att samtliga för honom till kassan erlagda avgifter tillgodoräknas

honom.

§ 17-

Den pension, som må tillkomma pensionstagare i kassan på grund

av inbetalniug till pensionsstyrelsen jämlikt detta eller annat reglemente

för kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie

personal, räknas såsom del av hans pension från kassan, och skall

alltså sistnämnda pension minskas med det pensionsbelopp, som pensionstagaren

sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

§ 18-

Rätt till pension enligt detta reglemente tillkommer ej den, som

blivit för fel eller försumlighet skild från sin anställning vid statens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr Gå.

Knngl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

vattenfallsverk, och ej heller (lön, som vid avgång från anställningen

icke är svensk medborgare.

§ 19-

Därest vid beräkning av pensionens belopp detta slutar å bråkdel av

kronor, skall den höjas till närmast högre krontal.

§ 20-

Pension sökes hos vattenfallsstyrelsen, som utfärdar pensionsbrev.

§ 21.

Pension utgår utom i fall, varom i § 16 sägs, från och med månaden

näst efter den, under vilken anställningen vid statens vattenverksförvaltning

upphör, till och med den månad, under vilken pensionstagaren

dör.

§ 22. § 22.

Har pensionstagare blivit dömd

till förlust av medborgerligt förtroende

eller till, i stället för avsättning,

straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, skall han vid den tid,

då nämnda beslut vinner laga kraft,

anses hava förverkat sin statspension.

Statspension utgår ej för tid,

under vilken pensionsberättigad

undergår frihetsstraff, som ej understiger

en månad, eller är intagen

å tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade

anhöriga, vilka för

sitt uppehälle äro beroende av honom,

må dem medgivas rätt att

under tiden uppbära pensionen.

§ 23.

Pension från kassan må, ändock att de för erhållande av pension

föreskrivna villkor uppfjdlts, icke förenas med lön eller pension för

annan tjänst, som medför delaktighet i kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, eller för annan statstjänst

förutom i de fall och under de inskränkningar, som här nedan stadgas,

nämligen:

1) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken delägaren

åtnjuter lön för annan statstjänst, skall endast avgiftspension utgå.

2) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken delägaren

åtnjuter pension för annan statstjänst, skall

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 65.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

a) pensionen utgå utan hänsyn till den andra pensionen, om denna

är lägre eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen

ingående statspensionen är lägre,

b) endast avgiftspensionen utgå, om den andra pensionen är högre

eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen ingående

statspensionen är högre,

c) avgiftspensionen och halva statspensionen utgå, om både avgiftspension

och statspension äro lika för båda tjänsterna.

Härvid skall pension för statstjänst, som icke medför delaktighet i

kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie personal,

av Kungl. Maj:t fördelas i stats- och avgiftspension.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall dock iakttagas följande:

3) Pensionen må icke i något fall utgå med lägre belopp, än att

summan av pension och lön eller av de båda pensionerna blir lika med

pensionens normala belopp.

4) Om enligt dessa bestämmelser summan av pension och lön eller

av de båda pensionerna skulle understiga tre tusen kronor, må avdrag

å pensionsbeloppet äga rum endast i den mån, som erfordras för att

pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen icke må

överstiga tretusen kronor.

§ 24.

I den mån pensionskassans inkomster icke erfordras för löpande

utgifter, anses de som lån till statens vattenfalls verk, som är skyldigt

att därå gottgöra kassan ränta efter 3,8 %.

§ 25.

Vart femte år skall vattenfallsstyrelsen låta genom sakkunnig person

undersöka kassans ställning. Visar ställningen överskott, lämnas

detta till vattenfallsverket; visar den brist, täckes denna av vattenfallsverkets

medel.

§ 26.

Vattenfallsstyrelsen äger meddela de närmare föreskrifter, som må

erfordras vid tillämpningen av detta reglemente.

s. 57 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsIcottets utlåtande Nr 65. 57

Kalif//. Maj:ts forsla!/. Utskottets förslå!/.

§ 27.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1918.

I fråga om befattningshavare, antagen före nämnda dag, gälla i

nedannämnda avseenden följande

Övergångsbestämmelser

för befattningshavare, som äro anställda i tjänst före den 1 januari 1918.

1) Årsavgiften för befattningshavare, som avses i § 5 a) och b),

beräknas enligt bestämmelserna i § 7, om tjänstemannens ålder den

1 januari 1918 är mindre än 35 år. År sådan befattningshavares ålder

.35—39 år, höjes den enligt dessa bestämmelser beräknade årsavgiften

med 1 % av pensionsunderlaget, och är åldern mer än 39 år, höjes årsavgiften

med 2 % av pensionsunderlaget.

Grundavgiften för befattningshavare med dag- eller timavlöning beräknas

efter den timlön, som tillkommer honom den 1 januari 1918,

och utgör den mångfald av denna timlön, som angives i nedanstående

tabell:

Befattningshavares

ålder den ‘/i 1918.

Mångfald.

Mindre än 30 år.............

................ 7

30—34 år ..................

................. 8

35—39 år.........................

................. 9

mer än 39 år..................

............... 10

2) Vid bestämmande av tilläggsavgift räknas endast tjänstår, som

intjänats efter den 1 januari 1918.

3) Vid bestämmande av statspension räknas alla de tjänstår, delägaren

intjänat såsom innehavare av befattning, som i § 5 sägs, eller

motsvarande befattning hos Nya Trollhätte kanalbolag eller Södertälje

kanal- och slussverksaktiebolag. Vid bestämmande av avgiftspension

räknas endast tjänstår, som intjänats efter den 1 januari 1918, dock att

avgiftspension för den, som vid sin pensionering uppnått den i § 10 c)

stadgade levnadsålder eller räknar 35 tjänstår, icke må understiga den

avgiftspension, som enligt § 12 motsvarar 10 tjänstår och .medeltalet av

den avlöning, efter vilken befattningshavarens avgift under de sista fem

åren beräknats eller skolat beräknas, därest detta reglemente varit gällande.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 8 sand. 50 käft. (Nr 65.)

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB

BankoutsJcottets utlåtande Nr 65.

Kungi. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Bil. 3.

Förslag

till

Reglemente

för telegrafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds
och

linjearbetare.

§ I
Telegrafverkets

pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds-

och linjearbetare har till ändamål att, på sätt i detta reglementenärmare

angives, bereda pension åt nämnda befattningshavare.

§ 2.

Pensionskassan förvaltas av telegrafstyrelsen.

§ 3.

Skyldig att inträda såsom delägare i pensionskassan är med den

begränsning, som i § 4 stadgas, befattningshavare, som, utan att

bekläda ordinarie befattning vid telegrafverket eller annat statens verk

eller inrättning, innebar fast anställning såsom verkstads-, förråds- eller

linjearbetare vid telegrafverket.

§ 4.

Inträdet i pensionskassan räknas från och med den dag, då befattningshavare

tillträtt sådan anställning, som i § 3 sägs, om han då fyllt 18

år, men eljest från och med den dag, då han uppnått nämnda ålder.

Befattningshavare, som vunnit inträde i pensionskassan, skall erhålla

bevis om sitt delägarskap i densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 65.

f>9

Kung!. Maj;ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 5-

Såsom underlag för bestämmande

av pensionsbelopp (pensionsunderlag)

skall tjäna ett belopp, som

med 200 kronor överstiger 1,800

gånger timlönen, dock högst 750

kronor mer än 800 gånger timlönen.

Vid beräkning av pensionsunderlaget

skall, där befattningshavaren

har månads- eller dagavlöning,

timlönen räknas utgöra Vaso

av månadslönen, respektive Vio av

daglönen.

§ 5.

Såsom underlag för bestämmande

av pensionsbelopp (pensionsunderlag)

skall tjäna ett belopp, som

med 200 kronor överstiger 1,800

gånger timlönen, dock högst 850

kronor mer än 800 gånger timlönen.

Vid beräkning av pensionsunderlaget

skall, där befattningshavaren

har månads- eller dagavlöning,

timlönen räknas utgöra Väno

av månadslönen, respektive Vio av

daglönen.

§ 6.

Vid beräkning av avlöning enligt dessa bestämmelser skall hänsyn

tagas endast till den vederbörande tilldelade månads-, dag- eller timlön

jämte i förekommande fall bostadsförmån, denna förmåns värde uppskattat

enligt de för den ordinarie personalen gällande grunder till

värdet å billigaste ort; däremot medräknas icke dyrortstillägg.

För verkstadspersonal skall timlönen beräknas nedsatt i enlighet

med av telegrafstyrelsen utfärdade närmare bestämmelser.

§ 7.

Delägare skall erlägga en månadsavgift, som, enligt vad nedan

stadgas, motsvarar hans enligt §§ 5 och 6 beräknade timlön.

Månadsavgiften utgöres dels av grundavgift, motsvarande 7 gånger

den timlön, delägaren har, när avgift första gången erlägges, dels av

tilläggsavgifter, som motsvara erhållna avlöningsförhöjningar och beräknas

enligt nedanstående tabell.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 65.

Katigt. Majtts förslag. Utskottets förslag.

Antalet tjänstår, när avlönings- förhöjning erhålles.

I tilläggsavgift erlägges nedan

angivna mångfald av erhållen

avlöningsförhöjning per

timme.

mindre än 5.....................

.................. 8

5— 9.............

................... 12

10—14.............

....................... 17

15—19.............

......................... 25

20—24.............

.................. 35

25—29.............

..................... 45

mer än 29......................

...................... 60

För del av kalendermånad beräknas avgift såsom för hel månad.

§ 8.

Telegrafverket lämnar årligen det bidrag till pensioneringen, som

tillsammans med delägarnas egna avgifter motsvarar delägarnas pensionsrätt.

§ 9.

Om delägares avlöning nedgår, skola dock avgifter och pensionsunderlag

beräknas efter den förutvarande högre avlöningen.

Delägare fritages från erläggande av avgift för kalendermånad,,

under vilken han 15 dagar eller däröver på grund av sjukdom eller för

fullgörande av värnplikt varit hindrad att tjänstgöra.

§ io.

Rätt till pension inträder:

a) då delägare till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd

av sjukdom, vilken han genom tjänstutövning ådragit sig, av telegrafstyrelsen

prövas icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning och

ej heller anses kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt

fördenskull entledigas;

b) då delägare, som räknar minst 10 tjänstår, antingen till följd av

kroppsskada eller sjukdom i andra fall än under a) sägs eller ock till

följd av väsentligen minskad arbetsförmåga av telegrafstyrelsen prövas

icke vidare kunna behörigen sköta sin befattning och ej heller anses

kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt fördenskull entledigas;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Gå.

Öl

Kung!. MaJ:ta förslag. Utskottets förslug.

skolande för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare

sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning av .legitimerad

läkare utfärdat intyg;

c) då delägare vid avgång från sådan befattning vid telegrafverket,

vilken i detta reglemente avses, uppnått den här nedan stadgade levnadsålder,

under förutsättning tillika att delägaren vid uppnåendet av

nämnda levnadsålder räknar minst tio tjänstår.

Nämnda levnadsålder utgör för män 65 år och för kvinnor 60 år.

§ 1L

1. Vid tjänstårsberäkning må befattningshavaren tillgodoräknas

endast den tid, under vilken han efter uppnåendet av 18 års ålder verkligen

tjänstgjort, därvid avdrag dock ej må ske för den tid, varunder

befattningshavaren på grund av sjukdom eller för fullgörande av värnplikt

varit hindrad att tjänstgöra eller åtnjutit tjänstledighet med bibehållande

av full avlöning eller för fullgörande av offentligt uppdrag eller

för resa, som med vederbörligt tillstånd företagits för egen utbildning.

Avdrag enligt förestående punkt göres endast för hel ledighetsdag.

2. Befattningshavare, som tidigare tillhört pensionskassan och efter

utträde därur åter inträtt såsom delägare i densamma eller som före sitt

inträde i kassan innehaft ordinarie statstjänst eller tjänst, som medför delaktighet

i annan kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie

personal, äger räkna de tjänstår han sålunda intjänat, under förutsättning,

att han ej blivit för fel eller försumlighet skild från sin befattning,

telegrafstyrelsen dock obetaget att, där särskilda förhållanden prövas

därtill föranleda, medgiva rätt till tjänstårsberäkning även för anställning,

från vilken delägare blivit av dylik anledning skild.

3. I fråga om pension för den, som vid avgång från tjänst, med

vilken följer delaktighet i kassan, erhållit pension för annan sådan tjänst

som i punkt 2 sägs, må tjänstår, som beräknats för bestämmande av

den pension, ej ånyo beräknas såsom tjänstår, där det icke på grund

av annan tjänstgöring än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen

grundats, må såsom tjänstår beräknas.

§ 12-

Pension enligt § 10 c) utgår med belopp, som är lika med nedan

angivna % av medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som varit för

delägaren gällande under vart och ett av de fem sista tjänståren.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutslcottets utlåtande Nr 65.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Antal tjänstår.

Procent.

Antal tjänstår.

Procent.

10................

..........25

23.........................

... 57,5

11.................

..........27,5

24.........................

60

12.................

..........30

25.........................

. 62,5

13.................

..........32,5

26........................

65

14.................

..........35

27.........................

... 67,5

15.................

..........37,5

28.........................

... 70

16.................

.........40

29.........................

... 72,5

17.................

..........42,5

30.........................

... 75

18.................

..........45

31.........................

... 80

19.................

..........47,5

32.........................

... 85

20.................

..........50

33.........................

... 90

21.................

..........52,5

34.........................

... 95

22.................

..........55

35 ellei däröver

100

§ 13-

Pension, enligt § 10 a) utgår med belopp, som utgör det enligt § 12

beräknade procenttal, dock minst 70 % av medeltalet av de högsta pensionsunderlag,

som varit för delägaren gällande under vart och ett av

de senaste fem åren eller den kortare tid, han varit delägare i kassan.

Dock skall pensionen utgå med hela detta medeltal, därest de förhållanden,

som grundlagt rätten till pension, omöjliggöra för delägaren att vidare

bidraga till sin försörjning.

§ 14-

Pension enligt § 10 b) utgår med belopp, som utgör det enligt § 12

beräknade procenttal av medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som

varit för delägaren gällande under vart och ett av de senaste fem

tjänståren. Dock skall pensionen utgå med minst 70 % av detta medeltal,

därest de förhållanden, som grundlagt rätten till pension, omöjliggöra

för delägaren att vidare bidraga till sin försörjning.

§ 15. § 15.

Av delägares pension från Av delägares pension från

kassan utgör den del, som svarar kassan utgör den del, som svarar

mot nedan angivna pensionsunder- mot nedan angivna pensionsunder
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65

63

Kungl. Majt:s /''örnlaf/.

lag, statspension; återstoden utgör

avgiftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är ett belopp, som med

200 kronor överstiger 1,000 gånger

timlönen, dock högst 750 kronor.

Utskottets förslag.

lag, statspension; återstoden utgör

avgiftspension.

Pensionsunderlaget för statspension

är ett belopp, som med

200 kronor överstiger 1,000 gånger

timlönen, dock högst 850 kronor.

§ 16.

Delägare, som utan att vara berättigad till pension enligt § 10

upphör att innehava med delaktighet i kassan förbunden tjänst, utträder

ur kassan; och skola för beredande av pension jämlikt lagen den 30 juni

1913 om allmän pensionsförsäkring honom tillgodoräknas de av honom

själv erlagda avgifterna. Åven de av telegrafstyrelsen för honom erlagda

pensionsavgifterna skola tillgodoräknas honom, om han

a) vid entledigandet räknar minst 10 tjänstår och entledigas annorlunda

än efter egen ansökan och utan att avskedet föranletts därav att

han gjort sig skyldig till fel eller försumlighet i tjänsten eller ådömts

straff för grövre brott; eller

j5) entledigats av anledning, som i § 10 b) sägs, innan han räknar

10 tjänstår.

_ Vid delägarens entledigande inbetalar kassan till pensionsstyrelsen

kapitalvärdet av den pensionsrätt, som sålunda tillkommer ho&om.

§ 17-

_ Den pension, som må tillkomma pensionstagare i kassan på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt detta eller annat reglemente

för kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie

personal, räknas såsom del av hans pension från kassan, och skall alltså

sistnämnda pension minskas med det pensionsbelopp, som pensionstagaren

sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

§ 18.

Rätt till pension enligt detta reglemente tillkommer ej den, som

blivit för fel eller försumlighet skild från sin anställning vid telegrafverket,

och ej heller den, som vid avgång från anställningen icke är

svensk medborgare.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Kung!. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 19-

Därest vid beräkning av pensionens belopp detta slutar å bråkdel

av kronor, skall den höjas till närmast högre krontal.

§ 20.

Pension sökes hos telegrafstyrelsen, som utfärdar pensionsbrev.

§ 21.

Pension utgår utom i fall, varom i § 16 sägs, från och med månaden

näst efter den, under vilken anställningen vid telegrafverket upphör.

till och med den månad, under vilken pensionstagaren dör.

§ 22.

Har pensionstagare blivit dömd

till förlust av medborgerligt förtroende

eller till, i stället för avsättning,

straff enligt 2 kap. 17. §

strafflagen, skall han vid den tid,

då nämnda beslut vinner laga kraft,

anses hava förverkat sin statspension.

§ 22.

Statspension utgår ej för tid,

under vilken pensionsberättigad undergår

frihetsstraff, som ej understiger

en månad, eller är intagen å

tvångsarbetsanstalt. Har den pensionsberättigade

anhöriga, vilka för

sitt uppehälle äro beroende av honom,

må dem medgivas rätt att

under tiden uppbära pensionen.

§ 23.

Pension från kassan må, ändock att de för erhållande av pension

föreskrivna villkor uppfyllts, icke förenas med lön eller pension för

annan tjänst, som medför delaktighet i kassa för pensionering av i

statens tjänst anställd icke ordinarie personal, eller för annan statstjänst

förutom i de fall och under de inskränkningar, som här nedan stadgas,

nämligen: „ . ,

1) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken delägaren

åtnjuter lön för annan statstjänst, skall endast avgiftspension utgå.

2) Om pension från kassan skall utgå för tid, under vilken de - ägaren åtnjuter pension för annan statstjänst, skall

a) pensionen utgå utan hänsyn till den andra pensionen, om denna

är lägre eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen

ingående statspensionen är lägre,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

fi5

Kalif/1. Maja» för utaf/. Utskottets förslag.

b) endast avgiftspensionen utgå, om den andra pensionen är högre

eller, om båda pensionerna äro lika, den i den andra pensionen ingående

statspensionen är högre,

c) avgiftspensionen och halva statspensionen utgå, om både avgiftspension

och statspension äro lika för båda tjänsterna.

Härvid skall pension för statstjänst, som icke medför delaktighet i

kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie personal,

av Kungl. Maj:t fördelas i stats- och avgiftspension.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall dock iakttagas följande:

3) Pensionen må icke i något fall utgå med lägre belopp, än att

summan av pension och lön eller av de båda pensionerna blir lika med

pensionens normala belopp.

4) Om enligt dessa bestämmelser summan av pension och lön eller

av de båda pensionerna skulle understiga tre tusen kronor, må avdrag

å pensionsbeloppet äga rum endast i den mån, som erfordras för att

pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen icke må

överstiga tretusen kronor.

§ 24.

I den mån pensionskassans inkomster icke erfordras för löpande

utgifter, anses de som lån till telegrafverket, som är skyldigt att därå

gottgöra kassan ränta efter 3,8 %.

§ 25.

Vart femte år skall telegrafstyrelsen låta genom sakkunnig person

undersöka kassans ställning. Visar ställningen överskott, lämnas detta

till telegrafverket; visar den brist, täckes denna av telegrafverkets

medel.

§ 26.

Telegrafstyrelsen äger meddela de närmare föreskrifter, som må

erfordras vid tillämpningen av detta reglemente.

§ 27.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1918.

1 fråga om befattningshavare, antagen före nämnda dag, gälla i

nedannämnda avseenden följande

Bihang till riksdagens protokoll 1917. S sand. 50 käft. (Nr 65.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

Ilunffl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Övergångsbestämmelser

för befattningshavare, som äro anställda i tjänst före den 1 januari 1918.

1) Grundavgiften för befattningshavare med dag- eller timavlöning

beräknas efter den timlön, som tillkommer honom den 1 januari 1918,

och utgör den mångfald av denna timlön, som angives i nedanstående

tabell:

2) Vid bestämmande av tilläggsavgift räknas endast tjänstår, som

intjänats efter den 1 januari 1918.

3) Vid bestämmande av statspension räknas alla de tjänstår, delägaren

intjänat såsom innehavare av befattning, som i § 5 sägs. Vid

bestämmande av avgiftspension räknas endast tjänstår, som intjänats

efter den 1 januari 1918, dock att avgiftspension för den, som vid sin

pensionering uppnått den i § 10 c) stadgade levnadsålder eller räknar

35 tjänstår, icke må understiga den avgiftspension, som enligt § 12

motsvarar 10 tjänstår och medeltalet av den avlöning, efter vilken befattningshavarens

avgift under de sista fem åren beräknats eller skolat

beräknas, därest detta reglemente varit gällande.

Befattningshavares

ålder den Vi 1918.

Mångfald.

Mindre än 30 år

30—34 år ...........

35—39 » ............

mer än 39 år......

7

8

9

10

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:354 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna befatt s. 1 i texten