Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

1917-06-16 · 86 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 78 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:70, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni kl. 5 e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Utskottet vill till en början erinra, att de förändringar i reglementet

som innevarande år ansetts erforderliga, äro mera omfattande än vanligt,

beroende på den av riksdagen beslutade omorganisationen av riksgäldskontoret

m. m.

I § 5 har införts riksdagens beslut angående reseersättning till fullmäktiges

suppleanter.

Då med hänsyn till nämnda omorganisation en ändring beträffande

fördelningen av arbetet mellan deputerade m. m. ansetts böra äga rum,

bar i överensstämmelse härmed § 9 erhållit förändrad lydelse.

Efter det anslagen till ränta och amortering å statsskulden blivit uppförda

i riksstaten, vilket varit fallet från och med år 1914, hava de käft karaktären

av bestämda anslag; och har likvidations- och amortissementsfondens

uppgift varit att reglera å dessa anslag uppkommande brister eller överskott.

Sedan på grund av riksdagens beslut samtliga anslag till förräntning

och amortering av statsskulden förändrats från att vara bestämda anslag

till förslagsanslag (resp. förslagsanslag, högst), vilkas överskott eller

brister, liksom övriga förslagsanslag, regleras av statsverkets kassafond, torde

likvidations- och amortissementsfonden kunna från och med år 1918 upphöra.

Härigenom vinnes avsevärd förenkling i anslagsbokföringen. Fondens

tillgångar, som företrädesvis utgöras av kapital- och räntevinster, vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 70.

uppkommit å utestående annuitetslikvider och sedermera i sin ordning förräntats,

torde lämpligen kunna överföras till fonden för statsskuldens amortering.

De belopp, som erfordras för ränta och amortering å statsskulden,

skola för framtiden lyftas å de för sagda ändamål å riksstaten anvisade

förslagsanslagen samt överföras till en fond, benämnd fonden för annuitetslikvider.

Denna fond består av det samlade beloppet av tillsvidare icke

disponerade anslagsmedel för förräntning och amortering av statsskulden,

vilka medel t. o. m. år 1916 varit fördelade å speciella annuitets- och förräntningskonti

för de särskilda statslånen. Fonden för annuitetslikvider är

följaktligen av helt annan natur än likvidations- och amortissementsfonden;

den motsvarar nämligen riksgäldskontorets skuld å utelöpande förfallna

obligationer och kuponger. Fonden för annuitetslikvider, vars belopp vid

1917 års början utgjorde kronor 20,484,274: 56, är på grund av sin natur

icke avsedd att förräntas.

Bestämmelserna angående sistnämnda fond hava införts i § 20.

De belopp, som av riksdagen anvisats till avbetalning å statsskulden,

böra efter genomförandet av det nya bokföringssystemet direkt tillgodoföras

den i § 21 omförmälda fonden för statsskuldens amortering. Nämnda

paragrafs första stycke har därför erhållit förändrad lydelse.

Den omläggning av riksgäldskontorets räkenskaper, som ägt rum fr. o. m.

detta års början, erfordrar en omformulering av § 22 mom. 1 och § 23.

De utestående järnvägs- och byggnadslånen kunna icke längre anses såsom

en riksgäldskontorets fordran, då de omedelbart efter det de influtit till

riksgäldskontoret skola redovisas till statsverket såsom inkomst å olika riksstatstitlar.

Till följd därav komma utestående belopp å dessa lån att för

framtiden bokföras bland riksgäldskontorets fordringar inom linjen. De

delar av järnvägslånefonderna, som icke utbetalts till låntagare, bokföras

däremot givetvis fortfarande såsom riksgäldskontorets skuld å anslagen till

respektive allmänna järn vägslånefonden och bibanelånef onden. Vad beträffar

den s. k. allmänna byggnadslånefonden, är denna helt och hållet

tagen i anspråk, och avsättningar till densamma äga som bekant numera

icke rum. De utestående fordringarna å lån från denna fond behandlas

efter bokföringsreformen, på sätt ovan angivits beträffande jämvägslånef

ond erna.

På grund av nu berörda förhållanden har i § 22 mom. 1 första stycket

och mom. 2 införts ett tillägg, angivande, att där omförmälda medel bok
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

3

föras å respektive fond, endast i den mån de icke blivit tagna i anspråk.

Andra stycket av § 22 mom. 1 har även omformulerats.

I § 22 mom. 3 har vidtagits den jämkning, som föranledes därav att

fordringarna å järn vägslånen icke kunna anses vara riksgäldskontorets utan

statsverkets.

§ 24 stycket 2 har på grund av den nya grupperingen fr. o. m. 1918

av anslagen under riksstatens elfte huvudtitel erhållit ändrad lydelse.

I §§ 25—30 har ordet »uppdebitera» utbytts mot »bokföra».

I §§ 27 och 28 hava företagits de förändringar, att uppgifterna angående

de beräknade beloppen av inflytande räntor och kapitalavbetalningar

å järnvägs- och byggnadslånefonderna samt vad som i § 28 haft avseende

å statens lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag utgått.

I § 30 hava orden »likvidations- och amortissementsfonden» utbytts

mot »fonden för annuitetslikviden».

Omgrupperingen av anslagen under riksstatens elfte huvudtitel har

nödvändiggjort en genomgående omarbetning av reglementets § 32, avdelningarna

1—4. Jämväl avdelningarna 5 och 6 i samma paragraf hava

undergått viss omarbetning.

Under avdelning 1, efter omgrupperingen avseende riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus, hava upptagits bestämmelserna

i förutvarande avdelningarna 1 och 2. I avdelning 1 mom. a)

har bestämmelsen angående rätt för riksdagsman att i viss utsträckning

erhålla ersättning för under riksdagen företagen resa till hemorten, varom

bestämmelse återfinnes i riksdagsordningens § 12, utgått. I stället har i

ifrågavarande moment införts föreskrift angående utbetalandet av den ersättning,

som jämlikt riksdagens beslut kan komma att utgå till riksdagens

personal vid olycksfall i arbete.

I avdelning 1 mom. c) hava införts de förändringar, som föranledas

av riksdagens beslut med anledning av bankoutskottets utlåtande nr 6

angående eu uppslagsbok över 1917 års riksdag.

Momenten d) och e) kvarstå oförändrade.

Då de under mom. f), h), i) och k) omförmälda uppdragen äro slutförda,

hava bestämmelserna i nämnda moment utgått. Moment g) överföres

till avdelning 2.

I stället hava i den nya avdelning 1 införts bestämmelser med anledning

av följande av innevarande års riksdag fattade beslut, nämligen:

1. angående årligt understöd åt skulptören Sven Andersson;

2. angående utarbetande av register över kyrkomötets protokoll;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 70.

3. angående utarbetandet av personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1809—1806;

4. angående bidrag till tryckningen av andra delen av arbetet »Helgeandsholmen

och Norrström från äldsta tid till våra dagar».

Moment a) i förutvarande avdelning 2, har insatts i avdelning 1,

varemot bestämmelsen i mom. b) hänförts till den nya avdelning 2.

Sista stycket i förutvarande avdelning 1 innehåller bland annat bemyndigande

för fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och

revisionskostnader m. m. avföra kotsnaden för tryckning'' av militieombudsmannens

ämbetsberättelser. Kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsberättelse

bestridas av förslagsanslaget till justitieombudsmannen och hans

expedition, ehuru någon bestämmelse därom ej återfinnes bland de villkor,

riksdagen fastställt beträffande detta anslag. Det får givetvis anses såsom

en oegentlighet, att kostnaderna för ifrågavarande två berättelser utgå av

olikartade anslag. Då berättelserna inbindas bland riksdagshandlingarna

och väl böra anses tillhöra dessa, synes det naturligaste vara, att kostnaderna

för deras tryckning bestridas av anslaget till riksdagskostnader m.m.

I överensstämmelse härmed har i avdelning 1 införts ett moment angående

bestridandet av kostnaderna för dessa berättelser.

Senare delen av sista stycket i förutvarande avdelning 1 innehåller

uppdrag för fullmäktige att hyra lokal åt militieombudsmannen samt att

av anslaget till riksdagskostnader m. m. utbetala kostnaden för hyra och

uppvärmning av lokalen ävensom uppkommande flyttningskostnad. Enligt

utskottets mening synes det riktigare, att dessa kostnader bestridas av förslagsanslaget

till militieombudsmannen och hans expedition och hava i enlighet

härmed nu ifrågavarande bestämmelser överflyttats till avdelning 6.

Anslaget under avdelning 1 har, på grund av i riksgäldskontoret verkställd

beräkning, i 1918 års riksstat uppförts med ett belopp av 1,373,000

kronor.

Efter omgrupperingen kommer avdelning 2 i § 32 att omfatta avlöningar

och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen d. v. s.

huvudsakligen förutvarande avdelning 4.

Moment a) i denna har omredigerats i anledning av de förändrade

bestämmelserna rörande arvoden till fullmäktige och deputerade, vilka

föreskrifter skola gälla fr. o. m. år 1918.

Nya moment hava införts, nämligen angående rätt för fullmäktige

att disponera erforderligt belopp till arvoden åt extra personal vid riksdagens

hus angående ersättning vid olycksfall i arbete till personalen vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoufslcottets memorial Nr 70.

riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens lins, angående utbetalandet

av de pensioner, som skola utgå från riksgäldskontoret, samt angående

bibehållande av riksgäld skontorets änke- och pupillkassas rätt till

statsbidrag.

Bestämmelserna i mom. g) av förutvarande avdelning 1 och mom. b)

av förutvarande avdelning 2 hava införts i den nya avdelningen 2.

De förutvarande bestämmelserna i avdelning 4 hava ock — utöver

vad ovan blivit nämnt — underkastats en del jämkningar.

■1 ^ avdelmn^ — hax, på grund av i riksgäldskontoret

verkställd beräkning, i riksstaten för år 19IS upptagits med 19(5,000

kronor.

Förutvarande avdelning 3 kvarstår oförändrad.

Avdelning 4 omfattar > kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra

omkostnader för statskulden».

Från detta anslag skola utgå dels riksgäldskontorets kontorsexpenser

såsom utgifter för städning, anskaffning av inventarier och förbrukningsartiklar,

underhåll av inventarier, belysning m. in., dels och utgifter för

inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer m. m. samt inlösningsprovisioner.

Detta anslagsbelopp har för år 1918 bestämts till 90,000 kronor.

Avdelning 5 kvarstår i huvudsak oförändrad.

* Då kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens ämbetsberättelse

för framtiden ansetts höra utgå av anslaget till riksdagskostnader, balanslaget

till justitieombudsmannen och hans expedition nedsatts med 3,000

kronor och för år 1918 bestämts till 34,000 kronor i stället för föreslagna

37,000 kronor.

Orden »att gälla från och med år 1917», omedelbart före Do), hava

utgått.

I 8ro) angående expensanslaget å 1,200 kronor hava orden »från

vilket anslag emellertid icke må utgå kostnaderna för tryckning m. m. av

justitieombudsmannens ämbetsberättelser > utgått.

Det omedelbart därpå följande stycket angående tillämpning av äldre

bestämmelser till 1916 års utgång har även utgått. Detsamma är förhållandet

med sista stycket i avdelningen angående täckandet av brist å expensanslaget,

då justitieombudsmannen icke till riksdagen avlåtit någon framställning

angående täckande av under år 1916 uppkommen brist å samma

anslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Avdelning 6 kvarstår i huvudsak oförändrad.

Då kostnaderna för hyra och uppvärmning av militieombudsmannens

lokal ansetts böra för framtiden utgå av förslagsanslaget till militieombudsm

ann en och hans expedition, har detta anslag höjts med ett belopp av

3,000 kronor och för år 1918 bestämts till 43,000 kronor.

Orden »att sålla från och med år 1917» hava även här ansetts böra

o

utgå. Detsamma gäller avdelningens sista stycke angående äldre bestämmelsers

giltighet till 1916 års utgång.

Ett nytt moment har tillfogats av innehåll att till bestridande av kostnaderna

för hyra för militieombudsmannens expeditionslokal ävensom lokalens

uppvärmning må användas ett anslag av 3,000 kronor för år. Då

dessa kostnader kunna växla under olika år, har synts lämpligt, att giva

detta anslag förslagsanslags karaktär.

I slutet av avdelning 6 har intagits såsom ett särskilt stycke riksdagens

bemyndigande för fullmäktige att ombesörja hyrande av lokal för

militieombudsmansexpeditionen.

Med anledning av riksdagens beslut angående anslag för bortarbetande

av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens expedition hava vederbörliga

bestämmelser intagits i ifrågavarande avdelning.

I § 32 hava såsom en sista avdelning — dock utan nummerbeteckning

— införts dels de föreskrifter, som av innevarande års riksdag meddelats

angående krigstidstillägg och krigstidshjälp till befattningshavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens hus och riksdagens bibliotek ävensom vid justitieombudsmannens

och militieombudsmannens expeditioner, dels ock de bestämmelser,

som av riksdagen fastställts i fråga om tillfälliga arvodestillägg

och ersättningar till den vid 1917 års riksdag anställda personalen.

Slutligen har ock i sammanhang härmed angivits, att de belopp, som

av riksgäldskontoret utbetalas på grund av nämnda föreskrifter och bestämmelser,

skola utgå av de under elfte huvudtiteln i riksstaten för år 1917 uppförda

anslag, vilka omförmälas i avdelningarna 1, 2, 4, 5 och 6 av 32 §

i förutvarande reglemente.

I § 33 finnas upptagna de i riksstaten uppförda anslagen till räntor

och avbetalningar å statsskulden. Dessa anslag hava varit bestämda och

sålunda icke fått överskridas. Likvidations- och amortissementsfonden har

fungerat såsom en statsverkets andra kassafond genom att ersätta tillfälliga

brister å vissa av dessa anslag med besparingar å andra. Såsom förut

nämnts, har i det förändrade bokföringssystem, som tillämpas från och med

detta år, likvidations- och amortissementsfonden uteslutits, ehuru densamma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 66.

7

ännu icke kunnat avföras, då därtill fordras riksdagens medgivande. Eu

av förutsättningarna för nämnda fonds försvinnande är emellertid, såsom

förut anförts, att anslagen till räntor och avbetalning å statsskulden förändras

till förslagsanslag.

I enlighet härmed har ordet »anslag», som återfinnes på två ställen i

§ 33, utbytts mot »förslagsanslag», varjämte i stället för orden »likvidations-

och amortissementsfonden» införts »fonden för annuitetslikvider».

Andra avdelningen av förutvarande § 34, innefattande bestämmelser

i fråga om likviderandet av köpesskillingen för Mora—Vänerns järnväg, bör

utgå, då där omförmälda åtgärder blivit vidtagna.

Övriga förändringar i § 34 hava föranletts av statsregleringen för år

1918.

I § 36 hava införts de belopp, som i riksstaten upptagits såsom kapitalökning

för år 1918 till järn vägslånefonden och bibanelånefonden.

Sedan riksgäldskontorets kassörs befattning med underskrivande av

checker å riksgäldskontorets giroräkning upphört och överflyttats å kamreraren

(riksgäldskommissarien), har erforderlig ändring vidtagits i § 37.

På grund av det förändrade bokföringssätt, som från och med innevarande

års ingång kommit till användning i riksgäldskontoret, torde riksgäldskontorets

huvudbok för framtiden kunna komma att föreligga avslutad

och granskad avsevärt tidigare än vad hittills varit fallet. De i § 40 angivna

tidpunkterna härför torde alltså för framtiden kunna förändras. Då

det emellertid är önskligt, att någon erfarenhet vinnes rörande tiden för

fullbordandet av bokslutet för innevarande år, torde de nuvarande bestämmelserna

lämpligen böra tills vidare kvarstå. Av samma skäl torde någon

ändring av bestämmelsen i § 41 nu icke böra vidtagas.

Vad beträffar andra stycket av § 40, har vidtagits en ändring i avseende

å omfattningen av de rapporter, som månatligen skola avlämnas till

statskontorets riksbokslutsbyrå. .Efter det räkenskapsreformen blivit inom

riksgäldskontoret fullständigt genomförd, komma nämligen dessa rapporter

att omfatta icke blott riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna

och riksstatsutgifterna samt uppgift å riksgäldskontorets sammanlagda kassatillgång

vid månadens början och slut utan även de förändringar, som under

månaden ägt rum i avseende å riksgäldskontoret tillhöriga eller av

detsamma förvaltade medel.

De nya avlöningsstaterna för befattningshavare i riksgäldskontoret och

vid riksdagens hus hava medfört förändrade villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staterna stadgade avlöningsförmåner m. m. Till följd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banlcoutskottets memorial Nr 70.

därav har erforderlig omarbetning av §§ 67, ''78, 79, 80 och 81 vidtagits.

I § 67 hava införts bestämmelserna under D i utskottets utlåtande

nr 45, och omedelbart därefter hava införts de bestämmelser, som återfinnas

under II i nämnda utlåtande. Slutligen har i paragrafen intagits

föreskrift därom att de gamla villkoren och bestämmelserna skola gälla

beträffande tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus till

innevarande års utgång och beträffande tjänstinnehavare vid riksdagens

bibliotek tills vidare.

De förutvarande §§ 78, 79 och 80 angående pensionering av tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagen hus

hava sammanslagits till en paragraf, vilken innehåller de bestämmelser,

som återfinnas under E i utskottets ovannämnda utlåtande.

I en ny paragraf, 79, har införts föreskrift om de gamla pensionsbestämmelsernas

giltighet till innevarande års utgång och för biblioteket

tills vidare.

Under § 80 hava införts de bestämmelser angående kvinnliga biträden

i riksgäldskontoret, vilka återfinnas under E i utskottets ovannämnda utlåtande

nr 45. Även i denna paragraf har angivits, att de gamla bestämmelserna

gälla för tiden till innevarande års slut.

Med anledning av framställning från fullmäktige har utskottet i sitt

utlåtande nr 28 hemställt, att riksdagen ville besluta, att under en särskild

avdelning i riksgäldskontorets reglemente intagas bestämmelser angående

ersättning för olycksfall i arbete till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens

hus ävensom riksdagen, dess utskott och delegationer, och som

enligt lagen den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare.

Sedan riksdagen bifallit denna utskottets hemställan, hava i § 81 och

under rubriken »Angående ersättning för olycksfall i arbete» införts de

bestämmelser härom, som finnas formulerade i utskottets berörda utlåtande.

Yid gällande reglemente äro såsom bilagor fogade de bestämmelser,

som av 1906, 1910 och 1916 års riksdagar meddelats angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden. Då de statslån till anläggning av enskilda

järnvägar, för vilka 1906 års riksdag anvisat medel, numera äro,

med undantag av några obetydliga belopp, utbetalade till låntagande, och

någon lyftning av de i riksgäldskontoret ännu innestående restbeloppen ej

torde komma att under framtiden äga rum, synes det ej vara erforderligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

9

att vidare i reglementet intaga 190(5 års bestämmelser angående låneunderstöd

från ovannämnda fond.

Det år 1916 utfärdade reglementet åtföljes vidare av ett avtryck av

de bestämmelser, som av 1911 och 1916 års riksdagar meddelats angående

låneunderstöd från den s. k. bibanelånefonden. Vid sistnämnda riksdag

höjdes räntefoten för de lån, som komme att utlämnas från nämnda fond,

från 5 till 54/10 varjämte vissa ändrade föreskrifter meddelades i fråga

om beräkningen av den s. k. anståndsräntan å samma lån. I följd härav

erhöll ock mom. 7:o) av de ursprungliga bestämmelserna rörande bibanelånefonden

viss förändrad lydelse. Då emellertid forsta utbetalningen från

denna fond verkställdes i december månad 1916 och sålunda först efter

det berörda förändring skedde, kommer den nya formuleringen av nämnda

moment att lända till efterrättelse beträffande samtliga de järnvägsbolag,

som erhålla lån från fonden; och har det vid sådant förhållande synts

lämpligt att i det nya reglementet intaga nämnda moment endast i den

avfattning, detsamma erhållit vid 1916 års riksdag. Vidare har det synts

ändamålsenligt att sammanföra alla för bibanelånefonden gällande bestämmelser

under en gemensam rubrik, vilken formulerats »Av 1911 års riksdag

meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med

däri av 1916 års riksdag beslutad ändring». Grenom en not omedelbart

efter mom. 7 :o) har angivits, att detta moment erhållit sin nuvarande

lydelse genom beslut av sistnämnda års riksdag.

Ehuru de i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaterna för tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret och riksdagens hus fortfarande skola tilllämpas

till 1918 års början, då de nya avlöningsstaterna träda i kraft,

synes det ej vara behövligt att i reglementet införa förstnämnda stater.

Däremot har genom en anmärkning vid de nya avlöningsstaterna för tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret och riksdagens hus angivits, att de äldre

staterna gälla till utgången av år 1917.

Vidare hava i en not under den första av berörda avlöningsstater införts

de bemvndiganden som innefattas under I och K av utskottets hemställan

i dess utlåtande nr 45, nämligen angående förordnande av vissa tjänstemän

tills vidare resp. till innevarande års utgång.

Beträffande avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek

har vid innevarande riksdag vidtagits den ändring, att arvodet till den

amanuens vid biblioteket, som tjänstgör endast under pågående riksdag,

höjts från 5 kronor till 8 kronor om dagen. Vidare har åt amanuensen

Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Ii. Höckert beviljats ett personligt lönetillägg för år 1917 av 1,000 kronor.

Nämnda avlöningsstat har därför ändrats i nu angivna avseenden.

Slutligen har Riksdagens beslut om pension åt änkan Levin införts i

pensionsstaten.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater

och pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 16 juni 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutvkoitets memorial Nr 70.

11

Reglemente för riksgäldskontoret,

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till hända;

dj att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoidskottets memorial Nr 70.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3-

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdagutses

i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig-, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, skall från och med år 1918

äga uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller

bliva bestämda för ledamot av riksdagen.

§ 6-

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 70.

13

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9-

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden

meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga

förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen

ävensom vaktbetjänte ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela

föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst.

Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper

det uppdrag, tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 70.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och. efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

15

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga central kassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BanJcoutskoitets memorial Nr 70.

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Majtts befallningskavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor

till inlösen.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp

vid Hästböna års slut finnas summariskt uppgivna uti eu vid detta reglemente

fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga

återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfabna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enbgt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderhga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna

inlösen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 70.

17

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontor»

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontor

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Jämväl kan svensk

undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken

såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp.

Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller

i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan

stadgas.

2. Av de medel, 30,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av

kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara pla
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Kr 70.

cerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska

valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Magt täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvidei-,

till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda förslagsanslag till

förräntning och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels och de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd eu fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen. Till samma fond skall överföras

behållningen vid 1917 års utgång av likvidations- och amortissementsfonden,

vilken vid nämnda tidpunkt skall uppköra.

Behållningen av fonden för statsskuldens amortering skall av fullmäktige

förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas

antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp

eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 70.

19

riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering

skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor^ förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.

Statsverkets kapitalfordringar vid 191G års utgång å från fonden utgivna

lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,

finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

a\ vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utlämnade

lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24‘

De tjanstmnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 70.

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock till 1917

års utgång av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid

riksgäldskontoret samt därefter tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar

och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder

(överskott)», allmänna jämvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper

bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna

jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riks
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

21

gäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroriikning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

Statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i män av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationskandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1918, under gruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.*, uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 1,373,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskotttens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 70.

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader ock dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § SI här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) det understöd av 2,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien

hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok

över 1917 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige

att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras

att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt

annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som

skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt

och senast den 1 augusti 1917 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret

för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas

till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag

beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari

1917 under hans återstående livstid;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

23

//) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbetende och

tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll

jämte bihang för åren 1868—1915;

h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för

påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister

till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

i) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor

såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete

»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att

till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels och ett belopp av 500

kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar;

. Ä) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

l) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag, 196,000 kronor.

1 Öl användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

o a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor

om åiet. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden

9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära

reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde

företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,

som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.

För tiden till 1917 års utgång skola dock utgå arvoden och resekostnadsersättning

enligt § 32 avd. 4 mom. a) i det av 1916 års riksdag utfärdade

reglementet; och äger förste deputeranden att till nämnda tid Uppbära

jämväl där omförmälda tilläggsarvode av 3,000 kronor för året räknat;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater

med tillhörande villkor och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela

nämnda tjänstinnehavare andra arvoden än de i avlöningsstaterna

bestämda;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 70.

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige

att använda ett förslagsanslag av .12,000 kronor för år;

e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige

disponera erforderligt belopp;

j) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse

i § 81 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av

olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus;

g) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidna,

obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.

generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år

disponera en summa av högst 225 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av

riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver eu fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjåntes vid f. d. generalassistanskontoret

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

Från kassan må, för beredande av dyrtidstillägg under år 1917

åt kassans pensionärer, utbetalas ett belopp av högst 1,300 kronor,

och må kassan utan avseende å den höjning av pensionerna, som genom

utbetalning av nämnda dyrtidstillägg kommer att inträda, bibehållas vid sin

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Kr 70.

hittillsvarande rättighet att under viss förutsättning erhålla statsbidragav

intill 2,250 kronor.

8. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens

bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års

riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, Underhåll av inventarier,

belysning m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. in. samt inlösningspro vision er.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 34,000 kronor.

■ Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen

som ej utgör tjänstgör löspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär justiiieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 54 käft. (Nr 70.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 70.

2:o) fl) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest lian innebar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken ban uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att för sekreteraren bos justitieombudsmannen är bestämd en

begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd

en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola

likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500

kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innebar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

4:o) fl) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej

utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och

efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av

250 kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen,

emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens

gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning

m. m.;

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 70.

27

hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och

tryckfri hetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande,

mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna

för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket

ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles

skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000

kronor.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 43,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2ro) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskotlets memorial Nr 70.

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest lian vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3: o) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen

är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola

anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som

ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav

1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter

15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent

å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full

sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör

tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare 200 kronor;

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100

kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

29

ocli bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp

av 250 kronor årligen;

7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor

och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)

a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom

sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,

må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt

de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo

den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning

hos militieombudsmannen; och

b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna

sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft

sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor

för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked;

9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens

förfogande att användas till befordrande av göromålens gång

inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen

att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman,

som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen

må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande

räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen

ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag

av 3,000 kronor för år; och bar riksdagen uppdragit åt fullmäktige

att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition

ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande

av uppkommande flyttningskostnad.

1917 års riksdag har dels medgivit, att för bortarbetande av uppkommen

arbetsbalans å militieombudsmannens expedition militieombuds
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutshottets memorial Nr 70.

mannen må av 1917 års förslagsanslag till avlöning, resekostnader och

expenser in. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda högst

tvåtusen kronor, dels och för år 1918 för enahanda ändamål anvisat likaledes

högst 2,000 kronor.

Riksdagen har år 1917

1 ro) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt de

grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 14 maj 1917

avgivna utlåtande nr 3, må under år 1917 utgå till befattningshavare vid

riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels ock bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen

till riksdags- och revisionskostnader, till kostnader för riksdagens

hus samt till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret

använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år

1917 utgå till befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt

de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat

justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till

avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans

expedition använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år

1917 utgå till befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt

de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöning,

resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och

hans expedition använda erforderligt belopp.

4: o) dels medgivit

a) att ett tillfälligt tillägg av femton procent av månads- och dagarvoden

må, med här nedan under b) och c) angivna undantag, utgå till

den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda personalen, ävensom att ett

dylikt tillägg må utgå jämväl å arvodet till den eller de personer, som

upprätta register över kamrarnas protokoll med därtill hörande bihang;

b) att ett tillfälligt tillägg av tjugu procent av månads- och dagarvoden

må utgå till den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda vaktpersonalen;

c) att från åtnjutande av ifrågavarande tillägg må undantagas den per
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

31

sonal, som för sin tjänstgöring vid 1017 års riksdag redan erhållit tillfälligt

arvodestillägg; och

d) att de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen

fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra

militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring

hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning

under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för

tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av

militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt

tillägg;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att av anslaget till

riksdags- och revisionskostnader utbetala ifrågavarande arvodestillägg och

ersättningar.

§ 33.

De förslagsanslag, som finnas i riksstaten för år 1918 uppförda under

anslagsgrupperna >räntor å statsskidden m. m.* och »utgifter för kapitalökning,

avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga

å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för

annuitetslikvider.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskott ds memorial Nr 70.

Dessa förslagsanslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amortering-slån.

Till ränta och amortering

1880 års lån...............................

1886 * > ...............................

1890 * » ...............................

1899 * » ...............................

B. Statsräntelånen.

3,6 % lånet ..........................

1888 års lån..........................

1894 > > ..........................

1900 » » ..........................

1904—1906 års lån.................

1907 års lån.........................

1908 » » ..........................

1911 » » ..........................

1913 » » .........................

1914 » » ........................

1916 » » .........................

1917 ...........................

C. Övrig statsskuld.

Kommunlån ..........................................

Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån!

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån av år 1898 .....................i

» » 1902 .....................

Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligat

tionslån av år 1896 1/1...........................

» > 1896 V9...........................

> » 1903..............................

> » 1914..............................

Årsanslaget till H. M. Konungen ...............

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1

i kvarteret Lejonet i Stockholm ............j

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

Ränta å Göta kanals reparationsfond.........|

1). Ränta å medgiven och beräknad, ejj

verkställd upplåning ........................!

Till räntor

Till avbetalning

Summa

1,898,200

3,375,900

5,274,100

1,882,200

—

600,000

—

2,482,200

—

816,800

—

687,200

—

1,504,000

—

1,082,000

—

441,400

—

1,523,400

3,012,840

3,012,840

_

725,500

—

725,500

—

506,400

—

—

506,400

—

1,271,200

—

—

—

1,271,200

—

2,766,960

—

—

—

2,766,960

—

1,638,000

—

—

1,638,000

—

2,043,000

—

2,043,000

—

2,880,000

—

—

2,880,000

—

3,240.000

—

—

—

3,240,000

—

8,155,000

—

—

—

8,155,000

—

5,925,000

—

—

—

5,925,000

—

3,500,000

—

—

3,500,000

10,680

49,100

59,780

_

22,600

—

19,000

~

41,600

—

52,480

35,000

87,480

—

29,120

17,000

—

46,120

—

57,080

_

51,000

_

108,080

—

14,320

—

13,000

—

27,320

—

134,575

—

63,000

197,575

—

49,500

—

—

_

49,500

—

300,000

—

—

_

300,000

—

90,000

_

_

90,000

—

7,500

—

—

—

7,500

—

7,045

—

—

—

7,045

—

15.000,000

—

_

—

15,000,000

—

57,118,000

—

5,351,600

—

62,469,600

—

§ 34.

1. Av riksgäldskontoret skola upplånas ock enligt Kung]. Maj:ts disposition

utbetalas följande av riksdagen år 1917 beslutade och i riksstaten

för år 1918 uppförda anslag:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

33

a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Postverket-,

för tillbyggnad av centralpostkuset i Stockholm ............ kr. 300,000: —

» nybyggnad » posthus i Linköping ........................... » 210,000: —

» inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny

posthusbyggnad därå ................................................... » 700,000: —

> nybyggnad av posthus i Gällivare .............................. » 100,000: —

Telegrafverket:

för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 2,475,000: —

» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

...................................................................... » 12,500,000: —

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar ............................................................ kr. 8,903,600: —

» täckande av brist å vissa till utförande av nya byggnader

och anläggningar beviljade anslag............... » 1,252,900: —

» inköp av mark, som erfordras för utvidgning av

vissa järnvägsstationer ............................................. » 800,000: —

» ombyggnad av Malmö statsbangård ........................ s 500,000: —

» utförande av vissa förändringar vid centralstationen

i Stockholm ...................................................... » 1,550,900: —

» anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg » 1,000,000: —

> utvidgning av Yästanfors station .............................. » 100,000: —

» » > Ockelbo station.................................... » 150,000: —

» » » spårsystemet vid bangården i Mjölby » 106,000: —

» » » » » Yärtan..................... » 400,000: —

» ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö ........................................................ » 600,000: —

» uppförande av lokomotivstation i Örebro................. > 175,000: —

» » » » vid Krylbo............... » 290,000: —

» » » plåtslagarverkstad vid Notviken...... » 300,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby .......................................... » 1,800,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Aneby och Sandsjö................................................... > 2,700,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 70.

för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår från

Örebro över Hallsberg till Laxå ........................ kr. 500,000:

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna m. m.................................... » 75,000:

» omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg » 200,000:

» förvärv av järnvägen Mora Nore t—Orsa ............... » 1,290,000:

» anläggande av bro från Mora station till järnvägen

Mora Noret—Orsa ....................................... » 500,000:

» ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån > 800,000:

» uthyrning av svagströmsledningar vid bandelen

Kiruna—Riksgränsen................................................ » 150,000:

> påbörjande av elektrifieringen av linjen Kiruna—

Svartön........................................................................ » 3,500,000:

d fortsättning av statsbanan .Sveg—Brunflo ............... » 2,500,000:

» järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska

järnvägsnäten ............................................................ » 1,230,000:

» fortsättning av inlandsbanan mellan Yolgsjön och

Gällivare .................................................................... » 4,000,000:

» påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting............... » 1,000,000:

» anskaffande av rullande materiel................................. » 13,000,000:

Statens vattenfallsverk:

för utbyggnad av Stallbackakanalen m. m...................... » 115,000:

» fortsättande av arbetena med Södertälje kanals

ombyggnad.................................................................. 4 600,000:

» utbyggnad av Trollhätte kraftstation........................ > 3,620,000:

» » » Porjus kraftstation .............................. » 1,075,000:

» utvidgning av Västerås ångkraftstation..................... * 500,000:

» regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde ......... » 20,000:

» förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid

Motala ....................................................................... » 100,000:

» inköp av vattenfall och fastigheter m. m................ » 2,000,000:

» distributionsanläggningar ............................................. » 4,000,000:

b) * Utgifter för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»:

för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000:

» > å fonden för bibanor inom vissa delar

av riket.....

> 2,000,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 70.

.''lo

för kapitalökning å lånefonden för tjänstemannasam
-

hället vid Mörby...........................

.. kr.

200,000

—

>

»

å odlingslånefonden''...........................

400,000

—

»

>

å torvindustrilånefonden .................

650,000

—

»

å egnahemslånefonden .....................

6,500,000

—

>

*

å norrländska nyodlingsfonden ......

$

80,000

—

>

å täckdikningslånefonden ...............

»

140,000

—

»

å allmänna nyodlingsfonden............

30,000

—

J

å norrländska andelsmejerifonden ...

150,000

—

c) Spannmålslagerhus m. m.

för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus......... kr. 8,000,000: —

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 34 bär ovan omförmälda, i riksstaten för år 1918 under »Utgifter

för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna

järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av

riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att

i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar

till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot

för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

BankoutsJcottets memorial Nr 70.

samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) och en annan

tjänstinnehavare i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna

i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning

i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

37

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda

formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift

å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 70.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 43.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

B anka utskottets memorial Nr 70.

39

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flera handlingar.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde a de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i man av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

41

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, lata upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70).

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 70.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den arliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshy po t ekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse eu inspektor för

utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

43

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även ban mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insattes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas böljan; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret

och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och

bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 70.

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst ses timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns

skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med

förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missr

äkningspennin gar.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens

hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgälds

kontoret eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas.

4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,

förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden

i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän

i samma verk under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets memorial Nr 70.

45

tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen

åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats

till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade

lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande

till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före

den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid

riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart

före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande

staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande

av ålderstillägg.

Vad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda

förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer,

som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av

ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den

nya statens trädande i kraft mot fast ai''vode inom riksdagshuset utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom

ordinarie tjänstinnehavare hava att fullgöra.

6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit

tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd

därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga

medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i

åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankouiskottets memorial Nr 70.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom kindrad att förrätta sin tjänst,

äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras

vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin

tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket

av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,

eller då vaktmästare än st är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse

för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fyra kronor om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten

i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren

och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;

ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner

oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare

erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av

annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige

pröva skäligt.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,

dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent

å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten

utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,

dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 70.

47

på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten

för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej

till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat,

att den, som från och med eller efter den tid, då de nya staterna

träda i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus, skall vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av

avlöningsförmånerna fastställda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus, vilka icke inom en månad efter det de nya

avlöningsstaterna trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten

samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser

tillkommande avlönings- och pensionsförmåner.

För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av

avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och

bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916 års riksdag fastställda

reglementet för riksgäldskontoret.

Samma villkor och bestämmelser skola även tills vidare lända till efterrättelse

vid tillämpningen av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens

bibliotek.

§ (58.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 70.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande ijänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

49

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning0

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, ma han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom ^skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sioämna

samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 54 höft. (Nr 70.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 70.

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser att gälla

från ingången av år 1918:

1 ;0) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst

med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten

kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän

tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3: o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande

endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,

erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena

på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem

och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med

en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel

för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutskollets memorial Nr 70.

Öl

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält.

I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren

såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans

tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren

äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock

ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)

här ovan belöper.

§ 79.

För tiden till 1917 års utgång gälla i fråga om pensioneringen av

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de bestämmelser,

som finnas intagna i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret.

Samma bestämmelser skola även tills vidare tillämpas beträffande pensioneringen

af tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ SO.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna

kvinnliga hiträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor

och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll

om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3: o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

Do) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 70.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas

kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan

orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna

till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6ro) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya

avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäldskontor och befordras

till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot

fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,

skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontor.

Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat

andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning

utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande

av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.

7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för

sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,

som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontor.

9: o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit

80 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med

pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge

biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest

hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta

pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst

gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla

pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad

arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst

avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet

av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

53

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

11: o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade

beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den

mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse

i fråga om de kvinnliga biträdena.

För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande de å riksgäldskontorets

stat uppförda kvinnliga biträdena de bestämmelser, som finnas intagna

i § 81 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskon

tor et.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 81.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt trvckeriavdelnina''.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående skuld

tets

bindelsema bli-

Räntefot.

den 31 december 1916.

vit utfärdade.

Årtal.

§•

Obligationer för 36/io X statslånets åtta emis-

sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var-

1887 d. s%,)

av blivit utlämnade obligationer å kr.

1904 d 30/"

85,656,360...................................................

1909 d. 3%

3b/io

Kr. 83,689,360

1909 d. 30/12

1880

38

Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-

sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-

Kr. 59,187,876

svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000

£ St. 3,261,040

eller rmk 134,640,000 ..............................

1880 d. 7„

37, X

Frcs 82,178,208

Rmk 66,525,216

1886

42

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å rmk

/Kr. 54,566,222:2 3

72,614,500 ................................................

1886 d. V6

37, X

''/Rmk 61,387^000

1888

40

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

[Kr. 24,183,111:11

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000

Rmk 27 206 000

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

1888 d. V*

3 X

£ St. 1,333,094

Frcs 33,572,204

1890

39

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,

(Kr. 24,342,222:2 2

£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

1890 d. V,

37, X

Rmk 27,385,000

£ St. 1,341,865

1

(Frcs 33,793,090

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

55

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1916.

Årtal.

§•

1894

42

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,

varav hälften utlämnats ...........................

1894 d. 16/''

3 %

Kr. 16,878.600

Eros 23,442,500

1899

42

43

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

varav hälften utlämnats ...........................

1899 d. 15/ä

37, X

£ St. 928,323

Rmk 18,941,540

Kr. 31,340,520

Frcs 43,528,500

£ St. 1,723,728:12

Rmk 35,171,028

1900

44

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/8

3 Vs %

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Eros 50,400,000

1904

1906

15 i

|58

Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr.

79,200,000, motsvarande francs 110,000,000,

£ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ...

1 1904 d. V*

) 1906 d. Vs

} 3 V* X

Kr. 79,056,000

Frcs 109,800,000

£St. 4,348,080

Rmk. 88,718,400

1907

72

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. Va

3 Vi %

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2,574,000

Rmk 52,520,000

1908

82

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. s%

4 %

t. o. m.

d.’0/. 1918,

därefter

31/, %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

Rmk 61,200,000

1911

97

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1911 d. V.

4 %

t. o. m.

d. 7,1926,

därefter

37, %

Kr. 72,000,000

Frcs 100,000,000

£ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutekottets memorial Nr 70.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1916.

Årtal.

§■

1913

34

Obligationer för 1913 års statslån å kr.

Kr. 72,000,000

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

1913 d. Vio

47.*

Frcs 100''000''000

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ......

£ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

1914

34

Obligationer för 1914 års statslån å

) 1914d. «Aol

lo. 1915 d. Vs/

Kr. 159,567,200

kr. 159,567,200

5 %

1916

_

Obligationer för 1916 års statslån å

1 1916 d. »/, l

l » » Viol

Kr. 115,805,700

Kr. 115,805,700

5 %

Svenska 4 3/4 % statsskuldsförbindelser av

den 5 juli 1916........................................

1916 d. 5/7

48/4 %

Kr. 44,600,000

1906

28

Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp-

lagt obligationslån, för vilket staten i

sammanhang med förvärvandet av Örebro

—Svartå järnväg övertagit , betalnings-

skyldigheten .............................................

4 X

Kr. SBS^OO

1908

48

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-

borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen:

obligationslånet av år 1898........................

4 *

Kr. 1,347,000

> » > 1902 .....................

4 %

Kr. 745,000

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

hang med Västkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ............

—

5 V

Kr. 219,883:61

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

4

hang med Västkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten...............

4,7 %

Kr. 40,100:09

1866

18

Innestående fond för Göta kanals underhål-

lande .........................................................

1833 d. 31/1S

s o/

O /0

Kr. 140,889

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 70.

57

Reglemen-

i

Tiden, di för- bindelserna bli- vit utfärdade.

tets

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1916.

Årtal.

§•

1902

23

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arvfurstens palats) .............

4 %

Kr. 2,250,000

1890

14

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-

färdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bokförda inom lin-

jen med nämnda belopp ...................

1890 d. ''•/,

37, X

1909

4

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp.............

1909 d. S0/6

37* X

1866

16

Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300.000

kr. (icke kapitaliserat) ..........................

1815 d. •/„

—

1866

17

Hertigens av Södermanland, sedermera Konung

Oart Alil, hemgiftskapital, bokfört inom

linjen med 150,000 kr............

1778

5 X

_____

1866

20

Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-

derhållande (utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .............................

—

__________

1866

21

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfouds behållning, bok-

förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag)................................................

1869

77

Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller).......................................

--

1906

30

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar............

—

i

Kr. 80,241:6 7

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets
-

Årtal. §.

1907

1909

1910

1911

1914

1914

1914

1914

1914

1915

1915

40

51

47

56

34

34

34

34

34

34

34

Tiden, då förbindelserna

blivit

utfärdade.

Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till

inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan ........................j

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan m. m...............................

Dito av dito å 2,038,000 kronor för fullbordande

av statsbanan från Göteborg

till Skee......................................................

Dito av dito å 1,400,000 kronor för fullbördande

av statsbanan från Östersund till J

Ströms vattudal jämte bispår.....................!

Dito av dito å 600,000 kronor till telefonkabel

till Gottland ....................................

Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan

Sverige och Tyskland.................................

Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till

fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping

.........................................................

Anslaget till anläggningar i Nyköping för

trafikutbyte mellan statsbanan Järna—

Norrköping samt Oxelösund—Flen—Västmanlands

järnväg .......................................

Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till

fortsättande av statsbanan Ålvsby—Piteå...

Anslaget å 2,150,000 kronor till dubbelspår

Norrköping—Mjölby...................................

Återstoden av anslaget till anordnande vid

Haparanda av järnvägsförbindelse mellan

svenska och finska järnvägsnäten...............

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1916.

Kr. 75,392:61

|Kr. 213,161:53

:Kr. 100,000

|Kr. 75,000

Kr. 250,000

Kr. 325,000

Kr. 812,000

Kr. 50,000

Kr. 85,000

Er. 600,000

Kr. 25,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

59

1 ,

Reglemen- tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1916.

Årtal. §.

1906

22

Återstoden av anslaget för åren 1907—1911

å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- lånefonden...................................................

—

Kr. 42,300

1910

421

Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000

1914

36|

kronor till allmänna järn vägslånefonden ...

Kr. 1,332,850

1911

5 il

Anslagen för åren 1912—1915 till fonden

1912

69

för åstadkommande av bibanor inom vissa

1914

36)

delar av riket.............................................

Kr. 5,000,000

!

Diverse skulder.

—

Utelöpande förfallna obligationer och kuponger

Kr. 20,484,274:6 6

—

Reverslån hos Rederiaktiebolaget Sverige,

jämte därå upplupen ränta........................

5 X

Kr. 302,916: 67

. —

—

Förräntade värnskattemedel..........................

4V2 %

Kr. 12,000,000

—

—

Kungl. vattenfallsstyrelsens förnyelsefond ...

5 %

Kr. 800,000

1911

92

Av statskontoret till riksgäldskontorets för-

vältning överlämnade kassabehållningar ...

Kr. 10,000,000

—

Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning

å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning .................................

Kr. 32,424: 76

Riksgäldskontorets fonder.

—

Likvidations- och amortissementsfonden ......

—

Kr. 6,097,017:03

Fonden för statsskuldens amortering............

Kr. 15,166,040: 8 6

Kr. 20,219: Öl

Riksgäldskontorets pensionsfond ..................

______

Summa Kr.

1,054,111,522: 98

Inom linjen balanserade skulder Kr......................

............... 60,250,777:16

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bcmlcoutskoltets memorial Nr 70.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års slut för genom riksgäldskontor

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1916 års

utbetalts.

oeioppei.

slut.

Årtal.

§•

a) Allmänna byggnadslåne-

i

fonden.

1866

43

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

148

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ............................

1873-1875

5 X

1 %

20,000

3,713

55

1882

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 %

4X

30,000

—

19,055

54

Transport

—

—

—

—

50,769

09

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

OJ

| Reglementets

i

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1916 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

!

50,769

09

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 o/

4 X

30,000

22,308

a /•

I 4

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

2,390

43

1896

16

Lån till Härnösands dom-

kapitel, för uppförande av

Lånet

ny byggnad för allmänna

& ter be ta -

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

under

30 år.

—

15,000

5,500

—

J1898

(1908

171

10/

Lån till Vadstena och S:t

Pers församlingar, för full-

Lånet

åter-

bördande av Vadstena klos-

betalas

terkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1918

med

minst

■/.. in.

16,000

16,000

18 7 7l)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

16,780

56

11877

(1878

?!

Lån till staden Söderhamn,

bJ

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

39,872

44

Transport

—

—

_ 1

_ 1

J

1

153,620

69

'') Se ridare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottels memorial Nr 70.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

slut.

Årtal.

§•

J1880

\1881

131

10/

Transport

—

—

—

153,620

69

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

58,478

40

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 %

4 X

100,000

63,382

13

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

200,000

—

131,504

05

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1 895 års eldsvåda ...........

1897

47,. X

37,. X

150,000

120,841

93

1902

20

Lån till staden Åmål, för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda ....................

1903

5 X

4 X

300,000

_

268,251

60

1

941)

Lån till Kinda kanalaktie-

1866<

118

bolag, för utsträckning av

t

143

Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

325,431

77

Linköping...........................

1865-1870

5 X

3 X

437,500

° = 1,121,510: 67

Transport

—

—

—

—

1,121,510

57

") Se ridare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

63

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

§■

slut.

Transport

—

—

—

1,121,510

57

b) Allmänna järnvägslåne- Jonden.

|1866

(1897

cTcrT

OO r-H

Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

/1865-1867|

5 °4

4 X

2,600,000*)

1,868,258

08

( 1898 /

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

5X‘)

47, X

2,600,000

—

743,408

83

1871

31

Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874-1876

5‘/,x3;

5 x

5,000,000

2,479,741

82

Transport

—

—

6,212,919

30

) Av ifrågavarande lan som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga over Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

imn ^e°P? be®lut aT 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd i

600,000 kr. for järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr

’) Se § 3 av 1886 års reglemente.

’) Se § 3 av 1883 års reglemente.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets

i

Tiden, då

låuet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

6,212,919

30

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster- vik —Åtvidaberg—Ber sbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yästervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till

Bersbo, med bibana.........

1877-1879

5 X1)

47, X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster- vik—Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X1)

47, X

1,750,000

1,475,550

16

J1876

(1904

?}

Lån för anläggning av järn- väg frånYislanda till Bolmen

(numera övertaget av Karls- hamn—Yislanda järnvägs-

1877-1878

5X/l6 X

5 X1)

5 X1)

47, X

500,000*)

456,507

41

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Yisby till

1877-1879

1879-1882

47, X

47, X

500,000

296,286

15

J1876

(1879

5\

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg frånKrylbo

till Borlänge med bibana...

2,375,000

1,559,365

97

Transport J -

—

—

___

11,527,158

32

») Ifrågavarande8]andorn under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 ars

riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av .>00,000 kronor, varför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

65

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

—

11,527,158

32

1913

22)

36/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik........

1913

5 %

47, X

1,252,000

_

1,252,000

1876

5

Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg från Yarberg

till Borås..........

1879—1881

5 X1)

4 V2 X

2,600,000

1,707,095

30

/1881

(1912

i}

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och

Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883-1886

5 X

41/* X

950,000

826,222

01

1881

15

Lån till Yetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Yetlanda och Sävsjö .........

1883-1886

5 X

47.X

300,000

223,933

04

1881

15

Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- liolm (numera övertaget av

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) ..................

1883-1886

5 X

4 Va X

500,000

365,016

63

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883-1887

5 X

4 Va X

500,000

365,016

33

Transport j

-

—

—

“i

16,266,441

)3

‘) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (AV 70.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig»

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

16,266,441

93

1881

15

Lån för anläggning avjäm- yäg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn-

■vfi.psa.lrti

1884—1887

5 X

47* X

500,000

373,221

66

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Vänern (numera

övertaget av Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bni ...........................

1887—1889

5 X

47* X

324,000

246,935

56

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår.............................

1887—1890

5 X

47, X

824,915 *)

641,102

41

1886

16

Lån till Fågelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes-

h’(Sr .....................................

1888—1890

5 X

47* X

300,000

233,152

21

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

i

47* X

1,102,2502)

—

872,505

37

Transport

—

—

—

■-

18,633,359

14

•-> ''Enligt kung!, brev av d. "L 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor

J) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att ly .

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

67

Reglementets

Tiden, dä

länet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

Slut.

§•

Transport

—

—

—

—

—

18,633,359

14

1886

16

Lån till Mora—Vänerns järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora

strand till östra Värmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

47* X

1,000,000

—

818,483

10

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag:) .................................

1890-1891

5 X

4 Vs X

305,000

245,620

99

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget

av Hässleholm—Markaryds

järn vägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

47* X

404,000

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk-

fors ..................................

1891-1892

5 X

47* X

90,835

74,346

91

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Klippan till Kös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg — Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

47* X

290,000

237,360

06

Transport

—

—

—

—

—

20,399,602

07

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod ,

vid 1916 års i

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

-

20,399,602

07

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

£ q/

O /*

47* X

1,300,000

1,125,441

99

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 %

4 7* X

47ä,%

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Härnösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

2,350,000

1,981,385

78

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandots järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösund.........

1893—1895

5 X

47* X

653,000

558,107

46

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

*

1895—1896

5 X

47* X

1,247,000

—

1,117,411

43

1896

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897—1899

5 X

47, %

537,500

481,642

85

Transport

—

—

—

—

27,445,186

58

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

69

Reglementets

Tiden, då

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

ursprunglig»

vid 1916 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

_

—

—

—

27,445,186

58

1910

7

Lån till östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets-

och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

57* X

^7, X

108,000

—

100,745

75

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Klintehamn till Korna......

1897-1900

5 X

47* X

213,250*)

_

213,250

_

1896

14

Lån till Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Markaryd till Veinge ......

1897-1900

5 X

47* X

563,000*)

—

561,000

—

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........

1899, 1902

5 X

472 X

119,0003)

105,938

30

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järn vägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge tillsäga-

ström .................................

1899-1901

5 %

47 * X

1,545,500

1,412,896

77

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge

till Hagaström4) ...............

1914

47, X

300,049 4)

94

300,049

94

Transport

—

—

—

30,139,067

34

'') Enligt kung], brev av den ,8/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

*) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

*) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den so/6 1913

till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Eeglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

§•

Transport

30,139,067

34

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Linköping över Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

Lån till Östra Centralbanans

1899-1902

5 X

47* X

1,710,000

1,563,282

75

järnvägsaktiebolag (Kungl.

brev av den 31/s 1916). Detta

lån har bildats genom över- föring till särskilt lån av

förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån

1916

5,439%

41/, X

1,342,046

46

1,329,438

55

1896

14

Lån till Slite—Korna järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Korna

47, X

339,000l)

339,000

till Slite..............................

1900, 1902

5 X

—

—

/1900

19\

Lån till Borås—Alvesta

\1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

47, X

4,795,000

4,424,249

1

''Rnrå.s till Alvesta ............

1901-1903

5 %

—

84

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts-

(1902/

5 %

47, X

505,000

473,972

27

ljunga till Limmared.........

\1905/

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

(19021

< 1907

5 %

47, X

1,850,000

—

1,850,000

—

Orsa till Sveg ..................

1909

(1896

U\

Lån till Skövde—Aivalls

\1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

/1902)

5 X

47, X

363,500 ’)

363,500

Skövde till Axvall............

/1905/

Transport

_

—

—

—

—

40,482,510

75

*) Enligt kungl. brev av den "L 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

1,000 kr.

’) Enligt kungl. brev av den ”/» 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

71

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1916 års

Årtal.

utbetalts.

Slut.

§•

Transport

40,482,510

75

1901

17

Lån för anläggning av järn-

väg från Enköpings hamn

över Heby tilLEnåker (nu- mera övertaget av Stock- holm- Y ästerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

47»*

1,028,700

987,453

48

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904, 1907

5 X

47.x

591,500

563,758

62

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev-

Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjevlinge till

Sjöbo med sidospår till

övedskloster .....................

11904)

\1908j

5 X

47* X

1,192,000

—

1,192,000

—

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn......

/19051

(1908/

5 X

47* X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

f1905/

till Yartofta .....................

''1906>

5 X

47.X

510,000

_

510,000

_

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

lisma)

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

5 X

47* X

290,000

290,000

Transport

—

—

—

—

—

44,558,222

85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

44,558,222

85

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från

(19051

419,000

Borgholm till Böda .........

<1907>

5 X

47, X

419,000

—

—

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

(l908j

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda...........................

1906, 1907

5 X

47* X

483,300

483,300

(1901

1?\

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av jämvägsanlägg-

1905-1907

2,200,000

ningen mellan Orsa och Sveg

1909

5 X

47* X

2,200,000

—

—

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna—

472,994

70

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

47* X

500,000

—

Lån till Södra Ölands järn-

1906

22

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg-

951,5007

950,500

kolm till Näsby ...............

1908-1910

5 X

47* X

—

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

/1908(

367,500

Lidköping till Tun............

5 X

47* X

367,500

—

—

(1910/

1906

22

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över Ullared till

Ätrans station ..................

1908, 1912

in

\o

0\

47, x

1,185,000

1,185,000

Transport | -

—

—

—

50,636,517

55

*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

73

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1916 års

Årtal.

§•

utbetalts.

slut.

Transport

_

_

50,636,517

55

1910

42

Lån till Yarberg—Åtrans

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Y arbor g över

TJllared till Ätrans station

1913—1914

5 X

47, X

65,000

65,000

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala......

fisa

5 X

47 ä X

352,500

352,500

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölbv till Hästholmen....

1903—1910

5 X

47a X

800,0001)

799,600

1906

22

Lån till Uppsala Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Uppsala till Enköping......

1909

5 X

47a X

1,040,000

1,034,800

/1906

11910

221

42)

Lån till Kil—Fryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsby...............

1911—1915

5 =/

47, X

2,500,000

2,500,000

''

/1906

11910

221

42)

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Lysekil till

Smedberg........

(1911-1912,

(1915

5 »/

47, X

1,200,000

1,200,000

Transport

—

—

—

56,588,417

55

7 Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. S samt. 54 käft. (Nr 70).

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Reglementets

Tiden, då

iånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1916 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

56,588,417

55

1906

22 |

Lån till Yäderstad—Skä- lunge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skeninge till Brän- Binge ...........................

1912, 1915

Tv o/

4 Va X

788,5001)

709,650

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvligsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

r o/

4 1/2 X

100,000°-)

66,600

1910

42

Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för

anläggning av järnväg från

Nässjö till Sävsjöström......

1913—1915

r, o/

/o

4‘/g X

2,581,500

2,581,500

1910

42

Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Trollhättan till Nossebro...

= 59,379,656: 98

1914

K o/

D o

4 Va X

)

555,000

_

555,000

—

c) Fonden för bilanor i

västra delarna av riket.

Lån till Dal—Västra Värm- lands järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning

från Billingsfors till År-

1916

5,4 %

f A */, av 1

|Ilånet 5 %

| återsto- I den rän- ( tefritt. J

5,622,0003)

—

1,000,000

—

Summa

1

|

.

-J 61,501,167

55

J) Varav

2) D:o

s) D:o

vid 1916 års slut återstodo ej lyftade kr. 78,850.

vid d:o d:o » 33,400.

vid d:o d:0 » 4,622,000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

fiankoutskotttes memorial Kr 70.

75

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järn vägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3ro) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumraan, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Banlmitskottets memorial Nr 70.

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd''anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

77

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,

och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla

de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevoianskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1860 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en "lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande tona

från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år

från oeh med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må

för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för

Ivungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—- 1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

Slutligen har 1916 års riksdag

dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för

år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas

för år 1920;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutshottets memorial Nr 70.

79

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden bär att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning förän] edas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järftvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. Eu femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

«) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Bankoutskottets memorial Nr 70.

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procenta oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é] att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Éankoutskottets memorial Nr 70.

81

9:o) Kung]. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

under kasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kung!. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser

:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bankoutskottets memorial Nr 70.

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyft åt lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

s. 83 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 70.

83

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

(bo) att Kung! Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus

Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontor

honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen;

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut

av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,

skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som

är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller

tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar

och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren

såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen

vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda

vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till

anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,

att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen

avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter

icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset

och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för

riksdagens behov upphandlade effekter.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskottets memorial Nr 70.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskonloret, gällande från och med år 1918.*

Tjänst-

Pen- |

Lön

görings-

pen-

Summa

Ålderstillägg till lön

sions-

under-

niugar

lag

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 riksgäldssekreterare, tillika om-

budsman.................................

5,400

5,400

2,700

2,700

8,100

8,100

| 600 kr. efter 5 år.

\ 5,600

1 riksgäldskommissarie ...............

1 förste revisor..........................

4,500

2,300

6,800

f 500 kr. efter 5 år, 500

1 kr. efter ytterligare 5 år.

| 5,200

1 tjänsteman i tredje graden, kam-

|

rerare ....................................

4,300

2,100

6,400

, 500 kr. efter 5 år, 500

kr. efter ytterligare 5 år.

• 5,000

1 tjänsteman i tredje graden, kam-

rerare ....................................

4,300

2,100

1,600

6,400

4,800

1 tjänsteman i andra graden, kassör

3,200

Missräkningspenningar till denne...

1 tjänsteman i andra graden, re-

—

—

1,000

500 kr. efter 5 år, 500 kr.

efter ytterligare 5 år.

gistrator och kanslist ...............

3,200

1,600

4,800

4,000

1 tjänsteman i andra graden, revisor

3,200

1,600

4,800

1 tjänsteman i andra graden, revisor

1 tjänsteman i första graden, kam-

3,200

1,600

4,800

marskrivare ...........................

2,100

1,100

3,200

1 tjänsteman i första graden, kam-

1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

'' 2,800

marskrivare ...........................

2,100

1,100

3,200

efter ytterligare 5 år.

1 tjänsteman i första graden, kam-

marskrivare ...........................

2,100

1,250

1,100

750

3,200

2,000

1 kvinnligt biträde av högre grad...

/ 200 kr. efter 5 år, 200 kr.

\ 1,500

1 kvinnligt biträde av högre grad...

1,250

750

2,000

{ efter ytterligare 5 år.

J

1 kvinnligt biträde av lägre grad...

1,050

550

1,600

1200 kr. efter 5 år, 200 kr.

\ 1,300

1 kvinnligt biträde av lägre grad...

1,050

550

1,600

’ efter ytterligare 5 år.

/

1 förste vaktmästare ..................

1,400

1,100

1,100

1,100

600

2,000

1,650

, 200 kr. efter 5 år.

> 150 kr. efter 5 år, 150 kr.

J efter ytterligare 5 år.

\ 1,400

1 vaktmästare ...........................

550

1 vaktmästare ...........................

550

1,650

1,650

J 1,200

1 vaktmästare ...........................

550

Summa

52,300

26,450

79,750

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —

skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

Anm. 4. 1917 års riksdag hav bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

dels att, i avbidan på slutförandet av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning,

tills vidare förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande

vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare;

dels ock att tills vidare under år 1917 förordna det antal tjänstemän, som må anses erforderligt

för arbetets behöriga gång, mot en avlöning, icke överstigande vad som enligt den till

samma års slut gällande stat skulle utgå till motsvarande befattningshavare.

*) Den i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

skall fortfarande tillämpas intill utgången av år 1917.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bankoutshotte s memorial Nr 70.

Avlöningsstat för tj än stinn ehavare vid riksdagens bibliotek.

Lön

Kr.

Tjänst- gtf rings- pen- ningar

Kr.

Summa

Kr.

Å lders tillägg

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,800

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 500 kr. och efter 10 år med

i ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .......................

800

600

1,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

; 200 kr. och efter 10 år med

( ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,400

7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

-4mn. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige

tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,

riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året

eu amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning

må äga att, så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna

gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den

tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom

eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig

amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige

för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens

med ett arvode av 8 kronor om dagen.*)

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket

anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda

arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å

andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från

och med år 1918.**)

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

1 övervaktmästare ...........

1,600

1,000

2,600

1 övermaskinist ..............

1,600

1,000

2,600

1 förste eldare .................

1,200

500

1,700

1 portvakt.......................

1,100

500

1,600

1 d:o .............................

1,100

500

1,600

Summa

6,600

3,500

10,100

Ålderstillägg till lön

Kr.

1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter

/ ytterligare 5 år.

150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter

ytterligare 5 år.

Pen
sions
under
lag
Kr.

1,800

1,300

1,200

*) Amanuensen R. Höckort åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för

r 191 7 av 1,000 kronor.

**) I 1916 års reglemente intagen avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus gäller

intill utgången av år 1917.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bankoutskottets memorial Nr 70.

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 200 kw. om året ävensom nniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus

med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av

statistik över förbrukningen av elekrricitet.

Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 150 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

» bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfett .........

4,000

—

» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Bydman .........

1,000

-

s sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Jolian

.!

Magnus Stuart ..................................................................

4,000

_ !

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

» förste vaktmästaren Carl Johan Lundcll ....................................

1,400

—

* vaktmästaren Gustaf Sturkcll ...................................................

1,200

—

» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matern ..............................................................

3,290

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................

3,100

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

500

» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark .............................................

500

—

Summa kroncr

24,990

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

CENTnALTilYCKERIET, STOCKHOLM 191 T.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:387 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontor et. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1917:388 Riksdagens skrivelse Nr 388 a1 i texten