Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.
1917-06-16 · 86 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 78 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1917:70, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni kl. 5 e. m.
Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.
Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för
riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.
Utskottet vill till en början erinra, att de förändringar i reglementet
som innevarande år ansetts erforderliga, äro mera omfattande än vanligt,
beroende på den av riksdagen beslutade omorganisationen av riksgäldskontoret
m. m.
I § 5 har införts riksdagens beslut angående reseersättning till fullmäktiges
suppleanter.
Då med hänsyn till nämnda omorganisation en ändring beträffande
fördelningen av arbetet mellan deputerade m. m. ansetts böra äga rum,
bar i överensstämmelse härmed § 9 erhållit förändrad lydelse.
Efter det anslagen till ränta och amortering å statsskulden blivit uppförda
i riksstaten, vilket varit fallet från och med år 1914, hava de käft karaktären
av bestämda anslag; och har likvidations- och amortissementsfondens
uppgift varit att reglera å dessa anslag uppkommande brister eller överskott.
Sedan på grund av riksdagens beslut samtliga anslag till förräntning
och amortering av statsskulden förändrats från att vara bestämda anslag
till förslagsanslag (resp. förslagsanslag, högst), vilkas överskott eller
brister, liksom övriga förslagsanslag, regleras av statsverkets kassafond, torde
likvidations- och amortissementsfonden kunna från och med år 1918 upphöra.
Härigenom vinnes avsevärd förenkling i anslagsbokföringen. Fondens
tillgångar, som företrädesvis utgöras av kapital- och räntevinster, vilka
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 70.
uppkommit å utestående annuitetslikvider och sedermera i sin ordning förräntats,
torde lämpligen kunna överföras till fonden för statsskuldens amortering.
De belopp, som erfordras för ränta och amortering å statsskulden,
skola för framtiden lyftas å de för sagda ändamål å riksstaten anvisade
förslagsanslagen samt överföras till en fond, benämnd fonden för annuitetslikvider.
Denna fond består av det samlade beloppet av tillsvidare icke
disponerade anslagsmedel för förräntning och amortering av statsskulden,
vilka medel t. o. m. år 1916 varit fördelade å speciella annuitets- och förräntningskonti
för de särskilda statslånen. Fonden för annuitetslikvider är
följaktligen av helt annan natur än likvidations- och amortissementsfonden;
den motsvarar nämligen riksgäldskontorets skuld å utelöpande förfallna
obligationer och kuponger. Fonden för annuitetslikvider, vars belopp vid
1917 års början utgjorde kronor 20,484,274: 56, är på grund av sin natur
icke avsedd att förräntas.
Bestämmelserna angående sistnämnda fond hava införts i § 20.
De belopp, som av riksdagen anvisats till avbetalning å statsskulden,
böra efter genomförandet av det nya bokföringssystemet direkt tillgodoföras
den i § 21 omförmälda fonden för statsskuldens amortering. Nämnda
paragrafs första stycke har därför erhållit förändrad lydelse.
Den omläggning av riksgäldskontorets räkenskaper, som ägt rum fr. o. m.
detta års början, erfordrar en omformulering av § 22 mom. 1 och § 23.
De utestående järnvägs- och byggnadslånen kunna icke längre anses såsom
en riksgäldskontorets fordran, då de omedelbart efter det de influtit till
riksgäldskontoret skola redovisas till statsverket såsom inkomst å olika riksstatstitlar.
Till följd därav komma utestående belopp å dessa lån att för
framtiden bokföras bland riksgäldskontorets fordringar inom linjen. De
delar av järnvägslånefonderna, som icke utbetalts till låntagare, bokföras
däremot givetvis fortfarande såsom riksgäldskontorets skuld å anslagen till
respektive allmänna järn vägslånefonden och bibanelånef onden. Vad beträffar
den s. k. allmänna byggnadslånefonden, är denna helt och hållet
tagen i anspråk, och avsättningar till densamma äga som bekant numera
icke rum. De utestående fordringarna å lån från denna fond behandlas
efter bokföringsreformen, på sätt ovan angivits beträffande jämvägslånef
ond erna.
På grund av nu berörda förhållanden har i § 22 mom. 1 första stycket
och mom. 2 införts ett tillägg, angivande, att där omförmälda medel bok
-
Bankoutskottets memorial Nr 70.
3
föras å respektive fond, endast i den mån de icke blivit tagna i anspråk.
Andra stycket av § 22 mom. 1 har även omformulerats.
I § 22 mom. 3 har vidtagits den jämkning, som föranledes därav att
fordringarna å järn vägslånen icke kunna anses vara riksgäldskontorets utan
statsverkets.
§ 24 stycket 2 har på grund av den nya grupperingen fr. o. m. 1918
av anslagen under riksstatens elfte huvudtitel erhållit ändrad lydelse.
I §§ 25—30 har ordet »uppdebitera» utbytts mot »bokföra».
I §§ 27 och 28 hava företagits de förändringar, att uppgifterna angående
de beräknade beloppen av inflytande räntor och kapitalavbetalningar
å järnvägs- och byggnadslånefonderna samt vad som i § 28 haft avseende
å statens lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag utgått.
I § 30 hava orden »likvidations- och amortissementsfonden» utbytts
mot »fonden för annuitetslikviden».
Omgrupperingen av anslagen under riksstatens elfte huvudtitel har
nödvändiggjort en genomgående omarbetning av reglementets § 32, avdelningarna
1—4. Jämväl avdelningarna 5 och 6 i samma paragraf hava
undergått viss omarbetning.
Under avdelning 1, efter omgrupperingen avseende riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus, hava upptagits bestämmelserna
i förutvarande avdelningarna 1 och 2. I avdelning 1 mom. a)
har bestämmelsen angående rätt för riksdagsman att i viss utsträckning
erhålla ersättning för under riksdagen företagen resa till hemorten, varom
bestämmelse återfinnes i riksdagsordningens § 12, utgått. I stället har i
ifrågavarande moment införts föreskrift angående utbetalandet av den ersättning,
som jämlikt riksdagens beslut kan komma att utgå till riksdagens
personal vid olycksfall i arbete.
I avdelning 1 mom. c) hava införts de förändringar, som föranledas
av riksdagens beslut med anledning av bankoutskottets utlåtande nr 6
angående eu uppslagsbok över 1917 års riksdag.
Momenten d) och e) kvarstå oförändrade.
Då de under mom. f), h), i) och k) omförmälda uppdragen äro slutförda,
hava bestämmelserna i nämnda moment utgått. Moment g) överföres
till avdelning 2.
I stället hava i den nya avdelning 1 införts bestämmelser med anledning
av följande av innevarande års riksdag fattade beslut, nämligen:
1. angående årligt understöd åt skulptören Sven Andersson;
2. angående utarbetande av register över kyrkomötets protokoll;
4
Bankoutskottets memorial Nr 70.
3. angående utarbetandet av personregister till riksdagens protokoll
för tiden 1809—1806;
4. angående bidrag till tryckningen av andra delen av arbetet »Helgeandsholmen
och Norrström från äldsta tid till våra dagar».
Moment a) i förutvarande avdelning 2, har insatts i avdelning 1,
varemot bestämmelsen i mom. b) hänförts till den nya avdelning 2.
Sista stycket i förutvarande avdelning 1 innehåller bland annat bemyndigande
för fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och
revisionskostnader m. m. avföra kotsnaden för tryckning'' av militieombudsmannens
ämbetsberättelser. Kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsberättelse
bestridas av förslagsanslaget till justitieombudsmannen och hans
expedition, ehuru någon bestämmelse därom ej återfinnes bland de villkor,
riksdagen fastställt beträffande detta anslag. Det får givetvis anses såsom
en oegentlighet, att kostnaderna för ifrågavarande två berättelser utgå av
olikartade anslag. Då berättelserna inbindas bland riksdagshandlingarna
och väl böra anses tillhöra dessa, synes det naturligaste vara, att kostnaderna
för deras tryckning bestridas av anslaget till riksdagskostnader m.m.
I överensstämmelse härmed har i avdelning 1 införts ett moment angående
bestridandet av kostnaderna för dessa berättelser.
Senare delen av sista stycket i förutvarande avdelning 1 innehåller
uppdrag för fullmäktige att hyra lokal åt militieombudsmannen samt att
av anslaget till riksdagskostnader m. m. utbetala kostnaden för hyra och
uppvärmning av lokalen ävensom uppkommande flyttningskostnad. Enligt
utskottets mening synes det riktigare, att dessa kostnader bestridas av förslagsanslaget
till militieombudsmannen och hans expedition och hava i enlighet
härmed nu ifrågavarande bestämmelser överflyttats till avdelning 6.
Anslaget under avdelning 1 har, på grund av i riksgäldskontoret verkställd
beräkning, i 1918 års riksstat uppförts med ett belopp av 1,373,000
kronor.
Efter omgrupperingen kommer avdelning 2 i § 32 att omfatta avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen d. v. s.
huvudsakligen förutvarande avdelning 4.
Moment a) i denna har omredigerats i anledning av de förändrade
bestämmelserna rörande arvoden till fullmäktige och deputerade, vilka
föreskrifter skola gälla fr. o. m. år 1918.
Nya moment hava införts, nämligen angående rätt för fullmäktige
att disponera erforderligt belopp till arvoden åt extra personal vid riksdagens
hus angående ersättning vid olycksfall i arbete till personalen vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoufslcottets memorial Nr 70.
riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens lins, angående utbetalandet
av de pensioner, som skola utgå från riksgäldskontoret, samt angående
bibehållande av riksgäld skontorets änke- och pupillkassas rätt till
statsbidrag.
Bestämmelserna i mom. g) av förutvarande avdelning 1 och mom. b)
av förutvarande avdelning 2 hava införts i den nya avdelningen 2.
De förutvarande bestämmelserna i avdelning 4 hava ock — utöver
vad ovan blivit nämnt — underkastats en del jämkningar.
■1 ^ avdelmn^ — hax, på grund av i riksgäldskontoret
verkställd beräkning, i riksstaten för år 19IS upptagits med 19(5,000
kronor.
Förutvarande avdelning 3 kvarstår oförändrad.
Avdelning 4 omfattar > kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra
omkostnader för statskulden».
Från detta anslag skola utgå dels riksgäldskontorets kontorsexpenser
såsom utgifter för städning, anskaffning av inventarier och förbrukningsartiklar,
underhåll av inventarier, belysning m. in., dels och utgifter för
inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer m. m. samt inlösningsprovisioner.
Detta anslagsbelopp har för år 1918 bestämts till 90,000 kronor.
Avdelning 5 kvarstår i huvudsak oförändrad.
* Då kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens ämbetsberättelse
för framtiden ansetts höra utgå av anslaget till riksdagskostnader, balanslaget
till justitieombudsmannen och hans expedition nedsatts med 3,000
kronor och för år 1918 bestämts till 34,000 kronor i stället för föreslagna
37,000 kronor.
Orden »att gälla från och med år 1917», omedelbart före Do), hava
utgått.
I 8ro) angående expensanslaget å 1,200 kronor hava orden »från
vilket anslag emellertid icke må utgå kostnaderna för tryckning m. m. av
justitieombudsmannens ämbetsberättelser > utgått.
Det omedelbart därpå följande stycket angående tillämpning av äldre
bestämmelser till 1916 års utgång har även utgått. Detsamma är förhållandet
med sista stycket i avdelningen angående täckandet av brist å expensanslaget,
då justitieombudsmannen icke till riksdagen avlåtit någon framställning
angående täckande av under år 1916 uppkommen brist å samma
anslag.
6
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Avdelning 6 kvarstår i huvudsak oförändrad.
Då kostnaderna för hyra och uppvärmning av militieombudsmannens
lokal ansetts böra för framtiden utgå av förslagsanslaget till militieombudsm
ann en och hans expedition, har detta anslag höjts med ett belopp av
3,000 kronor och för år 1918 bestämts till 43,000 kronor.
Orden »att sålla från och med år 1917» hava även här ansetts böra
o
utgå. Detsamma gäller avdelningens sista stycke angående äldre bestämmelsers
giltighet till 1916 års utgång.
Ett nytt moment har tillfogats av innehåll att till bestridande av kostnaderna
för hyra för militieombudsmannens expeditionslokal ävensom lokalens
uppvärmning må användas ett anslag av 3,000 kronor för år. Då
dessa kostnader kunna växla under olika år, har synts lämpligt, att giva
detta anslag förslagsanslags karaktär.
I slutet av avdelning 6 har intagits såsom ett särskilt stycke riksdagens
bemyndigande för fullmäktige att ombesörja hyrande av lokal för
militieombudsmansexpeditionen.
Med anledning av riksdagens beslut angående anslag för bortarbetande
av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens expedition hava vederbörliga
bestämmelser intagits i ifrågavarande avdelning.
I § 32 hava såsom en sista avdelning — dock utan nummerbeteckning
— införts dels de föreskrifter, som av innevarande års riksdag meddelats
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp till befattningshavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens hus och riksdagens bibliotek ävensom vid justitieombudsmannens
och militieombudsmannens expeditioner, dels ock de bestämmelser,
som av riksdagen fastställts i fråga om tillfälliga arvodestillägg
och ersättningar till den vid 1917 års riksdag anställda personalen.
Slutligen har ock i sammanhang härmed angivits, att de belopp, som
av riksgäldskontoret utbetalas på grund av nämnda föreskrifter och bestämmelser,
skola utgå av de under elfte huvudtiteln i riksstaten för år 1917 uppförda
anslag, vilka omförmälas i avdelningarna 1, 2, 4, 5 och 6 av 32 §
i förutvarande reglemente.
I § 33 finnas upptagna de i riksstaten uppförda anslagen till räntor
och avbetalningar å statsskulden. Dessa anslag hava varit bestämda och
sålunda icke fått överskridas. Likvidations- och amortissementsfonden har
fungerat såsom en statsverkets andra kassafond genom att ersätta tillfälliga
brister å vissa av dessa anslag med besparingar å andra. Såsom förut
nämnts, har i det förändrade bokföringssystem, som tillämpas från och med
detta år, likvidations- och amortissementsfonden uteslutits, ehuru densamma
Bankoutskottets memorial Nr 66.
7
ännu icke kunnat avföras, då därtill fordras riksdagens medgivande. Eu
av förutsättningarna för nämnda fonds försvinnande är emellertid, såsom
förut anförts, att anslagen till räntor och avbetalning å statsskulden förändras
till förslagsanslag.
I enlighet härmed har ordet »anslag», som återfinnes på två ställen i
§ 33, utbytts mot »förslagsanslag», varjämte i stället för orden »likvidations-
och amortissementsfonden» införts »fonden för annuitetslikvider».
Andra avdelningen av förutvarande § 34, innefattande bestämmelser
i fråga om likviderandet av köpesskillingen för Mora—Vänerns järnväg, bör
utgå, då där omförmälda åtgärder blivit vidtagna.
Övriga förändringar i § 34 hava föranletts av statsregleringen för år
1918.
I § 36 hava införts de belopp, som i riksstaten upptagits såsom kapitalökning
för år 1918 till järn vägslånefonden och bibanelånefonden.
Sedan riksgäldskontorets kassörs befattning med underskrivande av
checker å riksgäldskontorets giroräkning upphört och överflyttats å kamreraren
(riksgäldskommissarien), har erforderlig ändring vidtagits i § 37.
På grund av det förändrade bokföringssätt, som från och med innevarande
års ingång kommit till användning i riksgäldskontoret, torde riksgäldskontorets
huvudbok för framtiden kunna komma att föreligga avslutad
och granskad avsevärt tidigare än vad hittills varit fallet. De i § 40 angivna
tidpunkterna härför torde alltså för framtiden kunna förändras. Då
det emellertid är önskligt, att någon erfarenhet vinnes rörande tiden för
fullbordandet av bokslutet för innevarande år, torde de nuvarande bestämmelserna
lämpligen böra tills vidare kvarstå. Av samma skäl torde någon
ändring av bestämmelsen i § 41 nu icke böra vidtagas.
Vad beträffar andra stycket av § 40, har vidtagits en ändring i avseende
å omfattningen av de rapporter, som månatligen skola avlämnas till
statskontorets riksbokslutsbyrå. .Efter det räkenskapsreformen blivit inom
riksgäldskontoret fullständigt genomförd, komma nämligen dessa rapporter
att omfatta icke blott riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna
och riksstatsutgifterna samt uppgift å riksgäldskontorets sammanlagda kassatillgång
vid månadens början och slut utan även de förändringar, som under
månaden ägt rum i avseende å riksgäldskontoret tillhöriga eller av
detsamma förvaltade medel.
De nya avlöningsstaterna för befattningshavare i riksgäldskontoret och
vid riksdagens hus hava medfört förändrade villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staterna stadgade avlöningsförmåner m. m. Till följd
8
Banlcoutskottets memorial Nr 70.
därav har erforderlig omarbetning av §§ 67, ''78, 79, 80 och 81 vidtagits.
I § 67 hava införts bestämmelserna under D i utskottets utlåtande
nr 45, och omedelbart därefter hava införts de bestämmelser, som återfinnas
under II i nämnda utlåtande. Slutligen har i paragrafen intagits
föreskrift därom att de gamla villkoren och bestämmelserna skola gälla
beträffande tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus till
innevarande års utgång och beträffande tjänstinnehavare vid riksdagens
bibliotek tills vidare.
De förutvarande §§ 78, 79 och 80 angående pensionering av tjänstinnehavare
vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagen hus
hava sammanslagits till en paragraf, vilken innehåller de bestämmelser,
som återfinnas under E i utskottets ovannämnda utlåtande.
I en ny paragraf, 79, har införts föreskrift om de gamla pensionsbestämmelsernas
giltighet till innevarande års utgång och för biblioteket
tills vidare.
Under § 80 hava införts de bestämmelser angående kvinnliga biträden
i riksgäldskontoret, vilka återfinnas under E i utskottets ovannämnda utlåtande
nr 45. Även i denna paragraf har angivits, att de gamla bestämmelserna
gälla för tiden till innevarande års slut.
Med anledning av framställning från fullmäktige har utskottet i sitt
utlåtande nr 28 hemställt, att riksdagen ville besluta, att under en särskild
avdelning i riksgäldskontorets reglemente intagas bestämmelser angående
ersättning för olycksfall i arbete till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus ävensom riksdagen, dess utskott och delegationer, och som
enligt lagen den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare.
Sedan riksdagen bifallit denna utskottets hemställan, hava i § 81 och
under rubriken »Angående ersättning för olycksfall i arbete» införts de
bestämmelser härom, som finnas formulerade i utskottets berörda utlåtande.
Yid gällande reglemente äro såsom bilagor fogade de bestämmelser,
som av 1906, 1910 och 1916 års riksdagar meddelats angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden. Då de statslån till anläggning av enskilda
järnvägar, för vilka 1906 års riksdag anvisat medel, numera äro,
med undantag av några obetydliga belopp, utbetalade till låntagande, och
någon lyftning av de i riksgäldskontoret ännu innestående restbeloppen ej
torde komma att under framtiden äga rum, synes det ej vara erforderligt
Bankoutskottets memorial Nr 70.
9
att vidare i reglementet intaga 190(5 års bestämmelser angående låneunderstöd
från ovannämnda fond.
Det år 1916 utfärdade reglementet åtföljes vidare av ett avtryck av
de bestämmelser, som av 1911 och 1916 års riksdagar meddelats angående
låneunderstöd från den s. k. bibanelånefonden. Vid sistnämnda riksdag
höjdes räntefoten för de lån, som komme att utlämnas från nämnda fond,
från 5 till 54/10 varjämte vissa ändrade föreskrifter meddelades i fråga
om beräkningen av den s. k. anståndsräntan å samma lån. I följd härav
erhöll ock mom. 7:o) av de ursprungliga bestämmelserna rörande bibanelånefonden
viss förändrad lydelse. Då emellertid forsta utbetalningen från
denna fond verkställdes i december månad 1916 och sålunda först efter
det berörda förändring skedde, kommer den nya formuleringen av nämnda
moment att lända till efterrättelse beträffande samtliga de järnvägsbolag,
som erhålla lån från fonden; och har det vid sådant förhållande synts
lämpligt att i det nya reglementet intaga nämnda moment endast i den
avfattning, detsamma erhållit vid 1916 års riksdag. Vidare har det synts
ändamålsenligt att sammanföra alla för bibanelånefonden gällande bestämmelser
under en gemensam rubrik, vilken formulerats »Av 1911 års riksdag
meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med
däri av 1916 års riksdag beslutad ändring». Grenom en not omedelbart
efter mom. 7 :o) har angivits, att detta moment erhållit sin nuvarande
lydelse genom beslut av sistnämnda års riksdag.
Ehuru de i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaterna för tjänstinnehavare
vid riksgäldskontoret och riksdagens hus fortfarande skola tilllämpas
till 1918 års början, då de nya avlöningsstaterna träda i kraft,
synes det ej vara behövligt att i reglementet införa förstnämnda stater.
Däremot har genom en anmärkning vid de nya avlöningsstaterna för tjänstinnehavare
vid riksgäldskontoret och riksdagens hus angivits, att de äldre
staterna gälla till utgången av år 1917.
Vidare hava i en not under den första av berörda avlöningsstater införts
de bemvndiganden som innefattas under I och K av utskottets hemställan
i dess utlåtande nr 45, nämligen angående förordnande av vissa tjänstemän
tills vidare resp. till innevarande års utgång.
Beträffande avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek
har vid innevarande riksdag vidtagits den ändring, att arvodet till den
amanuens vid biblioteket, som tjänstgör endast under pågående riksdag,
höjts från 5 kronor till 8 kronor om dagen. Vidare har åt amanuensen
Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Ii. Höckert beviljats ett personligt lönetillägg för år 1917 av 1,000 kronor.
Nämnda avlöningsstat har därför ändrats i nu angivna avseenden.
Slutligen har Riksdagens beslut om pension åt änkan Levin införts i
pensionsstaten.
Utskottet hemställer,
att det nu överlämnade förslaget till reglemente
för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater
och pensionsstat må av riksdagen godkännas.
Stockholm den 16 juni 1917.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Bankoutvkoitets memorial Nr 70.
11
Reglemente för riksgäldskontoret,
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till hända;
dj att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.
§ 2.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.
12
Bankoidskottets memorial Nr 70.
Riksgäldskontorets styrelse.
§ 3-
Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdagutses
i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 4.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.
§ 5.
År styrelsen ej så fulltalig-, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, skall från och med år 1918
äga uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller
bliva bestämda för ledamot av riksdagen.
§ 6-
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.
§ 7-
Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 8.
Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
Banko utskottets memorial Nr 70.
13
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.
§ 9-
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.
Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.
Förste deputeraden äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden
meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga
förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen
ävensom vaktbetjänte ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela
föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst.
Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper
det uppdrag, tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.
Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.
Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
14
Bankoutskottets memorial Nr 70.
§ 10.
Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och. efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ Il
Till
ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.
Riksgäldskontorets lånerörelse.
§ 12.
1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.
2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
15
4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.
§ 13.
1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.
2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.
För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.
3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga central kassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
16
BanJcoutskoitets memorial Nr 70.
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Majtts befallningskavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.
§ 14.
1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.
2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid Hästböna års slut finnas summariskt uppgivna uti eu vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.
3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.
4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.
5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfabna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enbgt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderhga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna
inlösen.
Banko utskottets memorial Nr 70.
17
6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontor»
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontor
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.
§ 15.
1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Jämväl kan svensk
undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken
såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.
2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.
§ 16.
För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 17.
1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller
i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan
stadgas.
2. Av de medel, 30,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av
kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara pla
Bihang
till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 3
18
Bankoutskottets memorial Kr 70.
cerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska
valutor.
§ 18.
Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.
§ 19.
Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Magt täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.
Riksgäldskontorets fonder.
§ 20.
Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvidei-,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda förslagsanslag till
förräntning och amortering av statsskulden.
Från denna fond skola utgå:
dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,
dels och de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.
§ 21.
Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd eu fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen. Till samma fond skall överföras
behållningen vid 1917 års utgång av likvidations- och amortissementsfonden,
vilken vid nämnda tidpunkt skall uppköra.
Behållningen av fonden för statsskuldens amortering skall av fullmäktige
förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas
antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp
eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av
Banlcoutskottets memorial Nr 70.
19
riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering
skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.
§ 22.
1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor^ förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.
Statsverkets kapitalfordringar vid 191G års utgång å från fonden utgivna
lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,
finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.
2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.
De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.
3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.
§ 23.
De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
a\ vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utlämnade
lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.
§ 24‘
De tjanstmnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
20
Bankoutskottets memorial Nr 70.
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.
De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock till 1917
års utgång av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid
riksgäldskontoret samt därefter tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.
Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.
§ 25.
Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».
§ 26.
Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».
§ 27.
Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder
(överskott)», allmänna jämvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 28.
Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper
bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 29.
Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riks
-
Bankoutskottets memorial Nr 70.
21
gäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroriikning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.
§ 30.
Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».
Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.
§ 31.
Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.
Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
Statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i män av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.
§ 32.
Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationskandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.
För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1918, under gruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.*, uppförda följande anslag, nämligen:
1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 1,373,000 kronor.
Från detta anslag skola utgå
a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskotttens
22
Bankoutskottets memorial Nr 70.
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader ock dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § SI här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;
b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;
c) det understöd av 2,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien
hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1917 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige
att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras
att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt
annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som
skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt
och senast den 1 augusti 1917 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret
för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter;
d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;
é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;
/) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag
beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari
1917 under hans återstående livstid;
Bankoutskottets memorial Nr 70.
23
//) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbetende och
tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll
jämte bihang för åren 1868—1915;
h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för
påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;
i) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor
såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete
»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att
till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels och ett belopp av 500
kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar;
. Ä) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;
l) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser.
2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 196,000 kronor.
1 Öl användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
o a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor
om åiet. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.
Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.
För tiden till 1917 års utgång skola dock utgå arvoden och resekostnadsersättning
enligt § 32 avd. 4 mom. a) i det av 1916 års riksdag utfärdade
reglementet; och äger förste deputeranden att till nämnda tid Uppbära
jämväl där omförmälda tilläggsarvode av 3,000 kronor för året räknat;
b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;
c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater
med tillhörande villkor och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela
nämnda tjänstinnehavare andra arvoden än de i avlöningsstaterna
bestämda;
24
Bankoutskottets memorial Nr 70.
d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av .12,000 kronor för år;
e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;
j) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 81 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus;
g) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidna,
obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.
generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år
disponera en summa av högst 225 kronor;
h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av
riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret;
i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver eu fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjåntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.
Från kassan må, för beredande av dyrtidstillägg under år 1917
åt kassans pensionärer, utbetalas ett belopp av högst 1,300 kronor,
och må kassan utan avseende å den höjning av pensionerna, som genom
utbetalning av nämnda dyrtidstillägg kommer att inträda, bibehållas vid sin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskott ds memorial Kr 70.
hittillsvarande rättighet att under viss förutsättning erhålla statsbidragav
intill 2,250 kronor.
8. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.
Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års
riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
4. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor.
Från detta anslag skola utgå:
a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, Underhåll av inventarier,
belysning m. m.;
b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. in. samt inlösningspro vision er.
5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 34,000 kronor.
■ Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen
som ej utgör tjänstgör löspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justiiieombudsmans avlöning; och
e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 54 käft. (Nr 70.)
4
26
Bankoutskottets memorial Nr 70.
2:o) fl) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest lian innebar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken ban uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
3:o) a) att för sekreteraren bos justitieombudsmannen är bestämd en
begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd
en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola
likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och
b) att, därest sekreteraren förut innebar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
4:o) fl) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej
utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och
efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av
250 kronor årligen;
5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;
6:o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen,
emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens
gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning
m. m.;
7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på
Banlcoutskottets memorial Nr 70.
27
hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;
8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och
tryckfri hetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande,
mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.
Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket
ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000
kronor.
6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 43,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och
e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
2ro) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
28
Bankoutskotlets memorial Nr 70.
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att militieombudsmannens ersättare må, därest lian vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
3: o) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen
är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola
anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som
ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och
b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och
b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;
5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör
tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare 200 kronor;
6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100
kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
Bankoutskottets memorial Nr 70.
29
ocli bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp
av 250 kronor årligen;
7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)
a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt
de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo
den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning
hos militieombudsmannen; och
b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna
sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft
sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor
för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked;
9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen
att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman,
som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen;
10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor;
ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande
räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor;
12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och bar riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;
13) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.
1917 års riksdag har dels medgivit, att för bortarbetande av uppkommen
arbetsbalans å militieombudsmannens expedition militieombuds
-
30
Bankoutshottets memorial Nr 70.
mannen må av 1917 års förslagsanslag till avlöning, resekostnader och
expenser in. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda högst
tvåtusen kronor, dels och för år 1918 för enahanda ändamål anvisat likaledes
högst 2,000 kronor.
Riksdagen har år 1917
1 ro) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt de
grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 14 maj 1917
avgivna utlåtande nr 3, må under år 1917 utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels ock bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen
till riksdags- och revisionskostnader, till kostnader för riksdagens
hus samt till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret
använda erforderliga belopp;
2:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1917 utgå till befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt
de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat
justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
expedition använda erforderligt belopp;
8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1917 utgå till befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt
de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och
hans expedition använda erforderligt belopp.
4: o) dels medgivit
a) att ett tillfälligt tillägg av femton procent av månads- och dagarvoden
må, med här nedan under b) och c) angivna undantag, utgå till
den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda personalen, ävensom att ett
dylikt tillägg må utgå jämväl å arvodet till den eller de personer, som
upprätta register över kamrarnas protokoll med därtill hörande bihang;
b) att ett tillfälligt tillägg av tjugu procent av månads- och dagarvoden
må utgå till den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda vaktpersonalen;
c) att från åtnjutande av ifrågavarande tillägg må undantagas den per
-
Bankoutskottets memorial Nr 70.
31
sonal, som för sin tjänstgöring vid 1017 års riksdag redan erhållit tillfälligt
arvodestillägg; och
d) att de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen
fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra
militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring
hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning
under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för
tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av
militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt
tillägg;
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att av anslaget till
riksdags- och revisionskostnader utbetala ifrågavarande arvodestillägg och
ersättningar.
§ 33.
De förslagsanslag, som finnas i riksstaten för år 1918 uppförda under
anslagsgrupperna >räntor å statsskidden m. m.* och »utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för
annuitetslikvider.
32
Bankoutskott ds memorial Nr 70.
Dessa förslagsanslag utgöra för nedanstående statens skulder:
A. Statens amortering-slån.
Till ränta och amortering
1880 års lån...............................
1886 * > ...............................
1890 * » ...............................
1899 * » ...............................
B. Statsräntelånen.
3,6 % lånet ..........................
1888 års lån..........................
1894 > > ..........................
1900 » » ..........................
1904—1906 års lån.................
1907 års lån.........................
1908 » » ..........................
1911 » » ..........................
1913 » » .........................
1914 » » ........................
1916 » » .........................
1917 ...........................
C. Övrig statsskuld.
Kommunlån ..........................................
Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån!
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån av år 1898 .....................i
» » 1902 .....................
Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligat
tionslån av år 1896 1/1...........................
» > 1896 V9...........................
> » 1903..............................
> » 1914..............................
Årsanslaget till H. M. Konungen ...............
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1
i kvarteret Lejonet i Stockholm ............j
Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
Ränta å Göta kanals reparationsfond.........|
1). Ränta å medgiven och beräknad, ejj
verkställd upplåning ........................!
Till räntor
Till avbetalning
Summa
1,898,200
3,375,900
5,274,100
1,882,200
—
600,000
—
2,482,200
—
816,800
—
687,200
—
1,504,000
—
1,082,000
—
441,400
—
1,523,400
3,012,840
3,012,840
_
725,500
—
725,500
—
506,400
—
—
506,400
—
1,271,200
—
—
—
1,271,200
—
2,766,960
—
—
—
2,766,960
—
1,638,000
—
—
1,638,000
—
2,043,000
—
2,043,000
—
2,880,000
—
—
2,880,000
—
3,240.000
—
—
—
3,240,000
—
8,155,000
—
—
—
8,155,000
—
5,925,000
—
—
—
5,925,000
—
3,500,000
—
—
3,500,000
10,680
49,100
59,780
_
22,600
—
19,000
~
41,600
—
52,480
35,000
87,480
—
29,120
17,000
—
46,120
—
57,080
_
51,000
_
108,080
—
14,320
—
13,000
—
27,320
—
134,575
—
63,000
197,575
—
49,500
—
—
_
49,500
—
300,000
—
—
_
300,000
—
90,000
_
_
90,000
—
7,500
—
—
—
7,500
—
7,045
—
—
—
7,045
—
15.000,000
—
_
—
15,000,000
—
57,118,000
—
5,351,600
—
62,469,600
—
§ 34.
1. Av riksgäldskontoret skola upplånas ock enligt Kung]. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1917 beslutade och i riksstaten
för år 1918 uppförda anslag:
Bankoutskottets memorial Nr 70.
33
a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:
Postverket-,
för tillbyggnad av centralpostkuset i Stockholm ............ kr. 300,000: —
» nybyggnad » posthus i Linköping ........................... » 210,000: —
» inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny
posthusbyggnad därå ................................................... » 700,000: —
> nybyggnad av posthus i Gällivare .............................. » 100,000: —
Telegrafverket:
för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 2,475,000: —
» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
...................................................................... » 12,500,000: —
Statens järnvägar:
för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar ............................................................ kr. 8,903,600: —
» täckande av brist å vissa till utförande av nya byggnader
och anläggningar beviljade anslag............... » 1,252,900: —
» inköp av mark, som erfordras för utvidgning av
vissa järnvägsstationer ............................................. » 800,000: —
» ombyggnad av Malmö statsbangård ........................ s 500,000: —
» utförande av vissa förändringar vid centralstationen
i Stockholm ...................................................... » 1,550,900: —
» anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg » 1,000,000: —
> utvidgning av Yästanfors station .............................. » 100,000: —
» » > Ockelbo station.................................... » 150,000: —
» » » spårsystemet vid bangården i Mjölby » 106,000: —
» » » » » Yärtan..................... » 400,000: —
» ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö ........................................................ » 600,000: —
» uppförande av lokomotivstation i Örebro................. > 175,000: —
» » » » vid Krylbo............... » 290,000: —
» » » plåtslagarverkstad vid Notviken...... » 300,000: —
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Norrköping och Mjölby .......................................... » 1,800,000: —
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Aneby och Sandsjö................................................... > 2,700,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 5
34
Bankoutskottets memorial Nr 70.
för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår från
Örebro över Hallsberg till Laxå ........................ kr. 500,000:
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna m. m.................................... » 75,000:
» omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg » 200,000:
» förvärv av järnvägen Mora Nore t—Orsa ............... » 1,290,000:
» anläggande av bro från Mora station till järnvägen
Mora Noret—Orsa ....................................... » 500,000:
» ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån > 800,000:
» uthyrning av svagströmsledningar vid bandelen
Kiruna—Riksgränsen................................................ » 150,000:
> påbörjande av elektrifieringen av linjen Kiruna—
Svartön........................................................................ » 3,500,000:
d fortsättning av statsbanan .Sveg—Brunflo ............... » 2,500,000:
» järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska
järnvägsnäten ............................................................ » 1,230,000:
» fortsättning av inlandsbanan mellan Yolgsjön och
Gällivare .................................................................... » 4,000,000:
» påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting............... » 1,000,000:
» anskaffande av rullande materiel................................. » 13,000,000:
Statens vattenfallsverk:
för utbyggnad av Stallbackakanalen m. m...................... » 115,000:
» fortsättande av arbetena med Södertälje kanals
ombyggnad.................................................................. 4 600,000:
» utbyggnad av Trollhätte kraftstation........................ > 3,620,000:
» » » Porjus kraftstation .............................. » 1,075,000:
» utvidgning av Västerås ångkraftstation..................... * 500,000:
» regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde ......... » 20,000:
» förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid
Motala ....................................................................... » 100,000:
» inköp av vattenfall och fastigheter m. m................ » 2,000,000:
» distributionsanläggningar ............................................. » 4,000,000:
b) * Utgifter för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»:
för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000:
» > å fonden för bibanor inom vissa delar
av riket.....
> 2,000,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko utskottets memorial Nr 70.
.''lo
för kapitalökning å lånefonden för tjänstemannasam
-
hället vid Mörby...........................
.. kr.
200,000
—
>
»
å odlingslånefonden''...........................
400,000
—
»
>
å torvindustrilånefonden .................
650,000
—
»
å egnahemslånefonden .....................
6,500,000
—
>
*
å norrländska nyodlingsfonden ......
$
80,000
—
>
å täckdikningslånefonden ...............
»
140,000
—
»
å allmänna nyodlingsfonden............
30,000
—
J
å norrländska andelsmejerifonden ...
150,000
—
c) Spannmålslagerhus m. m.
för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus......... kr. 8,000,000: —
§ 35.
De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.
§ 36.
Det i § 34 bär ovan omförmälda, i riksstaten för år 1918 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna
järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av
riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att
i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar
till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot
för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».
§ 37.
Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
36
BankoutsJcottets memorial Nr 70.
samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) och en annan
tjänstinnehavare i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna
i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning
i riksbanken.
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 38.
Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.
§ 39.
Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.
Huvudbok och medelsredovisning.
§ 40.
Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.
Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken.
Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå
Bankoutskottets memorial Nr 70.
37
följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.
§ 41.
Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 42.
Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.
§ 43.
Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.
§ 44.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.
§ 45.
År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.
38
Bankoutskottets memorial Nr 70.
§ 46.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 47.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 43.
Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 49.
Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.
Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.
B anka utskottets memorial Nr 70.
39
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flera handlingar.
§ 51.
En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde a de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.
§ 52.
Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 53.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.
40
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.
§ 54.
Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.
§ 55.
Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.
§ 56.
Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.
Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i man av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.
§ 57.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
Bankoutskottets memorial Nr 70.
41
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, lata upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.
Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.
För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.
§ 58.
Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.
§ 59.
Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70).
6
42
Bankoutskottets memorial Nr 70.
§ 60.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.
§ 61.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den arliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 62.
Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshy po t ekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.
§ 63.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 64.
Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse eu inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.
§ 65.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
Bankoutskottets memorial Nr 70.
43
a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även ban mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insattes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas böljan; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.
§ 66.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus.
§ 67.
Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:
44
Bankoutskottets memorial Nr 70.
l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst ses timmar varje söckendag.
Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missr
äkningspennin gar.
3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgälds
kontoret eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas.
4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma
Bankoutskotlets memorial Nr 70.
45
tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt.
Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen
åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern blivit uppnådd.
Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats
till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.
Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade
lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande
till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före
den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid
riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart
före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande
staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande
av ålderstillägg.
Vad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda
förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer,
som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den
nya statens trädande i kraft mot fast ai''vode inom riksdagshuset utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom
ordinarie tjänstinnehavare hava att fullgöra.
6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.
För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i
åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
46
Bankouiskottets memorial Nr 70.
7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom kindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.
8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästare än st är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fyra kronor om dagen.
Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner
oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,
dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,
dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
Banlcoutskottets memorial Nr 70.
47
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.
Härjämte har riksdagen förklarat,
att den, som från och med eller efter den tid, då de nya staterna
träda i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus, skall vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av
avlöningsförmånerna fastställda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus, vilka icke inom en månad efter det de nya
avlöningsstaterna trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser
tillkommande avlönings- och pensionsförmåner.
För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av
avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och
bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916 års riksdag fastställda
reglementet för riksgäldskontoret.
Samma villkor och bestämmelser skola även tills vidare lända till efterrättelse
vid tillämpningen av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens
bibliotek.
§ (58.
Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.
48
Bankoutskottets memorial Nr 70.
§ 69.
Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 70.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på
dem, som i domarevärv må begagnas.
§ 71.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen av frågor rörande ijänsteförsummelser m. m.
§ 72.
Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
Bankoutskottets memorial Nr 70.
49
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.
§ 73.
Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning0
§ 74.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.
§ 75.
Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, ma han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 76.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom ^skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sioämna
samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 77.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 54 höft. (Nr 70.) 7
50
Bankoutskottets memorial Nr 70.
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus.
§ 78.
Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser att gälla
från ingången av år 1918:
1 ;0) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.
2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.
3: o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.
4:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banlcoutskollets memorial Nr 70.
Öl
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.
§ 79.
För tiden till 1917 års utgång gälla i fråga om pensioneringen av
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de bestämmelser,
som finnas intagna i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret.
Samma bestämmelser skola även tills vidare tillämpas beträffande pensioneringen
af tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.
Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.
§ SO.
Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga hiträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:
l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.
2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.
3: o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.
Do) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.
52
Bankoutskottets memorial Nr 70.
5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.
6ro) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya
avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäldskontor och befordras
till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot
fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,
skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontor.
Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat
andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning
utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande
av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.
7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.
8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för
sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontor.
9: o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit
80 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med
pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge
biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden.
Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.
Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
53
10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.
11: o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.
12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.
För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande de å riksgäldskontorets
stat uppförda kvinnliga biträdena de bestämmelser, som finnas intagna
i § 81 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskon
tor et.
Angående ersättning för olycksfall i arbete.
§ 81.
Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt trvckeriavdelnina''.
54
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen-
Tiden, då för-
Återstående skuld
tets
bindelsema bli-
Räntefot.
den 31 december 1916.
vit utfärdade.
Årtal.
§•
Obligationer för 36/io X statslånets åtta emis-
sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var-
1887 d. s%,)
av blivit utlämnade obligationer å kr.
1904 d 30/"
85,656,360...................................................
1909 d. 3%
3b/io
Kr. 83,689,360
1909 d. 30/12
1880
38
Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-
sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-
Kr. 59,187,876
svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000
£ St. 3,261,040
eller rmk 134,640,000 ..............................
1880 d. 7„
37, X
Frcs 82,178,208
Rmk 66,525,216
1886
42
Obligationer för 1886 års statslån å kr.
72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav
blivit utlämnade obligationer å rmk
/Kr. 54,566,222:2 3
72,614,500 ................................................
1886 d. V6
37, X
''/Rmk 61,387^000
1888
40
Obligationer för 1888 års statslån å kr.
[Kr. 24,183,111:11
26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000
Rmk 27 206 000
eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000
1888 d. V*
3 X
£ St. 1,333,094
Frcs 33,572,204
1890
39
Obligationer för 1890 års statslån å kr.
35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,
(Kr. 24,342,222:2 2
£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...
1890 d. V,
37, X
Rmk 27,385,000
£ St. 1,341,865
1
(Frcs 33,793,090
Bankoutskottets memorial Nr 70.
55
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående skuld
den 31 december 1916.
Årtal.
§•
1894
42
Obligationer för 1894 års statslån å kr.
36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,
varav hälften utlämnats ...........................
1894 d. 16/''
3 %
Kr. 16,878.600
Eros 23,442,500
1899
42
43
Obligationer för 1899 års statslån å kr.
72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,
varav hälften utlämnats ...........................
1899 d. 15/ä
37, X
£ St. 928,323
Rmk 18,941,540
Kr. 31,340,520
Frcs 43,528,500
£ St. 1,723,728:12
Rmk 35,171,028
1900
44
Obligationer för 1900 års statslån å kr.
36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...
1900 d. 15/8
3 Vs %
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Eros 50,400,000
1904
1906
15 i
|58
Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr.
79,200,000, motsvarande francs 110,000,000,
£ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ...
1 1904 d. V*
) 1906 d. Vs
} 3 V* X
Kr. 79,056,000
Frcs 109,800,000
£St. 4,348,080
Rmk. 88,718,400
1907
72
Obligationer för 1907 års statslån å kr.
46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......
1907 d. Va
3 Vi %
Kr. 46,800,000
Frcs 65,000,000
£ St. 2,574,000
Rmk 52,520,000
1908
82
Obligationer för 1908 års statslån å kr.
54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......
1908 d. s%
4 %
t. o. m.
d.’0/. 1918,
därefter
31/, %
Kr. 54,480,000
£ St. 3,000,000
Frcs 75,600,000
Rmk 61,200,000
1911
97
Obligationer för 1911 års statslån å kr.
72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......
1911 d. V.
4 %
t. o. m.
d. 7,1926,
därefter
37, %
Kr. 72,000,000
Frcs 100,000,000
£ St. 3,960,000
Rmk 80,800,000
56
Bankoutekottets memorial Nr 70.
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående skuld
den 31 december 1916.
Årtal.
§■
1913
34
Obligationer för 1913 års statslån å kr.
Kr. 72,000,000
72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
1913 d. Vio
47.*
Frcs 100''000''000
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ......
£ St. 3,960,000
Rmk 80,800,000
1914
34
Obligationer för 1914 års statslån å
) 1914d. «Aol
lo. 1915 d. Vs/
Kr. 159,567,200
kr. 159,567,200
5 %
1916
_
Obligationer för 1916 års statslån å
1 1916 d. »/, l
l » » Viol
Kr. 115,805,700
Kr. 115,805,700
5 %
Svenska 4 3/4 % statsskuldsförbindelser av
den 5 juli 1916........................................
1916 d. 5/7
48/4 %
Kr. 44,600,000
1906
28
Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp-
lagt obligationslån, för vilket staten i
sammanhang med förvärvandet av Örebro
—Svartå järnväg övertagit , betalnings-
skyldigheten .............................................
4 X
Kr. SBS^OO
1908
48
Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av
bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-
borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen:
obligationslånet av år 1898........................
4 *
Kr. 1,347,000
> » > 1902 .....................
4 %
Kr. 745,000
1895
16
Kommunlån, för vilka staten i samman-
hang med Västkustbanans förvärvande
övertagit betalningsskyldigheten ............
—
5 V
Kr. 219,883:61
1895
16
Kommunlån, för vilka staten i samman-
4
hang med Västkustbanans förvärvande
övertagit betalningsskyldigheten...............
4,7 %
Kr. 40,100:09
1866
18
Innestående fond för Göta kanals underhål-
lande .........................................................
1833 d. 31/1S
s o/
O /0
Kr. 140,889
Bankoutskottels memorial Nr 70.
57
Reglemen-
i
Tiden, di för- bindelserna bli- vit utfärdade.
tets
Räntefot.
Återstående skuld
den 31 december 1916.
Årtal.
§•
1902
23
Innestående köpeskilling för fastigheten nr
1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.
Arvfurstens palats) .............
4 %
Kr. 2,250,000
1890
14
Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-
färdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bokförda inom lin-
jen med nämnda belopp ...................
1890 d. ''•/,
37, X
1909
4
Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom
linjen med nämnda belopp.............
1909 d. S0/6
37* X
1866
16
Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300.000
kr. (icke kapitaliserat) ..........................
1815 d. •/„
—
1866
17
Hertigens av Södermanland, sedermera Konung
Oart Alil, hemgiftskapital, bokfört inom
linjen med 150,000 kr............
1778
5 X
_____
1866
20
Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-
derhållande (utgör blott ett depositum av
fordringshandlingar) .............................
—
__________
1866
21
Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........
1866
23
Lappmarks ecklesiastikfouds behållning, bok-
förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års
riksdag)................................................
1869
77
Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den
förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller).......................................
--
1906
30
Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor
till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar............
—
i
Kr. 80,241:6 7
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.) 8
58
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
-
Årtal. §.
1907
1909
1910
1911
1914
1914
1914
1914
1914
1915
1915
40
51
47
56
34
34
34
34
34
34
34
Tiden, då förbindelserna
blivit
utfärdade.
Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till
inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan ........................j
Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av
vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan m. m...............................
Dito av dito å 2,038,000 kronor för fullbordande
av statsbanan från Göteborg
till Skee......................................................
Dito av dito å 1,400,000 kronor för fullbördande
av statsbanan från Östersund till J
Ströms vattudal jämte bispår.....................!
Dito av dito å 600,000 kronor till telefonkabel
till Gottland ....................................
Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan
Sverige och Tyskland.................................
Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till
fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping
.........................................................
Anslaget till anläggningar i Nyköping för
trafikutbyte mellan statsbanan Järna—
Norrköping samt Oxelösund—Flen—Västmanlands
järnväg .......................................
Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till
fortsättande av statsbanan Ålvsby—Piteå...
Anslaget å 2,150,000 kronor till dubbelspår
Norrköping—Mjölby...................................
Återstoden av anslaget till anordnande vid
Haparanda av järnvägsförbindelse mellan
svenska och finska järnvägsnäten...............
Räntefot.
Återstående skuld
den 31 december 1916.
Kr. 75,392:61
|Kr. 213,161:53
:Kr. 100,000
|Kr. 75,000
Kr. 250,000
Kr. 325,000
Kr. 812,000
Kr. 50,000
Kr. 85,000
Er. 600,000
Kr. 25,000
Bankoutskottets memorial Nr 70.
59
1 ,
Reglemen- tets
Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående skuld
den 31 december 1916.
Årtal. §.
1906
22
Återstoden av anslaget för åren 1907—1911
å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- lånefonden...................................................
—
Kr. 42,300
1910
421
Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000
1914
36|
kronor till allmänna järn vägslånefonden ...
Kr. 1,332,850
1911
5 il
Anslagen för åren 1912—1915 till fonden
1912
69
för åstadkommande av bibanor inom vissa
1914
36)
delar av riket.............................................
Kr. 5,000,000
!
Diverse skulder.
—
Utelöpande förfallna obligationer och kuponger
Kr. 20,484,274:6 6
—
Reverslån hos Rederiaktiebolaget Sverige,
jämte därå upplupen ränta........................
5 X
Kr. 302,916: 67
. —
—
Förräntade värnskattemedel..........................
4V2 %
Kr. 12,000,000
—
—
Kungl. vattenfallsstyrelsens förnyelsefond ...
5 %
Kr. 800,000
1911
92
Av statskontoret till riksgäldskontorets för-
vältning överlämnade kassabehållningar ...
Kr. 10,000,000
—
Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning
å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning .................................
Kr. 32,424: 76
Riksgäldskontorets fonder.
—
Likvidations- och amortissementsfonden ......
—
Kr. 6,097,017:03
Fonden för statsskuldens amortering............
Kr. 15,166,040: 8 6
Kr. 20,219: Öl
Riksgäldskontorets pensionsfond ..................
______
Summa Kr.
1,054,111,522: 98
Inom linjen balanserade skulder Kr......................
............... 60,250,777:16
60
Bcmlcoutskoltets memorial Nr 70.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års slut för genom riksgäldskontor
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1916 års
utbetalts.
oeioppei.
slut.
Årtal.
§•
a) Allmänna byggnadslåne-
i
fonden.
1866
43
Lån till Västerås domkyrka,
för densammas reparation
1860
28,000
28,000
1866
148
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ............................
1873-1875
5 X
1 %
20,000
3,713
55
1882
17
Lån till Linköpings dom-
kyrka, för fullbordande av
tornbyggnaden å kyrkan...
1883
5 %
4X
30,000
—
19,055
54
Transport
—
—
—
—
50,769
09
*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 70.
OJ
| Reglementets
i
liden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1916 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
!
50,769
09
1887
15
Ytterligare lån till Linkö-
pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist
i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................
1888
5 o/
4 X
30,000
22,308
a /•
I 4
1892
17
Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma
1893
5 X
4 X
40,000
—
2,390
43
1896
16
Lån till Härnösands dom-
kapitel, för uppförande av
Lånet
ny byggnad för allmänna
& ter be ta -
läroverket i Östersund......
1897
500 kr.
årligen
under
30 år.
—
15,000
5,500
—
J1898
(1908
171
10/
Lån till Vadstena och S:t
Pers församlingar, för full-
Lånet
åter-
bördande av Vadstena klos-
betalas
terkyrkas restaurering ...
1898
fr. o. m.
år 1918
med
minst
■/.. in.
16,000
16,000
18 7 7l)
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878
6 X
5 X
50,000
16,780
56
11877
(1878
?!
Lån till staden Söderhamn,
bJ
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878-1879
6 X
5 X
200,000
39,872
44
Transport
—
—
_ 1
_ 1
J
1
153,620
69
'') Se ridare § 3 i 1881 års reglemente.
62
Bankoutskottels memorial Nr 70.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
slut.
Årtal.
§•
J1880
\1881
131
10/
Transport
—
—
—
153,620
69
Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds- vådor .................................
1881-1882
6 X
5 X
200,000
58,478
40
1888
15
Lån till staden Luleå, för
ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda .....................
1889
5 %
4 X
100,000
63,382
13
1889
17
Lån till staden Umeå, för ny
tomtreglering efter 1888
års eldsvåda .....................
1890
5 X
4 X
200,000
—
131,504
05
1896
15
Lån till staden Mariestad,
för ny tomtreglering efter
1 895 års eldsvåda ...........
1897
47,. X
37,. X
150,000
120,841
93
1902
20
Lån till staden Åmål, för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda ....................
1903
5 X
4 X
300,000
_
268,251
60
1
941)
Lån till Kinda kanalaktie-
1866<
118
bolag, för utsträckning av
t
143
Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön
Rengen till hamnen vid
325,431
77
Linköping...........................
1865-1870
5 X
3 X
437,500
° = 1,121,510: 67
Transport
—
—
—
—
1,121,510
57
") Se ridare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
63
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
belonnet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
§■
slut.
Transport
—
—
—
1,121,510
57
b) Allmänna järnvägslåne- Jonden.
|1866
(1897
cTcrT
OO r-H
Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning
av järnväg från Herrljunga
över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................
/1865-1867|
5 °4
4 X
2,600,000*)
1,868,258
08
( 1898 /
1871
31
Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan
Karlskrona och Växjö......
1872—1874
5X‘)
47, X
2,600,000
—
743,408
83
1871
31
Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................
1874-1876
5‘/,x3;
5 x
5,000,000
2,479,741
82
Transport
—
—
6,212,919
30
) Av ifrågavarande lan som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga over Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
imn ^e°P? be®lut aT 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd i
600,000 kr. for järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr
’) Se § 3 av 1886 års reglemente.
’) Se § 3 av 1883 års reglemente.
64
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
i
Tiden, då
låuet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
—
6,212,919
30
1876
5
Lån till Hultsfred—Yäster- vik —Åtvidaberg—Ber sbo
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Yästervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till
Bersbo, med bibana.........
1877-1879
5 X1)
47, X
1,865,000
1,526,529
33
1876
5
Lån till Hultsfred—Yäster- vik—Åtvidaberg—Bersbo
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,
med bibana och sidospår...
1877-1879
5 X1)
47, X
1,750,000
1,475,550
16
J1876
(1904
?}
Lån för anläggning av järn- väg frånYislanda till Bolmen
(numera övertaget av Karls- hamn—Yislanda järnvägs-
1877-1878
5X/l6 X
5 X1)
5 X1)
47, X
500,000*)
456,507
41
1876
5
Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning
av järnväg från Yisby till
1877-1879
1879-1882
47, X
47, X
500,000
296,286
15
J1876
(1879
5\
13/
Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg frånKrylbo
till Borlänge med bibana...
2,375,000
1,559,365
97
Transport J -
—
—
___
11,527,158
32
») Ifrågavarande8]andorn under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 ars
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av .>00,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
65
Reglementets
liden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
§•
slut.
Transport
—
—
—
—
11,527,158
32
1913
22)
36/
Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik........
1913
5 %
47, X
1,252,000
_
1,252,000
1876
5
Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg från Yarberg
till Borås..........
1879—1881
5 X1)
4 V2 X
2,600,000
1,707,095
30
/1881
(1912
i}
Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och
Insjön (numera övertaget
av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................
1883-1886
5 X
41/* X
950,000
826,222
01
1881
15
Lån till Yetlanda—Sävsjö
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan
Yetlanda och Sävsjö .........
1883-1886
5 X
47.X
300,000
223,933
04
1881
15
Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- liolm (numera övertaget av
Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) ..................
1883-1886
5 X
4 Va X
500,000
365,016
63
1881
15
Lån till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan
Stockholm och Rimbo ......
1883-1887
5 X
4 Va X
500,000
365,016
33
Transport j
-
—
—
“i
16,266,441
)3
‘) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (AV 70.)
9
66
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprunglig»
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
16,266,441
93
1881
15
Lån för anläggning avjäm- yäg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget
av Borås—Alvesta järn-
■vfi.psa.lrti
1884—1887
5 X
47* X
500,000
373,221
66
1886
16
Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Vänern (numera
övertaget av Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie- bni ...........................
1887—1889
5 X
47* X
324,000
246,935
56
1886
16
Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Halmstad till Bolmen med
sidospår.............................
1887—1890
5 X
47, X
824,915 *)
641,102
41
1886
16
Lån till Fågelsta—Vadstena
—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes-
h’(Sr .....................................
1888—1890
5 X
47* X
300,000
233,152
21
1886
16
Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår
1888-1893
5 X
i
47* X
1,102,2502)
—
872,505
37
Transport
—
—
—
■-
18,633,359
14
•-> ''Enligt kung!, brev av d. "L 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor
J) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att ly .
Bankoutskottets memorial Nr 70.
67
Reglementets
Tiden, dä
länet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloDDet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
Slut.
§•
Transport
—
—
—
—
—
18,633,359
14
1886
16
Lån till Mora—Vänerns järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora
strand till östra Värmlands
järnväg jämte bibana.........
1889-1893
5 %
47* X
1,000,000
—
818,483
10
1886
16
Lån för anläggning av järn-
väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera
övertaget av Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie- bolag:) .................................
1890-1891
5 X
4 Vs X
305,000
245,620
99
1886
16
Lån för anläggning av järn-
väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget
av Hässleholm—Markaryds
järn vägsaktiebolag) ............
1890-1892
5 X
47* X
404,000
390,431
87
1886
16
Lån till Skymnäs—Munkfors
järnvägsaktiebolag, för an-
läggning av järnväg från
Björndalsbron till Munk-
fors ..................................
1891-1892
5 X
47* X
90,835
74,346
91
1886
16
Lån för anläggning av järn-
väg från Klippan till Kös- tånga (numera övertaget av
Hälsingborg — Hässleholms
järnvägsaktiebolag) ............
1892—1893
5 X
47* X
290,000
237,360
06
Transport
—
—
—
—
—
20,399,602
07
68
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod ,
vid 1916 års i
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
-
20,399,602
07
1891
18
Lån till Malmö—Tomelilla
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Malmö till Tomelilla .........
1892—1896
£ q/
O /*
47* X
1,300,000
1,125,441
99
1891
18
Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Nyby bruk till Södertälje
med bibanor .....................
1892—1896
5 %
4 7* X
47ä,%
1,800,000
1,781,595
1891
19
Lån till Härnösand—Sol-
lefteå järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Härnösand till Sollefteå ...
1892—1895
5 X
2,350,000
1,981,385
78
1891
18
Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandots järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till
Söderköping och från Kum- melby till Arkösund.........
1893—1895
5 X
47* X
653,000
558,107
46
1891
18
Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Uddevalla till Lelången ...
*
1895—1896
5 X
47* X
1,247,000
—
1,117,411
43
1896
14
Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............
1897—1899
5 X
47, %
537,500
481,642
85
Transport
—
—
—
—
27,445,186
58
Bankoutskottets memorial Nr 70.
69
Reglementets
Tiden, då
Kapitalåterstod
lånet
Annuitet.
Räntefot.
ursprunglig»
vid 1916 års
utbetalts.
Deioppet.
slut.
Årtal.
§■
Transport
—
_
—
—
—
27,445,186
58
1910
7
Lån till östra Blekinge järn-
vägsaktiebolag, vilket lån
bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets-
och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................
1910
57* X
^7, X
108,000
—
100,745
75
1896
14
Lån till Klintehamn—Roma
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Klintehamn till Korna......
1897-1900
5 X
47* X
213,250*)
_
213,250
_
1896
14
Lån till Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolag, för an-
läggning av järnväg från
Markaryd till Veinge ......
1897-1900
5 X
47* X
563,000*)
—
561,000
—
1896
14
Lån till Gottlands järnvägs-
aktiebolag, för anläggning
av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........
1899, 1902
5 X
472 X
119,0003)
105,938
30
1896
14
Lån till Sala—Gysinge—
Gävle järn vägsaktiebolag,för
anläggning av järnväg från
Sala över Gysinge tillsäga-
ström .................................
1899-1901
5 %
47 * X
1,545,500
1,412,896
77
Lån till Sala—Gysinge—
Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge
till Hagaström4) ...............
1914
47, X
300,049 4)
94
300,049
94
Transport
—
—
—
30,139,067
34
'') Enligt kung], brev av den ,8/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
*) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.
*) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den so/6 1913
till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras
i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.
70
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Eeglementets
liden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Eäntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
§•
Transport
30,139,067
34
1896
14
Lån till östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag, för an-
läggning av järnväg från
Linköping över Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...
Lån till Östra Centralbanans
1899-1902
5 X
47* X
1,710,000
1,563,282
75
järnvägsaktiebolag (Kungl.
brev av den 31/s 1916). Detta
lån har bildats genom över- föring till särskilt lån av
förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån
1916
5,439%
41/, X
1,342,046
46
1,329,438
55
1896
14
Lån till Slite—Korna järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Korna
47, X
339,000l)
339,000
till Slite..............................
1900, 1902
5 X
—
—
/1900
19\
Lån till Borås—Alvesta
\1901
18/
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
47, X
4,795,000
4,424,249
1
''Rnrå.s till Alvesta ............
1901-1903
5 %
—
84
1896
14
Lån till Falkenbergs järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts-
(1902/
5 %
47, X
505,000
473,972
27
ljunga till Limmared.........
\1905/
1896
14
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
(19021
< 1907
5 %
47, X
1,850,000
—
1,850,000
—
Orsa till Sveg ..................
1909
(1896
U\
Lån till Skövde—Aivalls
\1901
17/
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
/1902)
5 X
47, X
363,500 ’)
363,500
Skövde till Axvall............
/1905/
Transport
_
—
—
—
—
40,482,510
75
*) Enligt kungl. brev av den "L 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
1,000 kr.
’) Enligt kungl. brev av den ”/» 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
71
Reglementets
Tiden, då
Ursprungliga
beloDDet.
Kapitalåterstod
lånet
Annuitet.
Räntefot.
vid 1916 års
Årtal.
utbetalts.
Slut.
§•
Transport
40,482,510
75
1901
17
Lån för anläggning av järn-
väg från Enköpings hamn
över Heby tilLEnåker (nu- mera övertaget av Stock- holm- Y ästerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)
1904-1906
5 X
47»*
1,028,700
987,453
48
1901
17
Lån till Norrköping—Söder-
köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping
med hamnspår till sjön
Yxningen...........................
1904, 1907
5 X
47.x
591,500
563,758
62
1901
17
Lån till Landskrona—Kjev-
Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av
järnväg från Kjevlinge till
Sjöbo med sidospår till
övedskloster .....................
11904)
\1908j
5 X
47* X
1,192,000
—
1,192,000
—
1901
17
Lån till Mellersta Söderman-
lands järnvägsaktiebolag,
för anläggning av järnväg
från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn......
/19051
(1908/
5 X
47* X
532,500
532,500
1901
17
Lån till Tidaholms järnvägs-
aktiebolag, för anläggning
av järnväg från Tidaholm
f1905/
till Yartofta .....................
''1906>
5 X
47.X
510,000
_
510,000
_
1901
17
Lån till Åtvidaberg—Bjärka
lisma)
—Säby järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Bjärka till Åtvidaberg
1905, 1906
5 X
47* X
290,000
290,000
Transport
—
—
—
—
—
44,558,222
85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
—
44,558,222
85
1901
17
Lån till järnvägsaktiebolaget
Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från
(19051
419,000
Borgholm till Böda .........
<1907>
5 X
47, X
419,000
—
—
1901
17
Lån till Ruda—Finsjö—Os-
(l908j
karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av
järnväg från Oskarshamn
till Ruda...........................
1906, 1907
5 X
47* X
483,300
483,300
(1901
1?\
Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905
17/
järnvägsaktiebolag, för full- bordande av jämvägsanlägg-
1905-1907
2,200,000
ningen mellan Orsa och Sveg
1909
5 X
47* X
2,200,000
—
—
1905
9
Stockholm—Rimbo järnvägs-
aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna—
472,994
70
Norrtälje järnväg...............
1905
5 X
47* X
500,000
—
Lån till Södra Ölands järn-
1906
22
vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg-
951,5007
950,500
kolm till Näsby ...............
1908-1910
5 X
47* X
—
1906
22
Lån till Lidköping—Kållands
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
/1908(
367,500
Lidköping till Tun............
5 X
47* X
367,500
—
—
(1910/
1906
22
Lån till Varberg—Ätrans
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Yarberg över Ullared till
Ätrans station ..................
1908, 1912
in
\o
0\
47, x
1,185,000
1,185,000
Transport | -
—
—
—
50,636,517
55
*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.
Bankoutskottets memorial Nr 70.
73
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1916 års
Årtal.
§•
utbetalts.
slut.
Transport
_
_
50,636,517
55
1910
42
Lån till Yarberg—Åtrans
järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Y arbor g över
TJllared till Ätrans station
1913—1914
5 X
47, X
65,000
65,000
1906
22
Lån till Skara—Timmersdala
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Skara till Timmersdala......
fisa
5 X
47 ä X
352,500
352,500
1906
22
Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Mjölbv till Hästholmen....
1903—1910
5 X
47a X
800,0001)
799,600
1906
22
Lån till Uppsala Enköpings
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Uppsala till Enköping......
1909
5 X
47a X
1,040,000
1,034,800
/1906
11910
221
42)
Lån till Kil—Fryksdalens
järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Kil till Torsby...............
1911—1915
5 =/
47, X
2,500,000
2,500,000
''
/1906
11910
221
42)
Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning
av järnväg från Lysekil till
Smedberg........
(1911-1912,
(1915
5 »/
47, X
1,200,000
1,200,000
Transport
—
—
—
56,588,417
55
7 Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. S samt. 54 käft. (Nr 70).
10
74
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Reglementets
Tiden, då
iånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1916 års
slut.
Årtal.
§.
Transport
—
—
—
—
56,588,417
55
1906
22 |
Lån till Yäderstad—Skä- lunge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning
av järnväg från Väderstad
över Skeninge till Brän- Binge ...........................
1912, 1915
Tv o/
4 Va X
788,5001)
709,650
1906
22
Lån till Lindfors—Bosjöns
järnvligsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från
Lindfors till Bosjön............
1912
r o/
4 1/2 X
100,000°-)
66,600
1910
42
Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för
anläggning av järnväg från
Nässjö till Sävsjöström......
1913—1915
r, o/
/o
4‘/g X
2,581,500
2,581,500
1910
42
Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Trollhättan till Nossebro...
= 59,379,656: 98
1914
K o/
D o
4 Va X
)
555,000
_
555,000
—
c) Fonden för bilanor i
västra delarna av riket.
Lån till Dal—Västra Värm- lands järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Billingsfors till År-
1916
5,4 %
f A */, av 1
|Ilånet 5 %
| återsto- I den rän- ( tefritt. J
5,622,0003)
—
1,000,000
—
Summa
1
|
.
-J 61,501,167
55
J) Varav
2) D:o
s) D:o
vid 1916 års slut återstodo ej lyftade kr. 78,850.
vid d:o d:o » 33,400.
vid d:o d:0 » 4,622,000.
fiankoutskotttes memorial Kr 70.
75
Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järn vägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3ro) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumraan, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
76
Banlmitskottets memorial Nr 70.
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd''anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
Bankoutskottets memorial Nr 70.
77
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,
och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;
7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevoianskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1860 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.
Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
opaginerad Kontrollera mot PDF
73
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en "lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.
Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande tona
från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år
från oeh med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för
Ivungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från
8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—- 1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.
Slutligen har 1916 års riksdag
dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för
år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel.
För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:
l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.
Bankoutshottets memorial Nr 70.
79
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden bär att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning förän] edas.
5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järftvägsanläggningens
utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. Eu femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.
7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,
«) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Bankoutskottets memorial Nr 70.
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procenta oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
é] att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)
8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.
*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.
Éankoutskottets memorial Nr 70.
81
9:o) Kung]. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
under kasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kung!. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 54 käft. (Nr 70.)
11
82
Bankoutskottets memorial Nr 70.
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyft åt lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
Banlcoutskottets memorial Nr 70.
83
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
(bo) att Kung! Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;
7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus
Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontor
honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen;
att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut
av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,
skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som
är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller
tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar
och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren
såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen
vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda
vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till
anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,
att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen
avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter
icke meddelats av fullmäktige, samt
att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset
och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för
riksdagens behov upphandlade effekter.
84
Bankoutskottets memorial Nr 70.
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskonloret, gällande från och med år 1918.*
Tjänst-
Pen- |
Lön
görings-
pen-
Summa
Ålderstillägg till lön
sions-
under-
niugar
lag
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1 riksgäldssekreterare, tillika om-
budsman.................................
5,400
5,400
2,700
2,700
8,100
8,100
| 600 kr. efter 5 år.
\ 5,600
1 riksgäldskommissarie ...............
1 förste revisor..........................
4,500
2,300
6,800
f 500 kr. efter 5 år, 500
1 kr. efter ytterligare 5 år.
| 5,200
1 tjänsteman i tredje graden, kam-
|
rerare ....................................
4,300
2,100
6,400
, 500 kr. efter 5 år, 500
kr. efter ytterligare 5 år.
• 5,000
1 tjänsteman i tredje graden, kam-
rerare ....................................
4,300
2,100
1,600
6,400
4,800
1 tjänsteman i andra graden, kassör
3,200
Missräkningspenningar till denne...
1 tjänsteman i andra graden, re-
—
—
1,000
500 kr. efter 5 år, 500 kr.
efter ytterligare 5 år.
gistrator och kanslist ...............
3,200
1,600
4,800
4,000
1 tjänsteman i andra graden, revisor
3,200
1,600
4,800
1 tjänsteman i andra graden, revisor
1 tjänsteman i första graden, kam-
3,200
1,600
4,800
marskrivare ...........................
2,100
1,100
3,200
1 tjänsteman i första graden, kam-
1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
'' 2,800
marskrivare ...........................
2,100
1,100
3,200
efter ytterligare 5 år.
1 tjänsteman i första graden, kam-
marskrivare ...........................
2,100
1,250
1,100
750
3,200
2,000
1 kvinnligt biträde av högre grad...
/ 200 kr. efter 5 år, 200 kr.
\ 1,500
1 kvinnligt biträde av högre grad...
1,250
750
2,000
{ efter ytterligare 5 år.
J
1 kvinnligt biträde av lägre grad...
1,050
550
1,600
1200 kr. efter 5 år, 200 kr.
\ 1,300
1 kvinnligt biträde av lägre grad...
1,050
550
1,600
’ efter ytterligare 5 år.
/
1 förste vaktmästare ..................
1,400
1,100
1,100
1,100
600
2,000
1,650
, 200 kr. efter 5 år.
> 150 kr. efter 5 år, 150 kr.
J efter ytterligare 5 år.
\ 1,400
1 vaktmästare ...........................
550
1 vaktmästare ...........................
550
1,650
1,650
J 1,200
1 vaktmästare ...........................
550
Summa
52,300
26,450
79,750
Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —
skall å hans lön avdragas 400 kronor.
Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.
Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.
Anm. 4. 1917 års riksdag hav bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
dels att, i avbidan på slutförandet av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning,
tills vidare förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande
vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare;
dels ock att tills vidare under år 1917 förordna det antal tjänstemän, som må anses erforderligt
för arbetets behöriga gång, mot en avlöning, icke överstigande vad som enligt den till
samma års slut gällande stat skulle utgå till motsvarande befattningshavare.
*) Den i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
skall fortfarande tillämpas intill utgången av år 1917.
85
Bankoutshotte s memorial Nr 70.
Avlöningsstat för tj än stinn ehavare vid riksdagens bibliotek.
Lön
Kr.
Tjänst- gtf rings- pen- ningar
Kr.
Summa
Kr.
Å lders tillägg
Riksdagens bibliotekarie .........
4,000
1,800
5,800
(Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 500 kr. och efter 10 år med
i ytterligare 500 kr.
1 vaktmästare .......................
800
600
1,400
(Efter 5 år kan lönen höjas med
; 200 kr. och efter 10 år med
( ytterligare 200 kr.
Summa
4,800
2,400
7,200
Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.
-4mn. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige
tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,
riksdagen är samlad.
Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året
eu amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning
må äga att, så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna
gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den
tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom
eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig
amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige
för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens
med ett arvode av 8 kronor om dagen.*)
Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket
anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda
arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å
andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från
och med år 1918.**)
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
Summa
Kr.
1 övervaktmästare ...........
1,600
1,000
2,600
1 övermaskinist ..............
1,600
1,000
2,600
1 förste eldare .................
1,200
500
1,700
1 portvakt.......................
1,100
500
1,600
1 d:o .............................
1,100
500
1,600
Summa
6,600
3,500
10,100
Ålderstillägg till lön
Kr.
1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter
/ ytterligare 5 år.
150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter
ytterligare 5 år.
Pen
sions
under
lag
Kr.
1,800
1,300
1,200
*) Amanuensen R. Höckort åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för
r 191 7 av 1,000 kronor.
**) I 1916 års reglemente intagen avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus gäller
intill utgången av år 1917.
86 Bankoutskottets memorial Nr 70.
Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom nniformsbeklädnad.
Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.
Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elekrricitet.
Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 150 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Kr.
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............
2,500
—
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................
2,000
—
» bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfett .........
4,000
—
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Bydman .........
1,000
-
s sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Jolian
.!
Magnus Stuart ..................................................................
4,000
_ !
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander
1,500
—
» förste vaktmästaren Carl Johan Lundcll ....................................
1,400
—
* vaktmästaren Gustaf Sturkcll ...................................................
1,200
—
» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen
Knut von Matern ..............................................................
3,290
—
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................
3,100
—
» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................
500
» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida
Olivia Levin, född Vestermark .............................................
500
—
Summa kroncr
24,990
—
Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.
CENTnALTilYCKERIET, STOCKHOLM 191 T.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:387 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontor et. s. 1 i texten
- Rskr. 1917:388 Riksdagens skrivelse Nr 388 a1 i texten