Skrivelse till Kungl. Maj it om bibehållande i tillämpning för hela innevarande år av gällande kungörelse angående tidsberäkning inom riket.
1917-04-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1917:13, Skrivelse till Kungl. Maj it om bibehållande i tillämpning för hela innevarande år av gällande kungörelse angående tidsberäkning inom riket.
Dokumentets text
Föräta kammarens första tillfälliga utskottt utlåtande Nr 13.
11
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april kl. 6 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13, i
anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj it
om bibehållande i tillämpning för hela innevarande år
av gällande kungörelse angående tidsberäkning inom riket.
I en inom andra kammaren väckt och till förberedande behandling
av dess tredje tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 312, har herr von
Sneidern m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, att Kungl. Maj:t måtte bibehålla i tillämpning under hela innevarande
år kungl. kungörelsen av den 16 juni 1899 angående antagande
av ny för alla orter inom riket gemensam tidsberäkning.
I avsende å motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskott har i anledning av motionen
anfört följande:
Genom civildepartementets försorg har verkställts en omfattande utredning
rörande verkningarna av den s. k. sommartiden under förlidet år,
vilken utredning inom den närmaste tiden kommer att bliva i tryck tillgänglig.
Genom vederbörandes tillmötesgående har utskottet emellertid
varit i tillfälle att taga del av denna utrednings resultat, som i huvudsak
torde giva stöd åt den av motionärerna i motionen hävdade uppfattning.
Och då utskottet i övrigt under nuvarande tidsomständigheter ej
har något att invända emot motionärernas framställning eller de i motionens
motivering framhållna synpunkter, får utskottet hemställa,
att andra kammaren i anledning av herr von Sneiderns m. fl. motion,
nr 312, måtte för sin del besluta, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t under hela innevarande
Motionen.
Andra kammarens
tredje
tillfälliga utskott.
Utskottet.
12 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
år bibehålla i tillämpning kungl. kungörelsen den 16 juni 1899 angående
antagande av ny för alla orter inom riket gemensam tidsberäkning.
Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades
till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande
behandling av sitt första tillfälliga utskott.
Då sommartiden år 1916 infördes, var det väsentligen tre hänsyn,
som gjorde sig gällande, nämligen trafikhänsyn, socialekonomiska hänsyn
och hygieniska hänsyn. Frågan, huruvida s. k. sommartid jämväl innevarande
år bör införas i vårt land, torde alltjämt böra bedömas ur dessa
synpunkter.
Klart är ju, såsom motionärerna framhållit, att för dem, vilka ej vid
en mycket tidig timme nödgas börja sitt arbete, den förmånen är tilltalande,
att deras fritid under längre tid än eljest infaller under den
ljusare delen av dygnet. De ökade möjligheter till rekreation, som därigenom
vinnas, och de fördelar i övrigt den s. k. sommartiden erbjuder,
böra givetvis icke underskattas. Fördelarna i nu berörda avseende synas
dock övervägande komma på stadsbefolkningens lott, olägenheterna på
lantbefolkningens.
Vad de ekonomiska synpunkterna angår, instämmer utskottet till fullo
med motionärerna däri, att det under instundande sommar, då arbetet i jorden
måste bedrivas med särskild kraft, icke kan synas tillrådligt att vidtaga
åtgärder, som äro ägnade att skärpa jordbrukets svårigheter. Vid sådant
förhållande synes, trots de fördelar som genom bränslebesparing o. dyl.
stå att vinna, jordbruksintresset i främsta rummet böra tillgodoses.
Emellertid är det tydligt, att bibehållande i tillämpning för Sveriges del
av den genom 1899 års kungörelse fastställda tidsberäkningen skulle, därest
i ett eller flera av våra grannländer sommartid infördes, kunna medföra
sådana svårigheter i kommunikationshänseende, att det även för vårt land
bleve nödvändigt att, afla betänkligheter till trots, införa sommartid jämväl
innevarande år. För den händelse Danmark, Norge eller Tyskland skulle
införa sommartid, men Sverige bibehålla den genom ovanberörda kungörelse
stadgade tidsberäkningen, skulle nämligen förbindelserna i riktning
till det land, som införde sommartid komma att brytas, om Sverige såväl
som det andra landet bibehölle tidtabellen oförändrad, övergångstiderna
på gränsstationerna äro nämligen icke så långa, att om den svenska förbindelsen
bibehölle sin ankomsttid, den anslutande utländska förbindelsen
skulle kunna tidigareläggas en timme. Å svensk sida vore det icke möjligt
att ändra tidtabellen, så att tågen koinme en timme tidigare till gräns
-
Första kammarens första tillfälliga utskotta utlåtande Nr 13. 13
stationerna, enär en sådan ändring skulle framtvinga en fullkomlig omgestaltning
av en väsentlig del av tidtabellen till stort men för såväl resande-
som posttrafiken. Skulle sålunda ettdera av ovannämnda land införa
sommartid, men icke Sverige, och ifrågavarande land icke skulle vilja
företaga senareläggning av de tåg, som hava anslutning från Sverige, måste
alltså förbindelserna brytas.
Som känt torde vara, ha emellertid de tre nordiska länderna genom
ombud från vederbörande järnvägsstyrelser konfererat i förevarande ämne
och därvid har icke ansetts lämpligt att innevarande år införa sommartid.
För Norges och Danmarks vidkommande torde med säkerhet kunna antagas,
att sommartid icke införes. Några rubbningar i förbindelserna med
Norge över Riksgränsen, Storlien, Charlottenberg och Kornsjö samt till
Danmark över Hälsingborg komma således icke att uppstå för den händelse
Sverige icke skulle införa sommartid.
Beträffande förbindelserna till Tyskland, som för närvarande äro
färre än under fredstid, torde olägenheterna av bibehållande utav nuvarande
tidsberäkning icke bliva avsevärda. Vad angår ångfärjeförbindelserna
över Malmö och Trälleborg skulle förbindelsen mellan tåg och ångfärja
i Malmö och Trälleborg säkerligen icke brytas, då väl järnvägsstyrelsen
näppeligen skulle komma att gå in på att låta färjorna avgå från
Malmö och Trälleborg annat än efter svensk tid. Däremot skulle givetvis
förbindelserna i Köpenhamn mellan färja och tåg till Tyskland och i Sassnitz
mellan färja och tåg till Berlin och till Hamburg bliva brutna. I
riktning till Sverige skulle olägenheterna komma att inskränka sig därtill,
att övergångstiden bleve en timme för lång, vilket visserligen bleve olämpligt
för den resande allmänheten, men icke torde kunna sägas vara av
avgörande betydelse för frågans bedömande. Enär förbindelserna med
Tyskland för närvarande äro få, torde det väl ock kunna antagas, att
Tyskland skall finna det ändamålsenligt att i tidtabellen vidtaga behövliga
förändringar för uppehållandet av förbindelserna med Sverige för den händelse
Sverige icke skulle införa sommartid, så mycket hellre som det väl
får anses rättvist, att det bör tillkomma det land som inför ny tidsberäkning,
och icke det land som bibehåller en förut tillämpad, att vidtaga
sådana ändringar beträffande tidtabellen, att bestående förbindelser länderna
emellan må kunna bibehållas.
Vad slutligen förbindelserna över Haparanda angår lärer införande av
sommartid i Finland icke komma att inverka störande på förbindelserna i
fråga, enär övergångstiden mellan de svenska och finska tågen är tillräckligt
lång för att kunna medgiva en timmes minskning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 16 april 1917.
På utskottets vägnar:
HUGO HAMMARSKJÖLD.
Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet:
herrar Hammarskjöld, Borell, Alkman, Oscar Olsson, Åkesson, Göransson och
Hulling.
Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.