Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner i fråga om åtgärder för främjande av trädgårdsodlingen.

1917-03-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1917:32, Utlåtande i anledning av väckta motioner i fråga om åtgärder för främjande av trädgårdsodlingen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner i fråga om åtgärder

för främjande av trädgårdsodlingen.

(l:a avd.)

Jordbruksutskottet bar till behandling i ett sammanhang förehaft

tre inom andra kammaren väckta motioner nämligen

dels nr 184 av herr Erikson i Uppsala m. fl., däri hemställts, att

riksdagen ville besluta att bevilja ett årligt anslag av 10,600 kronor

för bestridande av en bättre utbildning för trädskötare med villkor att

de hushållningssällskap, som sig därav vilja begagna, anslå motsvarande

summa samt att kurserna anordnas i överensstämmelse med av styrelsen

för Pomologiska föreningen upprättat förslag,

dels nr 185 av herr Erikson i Uppsala m. fl., vari hemställts, att

riksdagen ville bevilja ett anslag av högst 15,000 kronor årligen att

tillhandahållas hushållningssällskapen för bestridande av de omkostnader,

som kunna vara förenade med en löneförhöjning av 10 öre för varje förrättningstimma

till de i fruktodlareföreningarna anställda trädskötarna,

vilka ha minst tre års väl vitsordad tjänstgöring i en eller flera fruktodlareföreningar,

att som villkor för de hushållningssällskap, som sig

därav vill begagna, skall anslås motsvarande belopp,

dels ock nr 186 av herr Linders, vari hemställts, det riksdagen i

skrivelse till Kung!. Magt ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning samt därefter till riksdagen inkomma med förslag i fråga om

de åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för befrämjande av trädgårdsodlingen,

företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förstberörda två

framställuingar tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna. Till stöd

för den av herr Linders väckta motionen har anförts följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 samt. 23 höft. (Nr 32.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

»Vid 1913 års riksdag kade jag i motion, nr 196, föreslagit en

skrivelse till Kungl. Magt angående utredning och förslag i fråga om

trädgårdsodlingens befrämjande.

Jordbruksutskottet hemställde då efter en motivering, som ytterligare

underströk av motionären anförda skäl, om bifall men med en

något omredigerad så lydande kläm:

’Att riksdagen i anledning av förevarande motion må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

samt därefter inkomma till riksdagen med förslag ifråga om de

åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för befrämjande av trädgårdsodlingen,

företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

’

Av andra kammaren bifölls denna framställning, men avslogs i

första kammaren.

Eu liknande motion, nr 136, framlade jag vid 1914 års första

riksdag. På grund av riksdagens upplösning blev denna motion emellertid

ej då behandlad.

Då jag nu åter framlägger samma förslag, vill jag i första rummet

erinra därom, att riksdagen år 1916 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhöll, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning snarast möjligt angående

åtgärder, som från det allmännas sida må kunna ytterligare vidtagas

för jordbrukets främjande, därvid särskilt uppmärksamhet borde

ägnas åt vissa spörsmål, som utskottet angivit. I anledning av denna

riksdagens skrivelse hava även vissa utredningar påbörjats och andra

väntas. Det vill synas som om trädgårdsodlingens rationella främjande

från det allmännas sida stode i osökt sammanhang med dessa utredningar.

Ty det intensiva jordbruket för ofta sina utövare in på egentliga

trädgårdsodlingar. Och blir det fråga om att utvinna det mesta

möjliga av jorden, står odlingen av frukt och andra trädgårdsprodukter

främst.

Speciellt beträffande det lilla jordbruket kan odlingen av trädgårdsalster

bliva högst betydelsefull, ifali den rätt utövas. Och många av de

småbrukarehem, som den moderna jordstyckningen skapat, ha på grund

av rådande förhållanden och bestämmelser i själva verket blivit alldeles

för små för att självständigt föda eu familj på egentligt jordbruk. Här

borde trädgårdsodlingen få sin givna plats för att öka avkastningen och

inkomsten.

Mången odling av trädgårdarnas kulturväxter blir väl allt framgent

endast föremål för fackmännens arbete. Men odlingen av frukt,

bär och grönsaker, avsedda för konservering eller användning i färskt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

3

tillstånd, erbjuder dock ej större svårigheter, än att vilken jordbrukare

som helst efter någon praktisk handledning kan gå i land därmed.

Vi importera massor av frukt, bär och grönsaker. Eu stor del

av året är det nästan omöjligt att få köpa svensk frukt. Till landet

importerades åren före världskriget eller 1912—1913 frukt, bär och köksväxter

för omkring 17,000,000 kronor årligen, medan motsvarande export

endast belöpte sig till cirka 1,000,000 kronor. Det är sålunda

ingalunda obetydliga summor, som nu gå till utlandet, emedan vi försummat

denna odlingsgren. Men konsumtionen av frukt och grönsaker

är i ständigt stigande, och även ur den synpunkten behöva vi se till

att öka odlingen därav.

Staten upprätthåller visserligen trädgårdsskolor och anslår stipendier

för trädgårdsmän att företaga utländska studieresor. Vid våra lantmannaskolor

och även på andra håll meddelas undervisning i trädgårdsskötsel.

Allt detta är mycket bra, men det räcker ingalunda.

Anslagen till kontroll- och avelsföreningar, till konsulenter och

vandringsrättare med flera visa oförtydbart, hurusom man med hjälp av

allmänna medel söker bana även andra vägar så att säga mera direkt

ut till folkets stugor och tegar för att upplysa, vägleda och på olika

sätt hjälpa till rätta. Man har numera allmänt kommit till insikten om

lämpligheten av denna näringspolitik.

Ansatser till att även komma den allmänna trädgårdsodlingen till

hjälp på liknande sätt hava givits. Självverksamhet här och där i bygderna

spåras och ofta stort intresse, men resurserna äro för svaga.

I flera provinser hava under åren bildats så kallade fruktodlareföreningar.

Dessa ha hos sig anställda en eller flere trädskötare. Den

första fruktodlareföreningen bildades i Östergötland år 1901. Huru

stort antalet föreningar och trädskötare för närvarande är i respektive

län, framgår av nedanstående tabell: *)

Antalet föreningar Antalet trädskötare

1908 1911 1916 1916

Uppsala län .......................... 2 3 14 20

Stockholms län................... — — 10 10

Södermanlands län............... 37 58 71 78

Östergötlands » ............... 46 48 68 73

Kronobergs » ......... — 1 2 7

Transport 85 110 165 188

1) Hämtad ur en utredning av Sveriges Pomologiska förening.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Antalet föreningar

Antalet trädskötare

1908

1911

1916

1916

Transport

85

no

165

188

Kalmar

län...............

—

20

33

32

Gottlands

» ..............

10

20

33

31

Blekinge

» ...............

27

26

22

25

Kristianstads

)) ...............

4

8

10

10

Malmöhus

» ...............

28

34

35

36

Hallands

» ...............

5

16

20

23

Göteborg & Bohus län ......

—

—

29

32

Ålvsborgs län..

—

14

28

28

Skaraborgs » .

5

21

49

65

Örebro » ..

16

19

22

27

Västmanlands län..................

—

6

12

8

Summa

180

294

458

505

Det antal fruktträd, som dessa trädskötare äro sysselsatta med,

torde bli mycket högt, när man betänker, att ensamt i Södermanlands

län 43,341 träd skötas av fruktträdskötare, i Uppsala län omkring 15,000,

i Skaraborgs län omkring 42,500, och i Östergötlands län, ensamt i ett

distrikt av de tre, vari länet är uppdelat, icke mindre än 23,450 stycken.

I Göteborgs och Bohus län ha under sistlidna år 65,154 träd på ett eller

annat sätt behandlats av därvarande trädskötare.

För enskild trädskötare varierar antalet träd som skötts från 140

till 2,236.

En sådan trädskötare har vanligen icke erhållit annan undervisning

än en av hushållningssällskapet bekostad kurs på några dagar.

Således kan det ej vara tal om någon ordentlig utbildning. Sveriges

Pomologiska förening lär emellertid hava under utarbetande en plan

till en grundligare undervisning. Men om en sådan skall komma till

stånd, måste nog statsmakterna lämna sitt ekonomiska stöd.

Erfarenheten har visat, att den svåraste stötestenen för dessa fruktodlarföreningar,

vilka huvudsakligen bestå av mindre jordbrukare, är

dock, att dessa i regel ej kunna bereda trädgårdsskötaren så pass''ekonomiskt

vederlag för arbete och tidspillan, att han kunnat bindas för

längre tid vid verksamheten. Ifall staten här kunde bidraga, i viss

likhet med kontrollföreningar, åtminstone under de första 5 å 10 åren,

så skulle säkerligen mycket vara vunnet och nödig stabilitet uppnås.

En annan form för föreningsverksamhet mellan trädgårdsodlande

jordbrukare äro de så kallade försäljningsföreningarna och fröodlings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

5

föreningarna. Det kunde vara förtjänt av att övervägas, huruvida icke

det allmänna skulle gagnas av att organisationsbidrag lämnades härför

för att stimulera den ekonomiska självverksamheten.

Det synes också vara rättvist, att staten, som ''årligen bidrager

ganska avsevärt till avlönande av jordbrukskonsulenter inom olika län,

även bisträcker hushållningssällskapet med bidrag till avlönande av ett

tillräckligt antal skickliga trädgårdskonsulenter, vilkas arbete huvudsakligen

faller inom upplysn bågsöm rådet. I sammanhang härmed torde

upptagas frågan om icke länskonsulenternas arbete borde utsträckas till

inspektion av skolträdgårdar, som numera genom beslut av landsting

och hushållningssällskap börjat mera systematiskt anläggas för undervisningsändamål

vid folkskolor. Exempelvis framhållas Gävleborgs och

Värmlands län.

Jordbrukets vandringsrättare borde även vid sin utbildning göras

kunniga att i orter, där så behövs, lära lantbrukarna att vårda och förkola

sina trädgårdar.

Aven frågan om anställande av en statskonsulent i trädgårdsskötsel

torde lämpligen i detta sammanhang böra upptagas till prövning.

Ifall en väl kvalificerad kraft kunde erhållas för detta uppdrag,

borde denne jämväl vara inspektör över den statsunderstödda trädgårdsundervisningen.

Premiering av trädgårdar bland mindre jordbrukare och lägenhetsägare

har upptagits av åtskilliga hushållningssällskap som ett betydelsefullt

medel att väcka intresse för trädgården. Skön hets vår den och

trevnaden vid stugor och gårdar behöver initiativ och ledning, liksom

även odlingen av frukt och grönsaker kräver mera planmässighet. Men

om denna premiering skall fylla sin uppgift, måste helt visst staten

medverka.

Slutligen ville jag även fästa uppmärksamheten på frågan om

bekämpande av skadeinsekterna på trädgårdens kulturväxter. Särskilt

beträffande fruktträden sker här och där rationell besprutning. Men då

ofta grannarna försumma åtgärden, får den aldrig så stor betydelse.

Utomlands, där fruktodlingen fått en större utbredning och insektshärjningar

varit betydande, har man därför måst tillgripa lagbestämmelser,

varigenom varje fruktodlare eller fruktträdsägare är förpliktad att i rätt

tid ombesörja besprutningen av sina träd med insektdödande vätskor.

Åven i vårt land, särskilt i orter där fruktodlingen ernått en större utveckling,

torde det vara nödvändigt att genomföra liknande bestämmelser.

Trädgårdsodlingen, den mest intensiva jordbruksdriften, väntar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Utskottet.

således i flera avseenden på statsmakternas stöd för att utvecklas och

fylla sina värdefulla uppgifter.»

Samtliga förevarande motioner avse främjandet av vårt lands trädgårdsskötsel.

Under det att de två förstnämnda inriktat sig på ett

omedelbart tillgodoseende medelst statsbidrag av ett speciellt behov, hemställes

i den av herr Linders väckta motionen om en allsidig utredning

i fråga om de åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för befrämjande

av trädgårdsodlingen, företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

På sätt i herr Linders motion framhålles var en motion av huvudsakligen

samma innehåll som den nu ifrågavarande föremål för behandling

vid 1913 års riksdag. Vid detta tillfälle biföll andra kammaren

men avslog första kammaren, såsom motionären även påpekar,

en av samma års jordbruksutskott i utlåtande över motionen gjord hemställan

av enahanda lydelse som den av motionären nu gjorda.

Ur motiveringen till förenämnda utlåtande tillåter sig utskottet

anföra följande:

»Det torde icke kunna förnekas, att trädgårdsodlingen såsom förvärvskälla

i allmänhet icke av våra jordbrukare vunnit det beaktande,

varav densamma är förtjänt. Som bekant, importeras sålunda årligen

från utlandet en stor myckenhet frukt, bär och grönsaker, fastän landets

behov av dessa produkter otvivelaktigt skulle kunna till största delen

tillgodoses genom inhemsk odling. Åven i den mån trädgårdsodling

inom landet förekommer, synes den ofta bedrivas på ett mindre rationellt

sätt, i det att odlarna icke förstå att på rätt sätt tillvarataga produkterna

eller ordna avyttringen av desamma. Och dock förefaller det,

som om trädgårdsodlingen, rätt bedriven, särskilt för mindre jordbrukare

och lägenhetsinnehavare, skulle bliva en betydelsefull inkomstkälla och

i många fall till och med komma att löna sig bättre än det egentliga

jordbruket.

Glädjande nog synes emellertid intresset för odling av trädgårdsalster

under senaste tiden hava vaknat och tagit sig uttryck, bland

annat, i bildandet på en stor mängd platser av s. k. fruktodlarföreningar,

huvudsakligen bestående av mindre jordbrukare, vilka hos sig

anställt trädskötare med uppgift att tillhandagå de enskilda medlemmarna

vid trädgårdsskötseln. På sätt motionärerna antytt, torde dock

varken dessa föreningar eller det enskilda intresset i sig självt vara i

stånd att utan hjälp från det allmännas sida arbeta fram en rationell

trädgårdsodling. Vid sådant förhållande anser utskottet, att likaväl som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

7

staton genom varjehanda åtgärder bidrager till höjande av det mindre

jordbruket i allmänhet lämpliga åtgärder tran statens sida även höra

vidtagas för befrämjande och utveckling av ifrågavarande viktiga binäring

till jordbruket, varigenom ock det intresse för denna näringsgren,

som på senare tiden uppstått bland jordbrukarna själva, skulle vidmakthållas

och än ytterligare ökas.»

Utskottet kan ansluta sig till den av 1913 års jordbruksutskott

sålunda uttalade uppfattning, så mycket mer som nu rådande förhållanden

med åtföljande brist på livsförnödenheter i än högre grad påkalla, att

åtgärder i motionens syfte snarast möjligt vidtagas.

Beträffande särskilt det uti ifrågavarande motion framställda förslaget

rörande inspektionens ordnande vid den lägre trädgårdsundervisningen,

så torde även enligt utskottets uppfattning i samband med frågan

om inrättande av en statskousulent i trädgårdsskötsel böra tagas under

omprövning, huruvida icke åt en dylik befattningshavare jämväl bör

uppdragas att vara inspektör för de med statsmedel understödda trädgårdsskolorna.

För övrigt torde detta såväl som övriga av motionären

framlagda förslag till åtgärder för trädgårdsskötselns främjande, vilka

synas utskottet värda beaktande, uppmärksammas vid den utredning,

som utskottet i likhet med motionären anser böra komma till stånd.

Då denna utredning även torde komma att omfatta de i herr

Eriksons med fleres motioner framställda spörsmål, vilka jämväl berörts

i herr Linders motion, anser utskottet, att med beviljande av särskilda

anslag för tillgodoseende av i förstnämnda motioner avsedda önskemål

bör anstå i avvaktan på resultatet av den föreslagna utredningen.

Utskottet anser sig emellertid härvid böra uttala, att utskottet icke delar

motionärernas uppfattning rörande sättet för eventuellt statsbidrags utgående

till trädskötares avlöning. Utskottet håller nämligen före, att den

sålunda föreslagna anordningen torde vara ägnad att omöjliggöra eller

åtminstone i hög grad försvåra utövandet av den kontroll ifråga om

statsbidragets användande, som givetvis måste anses erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i anledning av den av

herr Linders i ämnet väckta motionen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning samt därefter till riksdagen inkomma

med förslag i fråga om de åtgärder, som lämpligen

böra vidtagas för befrämjande av trädgårdsodlingen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare,

b) att de av herr Erikson i Uppsala med flera i

ämnet väckta motioner må få anses besvarade med

vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 26 mars 1917.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson, Paulson, Holmquist, greve Wachtmeister,

Persson, Linders, Öberg, Nilsson i Linn&s, Sjöblom, Lundström,

Pettersson, Olaus, Larsson och Norin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:305 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner i fråga om åtgärder för främjande av trädgårdsodlingen. s. 1 i texten