Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vackt motion om ändrad lydelse av 23 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jord avsöndring.

1917-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1917:4, Utlåtande, i anledning av vackt motion om ändrad lydelse av 23 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jord avsöndring.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1917 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av vackt motion om ändrad lydelse av

23 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jord avsöndring.

(2:a avd.)

Uti en inom andra kammaren väckt till jordbruksutskottet» förberedande

behandling hänvisad motion, nr 41, har herr Molin i Dombäcksmark,

hemställt, att riksdagen för sin del måtte besluta följande förändrade lydelse

av 23 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring:

§ 23.

Från hemman, varifrån jordavsöndring får ske, må ock avsöndras vattenfall,

fiske eller annan dylik lägenhet ävensom dess andel i oskiftad samfällighet,

oskiftat vattenfall eller fiske eller del därav.

Till stöd härför har motionären anfört följande:

% Bland andra hinder, som resa sig i vägen för vatteukrafteus utnyttjande

och tillgodogörande i vårt land, är, att ett hemmans andel i oskiftat

vattenfall eller fiske eller i andra oskiftade samfällighet^'' ej lagligen

kan avsöndras från hemmanet än mindre att lagfart kan vinnas å dylik

försåld andel. Då lagfart kan vinnas till exempel på hur liten bråkdel

som helst av ett oskiftat hemmans mantal, i vilket fall andelens läge och

gränser icke kunna angivas, förefaller det synnerligen inkonseqvent att från

ett till läge och gränser bestämt hemman ej skall kunna avsöndras dess

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 4.

9

andel enligt mantal av samfällt vattenfall eller fiske eller av andra samfälligheter.

Såsom lagen nu tolkas och tillämpas kunna förhållanden uppstå,

som belysas av följande exempel: En by om t. ex. 20 hemman äger

ett vattenfall gemensamt med mantalet som äganderättsgrund. Ett bolag

lyckas förvärva äganderätten för 10 hemman med en sammanlagd äganderätt

enligt mantalsräkning av 48/J0 uti vattenfallet. Agaren till det 20:de

hemmanet vägrar sälja sin 50:de del i samfälligheten. Bolaget kan enligt

gällande lag ej erhålla lagfart å de inköpta 49/60 delarna, blott på grund

av att endast en delägare vägrat sälja, ändå att vattenfallet till läge och

gränser är tydligt angivet. Den försäljning de 19 hemmansägarna gått

med på äger strängt taget ingen laga verkan. De kunna icke ens hava

anspråk på att erhålla likvid i någon form för försäljningen blott för den

ende tredskandes skull.

Visserligen är vattenkraftsindustrien icke hjälpt med att avsöndringslagen

ändras därhän, att lagfart kan erhållas på hemmans andel i samfällighet,

men en ändring härutinnan skulle åtminstone vara ett steg framåt

samt vara till ofantlig nytta för alla dem, som hava andel i samfällighet^-.

Vad här gäller om bolag gäller med samma styrka för byamän, som

sammansluta sig för utmontering av smärre vattenfall för erhållande av

kraft till lyse och motordrift för jordbrukens behov.

Utvecklingen går raskt fram i vår tid, och statsmakterna synas ej

hinna följa med i fråga om lagstiftning. Utvecklingen går med oerhörda

ansträngningar Kungl. Maj:t och riksdagen förbi. Från varje vrå av landet,

där vattenkraft finnes, höres rop på ny vattenlagstiftning. Frågan

härom har dock tillsynes ohjälpligen drunknat i ändlösa utredningar. Det

torde dock ej kunna anses för mycket begärt, att riksdagen nu undanröjer

åtminstone det hinder, som ovan påvisats.

Med en ändring av lagen om avsöndring i angivna hänseende torde

utan vidare följa, att lagfart kan vinnas på hemmans andel i samfällighet,

så att vidare ändringar i lagen om lagfart å fast egendom icke äro av nöden.»

Såsom motionären påpekar, bereder icke lagen om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring den 27 juni 1896 möjlighet till avsöndring

av hemmans eller annan i kameralt hänseende självständig fastighets

andel i samfällighet. Motionären förmenar, att väsentliga olägenheter härigenom

kunna vållas, särskilt i fråga om utnyttjande av samfälld vattenkraft,

och föreslår motionären förty ändring av § 23 i omförmälda lag.

Det av motionären sålunda framförda önskemål har beaktats uti den

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 samt. 3 käft. (AV 3—4.) 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr d.

s. k. skiftesstadgekommitténs den 28 juli 1911 framlagda betänkande med

förslag till lag om skifte av jord m m., vilket för närvarande är under

överarbetning inom justitiedepartementet. I 27 1 § av nämnda förslag har

nämligen förutsatts, att till fastighet hörande andel i samfällighet skall

kunna avsöndras, under förutsättning likväl att andelen icke överstiger en

femtedel av fastighetens värde.

Utskottet vill vidare erinra, att i anledning av 1912 års riksdags skrivelse,

nr 63, särskilda sakkunniga den 1 maj 1914 tillkallats för att efter

verkställd utredning utarbeta förslag till lag, avseende att bereda delägare

i vid skifte undantagna eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter

tillfälle att fatta bindande beslut i frågor rörande desamma. I nämnda

skrivelse uttalade riksdagen bland annat, att det syntes riksdagen angeläget,

att bestämmelser funnes, som åt flertalet av delägarna i samfällighet inrymde

befogenhet att i fråga om samfällighetens vård och tillgodogörande

fatta beslut med bindande verkan även för övriga delägare. Enligt vad

utskottet inhämtat föreligger för närvarande preliminärt förslag till lag i

ämnet. Genom en sådan lagstiftning torde det syfte, som motionären framfört,

bliva tillgodosett.

Slutligen vill utskottet påpeka, att i det av särskilda kommitterade den

17 december 1910 avgivna förslaget till vattenlag, vilket för närvarande

är under granskning inom justitiedepartementet, upptagits bestämmelser,

gående ut på att bereda viss delägare i oskiftat strömfall möjlighet att

under angivna betingelser mot ersättning tillgodogöra sig hela fallet.

På sätt av ovanstående torde framgå är för närvarande förevarande spörsmål

från olika synpunkter föremål för sakkunnig utredning. Vid sådant förhållande

och då det givetvis icke kan ifrågasättas att genom nya lagstiftningsåtgärder

föregripa de pågående utredningarnas resultat får utskottet

hemställa,

att förevarande motion ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1917.

På jordbruksutskottet vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: se utlåtande nr 2.

CKNTUAT.TnYCKEKIET, STOCKHOLM 1917

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.