Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fåravelns befrämjande.
1917-05-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1917:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fåravelns befrämjande.
Dokumentets text
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1917 kl. 1/t 5 e. in
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till fåravelns befrämjande.
(l:a avd.)
Under punkt 35 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
angående statsanslag till åtgärder för befrämjande av fårskötseln,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1918 beräkna ett belopp av 35,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 10 april till riksdagen avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 205, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att till fåravelns befrämjande å
extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
Uti skrivelse den 10 maj 1915 nr 101 anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa undersökning rörande möjligheterna att
verksamt befrämja fårskötseln inom landet, särskilt med hänsyn till
ökad och förbättrad produktion av ull och dennas användning i svensk
industri, samt vidtaga de åtgärder, som i anledning av en sådan undersökning
kunde prövas lämpliga.
Efter det riksdagens skrivelse remitterats till kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen för avgivande av gemensamt utlåtande och
det befunnits, att frågan tarvade en närmare utredning rörande de
åtgärder, som borde vidtagas för främjande av fårskötseln, begärde och
erhöll lantbruksstyrelsen Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för ändamålet. Lantbruksstyrelsen kallade härtill förre lantbruksskolföre
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
ståndaren J. Södergren, godsägaren friherre R. Hermelin, sekreteraren hos
Kronobergs läns hushållningssällskap Karl Meijer, undervisaren i fårskötsel
Th. Hoffman-Bang och förre lantbruksskolföreståndaren John Nathorst,
vilka den 10 oktober 1016 avgivit betänkande, som blivit befordrat till
trycket i en mindre upplaga. I detta betänkande hava de sakkunniga
yttrat sig angående orsakerna till ullproduktionens och fårstockens minskning
i landet samt om fårskötselns ställning till det nutida jordbruket.
De hava funnit, att fårskötsel i allmänhet mycket väl kan bedrivas även
i förening med ett intensivt jordbruk, samt framlagt skäl för att densamma
bör kunna lämna ett ekonomiskt fördelaktigt resultat. Härför
kräves emellertid understöd från statens sida samt organisation. I sådant
avseende hava de främst föreslagit anordnande av fårpremiering, inrättande
av fåravelsföreningar och stamboksföring av avelsdjur, nämligen
dels en riksstambok för cheviot-, shropshire- och oxfordshiredownras
och dels länsstamböcker förr lantras, vidare upprättande av avelsstationer
och anordnande av ullutställningar. De hava vidare förordat,
att den nuvarande befattningen såsom »undervisare i fårskötsel»
måtte ändras till statskonsulentbefattning, att eu lämplig broschyr i
fårskötseln måtte utgivas på statens bekostnad samt att det måtte tillses,
huruvida icke svensk ull kunde så mycket som möjligt användas vid
tillverkning av yllevaror för statens behov och, om det läte sig göra,
vid leveranser företräde lämnas tillverkare, som använde svensk ull.
Vid betänkandet hava fogats förslag till reglemente för den med statsmedel
understödda fårpremieringen inom riket samt till kungörelse angående
statsanslag till åtgärder för höjande av landets fåravel. Dessa
författningsförslag äro i huvudsak byggda på motsvarande författningar
angående åtgärder för svinavelns höjande. Statsbidrag skulle enligt förslaget
utgå till fårpremiering med högst så stort belopp, som hushållningssällskap
eller landsting, vart för sig eller i förening, tillskjutit
därtill under året; till fåravelsstationer med högst hälften av det belopp,
som hushållningssällskapet under året utbetalt till bildande och upprätthållande
av dylika stationer, dock högst 500 kronor; till bildande av
fåravelsföreningar med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet
för ändamålet anvisat, dock ej utöver 50 kronor för varje förening; till
stamboksföring av lantras med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet
eller landstinget, vart för sig eller i förening, för sådan stamboksföring
under året tillskjutit; samt till ullutställningar med högst hälften
av det belopp, som hushållningssällskapet under året av tillskjutna
medel utbetalt för omkostnader för utställningar, pris och premier däruti
inbegripna. För statsbidrags erhållande hava vissa villkor i särskilda
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
fall föreslagits. Statens kostnader för dessa åtgärder hava de sakkunniga
förslagsvis beräknat sålunda:
Fårpremiering ......
Fåravelsstationer ...
F åravelsföreningar
Stamboksföring ...
Ullutställningar......
kronor
»
»
»
15,000
6,000
6,000
3.000
5.000
kronor
35,000.
Nämnda ämbetsverk hava den 14 mars 1917 avgivit utlåtande i
ämnet. Beträffande innehållet häri tillåter sig utskottet hänvisa till
berörda statsrådsprotokoll.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Den i riksdagens skrivelse avsedda frågan är, såsom den erhållna
utredningen tydligt visar, ur många synpunkter synnerligen behjärtansvärd.
Utredningen utvisar enligt min mening även behovet av statens
stödjande medverkan. Jag anser det vara alldeles riktigt, att åtgärderna
huvudsakligen inriktas på upphjälpande av själva fårskötseln. De förslag,
vilka framställts i sådant syfte och som nära ansluta sig till de åtgärder,
vilka i avseende å svinskötseln visat sig framgångsrika, synas mig välbetänkta.
Jag vill därför härutinnan ansluta mig till de sakkunnigas
av ämbetsverken förordade förslag, men vill framhålla, att ändringar
och jämkningar i förslaget kunna finnas behövliga såväl nu som isynnerhet
framdeles, allteftersom fårskötseln utvecklas och erfarenhet om åtgärdernas
verkan erhålles. I den män sådana ändringar icke röra huvudgrunderna
för statsbidragens beräknande, böra de kunna vidtagas av Kungl. Maj:t
utan riksdagens hörande.
Då kommerskollegiet förmält sig hava för avsikt att vid granskning
av uppgjort förslag till ny leveransförordning beakta den mycket viktiga
synpunkten, att svenska varor må, där icke påtagliga statsintressen åsidosättas,
i möjligaste mån givas en gynnsammare ställning vid statsleveranser
än utländska varor, torde för närvarande någon särskild åtgärd i detta
hänseende icke böra ifrågasättas.
Förslaget om statsunderstöd till ullutställningar bör, om det realiseras,
bliva till stort gagn. Det är nämligen tydligt, att okunnighet om
industriens fordringar på ullen samt bristande organisation bland försäljarna
i hög grad minskat möjligheterna för fårskötseln att lämna ett
ekonomiskt tillfredsställande resultat. Vad ämbetsverken anfört angående
utställningarnas anordnande m. m. torde böra vinna beaktande vid
anslagsvillkorens bestämmande.
Mot den beräknade storleken av det behövliga statsbidraget har
Jordbruksutskottets utlåtande Nr Sfi. 7
jag icke något att erinra. För korthetens skull och i analogi med
övriga anslag till befordrande av aveln av särskilda slag av husdjur,
där endast husdjurets namn men icke de produkter det lämnar omförmäles
i anslagets titel, anser jag anslaget lämpligen böra gälla »fåravelns
befrämjande.»
Till en början vill utskottet framhålla, hurusom den åvägabragta
utredningen synes utskottet hava styrkt den i riksdagens förenämnda
skrivelse uttalade uppfattning, att åtgärder för ullproduktionens befrämjande
i första hand böra inriktas på höjande av fårskötseln inom
landet med åtföljande ökning av fårstammen. I sådant avseende finner
utskottet de förslag, som framställts av de ovan omförmälda sakkunniga,
värda allt beaktande. Den höjning av fårskötseln, som enligt utskottets
förmenande är att förvänta av nämnda förslags genomförande, torde
nämligen vara ägnad att kraftigt bidraga till frambringande av vad
man här närmast åsyftar, nämligen en vara av god och ensartad beskaffenhet.
Vad angår av de sakkunniga ifrågasatta åtgärder för vinnande av
ökad avsättning av inom landet producerad ull anser utskottet synnerligen
önskvärt, att vid inköp för statens räkning företrädesrätt må
lämnas beträffande den svenska ullen. Självfallet torde likväl detta
icke kunna ifrågakomma, för den händelse staten därigenom skulle
erhålla en i kvalitativt avseende underlägsen vara.
Under åberopande av det anförda och då det av Kungl. Maj:t för
ifrågavarande ändamål beräknade beloppet icke ger anledning till någon
utskottets erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må till fåravelns befrämjande å
extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Stockholm den 18 maj 1917.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Utskottet.
Närvarande: se utlåtande nr 83.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.