Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen, dels ock till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott, ävensom av i ämnet väckta motioner.

1917-05-07 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1917:13, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen, dels ock till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott, ävensom av i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49

och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42,

§ 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen,

dels ock till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan

den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott,

ävensom av i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Eaén, Clason, Hellberg, K. J. Ekman, Mannheimer, von

Mentzer, Olof Olsson*, von Bahr*, greve Alexander Hamilton*, Meurling,

Gullberg, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult*, Räf,

Sterne, Hallendorff*, Janson i Kungsör, Magnusson i Kalmar, Svensson

i Skönsberg och Andersson i Höckerum.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hän- Kungl.

visat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 111, däri preposition.

Kungl. Maj:t

dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt följande
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 5 samt. 12 käft. (Nr 13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Förslag
till
ändrad

lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. I,

§ 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad

lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande riksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma till lagtima

möte varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter;

Konungen dock obetaget att, emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag

sammankalla.

Hos urtima----sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevil Iningsut-kott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning

ogh de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima — — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag — — — — sammanhang.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

3

§ 37 inom. 1.

1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott samt ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet

av tjugu fyra, bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet av

sexton, vartdera lagutskottet av sexton samt jordbruksutskottet av sexton

ledamöter, vilka vardera kammaren till halva antalet inom sig väljer; ankommande

på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara

av nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande av frågor, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från

kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock av andra lagar och

författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt.

2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens

och militieombudsmannens avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan

de till dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utstånden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om jakt och

fiske samt angående vägar och skjutsväsende.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

§ 54.

Konungens skrivelser — — — — yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

från dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att

Konungen finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda

eller prövar uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyrtio

dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl. proposition,

vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till infallande

helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande, och

må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då

propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som

av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör — — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition — — — — uppehållas.

År inom kammare väckt fråga om sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det sammanträde, då den

väckt blivit, kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande ovillkorligen

avgöras;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

5

dels föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag
till
Lag
angående

ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till

riksdagens utskott.

Härigenom förordnas, att 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val

till riksdagens utskott skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid val av suppleanter i utskott skall vad här ovan är i fråga om

val av ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

Val av suppleanter må utsättas att äga rum samma dag som kammare

väljer ordinarie ledamöter i utskott; dock skall, därest någon ledamot

av kammaren det yrkar, suppleantvalet uppskjutas till annan dag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

I sammanhang med propositionen har utskottet jämväl till behandling

törehaft följande till utskottet överlämnade motioner, nämligen:

dels motionerna inom första kammaren nr 107 av herr Ernst Lindblad

och nr 126 av herr Clason;

dels motionerna inom andra kammaren nr 349 av herrar Hallendorff

och Kaijser och nr 402 av herr Lmdhagen.

Herr Ernst Lindblad har i sin förevarande motion föreslagit vissa

ändringar i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, avseende

dels § 54 riksdagsordningen, som borde erhålla följande lydelse:

»Konungens skrivelser — — — yttrande. Propositionerna--eller

prövar uppskov med framställningen lända riket till olägenhet eller men»;

dels § 55 st. 1 riksdagsordningen, som borde erhålla följande lydelse:

»Motion —--och må fråga härom ej väckas senare än vid det sam
-

Herr

Lindblads

motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Herr

Clasons

motion.

Herrar

Hallendorffs

och

Kaijsers

motion.

manträde, som infaller näst efter 5 dagar från propositionens avlämnande,

År motionstiden genom en kammares beslut sålunda utsträckt, gäller samma

bestämmelse för riksdagen i dess helhet.»

Herr Clason har i sin motion hemställt, att riksdagen ville till vilande

i grundlagsenlig ordning antaga följande lydelse av § 56 riksdagsordningen:
§

56: »Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare

företagas, innan utskott däröver avgivit yttrande, kammare dock obetaget

att utan remiss till utskott avslå sådan motion, som med enahanda yrkande

förevarit vid riksdag under samma treårsperiod utan att av någondera

kammaren bifallas. Angår motion annat ämne och rörer det ej kammaren

enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas. Frågor, som

röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras».

Herrar Hallendorff och Kaijser hava i sin motion hemställt, att riksdagen

ville för sin del besluta att åt §§ 37 och 55 riksdagsoiMningen giva

följande ändrade lydelse:

§ 37: »1. A varje lagtima riksdag skola, inom två dagar efter dess

öppnande, tillsättas: — — — — — — — — — — bevilja.

2. Vardera — — — — — — — — — — inträda.

3. För avgivande av utlåtande och förslag i frågor, som icke tillhöra

förenämnda utskotts behandling men äro av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras, tillsättas av vardera kammaren för sig tillfälliga

utskott. Deras antal och ledamotssiffra bestämmas av kammaren. Val av

tillfälliga utskott äger rum inom fyra dagar efter lagtima riksdags öppnande.

4. Å urtima — — — — — — — — — — — —»

§ 55:- »Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras

inom fyra dagar från riksdags öppnande eller — — — — — avlämnande

i kammare; — — — — — — — — — — —»

Vad angår förslaget till ändring i § 55 riksdagsordningen, hava

motionärerna, sedan motionen blivit av utskottet emottagen, omförmält,

att den av dem föreslagna lydelsen borde så ändras, att paragrafen erhölle

följande avfattning:

»Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom

fyra dagar från riksdags öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må

väckas inom fyrtio dagar från öppnandet och motion, som föranledes av

kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

7

det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från propositionens

avlämnande i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den

ined hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner

sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det

sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande,

och må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst

efter det, då propositionen avläts.

1 frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som

av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör — — — — sammanföras».

I herrar Hallendorffs och Kaijsers motion har vidare hemställts:

dels (i mom. 2) att riksdagen under förutsättning av och i samband

med en sådan omläggning av kamrarnes och utskottens sammanträden, som

i motionen angivits, ville för sin del besluta sådan förändrad lydelse av §§ 12

och 23 riksdagsordningen, att arvodet för hel lagtima riksdag kommer att

utgå med kronor 2,400 eller kronor 20 om dagen;

dels (i mom. 3) att riksdagen i syfte att möjliggöra utskottssammanträden

även på plenidagarnas förmiddagar ville genom underdånig skrivelse

hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och framläggande för nästkommande

års riksdag av förslag rörande skälig begränsning av kammardebatternas

längd.

Herr Lindhagen har hemställt, att riksdagen med anledning av pro- Herr

positionen nr 111 ville för sin del besluta sådan ändring i riksdagsord-£i”SWS

ningen, att

1) motionstiden med anledning av under riksdagen inkomna propositioner

borttages, eller, om detta icke kan bifallas, den nuvarande motions^

tiden av femton dagar bibehålies med den förändring, att, om ej plenum

infaller på femtonde dagen, motionstiden skall utgå å den dag plenum

näst därefter hålles, och att påskferier ej medräknas i motionstiden, samt

2) att en minoritet inom ett utskott likaväl som eu majoritet berättigas

att, utan därom väckt motion, hos riksdagen''hemställa om en utvidgning

av ett yrkande i en till utskottet remitterad motion eller proposition.

På sätt chefen för justitiedepartementet i det vid den kungl. pro- Översikt

positionen fogade utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden öVr för’

den 9 mars 1917 omförmäla grundar sig Kungl. Maj:ts förslag på det ®asre"‘

underdåniga betänkande angående åtgärder för beredande av lättnad i Mafts

proposition.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

riksdagens arbete, som den 18 sistlidne december avgavs av för ändamålet

utsedda koinmitterade.

De av kommittén föreslagna ändringarna voro, i vad de avsågo bestämmelser

av grundlags natur, följande. Kommittén hemställde om förläggande

av lagtima riksdags början till den 10 i stället för den 15 januari. Vidare

föreslogs inrättande av ytterligare ett lagutskott; båda lagutskotten skulle

liksom° det nuvarande bestå av sexton ledamöter, och bestämmelser meddelades

om fördelning mellan de två utskotten av dithörande frågor. Tilllika

hemställde kommittén, att av de ärenden, som vid jordbruksutskottets

inrättande år 1909 överflyttades till detta utskott från lagutskottet, nu

skulle, i sammanhang med tillkomsten av ett nytt lagutskott, till behandling

av lagutskott återföras frågor angående lagar och författningar om vattenrättsförhållanden,

om skatteköp, avvittringar, skiften och jordstyckningar

samt därmed sammanhängande ämnen. Vidare töreslogs av kommittén, i

fråo-a om tiden för propositioners avlåtande, att dessa vid lagtima riksdag

borde avlämnas inom sextio dagar från riksdagens öppnande; senare skulle

enligt kommitténs förslag proposition ej få avlåtas, utan så vore, att någon

under riksdagen inträffad händelse därtill föranledde eller eljest uppskov

med framställningen prövades lända riket till avsevärt men. Slutligen föreslogos

vissa ändringar beträffande motionstid. Enligt gällande bestämmelser

kan motion i grundlagsfråga framställas när som helst under riksdagen;

kommittén hemställde om sådan begränsning härutinnan, att dylik motion

måste väckas inom fyrtio dagar från riksdagens öppnande. Då motion

föraidedes av proposition, som avlåtits efter riksdagens öppnande, gäller för

närvarande, att motionen skall framställas inom femton dagar från propositionens

avlämnande i kammare. Av kommittén föreslogs, att sådan motion

i regel skulle väckas sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio

dagar från propositionens avlämnande; emellertid skulle i detta fall kammare,

därest den med hänsyn till infallande helg eller ärendets^ synnerliga omfattning

finner sådant nödigt, äga medgiva viss utsträckning av motionstiden.

Kung].. Maj:t har i alla delar upptagit de av kommitterade framställda

yrkandena om grundlagsändringar, utom i vad de avsago bestämmande

av viss tid för propositioners avlämnande. Kungl. Maj:t har nämligen

föreslagit, att denna tid skall utsträckas till 70 dagar från riksdagens

öppnande, och därjämte föreslagit mindre jämkningar i formuleringen

av bestämmelserna om de fall, där undantag från nämnda tidsbegränsning

skulle få ske.

Kommitténs förslag innefattade vidare hemställan, att 5 § i stadgan

den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott måtte erhålla viss ändrad

lydelse. Denna hemställan har Kungl. Maj:t biträtt, varvid departements
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

9

chefen uttalat, att, på satt kommittén anfört, denna ändring torde kunna

genomföras och träda i kraft utan samband med ifrågavarande grundlagsändringar.

Vissa av de i motionerna framlagda yrkandena åsyfta ändringar i

Kungl. Maj:ts förslag. Bestämmelserna angående tid för propositioners

avlämnande hava behandlats av herr Lindblad, bestämmelserna angående

motionstiderna dels av herr Lindblad, dels av herrar Hallendorff och Kaijser,

dels av herr Lindhagen, bestämmelserna angående tiden för utskottsvalen

av herrar Hallendorff och Kaijser.

Förslag utan direkt samband med den kungl. propositionen, ehuru i

likhet med denna åsyftande att bereda lättnad i riksdagens arbete, föreligga

i herr Clasons motion, där en utvidgning av kammares rätt att utan

remiss till utskott avslå motioner påyrkas, samt i herrar Idallendorffs och

Kaijsers motion, i vilken en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om

förslag rörande skälm begränsning av kammardebatternas längd föreslås.

Ö o o o O

Utan direkt samband med frågan om lättnader i riksdagens arbete

är herr Lindhagens förslag angående viss rätt till initiativ för minoriteter

o o o

inom utskott. Utskottet har dock ansett sig böra upptaga jämväl detta

förslag till behandling i sitt nu förevarande utlåtande.

O Ö

Däremot har till behandling i samband med andra förslag rörande

O Ö

omläggning av riksdagsarvodet uppskjutits det av herrar Hallendorff och

Kaijser i detta avseende gjorda yrkandet.

De förslag, som sålunda i detta sammanhang förelegat till utskottets

behandling, avse dels tiden för riksdagens sammanträdande, dels tid för

propositioners avlämnande, dels förändringar i riksdagens arbetssätt.

Utskottets yttrande.

Förslag om eu mindre tillbakaflyttning av tiden för lagtima riksdags

sammanträdande hava vid några tidigare tillfällen varit före. Vid 1893 års

riksdag antogo båda kamrarna såsom vilande ett förslag till grundlagsändring,

vilket förläde riksdagens början till den 8 januari (i st. f. den 15).

Detta förslag blev emellertid vid 1894 års riksdag avslaget, särskilt på den

grund att, i händelse av tillbakaflyttning av riksdagens början till 8 dagar

efter budgetårets utgång, det antogs skola möta svårigheter att få en fullt

tillförlitlig statsverksproposition färdig att i rätt tid föreläggas riksdagen.

Kungl. Maj:t har nu, i enlighet med kommitterades hemställan, föreslagit,

att riksdagens början skall förläggas till den 10 januari. I likhet med

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 sand. 12 käft. (Nr 13.) 2

Motionerna.

Tiden för

riksdagens

sammanträdande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Tid för

propositioners

avlämnande.

kommitterade anser utskottet, att en dylik förändring för ett stort antal av

riksdagens ledamöter skulle lända till lättnad vid riksdagsmannauppdragets

fullgörande. Särskilt för de riksdagsmän, vilka äro lantbrukare, torde det

nämligen, såsom kommitterade påpekat, vara förenat med mindre olägenheter

att vara borta från hemorten under januari månad än under maj månad.

Då dessutom de budgettekniska svårigheter, som 1804 berördes, torde kunna

övervinnas, får utskottet tillstyrka bifall till vad Kungl. Maj:t i detta

hänseende föreslagit.

Vad därnäst angår spörsmålet om fastställande av viss tid för propositioners

avlämnande, så hava kommitterade därom yttrat följande:

»För att riksdagsarbetet skall kunna bedrivas planmässigt och med

fullt utnyttjande av riksdagstiden, är det av stor vikt, att arbetsmaterialet

så tidigt som möjligt förelägges riksdagen.

Beträffande de kungl. propositionerna förefinnas för närvarande

inga bestämmelser i syfte att begränsa tiden för dessas avlämnande förutom

i avseende å propositionen angående statsverkets tillstånd och behov,

som skall avlämnas vid riksdagens öppnande. Fråga har emellertid

varit uppe om införande av begränsad tid för avlämnande av jämväl

andra propositioner.

Sålunda uttalade den år 1907 tillsatta kommittén för utredning

och förslag angående åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens arbete,

att en av de mest bidragande orsakerna till att riksdagsarbetet under

slutet av sessionen antoge en så forcerad karaktär vore att söka i den omständigheten,

att ett stort antal kungl. propositioner, ofta i mycket viktiga

och omfattande frågor, öfverlämnades till riksdagen först under den senare

delen av dess samvaro. Kommittén yttrade vidare: ’Att åtskilligt

skulle kunna vinnas, därest kungl. propositioner kunde tidigare ;in som

för närvarande i allmänhet är fallet överlämnas till riksdagen, lider icke

något som helst tvivel. Det skulle därför möjligen kunna ifrågasättas, huruvida

icke, i likhet med vad som föreslagits skola gälla ifråga om motioner,

en bestämd tid borde fastställas, efter vilken kungl. propositioner

icke finge annat än i undantagsfall till riksdagen avlåtas. Då emellertid

en dylik bestämmelse skulle innebära en icke oväsentlig inskränkning uti

Konungens konstitutionella rättigheter och det dessutom måste anses vara

av synnerlig vikt, att regeringen, vilken icke alltid är i stånd att på förhand

överblicka alla de frågor, som böra till riksdagen hänskjutas, icke

beta ges rätten att, när helst sådant av förhållandena påkallas, till riksdagen

framkomma med framställningar, hava kommitterade icke funnit sig böra

föreslå någon i denna riktning gående bestämmelse. Med hänsyn till den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 13.

11

störa roll de kungl. propositionerna spela för riksdagsarbetets snabba och

planmäs-iga bedrivande, hava kommitterade dock ansett sig böra uttala

önskvärdheten därav, att kungl. propositioner, särskilt i större och mera

omfattande frågor, i regel icke överlämnas till riksdagen under senare delen

av dess samvaro.’

I de interpellationsdebatter angående omläggning av riksdagsarbetet,

som åren 1913 och 1916 förekommit i andra kammaren, har ock understrukits

angelägenheten av att de kungl. propositionerna avlåtas i god tid

och ej först framemot den tidpunkt, då riksdagen grundlagsenlig! bör

vara avslutad. Det har sålunda uttalats önskemål, att de kungl. propositionerna

regelmässigt borde vara avlämnade före den 1 april.

Då avsevärda fördelar synas stå att vinna, därest de kungl. propositionerna

i allmänhet avgivas under riksdagens förra del, hava vi undersökt,

huruvida det icke skulle låta sig göra att med undanröjande av de

utav 1907 års kommitterade påpekade svårigheterna införa grundlagsstadgande

om viss normaltid för avgivande av kungl. propositioner.

Givet är, att en undantagslös tidsbegränsning för propositioners

avgivande ej kan ifrågasättas. I första hand måste sålunda Konungen äga

att, så länge riksdagen är samlad, avlåta proposition, som föranledes av

någon under riksdagen inträffad händelse. Motsvarande rättighet är ju för

närvarande tillförsäkrad riksdagsman i avseende på väckande av motion.

Möjlighet måste därjämte hållas öppen för Konungen att efter utgången

av en för normala fall avsedd propositionstid för riksdagen framlägga förslag,

även om en fråga icke står i direkt sammanhang med någon under

riksdagen inträffad händelse. Viktiga statsintressen kunna nämligen kräva,

att avgörandet av en fråga, som ej hunnit så förberedas, atr proposition

kunnat avlåtas inom visst föreskrivet tidsrum, ej varder till en påföljande

riksdag undanskjutet. I dylika fall måste Konungen äga möjlighet att

avlåta framställning till riksdagen även efter utgången av den normala

propositionstiden. Klart är emellertid att de skal, som böra få föranleda

sådant frångående av föreskriften om en propositionstid, måste vara synnerligen

vägande. Vi hava fördenskull ansett oss böra föreslå, att undantag

från den allmänna regeln må stadgas även för det fall, att ett uppskov

med framställning till riksdagen skulle lända riket till allvarligt men.

Med nu angivna modifikationer synes det ej böra möta betänkligheter

att i grundlag fastslå en viss tidpunkt, inom vilken de kungl. propositionerna

böra vara till lagtima riksdag avlämnade.

Vad angår den tidpunkt, som borde fastställas såsom den normala

för propositioners avgivande, har det synts oss, att om någon verklig vinst

skall ernås med stadgandet av en tidsbegränsning, denna måste förläggas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

till ett avsevärt tidigare datum än den normala tidpunkten för riksdagens

avslutande. Såsom nämnts har den 1 april framhållits såsom en lämplig

tidsbegränsning. Det synes oss emellertid fördelaktigare för riksdagsarbetet,

om tidpunkten ifråga sättes ungefärligen till mitten av den i grundlagarna

förutsatta sessionstiden, d. v. s. enligt härutinnan nu gällande bestämmelser

till sextio dagar efter riksdagens öppnande. För att en föreskrift i

förevarande avseende skall kunna tillämpas även vid annan lagtima riksdag

än sådan, som sammanträder den 15 januari, bör tidsbegränsningen hänföras

till viss tidrymd efter riksdagens början.

Vilken betydande förändring genom en sådan bestämmelse skulle

åstadkommas i fråga om arbetsmaterialets tidigare framläggande för riksdagen,

torde framgå av en vid detta betänkande såsom bilaga1 fogad tabell

över antalet kungl. propositioner, som under åren 1907—1916 avlämnats

senare än sextio dagar efter riksdagens öppnande.

Stadgandet om viss propositionstid bör avse allenast lagtima riksdag.

De förhållanden, som kunna föranleda sammankallandet av urtima

riksdag och bliva bestämmande för längden av sådan riksdags samvaro,

låta sig icke på förhand överskådas, och Konungens rätt att framställa

förslag till urtima riksdag kan på grund härav ej genom införande av tidsbegränsning

inskränkas.»

Kungl. Maj:t har i princip biträtt kommitterades förslag, men —

såsom ovan nämnts — i fråga om den tidpunkt, inom vilken propositioner

i regel böra avlämnas, föreslagit den ändringen, att tiden skulle utsträckas

till 70 dagar från riksdagens öppnande, samt beträffande de undantagsfall,

då propositioner må tillställas riksdagen senare, givit bestämmelsen en

annan lydelse än den av kommittén föreslagna. Genom propositionens

avfattning utsäges uttryckligen, att prövningen av dessa fall ankommer på

Konungen, varjämte förutsättningen för propositions avlåtande efter de

70 dagarnas utgång angivas så, att uppskov skulle »lända riket till men»

(i kommitterades förslag: »lända riket till avsevärt men»).

I herr Lindblads motion har erinrats om förefintligheten av sådana

ärenden, som ej vålla utskotten synnerligt arbete, men som vid propositioners

utarbetande kräva »ej så litet förarbete» inom Kungl. Maj:ts kansli.

Motionären framhåller olägenheten av att för dylika ärenden den föreslagna

tidsbegränsningen skulle bliva gällande, eventuellt till förfång för

viktigare ärenden, som eljest kunnat tidigare föreläggas riksdagen. Han

föreslår för den skull, att Kungl. Maj:ts rätt att efter den stadgade tiden

1 Här ej intagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

13

framlägga propositioner för riksdagen skulle utsträckas jämväl till de fall,

där ett uppskov kunde lända riket till »olägenhet».

I likhet med kommitterade anser utskottet, att fastställandet av eu

bestämd tidpunkt, inom vilken kungl. propositioner böra vara till riksdagen

avlämnade, skulle möjliggöra eu planmässigare anordning av riksdagsarbetet

och därigenom medföra avsevärda lättnader i detta. A andra sidan

är det uppenbart, att möjligheten till undantag från tidsbegränsningen i

vissa fall måste hållas öppen. Men åt undantagsbestämmelserna får icke

givas en sådan formulering, att det med hela stadgandet åsyftade ändamålet

äventyras. Utskottet kan av detta skal icke ansluta sig till det av

herr Lindblad framlagda förslaget, som — utan att kunna helt tillgodose

det av motionären framställda önskemålet — synes ägnat att på ett sådant

sått utvidga undantagsbestämmelsen, att snart sagt vilken proposition som

helst skulle falla under densamma. Den av Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen

motsvarar däremot enligt utskottets mening väl det med stadgandet

avsedda syftemålet och överensstämmer till sin sakliga innebörd

med vad kommitterade föreslagit, på samma gång den i formellt avseende

synes äga något företräde. Utskottet ansluter sig alltså till den kungl.

propositionen i denna del. Med avseende på den normala propositionstid

ens längd vill utskottet icke motsätta sig den utsträckning till 70 dagar

i st. f. de av kommittén förordade 60, som Kungl. Maj:t funnit nödvändig.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om vad kommitterade

yttrat med avsende på det stundom framställda önskemålet därom,

att statsverkspropositionen måtte göras så vitt möjligt fullständig. I likhet

med kommitterade finner utskottet — särskilt med hänsyn tagen till

den jämförelsevis långa tidrymden mellan tiden för statsregleringens upprättande

och dess ikraftträdande —, att det icke lärer vara möjligt att på

ett så tidigt stadium förutse alla de behov, som kunna göra sig gällande

under det ifrågavarande budgetåret, att definitiva framställningar "rörande

samtliga utgifter ävensom rörande sättet för anskaffande av erforderliga inkomstmedel

skola kunna framläggas vid riksdagens öppnande. Införande av

grundlagsbestämmelse, åsyftande att uttryckligen begränsa framställningar

i budgetfrågor till statsverkspropositionen, har utskottet fördenskull liksom

kommitterade icke kunnat förorda. I likhet med dessa vill utskottet emellertid

starkt betona angelägenheten av, att statsverkspropositionen göres i

möjligaste mån fullständig.

Utskottet förbiser icke, att, därest Kungl. Maj:ts av utskottet förordade

förslag, dels med avseende på tiden för riksdagens sammanträdande,

dels med avseende på tid för propositioners avlämnande av riksdagen

bifallas, i viss mån ökade krav måste ställas på de organ, som hava

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

att medverka vid de kungl. propositionernas upprättande, och att dessa

krav ytterligare ökas, i den mån det av utskottet uttalade önskemålet om

statsverkspropositionens fullständigande förverkligas. Det vill dock synas

utskottet, att, som koinmitterade redan uttalat, de egentliga svårigheterna

kornme att möta under själva övergångsåret.

Föränd- De förslag till förändringar i riksdagens arbetssätt, som föreligga,

riksdagens kunna uppdelas i dels sådana, som åsyfta att underlätta eller påskynda

arbetssätt, utskottens förberedande handläggning av riksdagsärendena, dels sådana som

avse direkt minskning i riksdagens arbetsbörda. I det förra hänseendet

hava dels föreslagits ändringar i utskottens organisation, dels åtgärder för

att hastigare bringa utskotten i funktion, snabbare tillhandahålla dem deras

arbetsmaterial eller i vissa avseenden omgestalta deras arbetssätt.

Ändringar Efter en jämförelse mellan den arbetsbörda, som för närvarande

1 organisa- vilar på de olika ständiga utskotten, hava koinmitterade kommit till det retion.

sultatet, att lagutskottet — trots den överflyttning av vissa ärenden till

andra utskott, som 1909 ägde rum — alltjämt torde utgöra det mest

arbetstyngda av riksdagsutskotten. Särskilt vid de senaste riksdagarna

har det visat sig för utskottet svårt eller omöjligt att inom den normala

riksdagstiden medhinna behandlingen av de till utskottet överlämnade

frågor. Då detta förhållande i icke oväsentlig mån medverkat till den

starka anhopningen av ärenden mot slutet av riksdagstiden, togo kommitterade

under övervägande olika möjligheter i syfte att på ett varaktigt

sätt bereda lagutskottet lättnad i dess arbete.

Härom yttrar kommittén i sitt betänkande:

»I anledning av väckt motion föreslog konstitutionsutskottet vid 1900

års riksdag en uppdelning av lagutskottet på två helt och hållet skilda

utskott, av vilka det ena huvudsakligen skulle handlägga frågor rörande

civil-, kriminal- och kyrkolag, medan det andra utskottet skulle behandla

frågor rörande övriga av Konung och riksdag gemensamt stiftade lagar

och författningar, som icke tillhörde annat utskotts behandling. Förslaget

blev emellertid ej av riksdagen antaget.

De invändningar, som vid nämnda förslags behandling i kamrarna

framfördes mot detsamma, gingo bland annat ut därpå, att förslaget icke

angåve någon klar och bestämd samt i övrigt lämplig grund för fördelning

av ärendena mellan de båda lagutskotten. I likhet med vad däri

framhölls hysa även vi den meningen, att det är förenat med synnerliga

svårigheter att utfinna en dylik fördelningsgrund. Att på det sätt draga

gränsen mellan de båda utskottens arbetsområden, att man till det ena

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 13.

15

lagutskottet, i anslutning till den tanke, som låg till grund för 1900 års

förslag, hänvisar frågor om lagar, varöver lagrådet har att yttra sig, och

till det andra lagutskottet frågor om annan, till övriga utskotts hehandlig

icke hörande lagstiftning, är olämpligt redan av den anledning, att

vid en sådan uppdelning av arbetsområdet det senare lagutskottet icke

erhölle tillräckligt arbetsmaterial. För att vinna en jämnare arbetsfördelning

mellan två lagutskott måste för den skull även de lagfrågor, som

hänföra sig till civil-, kriminal- och kyrkolag, uppdelas. Att i grundlagen

verkställa eu sådan fördelning är dock knappast möjligt, och fördelningen

finge i varje fall en godtycklig karaktär. Vi hava alltså icke

kunnat förorda en lösning i sådan riktning. Än mindre hava vi kunnat

ansluta oss till den någon gång framförda tanken att till lättnad i lagutskottets

arbete inom detsamma skulle anordnas en sådan ärendenas förberedande

handläggning på avdelningar, som brukas inom vissa andra

utskott. Lagärenden äro nämligen av den art, att en dylik förberedande

behandling å avdelningar i regel säkerligen icke skulle medföra någon

egentlig besparing av tid. För de utskottsledamöter, vilka ej deltagit i

avdelningsbehandlingen, skulle det, då ärendet upptoges i utskottets plenum,

i många fall bliva nödvändigt att återupprepa hela den föregående

granskningen, och den påräknade arbetsbesparingen bleve vid sådant förhållande

ingen.

Under senare tid har av lagutskottet i ei ringa utsträckning tilllämpats

det förfaringssättet, att vid behandlingen av en del ärenden vissa

suppleanter tjänstgjort i stället för motsvarande antal ordinarie ledamöter,

vilka i stället fått helt ägna sig åt andra frågor tillsammans med erforderligt

antal suppleanter. På så sätt har lagutskottet i vissa frågor arbetat

på två linjer. De båda »avdelningarna» av utskottet hava emellertid

ej kunnat arbeta samtidigt, då varje avdelningsmöte för sig varit att

betrakta som sammankomst av utskottet in pleno. Den berörda anordningen

har också medfört en stark arbetsbelastning för både ledamöter och

suppleanter.

Av representanter för lagutskottet, med vilka vi överlagt i förevarande

fråga, har framförts deri tanken, att — med utveckling av berörda

praxis — lagutskottets ledamotsantal lämpligen skulle kunna fördubblas,

i syfte att utskottet skulle kunna arbeta på två avdelningar,

vilka var för sig hade att avgiva utlåtanden till kamrarna. I plenum

skulle lagutskottet endast sammanträda för att verkställa indelningen av

ledamöterna på de båda avdelningarna samt för att bestämma huru de

till utskottet remitterade ärendena skulle fördelas på avdelningarna.

Den sålunda framförda tanken hava vi funnit beaktansvärd. Genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

ett förverkligande av densamma skulle de svårigheter kunna undvikas,

som måste vara förenade med ett fastslående i grundlag av en avgränsriing

mellan två olika lagutskott. Vi hava emellertid icke ansett oss kunna

förorda en grundlagsändring i sådan riktning, att ett utökat lagutskott

självt skulle få avgöra, vilka ledamöter och suppleanter skulle tjänstgöra

i de båda avdelningarna av utskottet. Aven om sådana bestämmelser

skulle kunna träffas, att fördelningen inom utskottet i partihänseende

skedde efter proportionella grunder så kan dock ej skapas garanti för,

att icke de båda avdelningarna skulle bliva ensidigt sammansatta ur andra

synpunkter. Då varje avdelning skulle äga samma initiativrätt som utskottet

och utöva dess befogenheter i övrigt, synes det oss fördenskull

riktigast, att ledamöterna i varje särskild avdelning av ett utökat lagutskott

väljas av kamrarna.

Med den uppfattningen, att kamrarna böra vidtaga en definitiv fördelning

av ledamöterna inom ett förstärkt lagutskott, är det tydligen ur

reell synpunkt av mindre betydelse, om man har ett lagutskott, som i

samlat plenum fördelar ärendena mellan två självständiga avdelningar

av utskottet, eller om det väljes tvä lagutskott, vilka förenade sammanträda

för att sins emellan fördela de till båda utskotten gemensamt från

kamrarna remitterade ärendena, men som i övrigt fungera fullt självständigt.

Båda alternativen erbjuda ur formell synpunkt vissa svårigheter,

men vi hava funnit det senare dock vara lättast att inpassa i riksdagsordningen,

vadan vi ock ansett oss böra förorda detsamma.»

De av kommitterade i överensstämmelse med ovan återgivna uttalande

framlagda förslagen till ändringar i § 53 regeringsformen samt §§

37 och 42 riksdagsordningen hava av Kung!. Maj:t i oförändrad form förelagts

riksdagen. Utskottet, som delar kommitterades och Ivungl. Maj:ts

uppfattning angående angelägenheten av att bereda lagutskottet lättnad i

dess arbete, har tagit i betraktande de olika utvägar för frågans lösning,

som dels i kommitterades betänkande, dels i vid detsamma fogade reservationer

vidrörts, och därvid, på av kommitterade anförda grunder, funnit

den av dem föreslagna lösningen böra förordas. Vad särskilt vidkommer

tanken att, med fasthållande i övrigt vid kommitterades förslag, åt kamrarna

överlåta beslutanderätten i frågan, till vilket av de två lagutskotten

ett ärende bör hänvisas, så torde en dylik anordning dels i praktiken

medföra stora svårigheter, dels icke vara ägnad att till fullo förverkliga

det önskemål, för vars skull den ifrågasatts, nämligen att karm arna själva

skulle få »hålla i sin hand utformningen av blivande praxis». I de fall,

där den ifrågasatta anordningen vore av behovet påkallad, d. v. s. där det

kunde väntas, att inom kamrarna andra meningar än i de förenade lagut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

17

skotten skulle göra sig gällande rörande remisser, torde det nämligen lätt

kunna inträffa, att kamrarna, där fråga är om propositioner, skulle komma

att stanna i olika meningar. I sådana fall —. som för den blivande praxis

givetvis bleve av allra största betydelse — skulle det således varken bliva

lagutskotten eller kamrarna, utan (enligt § 37 mom. 4 riksdagsordningen)

konstitutionsutskottet, som finge att, utan stöd av vare sig speciell sakkunskap

eller några som helst föreskrifter, träffa avgörande. Ännu större svårigheter

skulle givetvis uppstå, därest den ena kammaren beslöte att till lagutskottet

nr 1 hänvisa motioner i ett visst ämne, medan den andra kammaren

hänvisade i samma ämne väckta motioner till lagutskottet nr 2.

Med avseende på det av utskottet, liksom av kommitterade och

Kungl. Magt, föreslagna tredje momentet i § 42 riksdagsordningen anser

sig utskottet böra betona, att den prövning, som riksdagens utskott jämlikt

§ 7 i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen företaga av frågan,

huruvida ett till visst utskott hänvisat ärende »tillhör» dettas »befattning»

eller ej, bör tillkomma varje lagutskott för sig, ej båda i förening. Samtliga

de ärenden, som av kamrarna hänvisats till lagutskotten, böra sålunda

av dem å de gemensamma sammanträdena fördelas mellan det första och

det andra utskottet, och först därefter tillkommer det vart och ett av dessa

utskott att ur nyss nämnd synpunkt pröva de ärenden, som det fått sig

tilldelade. — Med den hänvisning till §§ 45, 48 och 49 riksdagsordningen)

som i det ifrågavarande momentet förekommer, har, såsom de kommitterade

framhållit, avsetts, att för de gemensamma sammanträdena skall i

motsvarande tillämpning gälla vad i sagda lagrum föreskrives om tid, inom

vilken utskott skall sammanträda, om val av ordförande och vice ordförande

hos utskott samt av vem ordet skall föras, innan sådant val skett,

om utseende av sekreterare och annan betjäning hos ständigt utskott, om

omröstning samt om expeditioners underskrivande. För så vitt undantagsvis

yttranden till kamrarna från de gemensamma sammanträdena skulle

ifrågakomma, exempelvis rörande avlöning av kansli- och vaktbetjaning,

bör därom gälla vad i § 45 mom. 3 föreskrives om utskotts yttrande

och i § 48 andra stycket angående skiljaktig mening i fråga om sådana

yttranden.

Kommitterade hava i det nu förevarande spörsmålet även erinrat om

att_ därest förslaget om inrättande av ett nytt lagutskott vinner bifall,

visst tillägg bör göras till de reglementariska föreskrifterna för riksdagen,

i syfte att angiva vilka av de bland dessa föreskrifter, som skola äga tilllämpning

å de för lagutskotten gemensamma sammanträdena. Ifrågavarande

tillägg, varom konstitutionsutskottet icke har att uttala sig, skulle

enligt koinmitterades mening lämpligast kunna ske genom att i en ny

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 saml. 12 käft. (Nr 13.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Dtskotts
salen.

paragraf utsäges, att vad som i §§ 5, 6 och 10 stadgas jämväl skall gälla

om sådant gemensamt sammanträde av lagutskotten, som avses i § 42

mom. 3 riksdagsordningen. Frågan torde böra upptagas till behandling,

sedan definitivt beslut fattats beträffande de föreslagna grundlagsändringarna.

I samband med ett nytt lagutskotts inrättande hava koramitterade

och Kungl. Maj:t föreslagit, att till behandling av lagutskott skola återföras

vissa ärenden, som nu tillhöra jordbruksutskottet, men tidigare handlagts

av lagutskottet. Häi^om yttra koramitterade: »Då jordbruksutskottet

år° 1909 inrättades för att övertaga beredningen av åtskilliga frågor, som

förut tillhörde annat utskott, överflyttades till jordbruksutskottet en del

ärenden från lagutskottet, vilket sistnämnda utskott i särskilt hög grad

var i behov av lättnad. Inrättas ytterligare ett lagutskott, föreligger

icke vidare anledning att med hänsyn till ett sadant behov från lagutskottens

arbetsområde avskilja samtliga ovan oinförinälda, jordbruksutskottet

nu tillagda frågor. Bland dessa torde särskilt sådana, som

nära sammanhänga med den allmänna privaträtten böra ifrågakomma att

återföras till behandling av lagutskott. Hit höra i första hand frågor

rörande vattenrättslagstiftningen samt skiften och jord styckningar. Aven

skulle kunna ifrågasättas att till lagutskottsbehandling återföra ärenden

rörande jakt och fiskerätt. Det synes'' emellertid vara mest välbetänkt att

begränsa överflyttningen till de ärenden, som stå i ett särskilt intimt

samband med den allmänna civilrätten, nämligen vattenrättsfrågorna och

frågorna om skiften och jordstyckningar ävensom de därmed besläktade

och* i grundlagen för närvarande med dem sammanförda frågorna om

skatteköp och avvittringar samt vad därmed sammanhänger. Vi hava därför

velat föreslå, att nu berörda frågor överföras till lagutskottens arbetsområde.

Härigenom beredes även åt jordbruksutskottet en efter vad erfarenheten

visat icke obehövlig lättnad i dess arbete».

Den av kommitttrade uttalade tanken, att vissa ärenden, och i synnerhet

sådana som stå i ett särskilt intimt samband med den allmänna

civilrätten, böra återföras till lagutskotts handläggning, synes utskottet

vara riktig. I fråga om överflyttningens lämpligaste omfång kunna visserligen

delade meningar råda. Utskottet har emellertid funnit övervägande

skäl tala för bifall till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Herrar Hallendorft och Kaijser hava påyrkat sådan ändring i § 37

riksdagsordningen, att valen till de ständiga utskotten skulle ske inom två

dagar och valen till de tillfälliga inom fyra dagar efter riksdagens öppnande.

Denna frist är enligt utskottets mening för kort, för att nödiga

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

19

förberedelser för valen inom den skulle kunna vidtagas, i all synnerhet

vid den första riksdagen efter det en kammare blivit genom allmänna val

förnyad. Motionärernas yrkande härutinnan står för övrigt i närmaste

samband med deras förslag om en avsevärd inskränkning i motionstiderna,

vilket förslag utskottet, på nedan anförda skäl, icke kunnat biträda, och

torde, därest sistnämnda yrkande av riksdagen ej bifalles, icke i nämnvärd

mån bidraga till underlättande av riksdagens arbete. Utskottet vill,

i likhet med kominitterade, i detta sammanhang erinra därom, att kamrarna

äro oförhindrade att företaga utskottsvalen inom kortare tid än de

sex dagar, varom riksdagsordningen talar, och att så även i praxis skett,

i den mån det utan olägenhet låtit sig göra. — Däremot vill utskottet

tillstyrka det av kominitterade väckta och av Kungl. Maj:t för riksdagen

framlagda förslaget om sådan ändring i stadgan om utskottsvalen, att val

av suppleanter må förrättas å samma dag som val av ordinarie ledamöter

i utskottet ägt rum, därest icke någon ledamot i den kammare, som verkställer

valet, framställer yrkande om suppleantvalets uppskjutande till annan

dag. Härigenom skulle otvivelaktigt en viss besparing av tid kunna vinnas.

Vad därnäst vidkommer ändringar i motionstiderna, så vill utskottet

erinra därom att redan 1915 års konstitutionsutskott, med anledning av

väckt motion, uttalade sig för införande av en bestämd motionstid jämväl

för grundlagsfrågor. Härvid yttrade utskottet bl. a. följande:

»Sedan år 1909 frågor rörande kommunallagstiftningen överförts till

konstitutionsutskottets förberedande handläggning, och då statsrådsprotokollen,

vilkas granskning ankommer på utskottet, år från år svällt till allt

vidare omfång, har utskottets arbetsbörda på senare år så avsevärt vuxit,

att utskottets arbetstid numera plägar vara fullt upptagen under hela den

tid, riksdagen är samlad. Erfarenheten har ock att framvisa mer än ett

exempel därpå, att i riksdagens sista tid inkomna grundlagsförslag inverkat

i hög grad störande på konstitutionsutskottets arbete. Det ligger

även i öppen dag, att den utredning, som kan ägnas de sent avgivna motionerna,

blir mindre god och fullständig än eljest behövt vara fallet, vilket

givetvis, då det rör ämnen av grundlagsfrågors grannlaga natur, är så

mycket, betänkligare. Härtill kommer, att handläggningen av tidigare till

utskottet hänvisade men ej slutbehandlade frågor lätteligen kan av nu berörda

anledning bliva lidande. Utskottet anser fördenskull, att fastställande

av viss motionstid i grundlagsfrågor skulle vara till avsevärt gagn

såväl för konstitutionsutskottet självt, vilket för närvarande är det enda

av riksdagens utskott, som ej åtnjuter förmånen att kunna räkna på en

bestämd motionstid, som ock för den arbetsprodukt, utskottet kan under
-

Motions
tiderna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

ställa kamrarna. Att ett underlättande och påskyndande av utskottets arbete

ävenledes måste i sin mån fördelaktigt inverka på riksdagsarbetet i

stort, särskilt genom att lätta på den arbetsmängd, som mot slutet av kamrarnas

samvaro plägar hopa sig, är uppenbart.»

Under åberopande av detta uttalande av 1915 års konstitutionsutskott

hava kommitterade, liksom också Kungl. Maj:t, förordat en bestämmelse därom,

att motioner i grundlagsfrågor skola avgivas inom fyrtio dagar från riksdagens

öppnande. Till stöd för denna hemställan hava kommitterade ytterligare

anfört:

»För vår del vilja vi, vad beträffar olägenheterna av införandet av

viss motionstid i grundlagsfrågor, först erinra därom, att sådana egentligen

endast kunna tänkas uppstå vid den riksdag, som omedelbart föregår nyval

till andra kammaren. Ty därest vid första eller andra riksdagen i treårsperioden

framförandet av motion i en grundlagsfråga ej skulle medhinnas,

behöver därav i normala fall icke uppstå försening av frågans slutliga

behandling, eftersom grundlagsförslag ej kan bliva definitivt antaget förrän

efter nyval till andra kammaren. Och skulle trängande behov att väcka

en motion i grundlagsfråga inträda efter utgången av stadgad motionstid,

så torde detta i allmänhet kunna antagas bero på någon under riksdagen

inträffad händelse, vilket förhållande ju berättigar till väckande av motion

när som helst under riksdagens lopp. Konstitutionsutskottets initiativrätt

i grundlagsfrågor, vari vi icke tänka oss någon inskränkning, öppnar ju

ock en möjlighet att utan hinder av viss motionstid inom riksdagen framföra

förslag angående ändring i grundlagarna.

Vidare vilja vi framhålla, att det icke kan stå i god överensstämmelse

med införandet av en särskild propositionstid — såsom vi ovan

föreslagit — att låta väckandet av motion i grundlagsfrågor vara alldeles

obundet av varje tidsbegränsning.»

På de dels av konstitutionsutskottet 1915, dels av kommitterade anförda

skäl får utskottet även i denna del förorda det av Kungl. Maj:t

väckta förslaget.

Beträffande därefter avgivandet av motioner i frågor, vilka tillhöra

ständigt utskotts behandling, men som icke hänföra sig till efter riksdagens

öppnande avlämnad kungl. proposition, har kommittén ansett, att någon

inskränkning i den nuvarande motionstiden icke kan ifrågakomma. Ej

heller har den ifrågasatt någon förkortning av motionstiden för frågor tillhörande

tillfälligt utskotts handläggning. Däremot hava herrar Hallendorff

och Kaijser föreslagit, att motionstiderna skulle inskränkas till, för båda

dessa kategorier, fyra dagar. Också i detta avseende delar utskottet kommitterades

uppfattning. Motionärerna synas hava utgått därifrån, att mo
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

21

tioner alltid böra kunna utarbetas före riksdagens början, men förbise

härvidlag enligt utskottets mening, dels att motioner ofta förutsätta ett

samrådande mellan olika ledamöter av riksdagen, vartill tillfälle ofta icke

kan vinnas löpe riksdagens öppnande, dels att det för motionernas utarbetande

erforderliga materialet för i landsorten bosatta riksdagsmän mången

gång ej är tillgängligt i deras respektive hemorter. Utskottet har

därför ej kunnat tillstyrka den av motionärerna föreslagna ändringen i

§ 55 riksdagsordningen.

Vidkommande slutligen motioner, som föranledas av efter riksdagens

öppnande avlämnad kungl. proposition, hava kommitterade haft under överyägande

frågan om en omläggning av motionstiden.

Härom yttra kommitterade: »Den nu stadgade tiden, femton dagar

från propositions avlämnande i kammare, har synts oss vara onödigt långt

tillmätt i normala fall, medan den stundom måste anses vara väl knapp.

Aven om det är uppenbart, att utskotten icke under alla omständigheter

kunna avvakta utgången av motionstiden före avgivandet av

betänkande över till dem hänvisade kungl. propositioner, torde ett utskott

•dock i allmänhet vilja invänta motionstidens utgång. En förkortning av

den nuvarande motionstiden skulle därför i normala fall vara till nytta

för utskottsarbetets påskyndande. Då fråga åter är om propositioner av

synnerlig omfattning liksom då proposition avgives strax före de övliga

påskferierna eller vid sådan tidpunkt, att den stadgade motionstiden skulle

komma att utlöpa under helg, kan även en tid av femton dagar vara väl kort

för motions utarbetande. Därest kammare tillerkännes rätt att i särskilda

fall medgiva en förlängning av motionstiden, synes det icke böra möta några

mera vägande betänkligheter att låta motionstiden i regel utgå vid det kammarsammanträde,

som följer näst efter tio dagar från propositions avlämnande

i kammare. Den förlängning, som kammare skulle äga medgiva, synes lämpligen

böra bestämmas så, att motionstiden utgår senast vid det kammarsammanträde,

som följer näst efter tjugo dao-ar från propositionens avlämnande.

Någon fara för att kammare skall utan tillräckliga skäl använda sin

rätt att utsträcka motionstiden, torde man ej behöva räkna med. Erinras

må, att kammare nu kan för särskilt fall medgiva, att motion i ämne,

som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas senare än de normala

tjugo dagarna efter riksdagens öppnande. Något missbruk av detta stadgande

har ej förekommit. Vidare må framhållas, att det ju ligger i kamrarnas

eget intresse att ej onödigtvis och i allt för stor utsträckning medgiva

förlängning av motionstiden.»

Herr Lindhagen åter anser över huvud taget en begränsad motionstid

i frågor, som föranledas av under riksdagen avlämnade propositioner,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

olämplig. Den inskränker enligt hans mening alltför mycket »riksdagsledamöternas

möjlighet att sätta sig in i sakerna och väcka de förslag som

för deras allsidiga belysning kunna ifrågakomma.» Motionären har fördenskull

föreslagit, »att motionstiden med anledning av under riksdagen inkomna

propositioner borttages, eller, om detta icke kan bifallas, den nuvarande

motionstiden av femton dagar bibehålies med den förändring, att,

om ej plenum infaller på femtonde dagen, motionstiden skall utgå å den dag,

plenum näst därefter hålles, och att påskferier ej medräknas i motionstiden.»

Viss tid för avlämnande av sådana motioner, som här avses, bör

enligt utskottets mening av praktiska skäl alltjämt bibehållas, då nämligen

därigenom planmässigheten i utskottens arbete i väsentlig mån underlättas.

Införandet av en särskild propositionstid synes dessutom — på sätt som i

fråga om motioner i grundlagsfrågor redan av kommitterade framhållits —

böra föranleda, att motionstiden icke för någon grupp av frågor göres obegränsad.

Vad åter vidkommer de olika förslag, som föreligga, anser utskottet

obestridligt, att Kungl. Maj:ts förslag är ägnat att i sin mån motverka för

riksdagsarbetets gång hinderliga dröjsmål. Vad å andra sidan angår de

av herr Lindhagen uttalade önskemålen, kan utskottet icke finna annat än

att de lika väl och — i vissa fall — bättre tillgodoses genom ett bifall

till Kungl. Maj:ts proposition än till det av honom subsidiärt framställda

yrkandet" om ''bibehållande, med en mindre modifikation, av nu gällande

bestämmelser. Utskottet anser sig därför böra hemställa, att riksdagen

måtte, med avslag å herr Lindhagens yrkande, bifalla, vad Kungl. Maj:t

i detta hänseende föreslagit.

Med avseende på den tid, inom vilken förslag om motionstidens förlängning

från tio till tjugo dagar bör väckas, har Kungl. Maj:t, i enlighet

med kommitterades hemställan, föreslagit bestämmelse därom, att dylik

fråga bör väckas senast vid det sammanträde, som äger rum näst efter

det, då vederbörande proposition avlämnats, samt beslut i frågan fattas

senast vid det närmast därefter följande sammanträdet. Herr Lindblad anser

den frist, som föreslagits för väckande av förslag om motionstidens förlängning,

vara alltför kort och föreslår därför dess utsträckning till det sammanträde,

som infaller näst efter 5 dagar från propositionens avlämnande.

Det är enligt utskottets mening angeläget såväl för dem av kamrarnas

ledamöter, vilken i ett fall av nu ifrågavarande art ämna väcka motioner,

som för vederbörande utskott att snarast möjligt få bestämt, huruvida

förlängd motionstid skall tillämpas eller ej. Med den av herr Lindblad

ifrågasatta anordningen skulle det däremot, under förutsättning att

nu gällande praxis beträffande kammarplenas fördelning å de olika veckodagarna

alltjämt bibehålies, kunna inträffa, att det beslut, varom nu är fråga,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

23

ej bleve fattat förrän åtta dagar efter propositionens"avlämnande. Utskottet

har icke heller känt sig övertygat om att något större behov av den art, som

i den ifrågavarande motionen antytts, skulle föreligga. Kungl. Maj:ts förslag

är enligt utskottets mening i detta avseende tillfyllestgörande. — Vad

därnäst angår herr Lindblads förslag angående bestämmelse om att sådant

beslut, varom nu är fråga, skall vara bindande för båda kamrarna, finner

utskottet fördelarna av en dylik anordning vara alltför ringa för att motivera

särskilda bestämmelser i grundlag därom och för att motväga de

. o o o

principiella betänkligheter, som måste göra sig gällande gentemot tanken

att låta den ena kammaren besluta för den andras räkning, tilläventyrs

i strid med av den sistnämnda redan fattat beslut.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra instämma i det av

kommitterade uttalade önskemålet, att alltid de kungl. propositionerna samtidigt

med avlämnandet till riksdagen i tryck utdelas till kamrarnas

ledamöter.

Spörsmål rörande utskottens arbetssätt hava upptagits dels av herrar

Hallendorff och Kaijser, dels ock, utan direkt samband med frågan om lättnader

i riksdagens arbete, av herr Lindhagen. Herrar Hallendorff och

Kaijser hava framfört tanken på en utsträckning av utskottens arbetstid och

en omreglering av förhållandet mellan utskottens och kamrarnas sammanträden,

varigenom enligt deras uppfattning större arbetsresultat skulle kunna

ernås. Utskottet vill icke förneka, att vissa av de synpunkter, som av

motionärerna utvecklats, förtjäna beaktande, men har, då hithörande frågor

ej tillhöra konstitutionsutskottets handläggning och motionärerna dessutom

icke i detta avseende framställt något bestämt yrkande i annan mån än att

den ifrågasatta omregleringen utgör en av förutsättningarna för den av dem

föreslagna höjningen av riksdagsmännens arvoden, icke haft anledning att

ingå på ett närmare dryftande av deras program. — Herr Lindhagen har

i sin motion föreslagit bestämmelser av sådant innehåll, att den utskotten

medgivna rättigheten att företaga utvidgningar i av motionärer framställda

yrkanden skulle utsträckas att gälla jämväl minoriteter inom utskotten.

Utskottet delar motionärens uppfattning, att nu gällande bestämmelser äro

ägnade att medföra vissa olägenheter. Då utskottet icke dess mindre anser

sig böra avstyrka motionen i denna del, är det därför, att motionären icke

på något sätt antytt, huru han tänkt sig de ifrågasatta bestämmelserna

utformade. En dylik utformning torde vara förenad med åtskilliga svårigheter,

och utskottet har icke varit i tillfälle att ägna spörsmålet den

grundliga prövning, som skulle möjliggöra framläggandet av ett förslag

till för frågans lösning erforderliga grundlagsändringar.

Frågor

rörande

utskottens

arbetssätt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Minskning

av kamrarnas

arbetsbörda.

Till åstadkommande av lättnad i riksdagens arbetsbörda syftar

herr Clasons förslag, som går ut därpå, att den åt kamrarna tillerkända

rättigheten att utan remiss till utskott avslå vissa motioner skulle)

utsträckas till att gälla även sådana under ständigt utskotts handläggning

fallande motioner, »som med enahanda yrkande förevarit vid riksdag

under samma treårsperiod utan att av någondera kammaren bifallas».;

Till stöd för sin hemställan har motionären bland annat bifogat en redogörelse

för »kamrarnas rättigheter med avseende på väckta motioner i åtskilliga

främmande representationer», utvisande att flertalet av dessa äga

en vida större »rätt att bestämma över sitt arbetsmaterial» än den svenska

riksdagen. Utskottet vill i detta hänseende, med instämmande i vad kommitterade

yttrat, erinra därom, att »de regler, som i detta hänseende förekomma

i utländska parlament, ofta sammanhänga med arbetsformer, vilka

starkt skilja sig från den svenska riksdagens». Att utan en avsevärd omlä^srnino-

av riksdagens arbetsformer genomföra en förändring i den av

motionären antydda riktningen skulle sannolikt icke visa sig ändamålsenligt.

Dessa arbetsformer försvåra nämligen i hög grad den — låt vara summariska

— föregående prövning, som utgör förutsättningen för tillämpning av rätten

till avslag utan utskottsbehandling. Härvidlag bör särskilt den omständigheten

beaktas, att motioner sällan föreligga i tryck vid den tidpunkt,

då kammare enligt § 58 riksdagsordningen är skyldig att besluta om remiss

till utskott. Detta förhållande utgör enligt utskottets mening eu av anledningarna,

varför den redan nu förefintliga rätten att utan remiss avslå sådana

motioner, som tillhöra tillfälligt utskotts handläggning, så ytterst sällan

begagnas, och det syneä icke troligt, att förhållandet skulle bliva ett

annat, därest sådan rätt, på sätt nu föreslagits, infördes även för vissa

under ständigt utskotts behandling hörande motioner. — Härtill kommer

slutligen, att den föreslagna grundlagsbestämmelsen sannolikt skulle bliva

utan större praktisk betydelse även av den anledningen att den mycket

lätt skulle kunna kringgås därigenom, att vederbörande motionär gjorde

en mindre, kanske endast formell ändring i avfattningen av sitt yrkande,

varav skulle följa, att detta yrkande icke kunde avvisas såsom »enahanda»

med det förut framförda. Utskottet har fördenskull icke funnit sig kunna

tillstyrka den av herr Clason väckta motionen.

Slutligen har utskottet förehaft den av herrar Hallendorff och Kaijser

väckta frågan om vissa andra åtgärder för att minska kamrarnas arbetsbörda,

närmast i syfte att därigenom möjliggöra den utökning av utskottens

arbetstid, vilken motionärerna, såsom ovan nämnts, framhållit som

önskvärd. Motionärerna hava nämligen föreslagit, att riksdagen i syfte att

möjliggöra utskottssammanträden även på plenidagarnas förmiddagar ville

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13. 25

genom underdånig skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och

framläggande för nästkommande års riksdag av förslag rörande skälig begränsning

ao kammardebatternas längd. — Rörande de regler, som vid

den ifrågasatta inskränkningen i kammardebatterna skulle tillämpas, hava

motionärerna emellertid endast lämnat knapphändiga antydningar. Utskottet

anser sig icke på grundvalen av dessa kunna upptaga en fråga av så

grannlaga natur och kan därför icke förorda någon skrivelse till Kungl.

Maj:t i ämnet.

Under det nu förevarande spörsmålets behandling, såväl inom kamrarna

vid föregående riksdagar och inom kommittén som även inom utskottet,

hava åtskilliga förslag till en mera genomgripande omläggning av

riksdagens arbetssätt i den ena eller andra riktningen förevarit. Rörande

dessa spörsmål har emellertid utskottet icke för närvarande velat uttala

sig. De kunna ännu icke anses föreligga i tillräckligt utrett skick, och

utskottet har — i det läge vari frågan sålunda nu befinner sig — icke i

något avseende ansett sig böra gå utöver de förslag i ämnet, som på

grundval av kommitterades betänkande av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen.

Utskottet vågar icke hoppas, att de reformer, som utskottet sålunda

— till alla delar i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition — förordat,

skola vara ägnade att, därest de vinna riksdagens bifall, tillfullo avhjälpa

förefintliga olägenheter. För ett bifall till dessa smärre reformer böra

dock enligt utskottets mening de förhoppningar, som tilläventyrs knytas till

förslag av annan innebörd och räckvidd, icke få stå hindrande i vägen.

Dessa reformer torde i varje fall allesammans i någon mån kunna bidraga

till beredande av lättnader i riksdagens arbete, och deras antagande utgör

givetvis intet hinder för att framdeles, om så befinnes lämpligt, upptaga

spörsmålet om en mera vittgående omgestaltning av riksdagens arbetsformer.

Om beskaffenheten av de åtgärder, som i detta syfte kunna ifrågakomma,

synes tvärtom ett bättre grundat omdöme kunna vinnas, sedan

erfarenheten fått utvisa, vilka resultat som med de nu föreslagna förändringarna

kunna ernås.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition, och med avslag dels å herr Lindblads motion,

dels å herrar Hallendorffs och Kaijsers motion i vad

den avser ändring i §§ 37 och 55 riksdagsordningen,

dels ock å herr Lindhagens motion i vad den avser ändring

i § 55 riksdagsordningen måtte antaga såsom vilande

till vidare grundlagsenlig behandling följande

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 samt. 12 käft. (Nr 13.)

4

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Ni 13.

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom \,

§ 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter

riksdagen. Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga

i alla frågor lika behörighet och

myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år

den 15 januari, eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter; Konungen

dock obetaget att, emellan lagtima

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima — — — samman*

han g.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

(Föreslagen lydelse:)

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter

riksdagen. Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga

i alla frågor lika behörighet och

myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år

den 10 januari, eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter; Konungen

dock obetaget att, emellan lagtima

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima — — — sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

27

{Nuvarande lydelse:)

ett bankoutskott, ett lagutskott samt

ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som

i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima — — — ärenden.

{Föreslagen lydelse:)

ett bankoutskott, två lagutskott samt

ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som

i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima — — — ärenden.

Riks dagsordningen.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av

rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år

den 15 januari eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag--— sam
manhang.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av

rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år

den 10 januari eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag — — — sammanhang.

§ 37 mom. 1.

o

1. A varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett

lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: konstitutionsutskottet

av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,

bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet

av sexton, lagutskottet av

sexton samt jordbruksutskottet av

sexton ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig

väljer; ankommande på kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande

av frågor, som tillhöra stän
-

§ 37 mom. 1.

o

1. A varje lagtima riksdag skola

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två

lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: konstitutionsutskottet

av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,

bevillningsutskottet av tjugo, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet

av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka

vardera kammaren till halva antalet

inom sig väljer; ankommande på

kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott för

upptagande av frågor, som tillhöra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

(.Nuvarande lydelse:)

digt utskotts behandling, så och att,

därest utskott anmäler behov av förstärkning

i ledamöternas antal, sådant

bevilja.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas

av Konung och riksdag samfält.

2. Utskottet skall ock granska

justitieombudsmannens och militieombudsmannens

avgivna redogörelser,

ävensom deras ämbetsdiarier och

registratur, samt med utlåtande däröver

till riksdagen inkomma.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av alla från kamrarna dit

hänvisade frågor, som angå stiftande,

(Föreslagen lydelse:)

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas

av Konung och riksdag samfällt.

2. Ett av lagutskotten skall ock

granska justitieombudsmannens och

militieombudsmannens avgivna redogörelser,

ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande

däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma

sammanträden sig emellan

de till dem hörande ärenden, och

skall i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 48 och

49 §§ är rörande ständigt utskott

stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

29

{Nuvarande lydelse:)

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

hushållningen med allmänna och

enskilda skogar, om jakt och fiske,

om vattenrättsförhållanden, om skatteköp,

avvittringar, skiften och jordstyckningar

samt därmed sammanhängande

ämnen så ock angående

vägar och skjutsväsende.

§ 54.

Konungens skrivelser---

yttrande.

§55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av

•riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande, eller om motionen

föranledes av kungl. proposition,

som efter öppnandet till riksdagen

avlåtits, inom femton dagar från

propositionens avlämnande i kammare.

Motion i ämne, som tillhör

tillfälligt utskotts behandling, må

väckas inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget

{Föreslagen lydelse:)

gå stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med

allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske samt angående vägar

och skjutsväsende.

§54.

Konungens skrivelser----

yttrande.

Propositionerna höra vid lagtima

riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

från dess öppnande, och må proposition

ej senare avlåtas, utan så är,

att Konungen finner någon under

riksdagen inträffad händelse därtill

'' föranleda eller prövar uppskov med

framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av riksdagsman

i den kammare, han tillhör,

göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i

grundlagsfråga må väckas inom fyratio

dagar frän öppnandet och motion,

som föranledes av kungl. proposition,

vilken efter öppnandet till riksdagen

avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från

propositionens avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall äge likväl

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

(Nuvarande lydelse:)

att för'' särskilt fall medgiva, att sådan

motion även senare må väckas.

I grundlagsfrågor samt i frågor

som röra någondera kammaren enskilt,

sä ock i frågor, som av redan

inom någondera kammaren fattat

beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition ’— --uppe
hållas;
Uppstår

fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall denna

fråga blott för det sammanträde, då

den väckt blivit, kunna läggas på

bordét, men vid det nästföljande

ovillkorligen ävgöräS;

0. 0.

(Föreslagen lydelse:)

kammare, därest den med hänsyn till

infallande helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde, som

infaller näst efter tjugu dagar från

propositionens avlämnaade, och må

fråga härom ej väckas senare än vid

sammanträdet näst efter det, då propositionen

avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion

även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse

omedelbarligen föranledas, må motion

framställas, så länge riksdagen

är samlad.

Motion bör — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition — — — uppehållas.

År inom kammare väckt fråga

om sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs,

eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga

blott för det sammanträde, då den

väckt blivit, kunna läggas på bordet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* utlåtande Nr 13.

3J

{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse;)

men vid det nästföljande ovillkorligen

avgöras.

2:o) att herr Clasons motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

3:o) att den i herr Lindhagens motion under mom.

2 gjorda hemställan icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

4:o) att den i herrar Hallendorffs och Kaijsers motion

under mom. 3 gjorda hemställan icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda; samt

5:o) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till

riksdagens utskott.

Härigenom förordnas, att 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val

till riksdagens utskott skall erhålla följande ändrade lydelse:

{Nuvarande lydelse:)

Vid val av suppleanter i utskott

skall vad här ovan är i fråga om

val av ledamöter stadgat äga motsvarande

tillämpning.

Sådant val må ej förrättas å

samma dag, som val av ordinarie

ledamöter i utskottet ägt rum.

{Föreslagen lydelse:) ,

Vid val av suppleanter i utskott

skall vad här ovan är i fråga om val

av ledamöter stadgat äga motsvarande

tillämpning.

Val av suppleanter må utsättas

att äga rum samma dag som kamt

mare väljer ordinarie ledamöter i utskott;

dock skall, därest någon ledamot

av kammaren det yrkar, suppleantvalet

uppskjutas till annan dag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 7 maj 1917.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservationer:

vid punkt 2:o av herr Clason, och

vid punkt 3:o i frågan om motiveringen:

dels av herr Hellberg, som anfört:

»Det synes mig att utskottet i motiveringen till sitt avstyrkande

utlåtande över herr Lindhagens motion bort kunna uttala att ordalydelsen

i grundlagsbestämmelserna rörande utskottets befogenheter icke syntes

sätta något oöverstigligt hinder mot en sådan rätt jämväl för utskottens

minoriteter att i sina yrkanden gå utanför de framställda förslagens ram

som vore medgiven utskotten. Även om hittills ifrågavarande bestämmelser

tillämpats så, att denna rätt icke ansetts böra tillkomma minoriteterna, så

torde tillämpningen i detta avseende kunna ändras. Det finns som bekant

andra grundlagsbestämmelser, i fråga om vilkas tillämpning praxis varit

något växlande, än strängare och än mildare — så är ju fallet med § 90

regeringsformen — och en liknande rörelsefrihet borde kunna ifrågakomma

även i fråga om här berörda bestämmelser. Genom en sådan ändring av

praxis, vartill kamrarna lätt kunde medverka, skulle möjligen det i motionen

framförda önskemålet kunna nås utan eu grundlagsförändring, vilken

syntes vara förbunden med vissa svårigheter att åstadkomma;»

dels av herr Olof Olsson, som instämt med herr Hellberg;

dels ock av herr K. J. Ekman, som yttrat:

»I det utlåtande angående åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens

arbete, som av särskilda koramitterade avgavs den 13 december

1907 och som ligger till grund för de bestämmelser i sådant syfte, vilka

av 19Q9 års riksdag definitivt antogos, yttrade kommitterade bland annat,

att då det måste anses vara av synnerlig vikt, att utskotten må äga befogenhet

att uti föreliggande förslag vidtaga nödiga ändringar, hava kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* utlåtande AV ld.

AA

mitterade funnit sig böra, såsom en konsekvens av förslaget om bestämda

motionstider, giva vederbörande paragrafer i riksdagsordningen eu sådan

avfattning, att alla utskott, de ständiga såväl som de tillfälliga, erhålla

möjlighet att uti de till deras handläggning hänskjuta propositioner och

motioner göra sådana ändringar och tillägg, som, utan att innebära eu omläggning

av de grunder, på vilka förslagen vila, kunna finnas av behovet

påkallade.

Detta uttalande har sedermera alltjämt ansetts normerande för uppfattningen

av de nya bestämmelser härutinnan, som år 1909 infördes i

ri ksd agso rd ni ngen.

Vad sålunda gäller för riksdagens utskott måste anses i lika mån

gälla för utskottens enskilda ledamöter. Ett utskott lärer icke kunna

komma i tillfälle att besluta eu sådan utvidgning av ett väckt förslag, som

i berörda kommittéuttalande förutsattes, så framt icke yrkanden därom

inom utskottet framställts av någon dess ledamot. Och skulle ett sålunda

väckt yrkande av utskottet avslås, lärer intet hinder förefinna» för den ledamot,

som framställt yrkandet, att i avgiven reservation lämna kamrarna

de! av sin från utskottsmajoriteten avvikande ståndpunkt och få densamma

underställd kamrarnas prövning. Riksdagsordningens § 48, som innehåller

bestämmelserna om reservationsrätten inom utskotten, stadgar härutinnan

endast, att »ledamot, som i utskotts beslut ej instämt, är obetaget att

jämte utskottets yttrande lämna kamrarna del av sin skiljaktiga mening,

som i sådant fall bör till utskottet skriftligen angivas». Visserligen innehåller

riksdagsordningens § 56, att konungens propositioner, så ock i motioner

i ämnen, som tillhöra ständigt utskotts behandling, icke kunna

till avgörande i kammare företagas, innan utskott däröver avgivit yttrande.

Men då de ändringar och tillägg, om vilka här är fråga, icke kunna förutsättas

vare andra än sådana, som — på sätt i kommittéutlåtandet sägs

— »utan att innebära en omläggning av de grunder, på vilka förslagen

vila, kunna finnas av behovet påkallade», lärer icke med skäl kunna göras

gällande, att proposition å desamma icke skulle kunna i kamrarna framställas

av den anledning, att detaljerna i det reservationsvis framförda

yrkandet icke blivit av utskottet särskilt granskade.

Däremot utgör sistnämnda grundlagsstadgande, bland andra, ett bestämt

hinder emot, att den rätt till självständigt initiativ, som i vissa fall

tillkommer konstitutionsutskottet i grundlagsfrågor, bevillningsutskottet i

bevillningsfrågor och bankoutskottet i frågor rörande föreskrifter om riksbankens

förvaltning, skulle kunna tillkomma någon enskild reservant.

Det. är möjligt, att praxis vid tillämpningen av de år 1909 införda

nya stadgandena uti riksdagsordningen i de av herr Lindhagen berörda

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 samt 12 haft. {Nr 13.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

hänseenden kunnat vara något ojämn. Och det lärer icke förnekas, att

gränsfall kunna förekomma, där det riktiga avgörandet kan vara svårt att

träffa. Men därest de här ovan uttalade grundsatserna befinnas riktiga och

vid tillämpningen följas, torde intet behov förefinnas att vidtaga någon

ytterligare åtgärd för tryggande av en utskottsminoritets berättigade krav

att få göra sin avvikande mening gällande vid ärendenas behandling i utskott

och kammare.

Av nu anförda skäl anser jag, lika med utskottet, att den i herr

Lindhagens motion under mom. 2 gjorda hemställan icke bör till någon

riksdagens åtgärd föranleda.»

Stockbohu 1917. Kung], Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söoer.

171993

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:188 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riks s. 1 i texten