Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående revision av grundlagens föreskrifter om riksdagsmans otänkbarhet och rätt att utöva sitt riksdagsmannaskap.
1917-05-24 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1917:22, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående revision av grundlagens föreskrifter om riksdagsmans otänkbarhet och rätt att utöva sitt riksdagsmannaskap.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
5
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1917 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående revision av grundlagens
föreskrifter om riksdagsmans otänkbarhet och rätt
att utöva sitt riksdagsmannaskap.
Närvarande: herrar Clason, Hellberg,* Bellinder, K. J. Ekman,* von Geijer, von
Mentzer, Olof Olsson,* Stadener,* von Bahr,* von Zweigbergk, Larsson i
Västerås, Magnusson i Tumhult,* Räf, Ericsson i Valista, Kropp, Sterne,
Hallendorff, Magnusson i Kalmar, Andersson i Höckerum* och Sjöberg.
* Ej närvarande vid utlätandets justering.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion nr 345 av herrar Lindhagen, Bengtsson och Vennerström hemställa
motionärerna att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta
och för riksdagen framlägga förslag till en revision av grundlagens
föreskrifter om riksdagsmans okränkbarhet och rätt att utöva sitt riksdagsmannaskap
i syfte att dessa föreskrifter må vinna större klarhet och
effektivitet.
Med avseende på de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin
hemställan, får utskottet hänvisa till motionen.
Vissa av de i motionen berörda spörsmålen falla inom ramen för
det yrkande, som framställts i den inom andra kammaren väckta, till kon
-
Utskottets
yttrande.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
stitutionsutskottet hänvisade motionen nr 333 av herr Sterne. Då denna
motion inom utskottet slutbehandlats, innan den nu förevarande motionen
väcktes, har utskottet redan haft tillfälle att uttala sig i fråga om dessa
spörsmål och kan sålunda beträffande dem hänvisa till sitt med anledning
av herr Sternes motion avgivna utlåtande (nr 20).
Motionärerna hålla före, att nu gällande bestämmelser angående
»riksdagsmans integritet och rätt att utöva sitt riksdagsmannaskap» äro» i
åtskilligt oklara och osammanhängande» och önska fördenskull en omarbetning,
som skulle förtydliga dem och giva dem »nödig effektivitet», varvid
de anse, att avgörandet i möjligaste mån bör läggas i den kammares
hand, till vilken riksdagsmannen hörer. Utskottet kan till en början icke
dela motionärernas uppfattning om de ifrågavarande grundlagsbestämmelsernas
oklarhet. Den tvekan med avseende på deras tolkning, som stundom
uppstått, vilar på en enligt utskottets mening uppenbart oriktig tolkning
av § 111 regeringsformen och § 4 riksdagsordningen. I sitt ovan omförmälda
utlåtande har utskottet redan — i anslutning till ett av 1913 års
konstitutionsutskott avgivet utlåtande uttalat sin uppfattning om dessa
stadgandens rätta innebörd och kan således i detta avseende hänvisa till
nämnda uttalande.
Vad därnäst angår de av motionärerna uttalade speciella önskemålen,
synes det vara på tre punkter, som de anse en ökad »effektivitet» åt nu
gällande grundlagsbestämmelser erforderlig.
Det första, av motionärerna utförligast behandlade önskemålet gäller
sådan anordning, att en riksdagman icke genom avtjänande av fängelsestraff
må utan bifall av vederbörande kammare kunna hindras att utöva
sin befattning. Motionen behandlar i denna del samma spörsmål, som
redan berörts i herr Sternes motion, och utskottet hänvisar sålunda även
i detta avseende till sitt med anledning av nämnda motion avgivna utlåtande.
För det andra hava motionärerna framhållit »de oklara bestämmelserna
om häktning eller annat personligt tvång och de stridiga meningarna
om vad som skall anses såsom grov missgärning». Utskottet kan icke finna,
att någon oklarhet vidlåder ifrågavarande bestämmelser, som tvärtom
på ett fulFt tillfredsställande sätt utsäga, i hvilka fall häktning av riksdagsman
får och icke får förekomma. Vad innebörden av uttrycket »grov
missgärning» angår, så torde det sta fast, att därmed avses sadant brott,
varå kan följa dödsstraff eller minst tva års straffarbete. En utvidgning
av den särställning, som i förevarande hänseende är riksdagsmän tillerkänd,
kan utskottet icke finna vara av behovet påkallad.
Slutligen hava motionärerna ifrågasatt ändring av § 26 riksdagsord
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
1
ningen. Motionen torde härutinnan få anses besvarad genom utskottets
utlåtande nr 21 med anledning av motionen i andra kammaren, nr 344,
av herr Hallén.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion, i den mån den icke kan
anses besvarad genom vad utskottet i sina utlåtanden
nr 20 och 21 hemställt, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 maj 1917.
På utskottets vägnar:
SAM. CL ASON.
Reservation
av herrar Olof Ohson, Larsson i Västerås, Kropp, Sterne och
Magnusson i Kalmar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.