Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 368 med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
1917-05-31 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1917:28, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 368 med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
11
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1917 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 368 med förslag till ändrad lydelse av §
2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Närvarande: herrar Edén, Clason, Bellinder, Mannheimer, von Geijer, von Mentzer,
Olof Olsson, Meurling, Johan Carlsson*, August Ljunggren, Gullberg,
Larsson i Västerås, Räf, Ericsson i Vallsta, Kropp, Sterne, Karlsson
i Mo, Törnkvist och Gustafsson i Brånsta.
s _
* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition nr 368, däri
Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
följande:
Förslag
till
ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund av — — — — som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas
:
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
Att protokoll, hållna — — -— — uppenbara.
Att ej några — *— — — femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — — — konfiskeras.
Att, där underrätt — — — — konfiskeras.
Att, i vad — — — — femtio riksdaler.
Det skall — — — — sexton skillingar.
Att protokoll — — — — sexton skillingar.
Att ingen — — — — sexton skillingar.
Att läkares och medicinalstyrelsens utlåtanden, skrivelser, koncept
och protokoll i mål eller ärende, som avses i lagen om äktenskaps ingående
och upplösning, eller på läkares eller medicinalstyrelsens föranstaltande
verkställd utredning i sådant mål eller ärende eller till Konungens
befallningshavande eller Konungen inkomna handlingar i ärende om intagande
å allmän anstalt för vård av alkoholister ävensom läkares utlåtanden
och koncept i sådant ärende icke må, i andra fall än allmän lag eller
författning stadgar, utan medgivande av den eller dem, målet eller ärendet
angår, utlämnas till annan eller utgivas av trycket. Den häremot bryter,
böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap
och underhållsskyldighet till barn utom äktenskap samt mål om äktenskaplig
börd, som vid underrätten handlagts inom stängda dörrar, ej må
utan parternas tillstånd utlämnas till annan eller utgivas av trycket förrän
femtio år efter deras död. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skillingar.
Att utdrag — — — — femtio riksdaler.
Att uppgifter — — — — femtio riksdaler.
Att för — — — — trehundra riksdaler.
Att de från — — — — femtio riksdaler.
Att ansökning — — — — femtio riksdaler.
Att sådant, som — — — — huvudsaken.
I övrigt, och — — — — stadgat är.
Departe
ments''
chefen.
Enligt det propositionen bifogade utdraget av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 19 maj 1917 har föredragande departementschefen
efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet
anfört följande såsom motivering till propositionen:
»I ett av medicinalstyrelsen under år 1911 avgivet underdånigt yttrande
i fråga om revision av äktenskapslagstiftningen, vilket yttrande finnes
intaget i lagberedningens betänkande med förslag till lag om äktenskaps
ingående och upplösning m. m. (sid. 599 och följande), har styrelsen
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
13
fäst uppmärksamheten därpå, att de läkarutlåtanden, som kunde komma
att i äktenskapsfrågor avgivas angående personer, vilka förmenades lida, av
epilepsi, sinnessjukdom, sinnesslöhet med flera sjukdomar och abnorma
tillstånd, måste för att giva en fullgod skildring av sjukdomens art
innehålla detaljerade upplysningar angående den ifrågavarande personens
och hans släkts enskilda förhållanden; i fråga om dispensansökningar
gällde detta vardera kontrahenten och hans släkt. På grund härav har
styrelsen uttalat önskvärdheten av att sådan ändring i gällande tryckfrihetsförordning
kom me till stånd, att dylika utlåtanden skyddades från
offentligheten.
Lagberedningen har i sitt nämnda betänkande (sid. 177) anfört,
att behovet av skydd i nämnda hänseende även för beredningen stode
klart och att skyddet torde vara påkallat jämväl för andra handlingar i
äktenskapsfrågor än berörda utlåtanden; då emellertid detta spörsmål folie
utom den allmänna lagens område, hade beredningen ansett sig ej hava
att härutinnan framlägga förslag.
OO CJ
Sedan. på grundval av lagberedningens nämnda förslag lagen om
äktenskaps ingående och upplösning den 12 november 1915 utfärdats,
lärer det nu böra tagas i övervägande, vilka ändringar i tryckfrihetsförordningen
kunna i det av medicinalstyrelsen och lagberedningen anangivna
hänseende påkallas av bestämmelserna i nämnda lag och dithörande
författningar.
Ifrågavarande lag föreskriver i åtskilliga fall utredning om personliga
förhållanden av synnerligen grannlaga natur. För de viktigaste bestämmelserna
i sådant avseende torde jag nu få redogöra.
För äktenskaps ingående erfordras i vissa i lagens 2 kap. angivna
fall tillstånd av Kungl. Maj:t. Detta är förhållandet, då mannen är under
tjuguett eller kvinnan under aderton år (1 §), samt då den, som vill ingå
äktenskap, är behäftad med fallandesot, vilken härrör av övervägande inre
orsaker, eller med könssjukdom i smittsamt skede (6 §), så ock då fråga
är om äktenskap mellan ett syskon och det andras avkomling (8 §).
I lagens 3 kap. 2 § 4 mom. stadgas, att, då anledning finnes till
antagande, att trolovad är sinnessjuk eller sinnesslö, eller då trolovad
varit sinnessjuk inom de tre sista åren, den trolovade för vinnande av
lysning till äktenskap skall styrka med läkarintyg, att sinnessjukdom eller
sinnesslöhet icke kan hos honom påvisas. Är trolovad känd för fallandesot,
har han jämlikt paragrafens 5 mom. att förete läkarintyg, att fallandesot,
som härrör av övervägande inre orsaker, icke kan hos honom påvisas.
Läkarintyg, som nu är nämnt, skall — enligt nådiga kungörelsen
den 3 december 1915 angående vissa läkarintyg för vinnande av lysning
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
eller äktenskaps upplösning — vara utfärdat av tjänsteläkare, varjämte
det skall hava varit underställt medicinalstyrelsens prövning.
Enligt lagens 7 kap. 11 § må ej på grund av makes sinnessjukdom
eller sinnesslöhet dömas till återgång av äktenskap eller till äktenskapsskillnad,
med mindre läkarintyg angående sjukdomen blivit företett.
Angående sådant intyg föreskrives i nyssnämnda förordning, att detsamma
skall vara utfärdat av legitimerad läkare, som minst tre år tjänstgjort
vid statsanstalt för sinnessjuka eller därmed jämförlig anstalt; och skall
intyget hava varit underställt medicinalstyrelsens prövning, där ej fråga
är om äktenskapsskillnad för makes sinnessjukdom och den sjuke vårdas
å sådan anstalt, som nyss sagts.
Jämlikt en, likaledes den 3 december 1915 utfärdad nådig kungörelse
om anmälningsskyldighet i visst fall beträffande könssjukdom i smittsamt
skede skall, då läkare för könssjukdom vårdat någon, hos vilken symtom å
smittsamhet förefinnas eller förnyat framträdande av sådana symtom är
att befara, det åligga läkaren, evad han är i tjänst anställd eller ej, att,
där den sjuke skäligen kan antagas ämna ingå äktenskap, enskilt på
lämpligt sätt erinra honom om lagens föreskrift, att den, som är behäftad
med könssjukdom i smittsamt skede, endast med Ivungl. Maj:ts
tillstånd må ingå äktenskap. Blir det läkaren känt, att den sjuke likväl
ämnar utan att söka Kungl. Maj:ts tillstånd träda i äktenskap, skall läkaren,
utan hinder av vad i 60 § av läkarinstruktionen den 30 december 1911
stadgas om läkares tystlåtenhetsplikt, genast skriftligen anmäla förhållandet
till pastor i den församling, där den sjuke är kyrkobokförd. Pastor
har att, därest äktenskapsbetyg för den sjuke är eller varder utfärdat,
genast översända läkarens anmälan till den myndighet, hos vilken hinder
mot äktenskapet må anmälas.
Det i tryckfrihetsförordningen stadgade förbudet mot utlämnande av
utdrag av kyrkoböcker eller andra själavården eller kyrkodisciplinen rörande
handlingar torde i vissa fall komma att gälla beträffande åtskilliga_ av de
i 3 kap. 2 § av 1915 års lag omförmälda handlingar, sedan de blivit ingivna
till prästen. Ett härtill begränsat skydd lärer emellertid, såsom ock
av lagberedningen (sid. 177) antytts, icke vara till fyllest.
I första hand torde de i äktenskapsmäl och äktenskapsärenden företedda
läkarintygen ävensom förefintliga koncept till dessa böra undanhållas
offentligheten. Motsvarande sekretess bör givetvis gälla beträffande sådan
anmälan, som läkare i visst fall är skyldig att göra beträffande könssjukdom
i smittosamt skede. Såsom jag nyss nämnt, skola vissa läkarintyg,
som i lagens 3 och 7 kap. omförmälas, underställas medicinalstyrelsens
prövning. Styrelsens utlåtanden, koncept och protokoll i sådana ärenden
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 28.
15
torde ock böra fredas mot offentlighet. Likaså lärer skydd vara önskvärt
beträffande utredning, som i äktenskapsmål eller äktenskapsärende verkställts
på föranstaltande av styrelsen eller läkare.
Slutligen vill jag erinra, att beträffande äktenskapsmål — varmed
enligt 7 kap. 1 § i 1915 års lag förstås mål om återgång av äktenskap
hemskillnad och äktenskapsskillnad, så ock mål, däri tvisten är huruvida
man och kvinna äro i äktenskap förenade med varandra — det med hänsyn
till dessa måls beskaffenhet funnits nödigt stadga, att rätten må, då
part det begär, förordna, att sådant mål skall handläggas inom stängda dörrar
(7 kap. 6 §). Såsom en konsekvens av denna föreskrift synes nu böra
stadgas, att i de äktenskapsmål, som vid handläggningen i underdomstol
varit undantagna från offentlighet, skydd i samma avseende intill femtio
år från vederbörandes död beredes för handlingar och protokoll. Att för
mö.jli8görande av tidigare utlämnande i vissa fall av dylika handlingar och
protokoll meddela särskilda bestämmelser, såsom skett i fråga om de så
kallade spionerimålen, synes icke vara erforderligt.
Uti den skrivelse av den 3 december 1910, varmed fattigvårdslagstiftningskominittén
överlämnade sitt betänkande med förslag till lag om behandling
av alkoholister, anförde kommittén, att inom densamma väckts fråga om önskvärdheten
av att vissa handlingar, som rörde ärenden enligt den föreslagna
lagen, skulle under nödiga garantier vara undantagna från offentliggörande,
samt att kommittén, som ej ansett sig böra avgiva något förslag härom,
velat fästa uppmärksamheten härpå, för den händelse frågan ansåges böra
komma under övervägande i samband med den förestående omarbetningen
av tryckfrihetsförordningen.
Vid anmälan i statsrådet den 27 augusti 1912 av nämnda kommittébetänkande
erinrade dåvarande chefen för justitiedepartementet om kommitténs
berörda uttalande samt förklarade, att ett dylikt undantagande
tvivelsutan borde äga rum, men att, då tryckfrihetslagstiftningen vore
under omarbetande samt det därvid torde ifrågakomma att till behandling
upptaga flera spörsmål av likartad natur med det nu nämnda, det icke syntes
lämpligt att i samband med förslaget till lag om behandling av alkoholister
avgiva något förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Den 30 juni 1913 utfärdades lagen om behandling av alkoholister,
vilken dock skulle träda i kraft först å dag, som Konungen förordnade.
Sedan en statens anstalt för vård av alkoholister blivit iordningställd, för- •
ordnades genom kungörelse av den 17 juni 1916, att nämnda lag skulle
träda i kraft den 1 augusti samma år. Den ändrade lagstiftning beträffande
tryckfriheten, vars väntade snara tillkomst utgjorde anledning till att
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
förslag till förändring av tryckfrihetsförordningen med hänsyn till lagstiftningen
om behandling av alkoholister icke framlades vid förutnämnda
tillfälle, har emellertid ännu icke kommit till stånd, och det synes därför
vara av nöden att nu, sedan lagen om behandling av alkoholister trätt i
kraft och redan vunnit ganska omfattande tillämpning, till övervägande
upptaga spörsmålet om den ändring i tryckfrihetsförordningen, som betingas
av nämnda lag.
Uti ärenden om intagande i allmän anstalt för vård av alkoholister
förekomma åtskilliga handlingar, som innehålla detaljerade upplysningar
rörande alkoholistens och honom närstående personers enskilda förhållanden
av den natur att de ej böra få bringas till offentligheten. I den mån
dessa ärenden handläggas inför Kungl. Maj:ts befallningshavande och Kungl.
Maj:t, bör därför stadgande givas, som förhindrar, att handlingar däri
offentliggöras. Likaledes torde skyddet böra omfatta läkarutlåtanden i
nämnda ärenden jämte koncept till sådana utlåtanden.
I ytterligare ett avseende synes böra vidtagas ändring i tryckfrihetsförordningen.
Detta påkallas av de enligt nådig proposition den
20 januari 1917, nr 33, riksdagen förelagda förslagen till lagar om barn
utom äktenskap och om äktenskaplig börd.
Enligt förslaget till lag om barn utom äktenskap har rätten tillagts
befogenhet att på begäran av part förordna, att mål om faderskap och
underhållsskyldighet till sådant barn skall handläggas inom stängda dörrar.
Enahanda stadgande är meddelat i förslaget till lag om äktenskaplig
börd i fråga om där avsedda mål. Det undantag från tryckfrihetsförordningens
föreskrift om allmänna handlingars offentlighet, som, enligt vad jag
nyss uttalat, bör gälla beträffande äktenskapsmål, som inför underrätt
handlagts inom stängda dörrar, torde även böra vinna tillämpning med
avseende å nu ifrågavarande mål, där sådan handläggning ägt rum.
Slutligen vill jag erinra, att såväl enligt lagen om behandling av
alkoholister som enligt förslaget till lag om barn utom äktenskap vissa
ärenden handläggas av kommunala organ. Emellertid har frågan om tryckfrihetsförordningens
ställning till kommunala handlingars offentlighet varit
föremål för olika meningar. Detta spörsmål är av så ömtålig och omfattande
natur, att det icke lämpligen lärer kunna upptagas till behandling
annat än i samband med en mera omfattande revision av tryckfrihetslagstiftningen.
Jag har därför ansett den ändring, som med anledning
av sistnämnda lag och lagförslag nu bör vidtagas i tryckfrihetsförordningen,
böra begränsas till de fall, som i det föregående berörts.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 17
I enlighet med nu anförda grunder, har jag låtit inom justitiedepartementet
utarbeta förslag till bestämmelser i de särskilda avseenden, som
av mig angivits. Sagda bestämmelser torde böra införas i § 2 4:o tryckfrihetsförordningen,
efter det stycke, som avser utdrag av kyrkoböcker.»
Kungl. Maj:ts förevarande förslag åsyftar infogande i tryckfrihetsförordningens
§ 2 mom. 4:o av två nya stycken. Det första av dessa
stadgar om hemlighållande av vissa handlingar (läkarebetyg in. m.) i ärenden
som avses dels i lagen om äktenskaps ingående och upplösning, dels i lagen
om behandling av alkoholister. Det andra stycket meddelar särskilda bestämmelser
angående handlingarna i sådana uti lagarna om äktenskaps ingående
och upplösning in. fl. omförmälda mål, som av underrätt handläggas inom
stängda dörrar.
I ett förut avgivet utlåtande (nr 27) har konstitutionsutskottet redan
förklarat sig för närvarande sakna anledning att taga ståndpunkt till den allmänna
frågan om hemlighållande av läkarebetyg in. fl. dylika handlingar, som
på grund av sin egenskap att lämna upplysning om enskildas personliga
förhållanden ansetts förtjäna ett speciellt skydd. I den här förevarande
propositionen — liksom i det ärende, som i dess nyss nämnda utlåtande
berördes — finner utskottet emellertid starka skäl förebragta för att, på
sätt Kungl. Maj:t föreslagit, genom särskild lagstiftning skydda vissa speciella
grupper av dylika handlingar. De bestämmelser Kungl. Maj:t i
det föreslagna första stycket förordat synas i själva verket vara helt naturliga
konsekvenser av den lagstiftning, till vilken de hänföra sig. Detsamma
gäller enligt utskottets mening även med avseende på det andra av Kungl.
Maj:t föreslagna stycket.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet.
O 7 7
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition måtte antaga såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling följande
Utskottets
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 sand. 23 käft. (AV 27—28.)
3
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 28.
Förslag
till
ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
(.Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4:o. I grund av--som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna--—
— — uppenbara.
Att ej några —--femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.
Att, där underrätt----
— — konfiskeras.
Att, i vad----femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll —--sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
4:o I grund av--som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — — —
— — uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.
Att, där underrätt — — — —
— — konfiskeras.
Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll--— sexton
skillingar.
Att ingen —---sexton
skillingar.
Att läkares och medicinalstyrelsens
utlåtanden, skrivelser, koncept
och protokoll i mål eller ärende, som
avses i lagen om äktenskaps ingående
och upplösning, eller på läkares
eller medicinalstyrelsens föranstaltande
verkställd utredning i sådant
mål eller ärende eller till Konungens
hefältning shavande eller Konungen
inkomna handlingar i ärende om in
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
19
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
Att utdrag----femtio
riksdaler.
Att uppgifter,--— femtio
riksdaler.
Att för — — — — trehundra
riksdaler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant, som — — — —
huvudsaken.
I övrigt, och — — stadgat är.
Stockholm den 31 maj 1917.
tagande ä allmän anstalt för vård
av alkoholister ävensom läkares utlåtanden
och koncept i sådant ärende
icke må, i andra fall än allmän lag
eller författning stadgar, utan medgivande
av den eller dem, målet eller
ärendet angår, utlämnas till annan
eller utgivas av trycket. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skillingar.
Att handlingar och protokoll i
äktenskapsmål, mål om faderskap och
underhållsskyldighet till barn utom
äktenskap samt mål om äktenskaplig
hörd, som vid underrätten handlagts
inom stängda dörrar, ej må utan
parternas tillstånd utlämnas till
annan eller utgivas av trycket förrän
femtio år efter deras död. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skillingar.
Att utdrag----femtio
riksdaler.
Att uppgifter, — — — femtio
riksdaler.
Att för —---trehundra
riksdaler.
Att de från----femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant, som---huvud
saken.
I övrigt, och---stadgat är.
På konstitutionsutskottets vägnar:
NILS EDEN.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.