Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt § 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
1917-06-02 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1917:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt § 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och
26 riksdagsordningen samt § 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Närvarande: Herrar Clason, Hellberg1*, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von
Mentzer, Stadener, von Bahr, Oscar Olsson*, von Zweigbergk,
Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult, Räf, Ericsson i Vallsta,
Kropp, Sterne, Hallendorff*, Magnusson i Kalmar*, Andersson i
Höckerum och Sjöberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 170, vari
Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
följande .
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt § 1 4:o och § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen.
Riksdagsordningen.
§ 16.
Valrätt tillkommer en var svensk man från och med kalenderåret
näst efter det, varunder han uppnått 24 års ålder, dock ej
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 saml. 25 käft. (Nr 30.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
a) den som står under förmynderskap eller
som är i konkurstillstånd;
b) den som häftar för understöd, vilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats honom själv, hans
hustru eller minderåriga barn;
c) den som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar;
e) den som på grund av honom ådömd straffpåföljd är utesluten
från rösträtt, varom i 2 kap. 19 § strafflagen förmärs.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i
vallagen finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid
tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom rikdagsman godkännas:
a) den som står under förmyndareskap;
b) den som till borgenärer all sin egendom avträtt och icke, på sätt
lag förmår, gitter visa, att han från deras krav befriad är;
c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan;
e) den som blivit förvunnen att hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster, eller emot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört valfriheten.
Tryckfrihetsförordningen.
§ I
4:o.
Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, som äger
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
3
att, såvida sökanden ej blivit förklarad ovärdig föra andras talan, meddela
bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund — — — — som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll, hållna — — — — icke uppenbara.
Att ej några — — — — — — femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — — — konfiskeras.
Att, där underrätt — — — — — konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål — — — — femtio riksdaler.
Det skall ock — — — — — — sexton skillingar.
Att protokoll och — — — — — sexton skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller till tryck utlämna utdrag av
kyrkoböcker eller av andra själavården och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i vad de innehålla upplysning, huruvida enskild person ådragit sig
straffpåföljd, vilken utestänger från behörighet och rättigheter, som omförmälas
i 2 kap. 19 § strafflagen, eller om enskild persons leverne och
seder i övrigt, såvitt de lända honom till skada eller förklenande. Den
häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av — — — — — — femtio riksdaler.
Att uppgifter — — — — — — femtio riksdaler.
Att för officiell — — — — — — trehundra riksdaler.
A tt de från — — — — — — — femtio riksdaler.
Att ansökning — — — — — — femtio riksdaler.
Att sådant — — — — — — — huvudsaken.
I övrigt, och — — — — — — stadgat är.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1909 anhöll riksdagen, att
Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, under vilka förutsättningar straffpåföljden
förlust av medborgerligt förtroende kunde ur lagstiftningen borttagas
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik utredning kunde
föranleda. Sedan Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens berörda skrivelse
förordnat sakkunniga att verkställa utredning och framlägga förslag
i frågan, överlämnade dessa den 30 september 1915 sitt betänkande till
chefen för justitiedepartementet.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
De sakkunnigas förslag går ut på, att straffpåföljdens benämning,
förlust av medborgerligt förtroende, skall bortfalla och att straffpåföljdens
verkningar skola, så långt möjligt är, inskränkas, en inskränkning, som
skall göras särskilt ingripande, där straffpåföljden enligt nu gällande stadganden
förminskar den frigivnes utkomstmöjligheter. Vidare innehåller
förslaget, att frej dbetygen i sitt nuvarande skick skola borttagas och, i vad
de innehålla uppgifter om ådömd förlust av medborgerligt förtroende eller
den föreslagna nya påföljden enligt 2 kap. 19 § strafflagen, ersättas dels
med åldersbetyg, dels i vissa fall med uppgifter från straffregistret.
I överensstämmelse härmed hava de sakkunniga utarbetat förslag till
lag om ändring av 2 kap. 19 § strafflagen, enligt vilket förslag benämningen
förlust av medborgerligt förtroende bortfaller och i själva strafflagsstadgandet
angives straffpåföljdens huvudsakliga innehåll, nämligen
obehörighet att erhålla eller utöva allmän befattning och att utöva rösträtt
vid val av riksdagsman eller präst eller att deltaga i kommunal- eller municipalstämmas
eller allmän rådstugas eller kyrkostämmas överläggningar
och beslut eller eljest rösta i allmänna ärenden, i vilkas avgörande endast
den må deltaga, som är i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle därjämte genom ändring
i 6 § promulgationslagen till strafflagen verkningarna av förlust av medborgerligt
förtroende för framtiden göras identiska med innehållet i den
föreslagna nya påföljden.
För behandling av innevarande riksdag äro av de utarbetade lagförslagen
allenast de framlagda, som avse för reformens genomförande nödiga
grundlagsändringar, medan, enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet
uttalat, med vidare åtgärder i fråga om de övriga förslagen skall anstå
i avbidan på denna riksdags beslut rörande de ifrågasatta grundlagsändringarna.
Utskottet förutsätter., att dessa icke bliva av en kommande
riksdag slutligen antagna, förrän de av de sakkunniga i övrigt framlagda
förslagen blivit av riksdagen prövade.
Utskottet, som från grundlagssynpunkt icke har något att invända
mot att en reform i den föreslagna riktningen genomföres, därest den i dess
helhet befinnes lämplig, anser emellertid det slutliga avgörandet böra anstå
till dess frågan om denna reform kan upptagas i hela dess utsträckning,
d. v. s. så att den omfattar såväl grundlagen som lagstiftningen i
övrigt. Med hänsyn härtill har utskottet för närvarande i huvudsak begränsat
sig till att underkasta de föreslagna grundlagsändringarna en övervägande
formell prövning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
5
Vad då först angår R. 0. § 16 föreslås dår dels en redaktionell $ I{ °- ändring i moment a), dels ock ett nytt moment e), som skulle ersätta uttrycket
»välfräjdad» i paragrafens nuvarande ingress. Ändringen i moment
a) innebär, att momentet fördelats på två stycken. Detta har skett
för att i fråga om vartdera av de två under a) upptagna rösträttshindren
möjliggöra att, på sätt de sakkunniga föreslagit, i röstlängderna angiva
de särskilda hindren uteslutande genom en hänvisning till det stycke av
paragrafen däri de omnämnas.
Då såsom ovan nämnts i den föreslagna nya påföljdens innehåll
upptagits bl. a. förlust att utöva rösträtt i vissa offentliga angelägenheter,
däribland även vid riksdagsmannaval, bör givetvis, såsom de sakkunniga
framhålla, motsvarande bestämmelse införas jämväl i riksdagsordningen
§ 16. Då det därstädes givna stadgandet om frejd ej bör kvarstå, men
redan ådömd förlust av medborgerligt förtroende fortfarande skall vara
hinder för valrätt vid riksdagsmannaval, måste användas ett båda påföljderna
omfattande uttryck, som innebär, att den, som är genom laga kraftägande
utslag ådömd vare sig den gamla eller den föreslagna nya påföljden,
skall, så länge han är underkastad sådan påföljd, vara förlustig
ovannämnda behörighet. De sakkunniga hade föreslagit, att moment e)
skulle erhålla följande lydelse: »e) den som är från valrätten utesluten på
grund av honom ådömd straffpåföljd». Kungl. Maj:t har emellertid förordat
en annan formulering, dock utan att några skäl därför angivits i
propositionen. Utskottet har funnit den av de sakkunniga föreslagna
formuleringen, som hänvisar endast till valrätten vid riksdagsmannaval och
ej såsom det kungliga förslaget även till valrätten vid prästval och i kommunala
ärenden, vara att föredraga framför Kungl. Maj:ts förslag, och
utskottet får på den grund föreslå, att åt ifrågavarande grundlagsstadgande
måtte givas följande lydelse: »e) den som är från valrätten utesluten på
grund av honom ådömd straffpåföljd».
Beträffande härefter R. O. § 26 äro ändringar föreslagna i momen- R. o. § 26.
ten c) och d). Då enligt de sakkunnigas förslag benämningen förlust av
medborgerligt förtroende skall bortfalla och ersättas av den föreslagna nya
påföljden, har såsom av det kungl. förslaget framgår en omredigering måst
företagas av mom. c). Därjämte har den i nuvarande moment d) omförmälda
diskvalifikationsgrunden »ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas»
uppflyttats till mom. c), vilket moment med anledning därav omformulerats
så, att därav framgår, att bestämmelserna om påföljd, som är ådömd
genom icke lagakraftägande utslag samt om ställande under framtiden för
brott, som kan medföra sådan påföljd, icke asve ovärdighet att i rikets
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
tjänst vidare nyttjas. Slutligen har föreslagits, att i moment c) ordet
»medför» utbytes mot det riktigare uttrycket »kan medföra».
Utskottet har ej haft någon erinran att göra mot Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande del.
§ 1, 4-''o, Enligt tryckfrihetsförordningen § 1, 4:o erfordras för närvarande för
hetsförord- erhållande av bevis, att intet hinder förekommer för utgivande av dagningen.
blad eller periodisk skrift, att sökanden ej blivit dömd för nesligt brott
eller förklarad ovärdig att föra andras talan. Uttrycket »nesligt brott»
tolkas såsom sammanfallande med brott, vilket medför förlust av medborgerligt
förtroende.
Då nu enligt de sakkunnigas förslag nämnda påföljds ådömande i
allmänhet ej skall utgöra bedömningsgrund vid avgörande av behörighetsfrågor
av ifrågavarande art, har villkoret att ej vara dömd för nesligt
brott i förslaget ej bibehållits för erhållande av sådant bevis, varom ovan
nämnts.
Utskottet har ej ur grundlagssynpunkt någon erinran att göra mot
vad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.
§ 2, 4:o, Vad angår den föreslagna ändringen av § 2, 4:o, nionde stycket
nrAST tryckfrihetsförordningen yttra de sakkunniga följande: »Vad i lag eller anfrihetsför-
nan allmän författning är stadgat om god frejd såsom förutsättning för
ordningen, behörighet, rättighet eller förmån och om skyldighet att förete frej dbetyg
skall enligt 6 § i promulgationslagen till strafflagen icke vidare tillämpas.
Nu gällande bestämmelser rörande utfärdande av frej dbetyg skola till
följd härav bortfalla. Men dessutom bör tillses, att icke plägseden att av
arbetssökande fordra frejdbetyg leder därtill, att i frejdbetygens ställe
träda andra av prästerskapet utfärdade intyg, av vilka framgå, huruvida den
arbetssökande ådragit sig förlust av medborgerligt förtroende eller den
föreslagna nya straffpåföljden. Redan nu finnes i § 2, 4:o, nionde stycket
tryckfrihetsförordningen stadgat förbud att i andra fall, än allmänna
lagen och gällande författningar utstaka, meddela eller till tryck utlämna
utdrag ur kyrkoböcker eller av andra själavården eller kyrkodisciplin
rörande handlingar i avseende på enskilda personers leverne och seder,
såvitt de lända dem till skada eller förklenande. Från ovan omförmälda synpunkt
sett är det emellertid lika viktigt, att intyg ej får lämnas, att vederbörande
icke ådragit sig ovan nämnd straffpåföljd. I annat fall skulle ju för
den arbetssökande på grund av omöjligheten att förete sådant intyg inträda
samma verkan, som nu följer av anteckningen i frejdbetyget, att han är
vanfrejdad. De sakkunniga hava därför föreslagit, att skillnad göres mel
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
7
lan upplysning om ådragen eller icke ådragen straffpåföljd, vilken utestänger
från behörighet och rättigheter, som ornförmälas i 2 kap. 19 §
strafflagen å ena sidan, samt om personens leverne och seder i övrigt å
den andra. I förra avseendet får meddelad eller till tryck utlämnad handling
ej innehålla någon som hälst upplysning, i det senare fallet är bestämmelsen
densamma som nu, d. v. s. upplysning får lämnas om personens
leverne och seder, såvitt de ej lända honom till skada eller förklenande.
»
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del överensstämmer med det av
de sakkunniga sålunda förordade, och utskottet har ur konstitutionell
synpunkt ej funnit skäl till någon erinran mot detsamma.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med tillkännagivande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt § 1 4:0 och § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse):
§ 16.
Valrätt tillkommer en var välfrejdad
svensk man från och med
kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått 24 års ålder, dock ej
a) den som står under förmynderskap
eller är i konkurstillstånd;
(Föreslagen lydelse):
§ 16.
Valrätt tillkommer en var svensk
man från och med kalenderåret näst
efter det, varunder han uppnått 24
års ålder, dock ej
a) den som står under förmynderskap
eller
som är i konkurstillstånd;
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Nuvarande lydelse):
b) den som — — — minderåriga
barn;
c) den som — — — kalenderåren;
d)
värnpliktig,---värn
pliktsövningar.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)
den som — — — förmynderskap
;
b) den som —--befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt
förtroende eller genom utslag,
vilket ännu icke vunnit laga kraft,
är dömd till förlust av sådant förtroende,
eller den som är ställd under
framtiden för brott, '' vilket medför
nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan eller
att i rikets tjänst vidare nyttjas;
e) den som — — — stört valfriheten.
{Föreslagen lydelse):
b) den som — — — min
deråriga
barn;
c) den som — — — kalen
deråren
;
d) värnpliktig — — — —
värnpliktsövningar;
e) den som är från valrätten
utesluten på grund av honom ådömd
straffpåföljd.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)
den som — — — förmynderskap
;
b) den som — — — befriad
är;
c) den som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan;
e) den som — — — stört
valfriheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 30.
0
(.Nuvarande lydelse): (Föreslagen lydelse):
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
4:o. Utgivare av dagblad eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, som
äger att, såvida sökanden ej för
nesligt brott blivit dömd, eller förklarad
ovärdig föra andras talan,
meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — — —
icke uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner---
konfiskeras.
Att, där underrätt — — —
konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål — — —
femtio riksdaler.
Det skall ock — — — sexton
skillingar.
Att protokoll och —--sex
ton
skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller
till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker
eller av andra själavården
Bihang till riksdagens protokoll 1017.
§ I
4:o.
Utgivare av dagblad eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, som
äger att, såvida sökanden ej blivit
förklarad ovärdig föra andras talan,
meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — — —
icke uppenbara.
Att ej några —--femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner---
konfiskeras.
Att, där underrätt — — —
konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål — —
femtio riksdaler.
Det skall ock — — — sexton
skillingar.
Att protokoll och---sex
ton
skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela
eller till tryck utlämna utdrag av
kyrkoböcker eller av andra själavår5
sand. 25 käft. (Nr 30.) 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Nuvarande lydelse): (Föreslagen lydelse):
och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i avseende på enskilda personers
leverne och seder, såvitt de
lända dem till skada eller förklenande.
Den häremot bryter, böte
trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av —--femtio
riksdaler.
Att uppgifter — — — femtio
riksdaler.
Att för officiell — — — trehundra
riksdaler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning---femtio
riksdaler.
Att sådant--- — huvudsaken.
I övrigt, och---stadgat är.
Stockholm den 2 juni 1917.
den och kyrkodisciplinen rörande
handlingar, i vad de innehålla upplysning,
huruvida enskild person
ådragit sig straffpåföljd, vilken utestänger
från behörighet och rättigheter,
som omförmälas i 2 kap. 19
§ strafflagen, eller om enskild persons
leverne och seder i övrigt, såvitt
de lända honom till skada eller
förklenande. Den häremot bryter,
böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av —--femtio
riksdaler.
Att uppgifter —--femtio
riksdaler.
Att för officiell — — — trehundra
riksdaler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning---femtio
riksdaler.
Att sådant---huvudsaken.
I övrigt, och---— stadgat är.
På utskottets vägnar:
SAM. CLASON.
Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
172455
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.