Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt tillägg till § 68 riksdagsordningen.

1917-06-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1917:33, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt tillägg till § 68 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

3

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1917 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt

tillägg till § 68 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Edén, Clason, Bellinder, K. J. Ekman, Mannheimer, von

Geijer,* von Mentzer, Olof Olsson, Stadener, von Bahr, von Zweigbergk,

Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult, Bäf, Hallén,

Ericsson i Vallsta, Kropp, Karlsson i Mo, * Törnkvist och Gustafsson

i Brånsta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 436, av herr Månsson in.fl. hemställa motionärerna, »att

riksdagen måtte såsom vilande antaga följande nya formuleringar av nedan

nämnda grundlagsparagrafer:

Regeringsformens § 101:

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att regeringsrätten

eller en eller flera av dess ledamöter finnas

hava vid prövning av besvärsmål av egennytta, vrångvishet

eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom,

emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta

förhållande, någon lidit eller kunnat lida men eller vare

sig allmän eller enskild rätt blivit förfördelad, vare

justitieombudsmannen pliktig ävensom justitiekanslern

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

berättigad att vid en domstol, som riksrätt skall kallas,

den felaktige under tilltal ställa samt till ansvar efter

rikets lag befordra.

Denna riksrätt skall bestå av presidenten uti Svea

hovrätt, vilken däruti före ordet, presidenterna uti rikets

övriga hovrätter, fyra de äldsta justitieråd, samt åtta av

riksdagen på det sätt i riksdagsordningen säges valda

ledamöter, av vilka två skola vara lagkunnige ordinarie

domare och sex lekmän. Därjämte utser riksdagen åtta

på samma sätt fördelade suppleanter. Ledamöter av

riksdagen må ej till ledamöter eller suppleanter i riksrätten

utses. Då justitiekanslern eller justitieombudsmannen

finner sig befogad att en eller flera ledamöter

under sådant tilltal ställa, äske han hos presidenten i

Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig kallelse

å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten

i Svea hovrätt foge därefter anstalt om riksrättens sammanträde,

för att kallelsen utfärda och målet vidare i

laglig ordning behandla. Skulle mot förmodan han

detta underlåta, eller någon av de övriga förenämnda

ämbetsmän undandraga sig att uti riksrätten deltaga,

stånde de för sådan uppsåtlig försummelse av deras

ämbetsplikt till lagligt ansvar. Hava en eller flera av

riksrättens ledamöter laga förfall, eller finnes emot någon

av dem laga jäv, skall i stället för justitieråd inkallas

närmast äldste justitieråd, i stället för hovrättspresident

äldsta rådet inom samma hovrätt och i stället för de

av riksdagen valda ledamöterna de av riksdagen likaledes

utsedda suppleanter, allt efter de röstetal, varmed

de valts, eller, vid lika röstetal, efter lottens utslag, dock

att lekman blott må inkallas som ersättare för lekman

och lagkunnig för lagkunnig. Är presidenten i Svea

hovrätt av laga förfall eller jäv hindrad, tjänstgöre i

dess ställe som ordförande rättens äldste lagkunnige

självskrivne ledamot. Denna domstol äge att inför öppna

dörrar rannsaka de tilltalade och, sedan domen efter

lag är fälld, densamma inför öppna dörrar avkunna.

Ingen have makt att sådan dom ändra, konungen dock

obetaget att göra nåd, vilken likväl icke må sträcka sig

till den dömdes återinsättande i rikets tjänst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

5

§ 102.

Lagtima riksdag skall vart tredje år, på sätt riksdagsordningen

stadgar, tillsätta en domstol, kallad landsrätt,

vilken äger att, i enlighet med den instruktion som

riksdagen för dess verksamhet utfärdar, efter gällande

lag avdöma mål mot justitieråd, vilka tilltalats för att

hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina

ämbetsplikter behörigen fullfölja, ävensom att i högsta

domstolens ställe såsom sista instans avdöma mål mot

åklagare samt domare vid hov- och underrätterna, vilka

å förenämnda skäl tilltalats.

Denna landsrätt skall bestå av femton ledamöter,

därav nio lekmän och sex lagkunniga, dock ej sådana,

vilka innehava domare- eller åklagaretjänst eller allt fort

äro underkastade ansvar för sådan tjänstgöring. Av de

lagkunniga ledamöterna skola minst två vara professorer

vid landets juridiska fakulteter samt minst två presidenter,

direktörer, byråchefer, eller råd vid rikets centrala

verk. Om suppleanter galle detsamma. Suppleant

må blott inkallas som ersättare för en ordinarie ledamot

inom samma grupp eller undergrupp som han själv

tillhör. Medlem av riksdagen må ej till bisittare i landsrätten

väljas.

Landsrätten skall sammankallas av den ledamot,

som riksdagen därtill utser, och äge att själv utse sin

ordförande. Ämbetsman, som utan laga förfall eller

jäv undandrager sig att uti landsrätten deltaga stånde

för försummelse av sin ämbetsplikt lagligt ansvar. Rannsakning

skall äga rum och dom avkunnas inför öppna

dörrar. Ingen have makt att sådan dom ändra, konungen

dock obetaget att göra nåd, vilken likväl icke må

sträcka sig till den dömdes återinsättande i rikets tjänst.

Justitieombudsmannen vare pliktig ävensom justitiekanslern

berättigad att inför denna landsrätt åtala den

domare eller åklagare, som av egennytta, vrångvishet

eller försumlighet så orätt dömt eller åtalat, att någon

lidit eller kunnat lida allvarligt men eller vare sig

allmän eller enskild rätt blivit förfördelad. Rätt att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

väcka åtal tillkommer ock den, som genom sådan dom

eller sådant åtal förfördelad blivit.»

Vidare föreslå motionärerna, »att riksdagen måtte såsom vilande antaga

den grundlagsändringen, att till riksdagsordningen, § 68, fogas ett

tillägg av följande lydelse:

»Till följd av regeringsformens § 102 skall lag•

tima riksdag vart tredje år tillsätta en domstol, kallad

landsrätt, vilken äger att, efter den instruktion, som riksdagen

för dess verksamhet utfärdar, såsom högsta instans

avdöma mål mot domare och åklagare, vilka tilltalats

för att hava någon olaglighet begått eller underlåtit

att sina ämbetsplikter behörigen fullfölja.

Landsrätten skall väljas av de valmän, som riksdagen

nämnt i och för val av justitie- och militieombudsman.

Valet skall förrättas inom 3 dagar efter valet

av justitie- och militieombudsman, och må valmännen

ej åtskiljas, förrän valet är fulländat. Vid omröstning,

som skall äga rum med slutna sedlar, utses lekmännen

och de lagkunnige särskilt för sig, och skall inom sistnämnda

grupp varje valsedel för att godkännas upptaga

namnen på minst två professorer vid landets universitet

samt minst två administrativa ämbetsmän av den karaktär

som i regeringsformens § 102 säges. Vid lika röstetal

skilje lotten. De 15 suppleanter, vilka jämlikt regeringsformen

§ 102 skola väljas, utses samma dag och

efter samma grunder som de ordinarie ledamöterna.

Desslikes skall valnämnden samma dag utse sammankallande

ledamot av landsrätten.

Skall den i regeringsformen § 101 omtalade riksrätten

träda i verksamhet, då skola de ledamöter, som

riksdagen äger att däri tillsätta, utses av de valmän, soin

riksdagen nämnt i och för val av justitie- och militieombudsman,

och skola även därvid lekmän och lagkunnige

genom särskilda omröstningar utses. Vid lika

röstetal skilje lotten. På samma dag och på samma sätt

utses de suppleanter riksdagen äger tillsätta».

Med avseende på de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin

hemställan, får utskottet hänvisa till motionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

7

I deri föreliggande motionen föreslås dels vissa ändringar med avseende

på riksrättens sammansättning, dels överflyttande av dess uppgift

att utgöra forum i mål mot högsta domstolens ledamöter på en ny domstol,

benämnd landsrätt. Utskottet vill ej förneka, att gällande bestämmelser

om riksrättens sammansättning, vilka i det väsentliga alltjämt hava samma

lydelse, som de 1809 erhöllo, icke äro fullt tillfredsställande, detta redan i

det avseendet, att det ej är fullt klart, vilka personer som avses med grundlagens

uttryck »presidenterna uti alla rikets kollegier» och »det äldsta råd» i

vart och ett av dessa. Detta förhållande föranledde konstitutionsutskottet

vid 1899 års riksdag att framlägga ett förslag till omorganisation av nämnda

domstol. Förslaget blev emellertid ej av riksdagen bifallet, och frågan har

sedan dess ej varit å bane. Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga

för att nu återupptaga densamma. Det av motionären framlagda förslaget

kan utskottet icke förorda.

Den ifrågasatta »landsrätten» skulle enligt motionärernas förslag i

första hand övertaga riksrättens uppgift såsom forum i mål mot högsta

domstolens ledamöter. Därjämte skulle den utgöra forum för mål mot

åklagare samt domare vid hov- och underrätterna. Utskottet vill i sistnämnda

hänseende anmärka, att det icke är klart, huruvida motionären

tänkt sig »landsrätten» såsom enda eller allenast såsom sista instans för

dylika mål. Oavsett denna och andra oklarheter i den föreslagna lagtexten,

finner utskottet det icke vara ådagalagt, att en ändrad ordning för handläggning

av mål mot domare (vare sig högsta domstolens ledamöter eller

domare vid hov- och underrätterna) och åklagare är av behovet påkallad.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 juni 1917.

På utskottets vägnar:

NILS EDÉN.

Reservation

av herrar Larsson i Västerås, Hallen, Kropp och Törnkvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.