Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt tillägg till § 68 riksdagsordningen.
1917-06-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1917:33, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt tillägg till § 68 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
3
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1917 kl. 8 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av §§ 101 och 102 regeringsformen samt
tillägg till § 68 riksdagsordningen.
Närvarande: herrar Edén, Clason, Bellinder, K. J. Ekman, Mannheimer, von
Geijer,* von Mentzer, Olof Olsson, Stadener, von Bahr, von Zweigbergk,
Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult, Bäf, Hallén,
Ericsson i Vallsta, Kropp, Karlsson i Mo, * Törnkvist och Gustafsson
i Brånsta.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 436, av herr Månsson in.fl. hemställa motionärerna, »att
riksdagen måtte såsom vilande antaga följande nya formuleringar av nedan
nämnda grundlagsparagrafer:
Regeringsformens § 101:
Skulle den oförmodade händelse inträffa, att regeringsrätten
eller en eller flera av dess ledamöter finnas
hava vid prövning av besvärsmål av egennytta, vrångvishet
eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom,
emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta
förhållande, någon lidit eller kunnat lida men eller vare
sig allmän eller enskild rätt blivit förfördelad, vare
justitieombudsmannen pliktig ävensom justitiekanslern
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
berättigad att vid en domstol, som riksrätt skall kallas,
den felaktige under tilltal ställa samt till ansvar efter
rikets lag befordra.
Denna riksrätt skall bestå av presidenten uti Svea
hovrätt, vilken däruti före ordet, presidenterna uti rikets
övriga hovrätter, fyra de äldsta justitieråd, samt åtta av
riksdagen på det sätt i riksdagsordningen säges valda
ledamöter, av vilka två skola vara lagkunnige ordinarie
domare och sex lekmän. Därjämte utser riksdagen åtta
på samma sätt fördelade suppleanter. Ledamöter av
riksdagen må ej till ledamöter eller suppleanter i riksrätten
utses. Då justitiekanslern eller justitieombudsmannen
finner sig befogad att en eller flera ledamöter
under sådant tilltal ställa, äske han hos presidenten i
Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig kallelse
å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten
i Svea hovrätt foge därefter anstalt om riksrättens sammanträde,
för att kallelsen utfärda och målet vidare i
laglig ordning behandla. Skulle mot förmodan han
detta underlåta, eller någon av de övriga förenämnda
ämbetsmän undandraga sig att uti riksrätten deltaga,
stånde de för sådan uppsåtlig försummelse av deras
ämbetsplikt till lagligt ansvar. Hava en eller flera av
riksrättens ledamöter laga förfall, eller finnes emot någon
av dem laga jäv, skall i stället för justitieråd inkallas
närmast äldste justitieråd, i stället för hovrättspresident
äldsta rådet inom samma hovrätt och i stället för de
av riksdagen valda ledamöterna de av riksdagen likaledes
utsedda suppleanter, allt efter de röstetal, varmed
de valts, eller, vid lika röstetal, efter lottens utslag, dock
att lekman blott må inkallas som ersättare för lekman
och lagkunnig för lagkunnig. Är presidenten i Svea
hovrätt av laga förfall eller jäv hindrad, tjänstgöre i
dess ställe som ordförande rättens äldste lagkunnige
självskrivne ledamot. Denna domstol äge att inför öppna
dörrar rannsaka de tilltalade och, sedan domen efter
lag är fälld, densamma inför öppna dörrar avkunna.
Ingen have makt att sådan dom ändra, konungen dock
obetaget att göra nåd, vilken likväl icke må sträcka sig
till den dömdes återinsättande i rikets tjänst.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
5
§ 102.
Lagtima riksdag skall vart tredje år, på sätt riksdagsordningen
stadgar, tillsätta en domstol, kallad landsrätt,
vilken äger att, i enlighet med den instruktion som
riksdagen för dess verksamhet utfärdar, efter gällande
lag avdöma mål mot justitieråd, vilka tilltalats för att
hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina
ämbetsplikter behörigen fullfölja, ävensom att i högsta
domstolens ställe såsom sista instans avdöma mål mot
åklagare samt domare vid hov- och underrätterna, vilka
å förenämnda skäl tilltalats.
Denna landsrätt skall bestå av femton ledamöter,
därav nio lekmän och sex lagkunniga, dock ej sådana,
vilka innehava domare- eller åklagaretjänst eller allt fort
äro underkastade ansvar för sådan tjänstgöring. Av de
lagkunniga ledamöterna skola minst två vara professorer
vid landets juridiska fakulteter samt minst två presidenter,
direktörer, byråchefer, eller råd vid rikets centrala
verk. Om suppleanter galle detsamma. Suppleant
må blott inkallas som ersättare för en ordinarie ledamot
inom samma grupp eller undergrupp som han själv
tillhör. Medlem av riksdagen må ej till bisittare i landsrätten
väljas.
Landsrätten skall sammankallas av den ledamot,
som riksdagen därtill utser, och äge att själv utse sin
ordförande. Ämbetsman, som utan laga förfall eller
jäv undandrager sig att uti landsrätten deltaga stånde
för försummelse av sin ämbetsplikt lagligt ansvar. Rannsakning
skall äga rum och dom avkunnas inför öppna
dörrar. Ingen have makt att sådan dom ändra, konungen
dock obetaget att göra nåd, vilken likväl icke må
sträcka sig till den dömdes återinsättande i rikets tjänst.
Justitieombudsmannen vare pliktig ävensom justitiekanslern
berättigad att inför denna landsrätt åtala den
domare eller åklagare, som av egennytta, vrångvishet
eller försumlighet så orätt dömt eller åtalat, att någon
lidit eller kunnat lida allvarligt men eller vare sig
allmän eller enskild rätt blivit förfördelad. Rätt att
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
väcka åtal tillkommer ock den, som genom sådan dom
eller sådant åtal förfördelad blivit.»
Vidare föreslå motionärerna, »att riksdagen måtte såsom vilande antaga
den grundlagsändringen, att till riksdagsordningen, § 68, fogas ett
tillägg av följande lydelse:
»Till följd av regeringsformens § 102 skall lag•
tima riksdag vart tredje år tillsätta en domstol, kallad
landsrätt, vilken äger att, efter den instruktion, som riksdagen
för dess verksamhet utfärdar, såsom högsta instans
avdöma mål mot domare och åklagare, vilka tilltalats
för att hava någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina ämbetsplikter behörigen fullfölja.
Landsrätten skall väljas av de valmän, som riksdagen
nämnt i och för val av justitie- och militieombudsman.
Valet skall förrättas inom 3 dagar efter valet
av justitie- och militieombudsman, och må valmännen
ej åtskiljas, förrän valet är fulländat. Vid omröstning,
som skall äga rum med slutna sedlar, utses lekmännen
och de lagkunnige särskilt för sig, och skall inom sistnämnda
grupp varje valsedel för att godkännas upptaga
namnen på minst två professorer vid landets universitet
samt minst två administrativa ämbetsmän av den karaktär
som i regeringsformens § 102 säges. Vid lika röstetal
skilje lotten. De 15 suppleanter, vilka jämlikt regeringsformen
§ 102 skola väljas, utses samma dag och
efter samma grunder som de ordinarie ledamöterna.
Desslikes skall valnämnden samma dag utse sammankallande
ledamot av landsrätten.
Skall den i regeringsformen § 101 omtalade riksrätten
träda i verksamhet, då skola de ledamöter, som
riksdagen äger att däri tillsätta, utses av de valmän, soin
riksdagen nämnt i och för val av justitie- och militieombudsman,
och skola även därvid lekmän och lagkunnige
genom särskilda omröstningar utses. Vid lika
röstetal skilje lotten. På samma dag och på samma sätt
utses de suppleanter riksdagen äger tillsätta».
Med avseende på de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin
hemställan, får utskottet hänvisa till motionen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
7
I deri föreliggande motionen föreslås dels vissa ändringar med avseende
på riksrättens sammansättning, dels överflyttande av dess uppgift
att utgöra forum i mål mot högsta domstolens ledamöter på en ny domstol,
benämnd landsrätt. Utskottet vill ej förneka, att gällande bestämmelser
om riksrättens sammansättning, vilka i det väsentliga alltjämt hava samma
lydelse, som de 1809 erhöllo, icke äro fullt tillfredsställande, detta redan i
det avseendet, att det ej är fullt klart, vilka personer som avses med grundlagens
uttryck »presidenterna uti alla rikets kollegier» och »det äldsta råd» i
vart och ett av dessa. Detta förhållande föranledde konstitutionsutskottet
vid 1899 års riksdag att framlägga ett förslag till omorganisation av nämnda
domstol. Förslaget blev emellertid ej av riksdagen bifallet, och frågan har
sedan dess ej varit å bane. Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga
för att nu återupptaga densamma. Det av motionären framlagda förslaget
kan utskottet icke förorda.
Den ifrågasatta »landsrätten» skulle enligt motionärernas förslag i
första hand övertaga riksrättens uppgift såsom forum i mål mot högsta
domstolens ledamöter. Därjämte skulle den utgöra forum för mål mot
åklagare samt domare vid hov- och underrätterna. Utskottet vill i sistnämnda
hänseende anmärka, att det icke är klart, huruvida motionären
tänkt sig »landsrätten» såsom enda eller allenast såsom sista instans för
dylika mål. Oavsett denna och andra oklarheter i den föreslagna lagtexten,
finner utskottet det icke vara ådagalagt, att en ändrad ordning för handläggning
av mål mot domare (vare sig högsta domstolens ledamöter eller
domare vid hov- och underrätterna) och åklagare är av behovet påkallad.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 juni 1917.
På utskottets vägnar:
NILS EDÉN.
Reservation
av herrar Larsson i Västerås, Hallen, Kropp och Törnkvist.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.