Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning angående införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen i Stockholm.

1917-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1917:7, Utlåtande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning angående införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1917 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

åvägabringande av utredning angående införande av

kyrkofullmäktigeinstitutionen i Stockholm.

Närvarande: herrar Edén*;, Clason, Hellberg, K. J. Ekman*), von Geijer, von Mentzer,

Stadener*), von Bahr, Meurling*), Oscar Olsson*), Gullberg, Larsson i

Västerås, Magnusson i Tumhult, Räf, Hallén, Ericsson i Vallsta*), feterne,

Magnusson i Kalmar, Karlsson i Mo och Andersson i Höckerum.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion nr 81 av herr K. J. Ekman har motionären hemställt,

Datt riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,. det täcktes

Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke kyrkofullmäktigeinstitutionen

må kunna införas i Stockholm, samt för riksdagen framlägga det förslag,

som av utredningen kan föranledas». ...

Till stöd för sin framställning har motionären till utskottet ingivit

en skrivelse, däri han omförmält, att motionen löranletts av den av

herr Björling i andra kammaren väckta motionen nr 88 angående ändring

av den i kyrkostämmoförordningen för Stockholm fastställda röstskalan.

Han förutsätter däri, att en dylik ändring sannolikt skulle medföra ett betydligt

ökat deltagande i stämmorna och därigenom starkare än förut

accentuera behovet av att få de kyrkligt-ekonomiska ärendena undantaga

från kyrkostämmorna och överlämnade till behandling av särskilt

valda fullmäktige. Efter en redogörelse för behandlingen i riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 5 samt. 6 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

och kyrkomötet av frågan om en kyrkofullmäktigeinstitutions införande,

framlägger motionären två vägar för dess lösning för Stockholms vidkommande.

I första hand förordas en anordning efter mönstret av motsvarande

fullmäktige i Göteborg och Norrköping, där den representativa

författningen ej gäller för de särskilda församlingarna utan för städerna

i deras helhet, en anordning som alltså skulle innebära en viss inskränkning

i de befogenheter, som församlingarna för närvarande äga. Det

kunde emellertid också, framhåller motionären, ifrågasättas, huruvida icke

varje församling för sig borde äga rätt att välja egna fullmäktige.

Frågan om införande av en fullmäktigeinstitution inom den kyrkliga

kommunen har vid flera tillfällen varit under riksdagens behandling.

Dessutom har från kyrkomötets sida två gånger, 1908 och 1910, framställning

gjorts till Kungl. Maj:t om utredning och förslag i dylikt syfte.

Frågan är alltså beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Enligt utskottets

mening är den värd all uppmärksamhet. Vissa skäl synas nämligen

tala för en sådan anordning, att åtminstone åt större församlingar medgåves

rätt att, på sätt som i fråga om kommunalfullmäktige är stadgat,

överlåta kyrkostämmans beslutanderätt åt särskilt valda fullmäktige.

Det är sannolikt, att därigenom i många fall ökade garantier skulle

vinnas för kontinuitet och sakkunskap särskilt vid de kyrkligt-ekonomiska

ärendenas handläggning.

I den föreliggande motionen är det emellertid endast en detalj av

frågan, som har framförts. För utskottets ställning till denna motion

blir därför dess uppfattning rörande kyrkofulimäktigeinstitutionen i

allmänhet på intet sätt avgörande. Utskottet har alltså icke att ingå

på en diskussion av skälen för och emot denna, utan kan inskränka sig

till att anföra, att inga giltiga skäl förebragts för frågans upptagande i

den begränsade form, vari den nu framlagts. Det finnes ingen anledning

för statsmakterna att — med avvikelser från gällande principer för den

kyrkligt kommunala självstyrelsen — på eget initiativ genomföra en

särskild ordning på detta område, gällande blott för en enda stad, låt

vara att i viss mån egenartade förhållanden där äro rådande. Med

avseende på den väg för frågans lösning, som motionären i främsta

rummet anvisat, nämligen gemensamma kyrkofullmäktige för hela

staden, vill utskottet särskilt påpeka, att en dylik ordning förutsätter,

att till gemensam behandling skulle överflyttas vissa ärenden, som nu

äro församlingarnas enskilda angelägenheter. Ett dylikt kringskärande

av församlingarnas befogenheter bör enligt utskottets uppfattning ej

utan en från deras sida uttalad önskan komma i fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7. 3

På grand av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 mars 1917.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservation

av hen* Hallén mot viss del av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.