Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt, motion om ändring av 91 § 1 mom. i lagen om aktiebolag.

1917-03-09 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:13, Utlåtande i anledning av väckt, motion om ändring av 91 § 1 mom. i lagen om aktiebolag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

i

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1917 kl. o e. m.

Utlåtande i anledning av väckt, motion om ändring av 91 § 1 mom.

i lagen om aktiebolag.

Närvarande: herrar Lindhagen, Gezelius, Stämd*, K. Larsson*, Rogberg, Alexanderson*,

greve Spens, Petrén*, Dahl, Schotte*, Pettersson i Bjälbo, Persson i

Norrköping, Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjäl, Borg* och Rydholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom första kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 48, har herr Bäckström anfört:

»Aktiebolagslagens 91 §, första stycket, innehåller den bestämmelsen,

att beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll,

som i 52 § 1 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

Denna bestämmelse torde vara alltför sträng. Den giver en enstaka

aktieägare makt att förhindra ett beslut, som den överväldigande majoriteten

av övriga aktieägare anser för bolagets utveckling välbetänkt,

och det har faktiskt förekommit fall, då denna makt missbrukats i utpressningssyfte.

För att råda bot härpå kan man tänka sig användandet av ett

skiljedomsförfarande eller att låta domstol avgöra. Men en fullt betryggande

garanti för att den enskildes verkliga rätt icke kränkes, torde

dock kunna finnas genom att fordringarna på majoritetens storlek skärpas,

och synes det mig, som om det vore tillräckligt föreskriva, att majoriteten

skall utgöra minst nio tiondelar av de röstande och att dessa

tillika representera minst nio tiondelar av aktiekapitalet.

Jag tillåter mig fördenskull hemställa, att riksdagen måtte för sin

del besluta sådan ändring av 91 § 1 mom. av lag om aktiebolag den

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 sand. 12 käft. (Nr 13).

Motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 13.

12 augusti 1910 att för beslut, som i detta moment behandlas, kräves,

att samtliga aktieägare förenat sig om beslutet eller att beslutet fattas

å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,

samt å den stämma, som sist hållits, biträtts av minst nio tiondelar av

de röstande och dessa tillika företrätt minst nio tiondelar av hela aktiekapitalet.

Jag anhåller, att lagutskottet måtte föreslå den formulering av lagtexten,

som vid bifall till motionen kan befinnas lämplig.»

Ifrågavarande lagrum stadgar anslutning av samtliga aktieägare

för giltighet av beslut om ändring i bolagsordning, varigenom rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas eller förbehåll om viss

lösningsrätt till aktier i bolagsordningen intages.

Grunden till detta stadgande är givetvis avsikten att betrygga åt

en var aktieägare fortbeståndet av den inbördes rättsställning emellan

aktieägare, som vid bolagets tillkomst avtalats; och nu gällande lagtorde

härutinnan endast giva uttryck åt en princip, som även tidigare

med stöd av allmänna rättsgrundsatser ansetts äga giltighet.

En rubbning av den rättsställning, som sålunda ansetts böra tillkomma

varje deltagare i bolagsavtalet, lär ej kunna ifrågasättas utan

synnerligt starka skäl och utan betryggande garantier för att den enskilde

aktieägarens rätt ej kränkes.

Att praktisk olägenhet kan vållas genom den vetorätt, som förbehållits

varje aktieägare, må vara antagligt. Och möjligen kunna dylika

olägenheter framträda i den utsträckning och under sådana omständigheter,

att ett verkligt missförhållande kan anses vara för handen. Att

så för närvarande skulle vara fallet, har ej påvisats.

Utskottet finner sig alltså sakna anledning att förorda en ändring

av ifrågavarande lagrum i motionens syfte.

På grund härav får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1917.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.