Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen.

1917-05-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Laijutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1917 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i vissa delar av sjölagen.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Stärner, Högberg*, Alexanderson,

greve Spens, Valerius Olsson*, Permansson*, Klefbeck*, Fant,

Persson i Norrköping*, Holmdahl*, Zelahn, Lindley i Söderhamn,

Rehn och Lindqvist i Kosta.

* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

Genom en den 13 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 110, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i vissa delar av sjölagen.

Härigenom förordnas, att 32, 70, 77, 90, 98, 108 och 285 §§ sjölagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

32 §.

Befälhavaren åligge att tillse: att vaktmanskap finnes å däck; att,

när fartyget icke ligger förtöjt i hamn eller eljest å säker ankarplats, sjö
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 36 käft. (Nr 47.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

vakt hålles; att behörig utkik hålles; att icke såsom utkiksman eller såsom

rorsman nyttjas annan än den, som enligt läkares intyg, ej över fyra år

gammalt, äger normalt färgsinne samt tillräcklig syn- och hörselförmåga;

att behörigt vaktbefäl ständigt för kommandot ombord; att nödiga ortsbestämningar

och deviationsbestämningar företagas; samt att lodning verkställes,

då sådan av förhållandena påkallas, särskilt i tjocka.

Närmare föreskrifter rörande läkarintyg, varom ovan sägs, meddelas

av Konungen.

70 §.

o

A fartyg, som avgår från Sverige till ort bortom 61 grader nordlig

latitud (Bergen), 11 grader västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader

nordlig latitud (Brest), må icke såsom sjöman anställas den som är

behäftad med sjukdom, lyte eller skada, som gör honom oduglig att sköta

den tjänst, anställningen avser, eller med könssjukdom i smittosamt stadium

eller med annan sjukdom, som medför fara för ombord anställda personer;

och skall förty, innan någon anställes såsom sjöman å dylikt fartyg,

läkares intyg, att han av denne besiktigats, företes för befälhavaren.

Sådant intyg skall vara utfärdat under loppet av de sista sex månaderna

före anställningens början. Närmare föreskrifter rörande intyget meddelas

av Konungen.

Minderårig under fjorton år må ej i skeppstjänst användas, ej heller

må i eldartjånst användas minderårig, som icke uppnått sexton års ålder.

När sjöman förhyres, bör, om han är inskriven vid sjömanshus, den

vid inskrivningen honom tilldelade sjöfartsbok överlämnas till befälhavaren,

vilken äger förvara densamma, till dess sjömannen lämnar tjänsten.

77 §.

Envar av besättningen skall uppföra sig skickligt, nyktert och fridsamt,

noggrant iakttaga allt, som för bevarande av ordning och skick ombord

föreskrives, med aktning bemöta förmän och med uppmärksamhet

mottaga deras befallningar samt genom tydliga och lämpliga svar utmärka,

att dessa uppfattats; vare ock skyldig att, när befälhavaren så påfordrar,

underkasta sig läkarbesiktning, dock utan kostnad för den undersökte.

90 §.

Finnes sjöman vara sjuk eller skadad, skall befälhavaren bereda honom

nödig vård ombord eller i land; är han till följd av sjukdomen eller skadan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 41.

3

föi- längre tid satt ur stånd att fullgöra sin tjänst, äge befälhavaren entlediga

honom därur. Finnes anledning till antagande, att sjukdomen är

könssjukdom i smittosamt stadium eller på annan grund medför fara för

ombord anställda personer, skall befälhavaren så fort ske kan låta den sjuke

undergå läkarbesiktning. Bekräftas därvid antagandet, skall befälhavaren

entlediga den sjuke ur tjänsten, där honom ej beredes till farans undanröjande

erforderlig vård. Kvarlämnas sjuk eller skadad sjöman å utländsk

ort, skall befälhavaren överlämna honom till svensk konsul eller, om sådan

tjänsteman där icke tinnes, annorledes sörja för att han erhåller lämplig vård.

Avskedas sjöman till följd av skada eller sjukdom, som han genom

eget grovt vallande ådragit sig, eller därför att lian funnits behäftad med

könssjukdom i smittosamt stadium, njute han ej hyra för längre tid, än

han förrättat tjänsten, och kostnaden för hans skötsel och vård må avkortas

på hans innestående hyra. Entledigas han icke, njute han ej hyra för den

tid, han är ur stånd att förrätta tjänsten, och ersätte kostnaden för skötsel

och vård.

Sjöman, som eljest, medan han är i tjänst, finnes vara sjuk eller

skadad, njute full hyra ävensom sjukvård på redarens bekostnad så länge

han är kvar i tjänsten; varder han entledigad, erhålle han hyra till dess

han avmönstras eller, om avmönstring icke äger rum, till den dag, då

fartyget går vidare, ävensom sjukvård på redarens bekostnad under fyra

veckor, räknade från den dag, då hans rätt till hyra upphörde.

Har befälhavare å ort, där svensk konsul ej finnes, nödgats för svensk

sjömans sjukvård göra utgift, som, enligt vad ovan är sagt, icke ålegat

redaren, eller förskjuta mer än denne ålegat; äge redaren därför undfå

ersättning av allmänna medel.

98 §.

Upphör, av anledning som i 91 § sägs, svensk sjömans tjänstgöring

å utländsk ort, eller varder svensk sjöman för sjukdom eller skada, därför

han enligt 90 § äger erhålla vård på redarens bekostnad, å sådan ort kvarlämnad,

äge sjömannen rätt att bliva fortskaffad till närmaste svenska hamn

eller, om han hellre vill, till den ort inom riket, där han är bosatt. Har

fartyget förolyckats eller tagits av sjörövare eller efter timad skada förklarats

icke vara iståndsättligt, eller har fartyget efter uppbringning förklarats

för god pris och var icke, när fartyget sist lämnade hamn, krigets

utbrott där känt eller eljest befälhavaren kunnigt, skall kostnaden för

hemresan bestridas av allmänna medel.

Kan åt sjöman, som av anledning nu är sagd skall hemsändas, beredas

tjänst å svenskt, norskt eller danskt fartyg, vilket är bestämt till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

ort i Sverige eller till hamn, varifrån han bekvämligen kan befordras till

hemlandet; vare sjömannen pliktig att antaga tjänsten, så framt han anställes

i samma egenskap som den, vari han förut var förhyrd, och på lika

förmånliga villkor.

108 §.

De å fartyget anställda personer, vilka ej höra till den egentliga

besättningen, vare skyldiga att hörsamma befälhavarens föreskrifter med

avseende på ordning och skick ombord ävensom att förrätta det arbete,

befälhavaren för fartygets säkerhet finner nödigt att ålägga dem.

Om anställning av sådana personer i fall, som i 70 § första stycket

sägs, skall tillämpas vad där är beträffande sjöman föreskrivet; och skola

bestämmelserna i 81, 101 och 102 §§, så ock stadgandet i 77 § om läkarbesiktning

lända till efterrättelse jämväl med avseende å dem.

Finnes person, som i första stycket avses, vara till följd av sjukdom

eller skada för längre tid satt ur stånd att fullgöra sin tjänst, äge befälhavaren

skilja honom därifrån. Finnes anledning till antagande, att sjukdomen

är könssjukdom i smittosamt stadium eller på annan grund medför

fåra för ombord anställda personer, skall befälhavaren så fort ske kan låta

den sjuke undergå läkarbesiktning. Bekräftas därvid antagandet, skall

befälhavaren skilja den sjuke från tjänsten, där honom ej beredes till

farans undanröjande erforderlig vård. Kvarlämnas den, som sålunda skilts

från tjänsten, å utländsk ort, skall befälhavaren överlämna honom till

svensk konsul eller, om sådan tjänsteman där icke finnes, annorledes sörja

för att han erhåller lämplig vård.

Åro personer, som ovan avses, antagna av redaren eller befälhavaren,

skola samma rättigheter tillkomma dem som besättningen; dock skola bestämmelserna

i 96 § beträffande övertidsersättning icke å sådana personer

äga tillämpning.

Har befälhavare å ort, där svensk konsul ej finnes, nödgats för svensk

persons sjukvård jämlikt denna paragraf göra utgift, som icke ålegat redaren,

eller förskjuta mer än denne ålegat; äge redaren därför undfå ersättning

av allmänna medel.

285 §.

Befälhavare, som i strid mot vad i 70 § första stycket föreskrives

anställer sjöman eller i strid mot vad i 108 § andra stycket är stadgat

anställer eller låter annan anställa person, som där avses; så ock befälhavare,

som mot stadgandet i 70 § andra stycket använder minderårig för

skeppstjänst eller försummar att iakttaga vad i 90 § första stycket eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

108 § tredje stycket föreskrives till undanröjande av tara för ombord anställda

personer, straffes med böter, ej under tio kronor. Har användandet

av minderårig skett med den minderåriges faders eller målsmans vetskap

och vilja, vare jämväl fadern ''eller målsmannen förfallen till böter, högst

tjugu kronor.

Anställer befälhavare sjöman för tid, under vilken denne veterligen

är förbunden att tjäna å annat fartyg, straffes med böter, högst tvåhundra

kronor.

Lika med befälhavaren straffes redare, där förseelse, varom ovan

sagts, skett med hans vetskap.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1918.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet har vid granskning av förslaget icke funnit skäl till anmärkning

mot detsamma och får alltså hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 maj 1917.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:167 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen. a1 i texten