Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom sju i ämnet väckta motioner.

1917-05-18 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:54, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom sju i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

1

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. ävensom sju i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad,Lindhagen*),Gezelius,Stärner*),

Alexanderson, Petrén, Dahl, von Sydow*), Tisell, Pant*), Pettersson i Bjälbo,

Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro*), Pettersson i Södertälje, Lindley

i Söderhamn och Rehn*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 16 april 1917 dagtecknad proposition, nr 254, vilken

hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, föreslagit

riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till lag med vissa

bestämmelser mot oskälig hyresstegring in. m.

Beträffande de skäl, varå förslaget grundats, får utskottet, i den mån

ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till propositionen.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft

följande i ämnet väckta och till utskottet hänvisade motioner, nämligen

inom första kammaren

Nr 47 av herr von Kock och

Nr 151 av herr Wr angel samt

inom andra kammaren

Nr 182 av herr Pettersson i Södertälje,

Nr 417 av herr Gustafsson i Örebro,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 43 käft. (Nr 54.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Nr 434 av herrar Hage, Bäcklund, Höglund i Strömstad och Hansson

i Gärda,

Nr 455 av herr Bolander och

Nr 457 av herr Persson i Norrköping.

Av dessa motioner hava herrar von Kochs och Petterssons i Södertälje

blivit väckta och till utskottet hänvisade, innan den kungl. propositionen

förelagts riksdagen. I båda motionerna, vilka äro lika lydande,

har hemställts, att riksdagen ville för sin del antaga ett i motionerna

framlagt förslag till lag om reglering av bostadshyror. Jämlikt 46 §

riksdagsordningen har utskottet utverkat Kungl. Maj:ts befallning till

bostadskommissionen och socialstyrelsen att avgiva yttrande över berörda

motioner. Såsom av kommissionens och styrelsens till grund för den

kungl. propositionen lagda skrivelse (sid. 14 i propositionen) framgår,

hava kommissionen och styrelsen vid denna skrivelses avfattande avsett,

att densamma jämväl skulle innefatta yttrande över motionerna. Vid

detta förhållande finner utskottet, att berörda motioner böra anses besvarade

genom vad utskottet kommer att i fråga om det kungl. förslaget

anföra och att därutöver något yttrande ÖAmr dem icke är erforderligt.

För innehållet i övriga motioner lämnar utskottet redogörelse här

nedan, i de delar, som åsyfta ändringar i den kungl. propositionen, i samband

med behandlingen av denna.

Den avsevärda stegring av alla byggnadskostnader, som kristiden

medfört, har som en naturlig följd i stor omfattning föranlett byggnadsverksamhetens

avstannande, bostadsbrist och bostadshyrornas höjning.

Härtill hava i övrigt flera omständigheter bidragit. Jämväl i Danmark

och Norge hava dessa företeelser framträtt, i Norge för övrigt redan

innan världskriget började. Ganska snart efter världskrigets början hade

i samtliga de tre nordiska länderna å vissa orter hyresstegringen uppnått

en sådan höjd, att ett ingripande från statsmakternas sida till förebyggande

av uppenbara missförhållanden visade sig erforderligt. Ett dylikt ingripande

skedde också genom i december 1915 samt maj och juni 1916 utfärdade

författningar. Den danska och norska lagstiftningen i ämnet skilde

sig från den svenska uti en kardinalpunkt, nämligen därutinnan att

densamma stadgade befogenhet för hyresnämnd att bestämma, med vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

3

belopp hyra för lägenhet skulle utgå, medan den svenska hyresnämnden

endast ägde att, då enighet om hyra ej kunde uppnås, medla mellan

hyresvärden och hyresgästen eller hyressökanden. På sätt i den kungl.

propositionen omförmäles, hava numera förhållandena hos oss utvecklat

sig därhän, att det synes nödvändigt att övergå till det danska och

norska systemet med en i den enskilda avtalsfriheten mera ingripande

verksamhet från hyresnämnds sida. De danska och norska lagarna

hava sedan sin tillkomst på grund av under deras tillämpning vunnen

erfarenhet genomgått åtskilliga förändringar. För prövningen av nu

förevarande lagförslag torde sålunda den i grannländerna vunna erfarenheten

vara av värde.

Denna erfarenhet visar först och främst, vilket jämväl ligger i sakens

natur, att eu hyresreglering av ifrågavarande art verkar hämmande på

den av andra omständigheter förut starkt nedbragta byggnadsproduktionen.

Förevarande lagstiftning bör därför i mån av möjlighet åtföljas av

andra åtgärder, som åsyfta att stimulera berörda produktion. 1 detta

avseende har riksdagen genom beslut den 10 mars 1917 på förslag av

Kungl. Magt anvisat högst 4,000,000 kronor att enligt vissa grunder

användas till understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter.

Vidare måste man räkna med, att såväl staten som kommunerna och jämväl

större affärsföretag icke underlåta vad göras kan för att motverka

den nu rådande stagnationen i bostadsproduktionen och därigenom förekomma

en ännu mera omfattande bostadsbrist än som för närvarande

råder.

En följd av förevarande lagstiftnings befarade ogynnsamma inflytande

på byggnadsproduktionen är jämväl, att lagstiftningen icke bör

utsträckas till orter, där förhållandena icke visat densammas erforderlighet.

Lika angeläget som det är att lagen blir tillämplig å orter, där

sådana bostadssvårigheter, som den avser att mildra, äro för handen,

lika önskligt är, att den icke blir gällande för område, där dylika

svårigheter icke föreligga. Till denna sak återkommer utskottet nedan

under 1 §.

Erfarenheten i Danmark och Norge har visat nödvändigheten av att

å ort, där lagen tillämpas, den kommer att gälla såvitt möjligt alla för

uthyrning avsedda lokaler och att förbud meddelas för åtgärder, som

antingen för någon tid eller för framtiden medföra, att en till bostad

hittills använd lägenhet icke kan användas för sådant ändamål. I

senare avseendet är i lagförslaget meddelat förbud för att utan tillstånd

av hyresnämnd riva byggnad, inrymmande bostadslägenhet, eller inreda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Motioner.

dylik lägenhet till annat ändamål o. s. v. I förra avseendet föreslås

lagens tillämplighet på alla till uthyrning avsedda lokaler med undantag

av möblerade rum, vilka av lätt förklarliga skäl lämnats utanför

regleringen. Det synes emellertid utskottet, som om lagen borde kompletteras

med eu bestämmelse till förhindrande av att genom hittills

omöblerade lägenheters möblering desamma dragas utanför lagens tilllämpning.

Utskottet har med anledning härav föreslagit ett tillägg till

11 § andra stycket.

En annan i den enskildes handlingsfrihet starkt ingripande bestämmelse,

som emellertid erfarenheten från våra grannländer visat vara nödvändig

för att trygga lagens effektivitet, är den, att uppsägning av hyresavtal

icke mot hyresgästens bestridande gäller med mindre det godkänts

av hyresnämnden. I saknad av ett dylikt stadgande skulle en alltför

nära liggande utväg öppnas för hyresvärd att undandraga sig lagens

bud, och stadgandet måste därför finnas, hur mycket det än strider mot

hittills rådande uppfattning i dessa ting. Av liknande anledning har även

måst åt lagen givas retroaktiv tillämpning beträffande vissa före dess

promulgerande slutna hyresavtal.

Granskningen av det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget och

de i ämnet väckta motionerna har, utöver vad redan anförts, givit utskottet

anledning till de uttalanden och de ändringar, som nedan under

de särskilda paragraferna anmärkas.

1 §•

Herr Bolander har i sin motion yrkat, att 1 § första stycket måtte

erhålla följande lydelse:

Denna lag äger tillämpning i städer och köpingar, vilkas mantalsskrivna

folkmängd vid 1916 års ingång översteg 5,000.

Till stöd härför har anförts:

»I § 1 föreskrives, att lageu äger tillämpning i stad, vars mantalsskrivna

folkmängd vid 1916 års ingång översteg 15,000, dock att

Konungen skall äga rätt förordna, att lagen även skall kunna tillämpas

i annan stad, i köping eller municipalsamhälle, så ock eljest i

kommun eller del av kommun. Förslaget tyckes utgå från, att faran

för oskäliga hyresförhöjningar icke skulle vara så stor i städer med

mindre invånareantal än 15,000 som i de större. Detta är nog i viss

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

man riktigt. Hot synes mig emellertid som om gränsen satts väl högt.

Det finns nämligen liera städer, vilkas invånareantal icke uppgår till 15,000,

men för vilka eu sådan lag som den föreslagna även är av behovet starkt

påkallad. Jag anser därför, att det bör föreskrivas, att lagen skall äga

ovillkorlig tillämpning i alla städer och köpingar med större invånareantal

än 5,000.»

Herrar Hage in. fl. hava i sin motion yrkat, att riksdagen måtte

besluta, att 1 § skall få följande lydelse:

»Denna lag äger tillämpning i stad, köping eller municipalsamhälle,

vars mantalsskrivna folkmängd vid 1916 års ingång översteg 3,000.

Konungen äger ock förordna, att lagen skall tillämpas i annan

stad, i köping eller municipalsamhälle, så ock eljest i kommun eller

del av kommun, varest uthyrning av omöblerade lägenheter för bostads-,

fiffärs- eller annat ändamål förekommer i större utsträckning. Sådant

förordnande må meddelas av Konungen i det fall att antingen tillstyrkande

yttrande avgivits av kommunal myndighet, som utövar kommuns,

köpings eller municipalsamkälles beslutanderätt eller i det fall

att en någorlunda avsevärd minoritet av röster vid voteringen om yttrandets

avgivande inom den beslutande kommunala myndigheten röstat

för tillstyrkande ävensom i det fall att från ett större antal myndiga

män och kvinnor, mantalsskrivna inom det område framställningen

gäller, genom Konungens befallningshavande i länet inkommit en motiverad

till Konungen ställd anhållan, i vilken påyrkas, att lagen skall

äga giltighet inom viss stad, köping, municipalsamhälle, kommun eller

del av kommun.»

Till stöd härför har anförts:

»Vid genomläsandet av Kungl. Maj:ts proposition nr 254 med förslag

till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegriug kan

man ej undgå att förvåna sig över, att Kungl. Maj:t inskränkt lagens

obligatoriska tillämpningsområde till städer med över 15,000 invånare.

En sådau åtgärd står, enligt vår uppfattning, i dålig överensstämmelse

med de upplysningar, som i propositionen lämnas å sid. 21 angående

konstaterade hyresstegringar i samhällen av olika storlek. Av nämnda

upplysningar framgår nämligen, att inom städer med mindre folkmängd

den genomsnittliga hyresstegringen varit med avseende på vissa kategorier

av lägenheter större än genomsnittet inom samhällen med större

folkmängd. Naturligt är också, att så kan bli fallet, ty givetvis beror

en inträdd hyresförhöjning ej endast på resp. städers invånareantal, utan

härleder sig från en mångfald samverkande faktorer. Här inverka t. ex.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

konjunkturerna inom sådan industriell verksamhet, som är förlagd till

orten, kommunikationsmöjligheterna, inflyttning till eller utflyttning från

orten på grund av förutnämnda eller andra förhållanden, byggnadsverksamhetens

utveckling eller stagnerande på grund av tillvaron eller

frånvaron av enskilt eller samhälleligt initiativ, den lokala bostadstillgångens

läge vid kristidens ingång m. m.

Vid sådant förhållande måste det väcka betänkligheter att sätta gränsen

för lagens obligatoriska giltighetsområde vid en befolkningssiffra i stad

av 15,000 invånare. Visserligen innehåller lagen även den bestämmelsen,

att Konungen äger förordna, att lagen skall tillämpas ’i annan

stad, i köping eller municipalsamhälle så ock eljest i kommun eller del

av kommun, varest uthyrning av omöblerade lägenheter för bostads-,

affärs- eller annat ändamål förekommer i större utsträckning. Sådant

förordnande varder ej meddelat, innan den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, yttrat sig i

frågan’.

Emellertid förefinnes risk för att genom en sådan bestämmelse förordnandet

kan komma alldeles för sent under detta år, för att det skall

bli någon nytta med bestämmelserna. Detta är också en orsak till att

Kungl. Maj:t för städer över 15,000 invånare stadgat obligatorisk giltighet

av lagen, utan att yttrande behöver lämnas. Ty man har med

rätta fruktat, att inhämtande av yttrande skulle fördröja förordningens

ikraftträdande, så att den skulle bli utan betydelse.

I övrigt torde det nog bli ganska svårt inom en hel del kommuner

— även där lagens tillämpning är i hög grad motiverad — att

få genomvoterat ett uttalande till förmån för lagens tillämpning, då

den 40-gradiga skalan skall fälla utslaget, ty användandet av denna

röstgrund resulterar, som bekant, i en mycket stark representation för

hu8ägarintresset inom stadsfullmäktige in. fl. institutioner. Åven är

att märka, att inom en del landskommuner, där man kommer att påyrka

att lagen skall äga giltighet, men att denna giltighet skall inskränkas

till endast viss del av kommunen med mera hopträngd befolkning,

kommer dock yttrandet att i vissa fall lämnas av kommunalstämman,

vid vilken rätt att rösta i frågan finnes även för sådana

medlemmar av kommunen, vilka ej bo inom det område, som skulle beröras

av lagens tillämpning. Det kan därför antagas, att i inånga fall det

blir ett avstyrkande yttrande, även om en betydlig majoritet för ett

tillstyrkande finnes hos befolkningen inom det område av kommunen,

där lagens tillämpning ifrågasättes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

7

Från dessa utgångspunkter synes oss en utvidgning av det obligatoriska

giltighetsområdet för lagen vara att tillråda, varvid vi hålla före,

att även andra samhällen än städer höra obligatoriskt inbegripas under

bestämmelserna, såvida folkmängden är över 3,000 invånare. Den omständigheten,

om ett samhälle är stad eller ej, borde nämligen ej ha

något inflytande vid bedömandet av denna fråga. Här kan dessutom

påpekas, att i vissa landskommuner ligga förstäder till större städer,

inom vilka förstäder förhållandena i allmänhet i stort sett äro desamma

i detta hänseende som i den närgränsande staden.

Det är visserligen troligt, att på detta sätt medtages en hel del

samhällen, där lagen ej är strängt taget behövlig. Men denna olägenhet

är givetvis av mycket ringa betydelse i förhållande till den risk,

som, med antagande av Kungl. Maj:ts förslag, förefinnes för att vissa

samhällen, där lagens tillgripande är i hög grad motiverad, ställas utanför

möjligheten att komma i åtnjutande av lagens fördelar. Ett sätt

att alldeles förhindra detta vore att bestämma obligatorisk giltighet för

alla kommuner i riket. Men en sådan åtgärd vore kanske att gå allt

för långt. Däremot anse vi, att det är nödvändigt, såväl med hänsyn

till de upplysningar, som lämnas i den kungl. propositionen om inträdd

hyresstegring, som på grund av egna erfarenheter ävensom med tanke

på den allmänna hyres förhöjning, som planeras från husägarnes sida även

på mindre platser i landet, alt lagens obligatoriska giltighetsområde

åtminstone utsträckes till städer, köpingar och municipalsamhällen med

över 3,000 invånare. Men även för andra samhällen bör bättre garanti

lämnas för att lagen skall komma i tillämpning, där den är av behovet

påkallad, hör att nå detta, tillåta vi oss föreslå, att även andra vägar

må kunna anlitas för framförande av framställning i denna sak till

Kungl. Maj:t. Vi tro nämligen, att den föreslagna vägen via den beslutande

kommunala myndigheten kan komma att i många fall fördröja

frågan, så att lagens tillämpning kommer för sent. Åvenså anse vi,

att den 40-gradiga skalans inverkningar vid lämnande av yttrande genom

kommunal beslutandeorganisation bör på något sätt neutraliseras genom

någon bestämmelse, att ett på 40-gradig skala avgivet avstyrkande yttrande

ej bör tillmätas ovillkorlig giltighet, då Kungl. Maj:t avgör frågan.

Enligt vår mening bör alltså även en någorlunda stor minoritet vid

röstningen enligt den 40-gradiga skalan tillmätas samma betydelse,

som om majoritet för en tillstyrkan föreligger. Inom kommunallagarna

har för övrigt denna princip redan eu gång gillats genom riksdagsbeslutet

om kommunal annonsering i viss tidning, då en minoritet av

viss storlek påyrkat detsamma.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Slutligen tiar herr Persson i Norrköping i sin motion hemställt, att

riksdagen måtte besluta, att ifrågavarande lag skall äga ovillkorlig tillämpning

i stad, köping och municipalsamhälle.

Såsom redan framhållits finner utskottet det angeläget, att lagen blir

direkt tillämplig på de orter, i vilka de nu rådande krisförhållandena medfört

uppkomsten av sådana bostadssvårigheter, som lagen avser att mildra.

Å andra sidan måste det emellertid, så långt sig göra låter, tillses, att

lagen icke kommer i tillämpning å orter, där dylika svårigheter ej kunna

anses föreligga. Ett utan nödtvång företaget ingrepp i avtalsfriheten av

den omfattning, som lagen förutsätter, är givetvis icke tillrådligt och

skulle otvivelaktigt medföra avsevärda olägenheter i flera hänseenden.

Vid avgörandet av förevarande fråga har Kungl. Maj:t stannat vid en

bestämmelse om lagens direkta tillämplighet å stad, vars mantalsskrivna

folkmängd vid 1916 års ingång översteg 15,000, och har denna gräns

i propositionen motiverats med att i så gott som samtliga hithörande

städer en mer eller mindre trängande bostadsbrist är för handen. Motionärerna

åter hava påyrkat en större eller mindre nedsättning av denna

gräns. Varken i propositionen eller i motionerna har anförts någon utredning,

som kan anses vara för den ena eller andra ståndpunkten avgörande,

och har utskottet icke heller varit i tillfälle att åstadkomma

någon utredning i frågan. Det synes emellertid utskottet, som om den

av Kungl. Maj:t föreslagna gränsen blivit väl högt tilltagen, under det

att de i herrar Hages m. fl:s och herr Perssons motioner gjorda förslagen

antagligen skulle föranleda lagens tillämpning å flera orter, där något

egentligt behov av densamma icke torde föreligga. Utskottet håller före,

att den av herr Bolander föreslagna gränsen av 5,000 invånare ungefärligen

träffar det rätta. Med hänsyn till det stora antal hyreslägenheter,

som böra finnas å orter av berörda storlek, förefaller det, som om en

bostadsfråga av den art lagen avser att reglera skulle hava uppkommit

i dessa samhällen. Med den föreslagna gränsen torde lagen böra tilllämpas

på såväl städer och köpingar som även municipalsamhällen, vilka

uppnå gränsen. I enlighet med vad nu anförts har utskottet föreslagit

en ny lydelse av 1 § första stycket.

Vare sig nu gränsen sättes på ena eller andra sättet bör emellertid

såsom i 1 § andra stycket föreslagits Kungl. Maj:t äga rätt att förordna

om lagens tillämplighet å samhälle, som icke på grund av bestämmelsen

i 1 § första stycket faller under lagen. Några närmare stadganden om

huru framställning i detta syfte skall göras har icke i lagen meddelats.

Utskottet håller före, att denna sak bör och kan ordnas praktiskt och form
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54. 9

fritt såväl vad initiativrätten angår som beträffande själva ansökningsförfarandet

utan att särskilda lagstadganden därom erfordras. Ett snabbt

avgörande är ock i de flesta fall nödvändigt, då lagens nytta kan i stor

utsträckning riskeras, om den lämpliga tidpunkten för dess giltighet för

visst område ej iakttages.

Herrar Hage in. fl. hava i sin motion hemställt om en ändrad lydelse

av 1 § andra stycket. De syftemål, motionärerna velat nå, torde

emellertid bättre tillgodoses genom förslagets saknad av bestämmelser

än genom de av motionärerna föreslagna, och då dessa senare icke heller

kunna ur lagteknisk synpunkt förordas, torde motionen icke böra föranleda

vidare åtgärd.

I sin motion har herr Gustafsson i Örebro anfört:

»Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 254 med förslag

till lag mot oskälig hyresstegring tillåter sig undertecknad anföra, att

villigt medgives, att på grund av penningevärdets fall, stegrade materialpris

och byggnadskostnader och i följd därav framkomna höjda hyresanspråk,

samt för alla medborgare oerhört höjda levnadskostnader, är

en reglering på bostadsmarknaden liksom på andra områden fullt berättigad,

då den går fram med vederbörligt hänsynstagande till de båda

parter det här gäller. Ett stävjande av ocker på nöden för hyresbehövande

är fullt berättigat, och det är samhällets rätt att ingripa där,

såsom lagens rubrik angiver, ''oskälig hyresstegring’ förekommer, men

det är ock samhällets plikt att se till att fastighetsinnehavarnas berättigade

intressen icke åsidosättas. Man får komma ihåg att stiftas en

mot fastighetsinnehavarna alltför tyngande lag blir den ett tveeggat

svärd, som vänder eggen mot båda parterna, all enskild byggnadsverksamhet

förlamas och för städerna inträffar verklig bostadsnöd. En

fördel skulle dock detta medföra, nämligen, att den oerhörda avfolkning

från landsbygden och inflyttning till städerna, varöver med rätta klagas,

skulle avstanna; om detta är till fördel för stadssamhällena och dess utveckling

därom må andra döma. För min del tror jag icke att städerna

kunna undvara den enskilda byggnadsverksamheten, om ock, som rätt

och tillbörligt är, statens, kommunernas, bolags och enskildas företag,

vilka hava tjänstemän och arbetare i sin verksamhet, mera än hittills

komma att sörja för dessas bostäder; därför är av nöden att vid lagstiftning

härutinnan gå fram med varsamhet. Jag kan icke hjälpa, att

jag ser i de undantagslagar, som antagits under kristiden och säkerligen

än ytterligare komma att antagas, en allt för stor tendens göras

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 43 höft. (Nr 54.) 2

Motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

TJtshottet.

Motion.

10 Lagutskottets utlåtande Nr 54.

gällande att kringskära den enskilda fastighetsägarens, förut på landet

och nu i städerna, rörelsefrihet gentemot andra näringsidkare och företagare.

Lagstiftarna borde komma ihåg, att fastighetsinnehavarna — ägare

kunna de knappast kallas då de hava sina fastigheter högt in tecknade

för skulder — äro, vare sig de bo på landet eller i städerna, i stort

sett inga kapitalister eller stora inkomsttagare, som tåla vilka pålagor

och inskränkningar som helst. De äro i allmänhet, mot många andra

samhällsmedlemmar, en mera strävsam och idog del av vårt folk, som

få hava mångahanda omsorger att få debet och kredit att gå ihop.

Oaktat allt detta lärer väl icke vara möjligt för fastighetsinnehavarna

i städerna att nu undgå det som deras likar på landsbygden, på sitt

område, redan fått påkänning av. Nu gäller endast att se till, om något

kan göras till mildrande av den inskränkning av dispositionen över

innehavd fastighet, som med denna lags antagande bliver en följd.

På den korta tid, som stått mig till buds för inträngande i denna lags

detaljer, har jag endast att motionsvis föreslå till antagande följande

ändringar. I l § bestämmes lagens tillämpning på all uthyrning, av

vad slag den vara må, då lägenheten betraktas som omöblerad. Jag

föreslår därför, att det tages under omprövning, om icke någon inskränkning

därutinnan kunde göras. I 2 § — — —».

På skäl som ovan (sid. 3) anförts finner sig utskottet icke kunna

förorda bifall till motionärens förslag vid 1 §.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion anfört:

»I 2 § återfinnas bestämmelserna om hyresnämndernas kvalifikationer

och antal ledamöter, som skola vara tre, därav en ordförande. Med

den sakkännedom av grannlaga och omskiftande art, som ett rätt bedömande

av hithörande frågor kräva, torde nämndens ledamotsantal vara

alltför snävt tilltaget. Antag, att ordföranden är endera hyresgäst eller

hyresvärd, det vill säga icke fullt neutral, då blir ju av nöden, att åtminstone

från mera än ett håll motpartens syn på saken framhålles.

Jag föreslår därför, att ledamöternas antal i nämnden, förutom ordföranden,

bestämmes till fyra, med däremot svarande suppleanter, eller alternativt,

att ordföranden icke får vara vare sig hyresvärd eller hyresgäst

inom hyresnämndsområdet.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande i\r 54.

11

Det torde icke kunna undvikas, att i hyresnämnderna intressemotsättningarna

mellan hyresvärdar och hyresgäster understundom framträda.

De ledamöter, som skola utses av stadsfullmäktige eller annan jämställd

myndighet, komma ju att tagas från nämnda två varandra motsatta

intressegrupper. Under dessa förhållanden måste följden bliva, att ordföranden

i nämnden i många fall blir den verkligt beslutande, den som

kommer att skilja mellan de från de båda olika hållen uttalade meningarna.

Det synes därför önskligt, att de uppkomna tvistefrågorna bliva

så allsidigt som möjligt belysta. Otvivelaktigt vinnes i detta avseende

mera, om från vartdera hållet insättas i nämnden två ledamöter i stället

för en. Då härtill kommer, att de avgöranden, som nämnden har att

träffa, vanligen äro av stor ekonomisk betydelse för parterna, och att

någon rätt för part att draga dylikt avgörande under högre myndighets

bedömande i de flesta fall ej ifrågasättes, måste det vara angeläget,

att i nämndens sammansättning beredes största möjliga trygghet för ett

riktigt och väl avvägt beslut. Utskottet har på dessa grunder stannat

för en hemställan om bifall till motionen, att ledamöterna i nämnden

måtte utgöra fyra. I fråga om deras kvalifikationer föreslår utskottet

beträffande två ledamöter stadganden i huvudsaklig överensstämmelse

med de danska bestämmelserna, och synes det som om det beträffande

övriga två ledamöter borde fordras, att de vore förtrogna med ortens

hyresmarknad och åtminstone en av dem särskilt underkunnig om de

mindre bemedlades bostadsförhållanden.

Herr Bolander har i sin motion hemställt, att riksdagen ville besluta,

att 2 § tredje stycket måtte erhålla följande lydelse:

Ordföranden och hans suppleant, vilka vad angår hyresnämnd i stad

skola, såvitt möjligt är, vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att

när som helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till

ordförande eller suppleant för ordförande, i flera hyresnämnder.

Till stöd härför har anförts:

»Beträffande hyresnämnds sammansättning föreskrives i § 2, att ordförande

och hans suppleant skola vara lagfarna. Häremot vill jag framhålla,

att det särskilt i mindre städer ofta torde kunna möta svårigheter

att till hyresnämndsordförande erhålla en lagfaren person, som är lämplig

för ett sådant uppdrag eller ens villig att åtaga sig detta. Bestämmelsen

om att ordföranden och dennes suppleant skola vara lagfarna bör

därför ej vara ovillkorlig, åtminstone icke för de mindre städerna.»

Utskottet
-

Motion.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

12 Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Med hänsyn till de många ärenden av juridisk och närstående art,

som hyresnämnderna komma att handlägga, synes det utskottet, som om

kravet på att i stad nämndens ordförande och dennes suppleant skola

vara lagfarna näppeligen kan uppgivas. Det torde med säkerhet vara

vederbörande Konungens befallningshavande möjligt att för de städer,

däri lagen kan bliva tillämplig, erhålla två för ifrågavarande uppdrag

lämpliga jurister, som jämväl äro villiga åtaga sig uppdragen. Utskottet

vill jämväl fästa uppmärksamheten därå, att lagförslaget icke fordrar,

att hyresnämnds ordförande och hans suppleant äro bosatta inom samhället.

Utskottet har därför funnit sig icke böra förorda motionen.

Slutligen har herr Persson i Norrköping hemställt, att riksdagen

måtte besluta, att fastighetsägare och hyresgäster hava att föreslå ledamöter

i hyresnämnd, bland vilka den kommunala myndigheten skall

förrätta val.

Ehuruväl det givetvis är avsett, att såväl hyresvärdars som hyresgästers

uppfattningar och intressen skola vara företrädda inom nämnden,

är det dock ingalunda meningen, att de båda sidornas representanter

skola anses eller anse sig själva såsom mot varandra stående ombud,

vilka hava till uppgift att bevaka huvudmäns bästa. De äro likaväl som

ordföranden skiljemän med åliggande att efter bästa förstånd och samvete

såsom domare slita en dem underställd tvist. Med denna deras

ställning instämmer bättre att, såsom i det kungl. förslaget angives, den

kommunala representationen äger fritt utse de till uppdraget lämpligaste

än att den vid valet är bunden inom förslag från de olika intressegrupperna.

Vid ett dylikt förslags upprättande skulle helt visst å förslaget

uppföras allenast sådana personer, som kunde väntas komma att

med största möjliga eftertryck och uthållighet hävda förslagsställarnas

intressen, vilket med hänsyn till nämndens uppgift ingalunda vore lyckligt.

Därtill kommer, att det möter svårighet anvisa någon korporation,

åt vilken förslagsrätten kunde anförtros. En å orten tilläventyrs förefintlig

förening av hyresvärdar, resp. hyresgäster kunde i vissa fall möjligen

tilläggas dylik befogenhet, i andra fall torde en dylik sammanslutning

vara så löslig och tillfällig, att förslagsrätt knappast kunde åt

den uppdragas. Och att allenast för dylikt ändamål meddela omfattande

stadganden om anordnande av särskilda sammanträden med hyresvärdar,

resp. hyresgäster lärer knappast böra ifrågasättas. Utskottet kan därför

icke förorda bifall till motionen. Ej heller torde densamma böra för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54. K!

anleda insättande av någon bestämmelse om förslagsrätt, utan att den

väljande myndigheten skulle vara av förslaget bunden. Något hinder

lärer icke företinnas för vem som helst att inkomma med förslag, och

denna rätt torde jämväl bliva begagnad utan lagstadgande därom.

3 §.

I andra stycket av 3 § har utskottet företagit en av utskottets förslag

rörande antalet ledamöter i nämnden betingad jämkning.

Då någon rätt att genom klagan över hyresnämnds beslut i allmänhet

åstadkomma rättelse däri icke föreslagits, har det synts utskottet

önskvärt, att genom lagstadgande lämnas nämnden öppet att själv vidtaga

rättelse i beslut, som på grund av förelupet förbiseende eller meddelade

oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i avsevärd mån felaktigt.

Utskottet har i ett till 3 § fogat nytt stycke föreslagit ett dylikt

lagstadgande.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion anfört vid förevarande

paragraf: »I § 3 säges, att nämndens protokoll skall granskas vid påföljande

sammanträde, men då ingen tid är bestämd, då påföljande

sammanträde skall hållas, kan ju rätt lång tid förflyta, innan protokollet

blir tillgängligt. Jag föreslår, att protokollet justeras inom högst en

vecka efter hållet sammanträde.»

Då enligt sista punkten i 3 § hyresnämndens protokoll icke är tillgängligt

för allmänheten, förrän detsamma granskats, är det med hänsyn

till den brådskande naturen hos de under hyresnämndens prövning dragna

frågorna och den stora vikt, som ligger uppå ett snabbt tillkännagivande

av hyresnämndens beslut, angeläget, att hyresnämndens protokoll snarast

möjligt offentliggöras, åtminstone vad själva besluten angår. Utskottet

har därför funnit motionen i förevarande fråga värd uppmärksamhet.

Emellertid synes det utskottet icke vara nödvändigt att bestämma någon

viss tid, inom vilken protokollet skall granskas. Det resultat, motionären

härutinnan vill nå, vinnes otvivelaktigt redan genom ett tillkännagivande

från nämndens sida av själva beslutets innebörd och medför ett stadgande

om dylikt tillkännagivande därjämte den fördelen, att tillkännagivandet

kan bestämmas skola ske omedelbart. Efter dessa grunder har

utskottet hemställt om ett tillägg till sista stycket i 3 §.

Motion.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Motion.

Utskottet.

6 §•

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion föreslagit, att bland de

i 6 § första stycket upptagna grunderna för bedömande och fastställande

av skäligt hyresbelopp måtte införas penningvärdets fall och fastighetens

taxeringsvärde.

Vad angår den först nämnda omständigheten vill utskottet erinra

om bostadskommissionens och socialstyrelsens anförande å sid. 36 i

propositionen:

»Grunderna för hyrans fastställande hava med avsikt givits en rätt

allmän formulering i syfte att hyresnämnd måtte äga nödig frihet att

beakta alla de olika omständigheter, som i de särskilda fallen kunna

förekomma. Huvudregeln har i det föregående i korthet angivits därhän,

att fastighetsägaren må hållas skadeslös för den genom krisen inträdda

förminskningen av värdet av behållningen å fastigheten. Hänsyn må

således tagas till i första rummet den absoluta minskningen av avkastningen

genom ökade utgifter för räntor, underhåll m. m., men vidare

även, då förhållandena så föranleda, till den relativa minskniugen av

värdet av behållningen genom penningevärdets fall. I särskilda fall

må även någon hänsyn till bostadsmarknadens läge i övrigt vara befogad,

särskilt där den förut betingade hyran länge utgått med oförändrat

belopp och i förhållande till lägenhetens beskaffenhet och hyresvärde

samt till hyrorna i trakten varit särskilt låg.»

Bostadskommissionen och socialstyrelsen hava alltså redan tänkt sig,

att då i 6 § säges helt allmänt, att hänsyn skall tagas till »förhållandena

i övrigt» därunder kommer jämväl »penningvärdets fall». Att särskilt omnämna

denna omständighet i den i paragrafen gjorda uppräkningen synes

ej böra ifrågakomma. I den mån det finnes vara av förhållandena påkallat,

att hänsyn toges till nämnda omständighet, lärer nämnden icke

underlåta att skänka densamma beaktande.

Beträffande motionärens hemställan, att i uppräkningen i 6 § jämväl

måtte insättas fastighetens taxeringsvärde, torde ett dylikt fullständigande

av uppräkningen icke vara erforderligt. De rent ekonomiska förhållanden,

vartill nämnden enligt uppräkningen har att taga hänsyn, synas

vara så fullständigt angivna, som behovet kan anses påkalla. Skulle

några alldeles särskilda förhållanden av ena eller andra slaget föreligga,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

15

torde nämnden av skyldigheten att taga hänsyn till »förhållandena i övrigt»

hava tillräcklig anledning att beakta dem.

Den av de nuvarande förhållandena föranledda stegringen av bränslepriserna

torde vara den prisförhöjning, som vid hyresregleringen påkallar

den största uppmärksamheten. Såsom å sid. 36—37 i propositionen påpekats,

har i de av Stockholms fastighetsägareförening fastställda formulären

för hyreskontrakt gjorts en uppdelning av den hyresvärden tillkommande

gottgörelse sålunda, att särskilt pris beräknats för själva hyran

och särskilt för värmen, varjämte det senare priset bestämts kunna växla

efter det å viss tidpunkt före förfallotiden gällande kokspriset. Berörda

bestämmelse i kontraktsformuläret är av följande lydelse:

»Hyresvärden förbinder sig att förmedelst de i lägenheten installerade anordningarna

för centraluppvärmning tillhandahålla för lägenhetens uppvärmning

erforderligt värme.

För värme erlägger hyresgästen utöver hyresbelopp kvartalsvis i förskott,

samtidigt med hyreslikviden, till hyresvärden eller hans ombud ett belopp av---

Detta belopp är fixerat med hänsyn till ett kokspris av 1 krona pr hektoliter

hemkörd okrossad koks.

Skulle kokspriset över- eller understiga förenämnda standardpris sker en

motsvarande procentuell höjning eller sänkning av förenämnda kvartalsvis utgående

ersättningssumma.

Som kokspris gäller det av Stockholms stads gasverk noterade för gasverkskoks

den första i månaden före kvartalets början.»

Utskottet finner det för sin del praktiskt, att då hyreskontrakt avser

jämväl uppvärmning av den uthyrda lägenheten, hyresnämnden i

allmänhet träffar bestämmelse efter grunder liknande dem, som i

nyssintagna kontraktsbestämmelse följts. Utan tvivel skulle med en

sådan anordning i görligaste mån skipas rättvisa åt båda hållen. Utskottet

anser det emellertid böra jämväl lämnas nämnden öppet att såsom

i propositionen föreslagits bestämma visst belopp såsom ersättning för

uppvärmningen. Med anledning av den omarbetning av andra stycket

i 6 §, som utskottet sålunda verkställt, vill utskottet framhålla, att då

i stadgandet föreslagits en uppskattning efter vissa grunder av gottgörelsen

för uppvärmningen, utskottet icke ansett, att dessa grunder

skulle kunna bestämmas enbart på sätt i ovanintagna kontraktsbestämmelse

angivits, utan jämväl efter andra linjer, som vid avgörandet av

till nämnden hänskjutna fall kunna befinnas lämpliga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Motioner•

7 §•

Herr Bolande)'' har i sin motion hemställt, att riksdagen för sin del

ville besluta, att 7 § måtte erhålla följande lydelse:

Har jämlikt 6 § hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet,

gälle avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran,

för nämnda tid överenskommits till det fastställda beloppet. År hyresbeloppet

icke av hyresnämnd fastställt, må avtal som avses i 6 § icke,

såvitt angår hyra för tid efter det denna lag vunnit tillämpning inom

området, mot hyresgästens bestridande göras gällande i vad hyresbeloppet

bestämts högre än som motsvarar,

därest lägenheten varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915, den

därvid senast betingade hyran, ökad för lägenheter, som omfatta högst

fem rum, kök däri inbegripet, med 15 procent och för andra lägenheter

med 25 procent, samt

därest första uthyrningen av lägenheten avsett senare tid, den därvid

för lägenheten betingade hyran, ökad för lägenheter, som omfatta

högst fem rum, kök däri inbegripet, med 5 procent och för övriga lägenheter

med 10 procent,

dock att ifråga om lägenheter, vars uppvärmning bekostas av hyresvärden,

samtliga dessa procentsatser må kunna ökas med ytterligare 5

procent.

Till stöd härför har anförts:

»I § 7 äro vissa gränser uppdragna för de hyresförhöjningar, som

en fastighetsägare mot hyresgästs bestridande kan vidtaga utan hyresnämnds

prövning. Någon skillnad har här icke gjorts mellan större

och mindre lägenheter. Det torde emellertid över huvud taget kunna

ifrågasättas, huruvida det är lämpligt, att en lag sådan som den föreslagna,

vilken ju innebär ett starkt ingrepp i en del medborgares rättigheter,

bör omfatta alla lägenheter utan avseende till storleken. Lägenheter,

som innehålla mer än fem rum, kök däri inbegripet, få väl nämligen

i många fall anses såsom en lyx, och någon reglering av hyrorna för

sådana lägenheter torde väl knappast, åtminstone för närvarande, vara

behövlig. I varje fall synes det emellertid icke riktigt, att ökningen

skall vara densamma för både stora och små lägenheter. Då man nu

i allmänhet synes vara ense därom, att en förhöjning av hyrorna under

nuvarande förhållanden är för många hyresvärdar nödvändig, synes det

mig riktigare, att mera bemedlade, som ha råd att hyra större lägenheter,

få härå den tyngsta bördan av denna hyresförhöjning. Lagför
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

17

slaget utgår från att en hyresförhöj ning icke skall anses oskälig, så

länge hyresvärden icke skaffar sig en oskälig avkastning å sitt kapital.

En hel del omständigheter göra emellertid, att ett flertal hyresvärdar

för att skaffa sig skälig avkastning å sitt kapital nog måste höja vissa

hyror mer än de i 7 § angivna procentmaxima. Det finns ju nämligen

hyresvärdar som ha kontrakt bundna för flera år framåt. Vidare finnas

i en del fastigheter butiker, och beträffande dem är det ej säkert, att

en hyresförhöjning kan göras, då affären kanske icke kan bära en sådan.

Vidare måste man taga i betraktande, att fastighetsmarknaden förut på

en del håll befunnit sig i en kris, och att många fastighetsägare därför

ofta till följd av svårigheten att få lägenheter uthyrda måst uthyra

dem för så låga hyror, att de haft mycket liten eller ingen ränta å sitt

kapital. För att mot hyresgästs bestridande genomdriva en ökning,

som överstiger den i 7 § angivna, måste därför enligt förslaget en

hyresvärd vända sig till hyresnämnden och låta denna fastställa hyran.

Antalet sådana fall torde säkerligen bliva många. Då det emellertid

för att pröva, huruvida fastighetsägaren gör en oskälig vinst eller ej,

erfordras en synnerligen omsorgsfull prövning av en mängd olika

omständigheter, tror jag, att hyresnämndernas tid härför kommer att

tagas i anspråk i ett omfång, som icke i förslaget förutsatts. Detta

anser jag kunna undvikas därigenom att procentsatserna i 7 § sättas

högre för lägenheter, som omfatta mer än fem rum, kök däri inbegripet,

än för andra lägenheter. Någon fara torde detta ej innebära, då en

hyresnämnd ju under alla förhållanden på hyresgästs framställning kan

pröva, huruvida den av hyresvärden gjorda hyres förhöj ningen är skälig

eller ej. Möjligheten att vidtaga större hyresförhöjningar beträffande

lägenheter om mera än fem rum torde ej heller kunna föranleda en

hyresvärd till att söka sammanslå flera mindre lägenheter till en större,

då i 11 § uttryckligt förbud stadgats för ett sådant förfarande utan

samtycke av hyresnämnd.»

Herr Wrangel har i sin motion yrkat, att riksdagen ville besluta,

att sista momentet av 7 § måtte erhålla följande lydelse:

»dock att i fråga om lägenhet, vars uppvärmning bekostas -av hyresvärden,

ökningen utöver förut betingad hyra dessutom må utgöra

per rum högst 30 gånger det belopp, uttryckt i kronor per hektoliter,

varmed vid konkraktets underskrivande gällande kokspris överstiger 1

krona.»

Till stöd härför har anförts:

»Det förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring,

som Kungl. Maj:t i proposition nr 254 den 16 april 1917 före
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 43 höft. (Nr 54.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande JNr 54.

slagit riksdagen att antaga, torde visserligen, om det fastställes, komma

att medföra väsentligt ökade svårigheter vid förverkligandet av statsmakternas

strävan att råda bot på den i så hög grad avstannade nybyggnadsverksamheten,

vars kraftiga uppmuntran och främjande jag anser

vara den enda möjliga utvägen att förebygga en ytterst betänklig, att

ej säga samhällsvådlig bostadsnöd och jämväl den enda väg, som med

verklig framgång kan och bör beträdas för att motverka en alltför

häftig hyresstegring. Men om icke desto mindre lagförslaget varder

av riksdagen antaget — och jag medgiver villigt, att under nu rådande,

exceptionella förhållanden kraftiga skäl tala härför — synes det mig

vara av synnerlig vikt, att det så anpassas, att icke uppenbara orättvisor

genom detsammas tillämpning kunna åstadkommas. En sådan

uppenbar orättvisa anser jag särskilt innefattas i bestämmelsen i § 7

av lagförslaget, att, därest hyresbeloppet icke av hyresnämnd blivit

fastställt, hyra för lägenhet, vars uppvärmning bekostas av hyresvärden,

icke skulle få ökas med mera än 5 % utöver den ökning, som medgives

för annan lägenhet. Visserligen skall det enligt § 6 ankomma

på hyresnämnden att fastställa den hyra, ''som med hänsyn till höjda

räntor för intecknad gäld, ökade utgifter för fastighetens underhåll,

ökning av andra omkostnader för fastigheten och förhållandena i övrigt

må anses skälig’; men det synes mig vara helt naturligt, att hyresnämnd

härvid tager sådan hänsyn till den nyss åberopade föreskriften

i § 7, att den icke anser sig berättigad att i sin uppskattning av

hyresbeloppet i någon högre grad avvika från den enligt § 7 eljest

medgivna hyresökningen med anledning av det förhållandet, att uppvärmningen

bekostas av hyresvärden. Och dock måste på grund av

de rådande bränsleprisen en sådan, mycket avsevärd avvikning i regeln

anses både skälig och rättvis.

Den meromnämnda bestämmelsen i § 7 är nämligen, så vitt jag

förstår, principiellt oriktig och blir i praktiken orättvis. Hyresökningen

på grund av ökad bränslekostnad kan nämligen ej rättvisligen uppskattas

i procent av hyresbeloppet, utan måste beräknas till visst belopp

per rum, alldeles oberoende av rumshyrans storlek. Visserligen

torde dyrare våningar ofta innehålla större rum än billigare lägenheter,

men detta är långt ifrån alltid fallet -— man jämföre exempelvis våningar

i Stockholm med våningar i en del landsortsstäder — och skillnaden

i rumsstorlek är säkerligen i allmänhet icke sådan, att den i

verkligheten medför en i förhållande till hyrans högre belopp ökad

kostnad för uppvärmning av samma antal rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

19

De hyresavtal, som gällde före den 1 oktober 1915, voro beträffande

hus med centraluppvärmning i allmänhet ingångna före världskrigets

utbrott. De grundade sig för den del av hyran, som betingades av

uppvärmningen, på ett kokspris av omkring 1 kr. per hektoliter; och

torde den verkliga kostnaden för uppvärmning av ett rum hava uppgått

till vid pass 40 kronor för ett år. Med nuvarande kokspris —

omkring 4 kronor per hektoliter — skulle kostnaden uppgå till bortåt

160 kronor. Enligt bestämmelsen i § 7 skulle emellertid hyresbeloppet

för en bostadsvåning, vars hyra före den 1 oktober 1915 utgick med

exempelvis 800 kronor per rum, icke få på grund av uppvärmning

höjas med mera än 40 kronor per rum, och en dylik, vars hyra motsvarade

300 kronor per rum, med endast 15 kr. Åven om man, med

frånräknande av den del av värmekostnaden, som innefattas i varmugnens

eldning och skötsel m. m., skulle sätta uppvärmningskostnaden

per rum under vintern 1914—1915 så låg som 30 kronor, betingar

emellertid det nuvarande bränslepriset en årskostnad per rum av omkring

120 kronor. En ökning av den före den 1 oktober 1915 gällande

hyran med 90 kronor endast på grund av stegrad kostnad för

uppvärmning kan alltså ingalunda anses oskälig.»

Slutligen har herr Gustafsson i Örebro i sin motion anfört:

»Föreslagen höjning för av hyresvärd bekostad uppvärmning av uthyrd

lägenhet, fem procent, är, även om det betraktas som medeltal,

efter nuvarande koks- och kolpriser alltför lågt, och bör, med full rättvisa

åt båda hållen, sättas till tio procent av hyresbeloppet.»

Utskottet har funnit det vara förenat med utomordentliga svårigheter

att taga ställning till de i senare delen av 7 § intagna bestämmelserna,

som beröras i herrar Bolanders, Wrangels och Gustafssons motioner.

Bestämmelser i den föreslagna riktningen komma tydligtvis att i hög grad

underlätta hyresnämndernas verksamhet, därigenom att hyresvärden ofta

torde nöja sig med att begära den utan hänskjutande till hyresnämnd tillåtna

förhöjningen och hyresgästen medgiver en dylik begäran. Till underlättande

av hyresnämndernas arbetsbörda, som säkerligen blir mycket

tyngande, är bestämmelsen sålunda särdeles önskvärd. Å andra sidan

kan emellertid befaras, att fastställandet av viss stegringsgräns skall

egga till hyresförhöjning utöver vad eljest av hyresvärden tillämats.

Vid övervägande av dessa synpunkter har utskottet funnit det hart

när omöjligt att för hela riket finna en procentsats, som något så när

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Motion.

Utskottet.

kan på sätt nyss nämnts bidraga till lättande av hyresnämndernas arbete

utan att locka till hyreshöjningar. De skiftande förhållandena å olika

orter hava synts böra föranleda befogenhet för hyresnämnden å varje

särskild ort att bestämma den procentsats, intill vilken höjning är giltig

utan hänskjutande till nämnden.

Emellertid har utskottet icke kunnat anse tillrådligt att utesluta

varje direkt i lagen gjord fixering av procentsatser. Under alla förhållanden

äro ju dessa till en viss ledning vid nämndernas fastställande av

de för orten speciella procentsatserna. Nämnden torde i många fall, om

dess verksamhet skall börja med avgörandet av eu så allmän fråga som den

förevarande, vilken kräver en ingående kännedom om hyresmarknaden,

hava svårt att bestämma sig. Dessa och andra omständigheter hava

kommit utskottet att stanna vid ett förslag att i lagen fixera vissa procentsatser

med rätt för hyresnämnd att var för sitt område bestämma

andra, vilka därefter tillkommer samma verkan som förut tillkommit de

i lag bestämda.

Då utskottet härefter granskat de procentsatser, som föreslagits att

i lagen upptagas, har utskottet, med hänsyn till förhållandena på ett flertal

mindre orter och då det i varje fall enligt utskottets förslag står

hyresnämnden fritt att för sitt område bestämma en generell höjning,

funnit sig kunna hemställa om att den i 7 § föreslagna siffran 15 procent

bestämmes till 10.

Beträffande särskilt herr Wrangels motion får utskottet jämväl hänvisa

till sitt anförande vid 6 §.

8 §•

Vid denna paragraf har herr Persson i Norrköping hemställt, att

riksdagen måtte besluta, att uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal

om omöblerad lägenhet skall vara utan verkan, även om uppsägning

ägt rum under loppet av de sista etthundratjugo dagarna förrän

lagen blivit gällande för det område där fastigheten ligger.

Om denna fråga hava bostadskommissionen och socialstyrelsen

anfört:

»Bestämmelserna om uppsägning hava icke förlänats retroaktiv verkan.

Hava oskäliga hyresanspråk sålunda framställts inom fyra månader

närmast före det lagen blir gällande och icke av hyresgäst godkänts,

samt har hyresgästen till följd därav blivit till avflyttning uppsagd, så

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

21

kan visserligen hyresstegringen komma under hyresnämnds prövning

och en skäligen nedsatt hyra fastställas, men däremot icke den en gång

skedda uppsägningen genom hyresnämnds åtgöranden förlora sin verkan.

Att vissa obilligheter härigenom kunna tänkas uppkomma, skall ej förnekas,

men då ett annat förfarande skulle leda till att samma lägenhet

kunde komma att äga flera olika hyresgäster med alla härav följande

komplikationer, hava kommissionen och styrelsen funnit sig böra avstå

från bestämmelser i sådan riktning. Olägenheterna av att ej giva inskränkningarna

av rätten till uppsägning retroaktiv verkan äro uppenbarligen

vida mindre än de formella och praktiska svårigheterna vid

den motsatta vägen.»

Vad bostadskommissionen och socialstyrelsen sålunda anfört finner

utskottet äga giltighet och har utskottet med åberopande därav icke

kunnat förorda bifall till nu förevarande motion.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion föreslagit införande av

bestämmelse, att hyresnämnd ej får hindra uppsägning av hyresgäst, om

husvärd och hyresgäster i samma hus samstämmigt förklara, att uppsagd

hyresgäst genom trätgirigt och oordentligt levnadssätt eller eljest, för

övriga i huset varande hyresgäster, åstadkommer otrevnad.

F/n ligt, förevarande paragraf står det hyresvärden fritt, att därest

han hos domstol eller överexekutor förmår styrka sådana förhållanden,

som enligt allmän lag föranleda hyresrättens förverkande, genomdriva

hyresgästens avlägsnande. Förefinnes eljest skälig anledning till missnöje

med hyresgästen, lärer, ehuru i förslagets lagtext intet sagts därom,

att hyresnämnd vid prövning av fråga om uppsägning har att taga hänsyn

till alla åberopade och sig företeende omständigheter, det kunna

med säkerhet förväntas, att jämväl denna synpunkt kommer att från

nämndernas sida beaktas. Då emellertid det synes lämpligt, att detta

även varder i lagens text uttalat, har utskottet funnit anledning att i

sålunda angivet syfte verkställa eu omarbetning av tredje stycket i 8 §.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion vid 8 § ytterligare

anfört:

»Hyresnämnds i sista delen av denna paragraf omnämnda meddelande

av samtycke till uppsägning, som enligt lagförslaget skall ske å

tredje dagen, torde Titan olägenhet för hyresnämnden men till nytta för

hyresvärden, kunna ske senast på femte dagen. Två veckor bör vara

tillräckligt för nämnden att kunna fatta beslut.»

Motion.

TJtshottet.

Motion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

Motion.

3 kap. 26 § och 2 kap. 38 § i lagen om nyttjanderätt till fast

egendom giva hyresvärden rätt att, om hyresgästen icke träffas, då han

sökes för uppsägning, verkställa uppsägningen på ett i sistnämnda lagrum

föreskrivet sätt: genom att avlämna uppsägningen å posten i rekommenderat

brev under hyresgästens vanliga adress samt skriftligen

meddela underrättelse om uppsägningen åt hans husfolk, om sådant

finnes, men eljest fästa dylik underrättelse å hans husdörr. Med hänsyn

till enkelheten i detta, då hyresgästen ej träffas, medgivna förfaringssätt,

synes den genom stadgandet i 8 § sista stycket åt hyresvärden förbehållna

tid för verkställande av uppsägning vara fullt tillräcklig och har

utskottet därför icke förordat bifall till motionen.

ii §■

På sätt i propositionen å sid. 38 framhålles, tillhöra de flesta frågor,

som omförmälas i 11 §, även byggnadsnämnds prövning, varförutom

dylika ärenden kunna falla under magistratens eller hälsovårdsnämndens

avgörande. Dylikt sammanhang har jämväl föranlett, att i första stycket

av 11 § gjorts förbehåll i avseende å myndighets prövning. Då ordalagen

tilläventyrs skulle kunna giva rum för den uppenbarligen ej avsedda

mening, att vederbörande myndighets prövningsrätt genom förevarande

lagbestämmelse * skulle hava inskränkts, har utskottet ansett

ordet »oundgängligen)) böra utgå.

Till andra stycket i paragrafen har utskottet hemställt om ett tilllägg,

beträffande vilket utskottet får hänvisa till vad utskottet ovan

(sid. 4) anfört.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion vid 11 § föreslagit den

ändringen, att hyresnämnds förbud om ändring av eller ändrat bruk av

förut uthyrd lägenhet icke skall vara gällande, om ändringen eller

bruket är föranlett av ägarens eget eller hans anhörigas behov.

Med anledning av motionen och på enahanda skäl, som anförts vid

8 § tredje stycket, har utskottet verkställt en omarbetning av 11 § tredje

stycket efter samma linjer, som för omarbetningen av det först nämnda

lagrummet angivits.

Slutstadgandet.

Herr Gustafsson i Örebro har i sin motion anfört:

»I slutstadgandet föreskrives lagen gälla till den 1 oktober 1918,

men för hyresavtal, ingångna att gälla längre tid, skall lagen i vissa

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

23

iall gälla under hela den tid hyresavtalet är bestämt. Detta synes mig

obilligt. Om två personer överenskommit om en viss hyra att utgå

årligen under, låt oss säga, tio år, men så inträder ett förhållande, som

föranleder en lag om allmän hyresreglering på ett år, varefter lagen

upphör, varför skall, som i här nämnt fall, lagen gälla ytterligare i nio

år? Riktigast synes mig vara, att, då förhållandena för undantagslagens

giltighetstid i övrigt upphört, den även upphör att gälla i sin helhet,

vilket jag härmed föreslår.»

Då hyresnämnden enligt 6 § första stycket icke kan fastställa hyra

för längre tid än högst ett år åt gången, föreligger intet sådant förhållande,

som motionären omförmäler. Det nyssberörda stadgandet föranleder

emellertid i åtskilliga fall lagens faktiska giltighet till den 1

oktober 1919. Detta torde emellertid vara avsett och någon erinran däremot

lärer ej kunna ifrågakomma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen måtte, med tillkännagivande att

Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke kunnat i

oförändrat skick av riksdagen godkännas, i anledningav

sagda proposition och i ämnet väckta motioner, för

sin del antaga följande

Kungl. 31aj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Lag

med vissa bestämmelser mot oskälig liyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §■ _ _ i §•

Denna lag äger tillämpning i Denna lag äger tillämpning i

stad, vars mantalsskrivna folkmängd stad, käfling och municipal samhälle,

vid 1916 års ingång översteg 15,000. vars mantalsskrivna folkmängd vid

1916 års ingång översteg ö,000.

TJtskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

Konungen äger ock förordna, att

lagen skall tillämpas i annan stad,

i köping eller municipalsamhälle, så

ock eljest i kommun eller del av

kommun, varest uthyrning av omöblerade

lägenheter för bostads-, affärseller

annat ändamål förekommer i

större utsträckning. Sådant förordnande

varder ej meddelat, innan

den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, yttrat sig

i frågan.

Utskottets förslag.

Konungen äger ock förordna, att

lagen skall tillämpas i annan stad

eller köping eller annat municipalsamhälle,

så ock eljest i kommun

eller del av kommun, varest uthyrning

av omöblerade lägenheter

för bostads-, affärs- eller annat ändamål

förekommer i större utsträckning.

Sådant förordnande varder

ej meddelat, innan den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipal samhällets beslutanderätt,

yttrat sig i frågan.

Om hyresnämnd.

2 §•

För område, där denna lag

äger tillämpning, skall finnas en

hyresnämnd. Den myndighet som

utövar kommunens, köpingens eller

municipalsamhällets beslutanderätt,

äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder,

envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande

och två ledamöter. För envar av

dem skall finnas suppleant.

Ordföranden och hans suppleant,

vilka vad angår hyresnämnd i stad

skola vara lagfarna, förordnas av

Konungens befallningshavande för

viss tid, Konungens befallningshavande

obetaget att när som helst

återkalla förordnandet. Samma person

må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera

hyresnämnder.

2 §.

För område, där denna lag äger

tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge

dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder,

envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande

och fyra ledamöter. För envar av

dem skall finnas suppleant.

Ordföranden och hans suppleant,

vilka vad angår hyresnämnd i stad

skola vara lagfarna, förordnas av

Konungens befallningshavande för

viss tid, Konungens befallningshavande

obetaget att när som helst

återkalla förordnandet. Samma person

må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera

hyresnämnder.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

25

Knuffl. Maj:ts förslår/.

De två ledamöterna och deras

suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets

beslutanderätt, att tjänstgöra tills

vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola ene ledamoten

och hans suppleant vara förfarna

i byggnad sverksamhet samt äga

till uthyrning avsedd fastighet inom

hyresnämndens verksamhetsområde.

Den andre ledamoten eller hans suppleant

må icke äga eller vara vice värd

för sådan fastighet; de skola hava

på erfarenhet grundad kännedom om

de mindre bemedlades bostadsförhållanden.

I övrigt skall om valbarhet

till hyresnämnd, så ock om rätt

för den, som blivit vald, att avsäga

sig uppdraget gälla vad i enahanda

avseenden är stadgat i fråga om

hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör,

där sådan finnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden, om

vilka underrättelse skall meddelas

dem i god tid förut, samt att deltaga

i överläggningarna men ej i

besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §■

Vid handläggning hos hyresnämnd

av frågor, om vilka i 6, 8

och 11 §§ sägs, skall beträffande

jäv mot nämndens ordförande och

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

Utskottets förslag.

De fyra ledamöterna och deras

suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets

beslutanderätt, att tjänstgöra tills

vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola två

ledamöter och suppleanter för dem

äga eller förvalta till uthyrning avsedd

fastighet. Övriga två ledamöter

och suppleanter för dem, vilka ej

må äga eller förvalta fastighet som nyss

sagts, skola äga kännedom om ortens

hyresmarknad och åtminstone den ene

ledamoten och den ene suppleanten

särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. I övrigt skall

om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit

vald, att avsäga sig uppdraget gälla

vad i enahanda avseenden är stadgat

i fråga om hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör,

där sådan finnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden,

om vilka underrättelse skall medmeddelas

dem i god tid förut, samt

att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det

tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §■

Vid handläggning hos hyresnämnd

av frågor, om vilka i 6, 8

11 §§ sägs, skall beträffande jäv

mot nämndens ordförande och leda
9

samt. 43 höft. (Nr 54.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

ledamöter i tillämpligadelar gälla vad

allmän lag stadgar om domarjäv.

Hyresnämnd må ej fatta beslut

med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening flertalet

omfattar eller, där var har sin särskilda

mening, den, som ordföranden

uttalat.

Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten

av detta protokoll granskas senast

vid nästa sammanträde. Så snart

dylik granskning skett, skall protokollet

vara tillgängligt för allmänheten.

Utskottets förslag.

möter i tillämpliga delar gälla vad

allmän lag stadgar om domarjäv.

Hyresnämnd må ej fatta beslut

med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening, som efter

jämkning, där sådan erfordras och

kan ske, omfattas av mer än halva

antalet av de röstande. Finnes ingen

sådan mening, gäller den, som erhållit

flera röster än någon annan, eller,

därest två sådana meningar finnas,

den som efter förnyad omröstning mellan

dem erhåller de flesta rösterna.

Har var röstande sin mening, gäller

ordförandens.

Finner nämnden, att dess beslut

på grund av för elupet förbiseende eller

meddelade oriktiga eller missvisande

upplysningar blivit i avsevärd mån

felaktigt, äge nämnden att förordna

om den rättelse, som därav må föranledas.

Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten

av detta protokoll granskas senast

vid nästa sammanträde. Så snart

dylik granskning skett, skall protokollet

vara tillgängligt för allmänheten.

Sker ej granskningen genast,

skall besked om nämndens beslut omedelbart

lämnas part, som sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan man av nämndens ordförande,

ledamöter eller tjänstemän yppas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr .54.

27

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som

utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt.

I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

Fordras för omöblerad lägenhet,

vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller

avsett att uthyras av husägaren eller

eljest, högre hyra, än den, som

enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad,

ankommer på hyresnämnden att,

efter framställning av hyresvärd,

hyresgäst eller hyressökande, eller

där nämnden eljest finner anledning

därtill, fastställa den hyra,

varje gång för högst ett år, som

med hänsyn till höjda räntor för

intecknad gäld, ökade utgifter för

fastighetens underhåll, ökning av

andra omkostnader för fastigheten

och förhållandena i övrigt må anses

skälig. Lag samma vare, där hyresavtal

träffas om omöblerad lägenhet,

innefattande höjning av hyran

utöver senast gällande hyresbelopp,

så ock där sådant avtal träffats

under loppet av de sista etthundratjugu

dagarna förrän denna lag

blivit gällande för det område, där

6 §•

Fordras för omöblerad lägenhet,

vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller

avsett att uthyras c av husägaren

eller eljest, högre hyra, än den,

som enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad,

ankommer på hyresnämnden att,

efter framställning av hyresvärd,

hyresgäst eller hyressökande, eller

där nämnden eljest finner anledning

därtill, fastställa den hyra, varje

gång för högst ett år, som med

hänsyn till höjda räntor för intecknad

gäld, ökade utgifter för fastighetens

underhåll, ökning av andra

omkostnader för fastigheten och

förhållandena i övrigt må anses

skälig. Lag samma vare, där hyresavtal

träffas om omöblerad lägenhet,

innefattande höjning av hyran utöver

senast gällande hyresbelopp,

så ock där sådant avtal träffats

under loppet av de sista etthundratjugu

dagarna förrän denna lag

blivit gällande för det område, där

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

fastigheten ligger; dock att i sistnämnda

fall nämndens prövning ej

må avse hyran för tid före lagens

trädande i tillämpning inom området.

Vid bedömande av hyresbelopp för

lägenhet, vars uppvärmning bekostas

av hyresvärden, skall nämnden särskilt

fastställa det belopp, som skall

utgöra ersättning för uppvärmningen.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk

gottgörelse, som för upplåtelsen

tillkommer hyresvärden.

7 §■

Har jämlikt 6 § hyresnämnd för

viss tid fastställt hyra för lägenhet,

galle avtal, däri högre hyra

för lägenheten betingats, såsom om

hyran för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet.

År hyresbeloppet icke av hyresnämnden

fastställt, må avtal som

avses i 6 § icke, såvitt angår hyra

för tid efter det denna lag vunnit

tillämpning inom området, mot

hyresgästens bestridande göras gällande

i vad hyresbeloppet bestämts

högre än som motsvarar,

därest lägenheten varit uthyrd

för tid före den 1 oktober 1915,

den därvid senast betingade hyran,

ökad med 15 procent, och

därest första uthyrningen av lägenheten

avsett senare tid, den

Utskottets förslag.

fastigheten ligger; dock att i sistnämnda

fall nämndens prövning ej

må avse hyran för tid före lagens

trädande i tillämpning inom området.

För lägenhet, vars uppvärmning

besörjes av hyresvärden, skall nämnden

särskilt fastställa hyresbeloppet för

lägenheten utan uppvärmning. Ifråga

om ersättning för uppvärmningen må

bestämmas, att densamma skall utgå

antingen med visst belopp eller efter

grund, som nämnden finner skälig.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk

gottgörelse, som för upplåtelsen

tillkommer hyresvärden.

7 §■

Har jämlikt 6 § hyresnämnd för

viss tid fastställt hyra för lägenhet,

gälle avtal, däri högre hyra för

lägenheten betingats, såsom om hyran

för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet. År

hyresbeloppet icke av hyresnämnden

fastställt, må avtal som avses

i 6 § icke, såvitt angår hyra för

tid efter det denna lag vunnit tilllämpning

inom området, mot hyresgästens

bestridande göras gällande

i vad hyresbeloppet bestämts högre

än som motsvarar,

därest lägenheten varit uthyrd för

tid före den 1 oktober 1915, den

därvid senast betingade hyran, ökad

med 10 procent, och

därest första uthyrningen av lägenheten

avsett senare tid, den där
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

därvid för lägenheten betingade

hyran, ökad med 5 procent,

dock att i fråga om lägenhet, vars

uppvärmning bekostas av hyresvärden,

ökningen utöver förut betingad

hyra må utgöra i förra fallet

20 procent och i det senare 10

procent.

8 §•

Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre

hyresgästen skriftligen förklarar sig

villig att låta avtalet upphöra eller

hyresnämnden på förhand lämnat

sitt samtycke till densamma eller

fall föreligger, som enligt bestämmelserna

i 1 kap. 3 § andra stycket

eller i 3 kap. 21—24 §§ av lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till uppsägning.

Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd

till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre

tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning,

så länge hyresgästen sist

29

Utskottets förslag.

vid för lägenheten betingade hyran,

ökad med 5 procent,

dock att i fråga om lägenhet,

vars uppvärmning bekostas av

hyresvärden, ökningen utöver förut

betingad hyra må utgöra i förra

fallet 15 procent och i det senare

10 procent.

Finner nämnden med hänsyn till

förhållandena inom dess verksamhetsområde,

att större förhöjning av förut

betingade hyresbelopp bör gälla utan

att särskilt underställas nämndens

prövning, äge nämnden att därom

förordna.

8 §•

Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre

hyresgästen skriftligen förklarar sig

villig att låta avtalet upphöra eller

hyresnämnden på förhand lämnat

sitt samtycke till densamma eller

fall föreligger, som enligt bestämmelserna

i 1 kap. 3 § andra stycket

eller i 3 kap. 21—24 §§ av lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till

uppsägning.

Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till

bostad, hyran enligt avtalet skall

erläggas i förskott för längre tid

än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning,

så länge hyresgästen sist

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

å andra söckendagen av varje månad

till fullo erlägger den på samma

månad belöpande hyran.

Vid prövning av uppsägning

skall hyresnämnd särskilt beakta, i

vilken mån densamma medför svårighet

för hyresgästen att erhålla

lämplig bostad å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts.

Har framställning om samtycke

till uppsägning, varom ovan förmäles,

inkommit till hyresnämnden

minst tjugu dagar före den dag,

då uppsägning sist kan ske, men

har icke hyresnämndens beslut i

ämnet meddelats senast å tredje

dagen före nämnda dag, skall samtycke

till uppsägningen anses

lämnat.

Utskottets förslag.

å andra söckendagen av varje månad

till fullo erlägger den på samma

månad belöpande hyran.

Vid prövning av uppsägning skall

hyresnämnd beakta ej mindre de av

hyresvärden för uppsägningen anförda

skäl än även, i vilken mån uppsägningen

medför svårighet för hyresgästen

att erhålla lämplig bostad å

tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

Har framställning om samtycke

till uppsägning, varom ovan förmäles,

inkommit till hyresnämnden

minst tjugu dagar före den dag,

då uppsägning sist kan ske, men

har icke hyresnämndens beslut i

ämnet meddelats senast å tredje

dagen före nämnda dag, skall

samtycke till uppsägningen anses

lämnat.

9 §•

Vad i 6—8 §§ stadgats skall ej gälla beträffande lägenhet, som

icke vid denna lags ikraftträdande är för då löpande hyrestid uthyrd

och ej heller tidigare varit uthyrd.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds hud.

10 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst eller

hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att

personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske,

genom befullmäktiga^ i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och

med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

31

Kandi. Maj:ts forslad• Utskottets förslag.

Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, nthyrda eller

avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden

eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds verksamhetsområde vare

pliktig att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden angiver

lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående

fastigheten, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader m. in.

ii §■

Utan samtycke av hyresnämnd

må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan

lägenhet företagas ändringsarbete,

som påkallar lägenhetens utrymmande

eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller

åsyftar att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet

eller del därav till annat ändamål,

allt såvida icke åtgärden av

vederbörande myndighet prövas vara

med hänsyn till allmän säkerhet

eller hälsovård oundgängligen erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag

vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan

hyresnämnds medgivande tagas i

bruk för annat ändamål.

Vid prövning av nu angivna frågor

skall särskild hänsyn tagas si
-

ll §•

Utan samtycke av hyresnämnd

må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan

lägenhet företagas ändringsarbete,

som påkallar lägenhetens utrymmande

eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller

åsyftar att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet

eller del därav till annat ändamål,

allt såvida icke åtgärden av

vederbörande myndighet prövas

vara med hänsyn till allmän säkerhet

eller hälsovård erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag

vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan

hyresnämnds medgivande tagas i

bruk för annat ändamål; ej heller

må utan nämndens medgivande lägenhet

uthyras möblerad, vilken icke vid

nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant

skick.

Vid prövning av nu angivna frågor

skall hänsyn tagas till de av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj:ts förslag,

väl till den begärda åtgärdens inverkan

på hyresförhållandena i allmänhet

i orten som till svårigheterna

för vederbörande hyresgäster

att erhålla andra lämpliga bostäder.

Över hyresnämnds beslut i fråga,

varom i denna § förmäles, må klagan

föras hos Konungens befallningshavande

inom trettio dagar

efter erhållen del av beslutet. I

Konungens befallningshavandes beslut

må ändring sökas hos Konungen

genom besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom

den tid, som för överklagande av

förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

På ansökan av hyresnämnd äge

överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat

förhållande, varom i denna §

förmäles; och galle därom enahanda

bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro

stadgade.

Utskottets förslag.

hyresvärden för åtgärdens företagande

anförda skäl, till åtgärdens inverkan

på hyresförhållandena i allmänhet

i orten samt till svårigheterna för

vederbörande hyresgäster att erhålla

andra lämpliga bostäder.

Över hyresnämnds beslut i fråga,

varom i denna § förmäles, må klagan

föras hos Konungens befallningsbavande

inom trettio dagar

efter erhållen del av beslutet. 1

Konungens befallningshavandes beslut

må ändring sökas hos Konungen

genom besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom

den tid, som för överklagande av

förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

På ansökan av hyresnämnd äge

överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat

förhållande, varom i denna §

förmäles; och gälle därom enahanda

bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro

stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räknmg uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad

uthyrning och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran,

än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp.

Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Katigt. Maja# förslag. Utskottet# förslag.

Om bostadsförmedling.

13 §.

Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av

de i 12 § o in förmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lagenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas

att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

14 §.

Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, ändock fordrar eller mottager högre belopp

i hyra, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen

kronor.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 § första eller andra stycket är stadgat,

strafles med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

16 §.

. För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

tran och med fem till och med femhundra kronor.

17 §•

Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

örelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 43 höft. (Nr 54.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets utlåtande Nr 54.

Kungl. Maj.is förslag. Utskottets förslag.

Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot

vad i 10 § andra eller tredje stycket är stadgat, ellei som försummar

att i föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas,

ej må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § första och andra styckena angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan

icke finnes, vid allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhäliet.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna

lag, rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen,_ enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 oktober 1918. Vad i lagen är stadgat angående

förseelse, som omförmäles i 14 §, skall fortfarande äga giltighet, så ock

bestämmelserna i 7 §, såvitt angår hyresbelopp, som blivit fastställt av

hyresnämnd eller, där hyran icke prövats av nämnden, belöper på tid

före nyssnämnda dag. Beträffande annan än i 14 § omförmäld, under

tiden för lagens giltighet begången förseelse, varå straff- eller vitespåföljd

i lagen är bestämd, skall vad därutinnan i lagen är stadgat fortfarande

gälla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr ö4.

35

2:o) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån

de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

under moment l:o) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1917.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom sju i ämnet s. 1 i texten