Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds ''proposition med förslag till förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

1917-06-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds ''proposition med förslag till förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 66.

1

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1917 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds ''proposition med förslag

till förordning angående förbud i vissa fall mot

användande av vilseledande varubeteckningar vid handel

med födoämnen.

Närvarande: herrar Lindhagen, Gezelius, Stärner, Rogberg, greve Spens, Dahl

Permansson, Klefbeck, Pettersson i Bjälbo, Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjäl

Holmdahl, Pettersson i Södertälje, Rehn och Lindqvist i Kosta.

Genom en den 30 april 1917 dagtecknad proposition, nr 348, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj: t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, begärt riksdagens

yttrande över följande förslag till

Förordning:

angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen.

§ I
Vid

varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för

densamma icke brukas någon av här nedan angivna varubenämningar,

där varan till sin sammansättning avviker från den normala sammansättningen

hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.

Här avsedda benämningar äro

mjölk, smör, margarin, flott, mjöl eller därmed liktydig benämning,

socker eller därmed liktydig benämning samt honung, vare sig benämBihang

till riksdagens protokoll 1917. 9 sand. 51 käft. (Nr 66.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 66.

ningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet

i användningen med motsvarande vara,

ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och

saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av

frukter eller bär.

Vad om ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda

stadgats skall jämväl gälla om motsvarande benämningar på främmande

språk.

§ 2-

I fall, där jämlikt § 1 användandet av viss benämning å vara är

förbjudet, må ej heller å varan eller å dess förvaringskärl, omslag eller

dylikt eller å anslag eller skylt, som hör till varan, finnas anbragt bild

eller teckning, varigenom åt varan kan givas sken av att utgöra vara,

som genom sagda benämning utmärkes.

§ 3.

Vad i § 1 stadgas utgöre ej hinder för att vara, som är avsedd att

utgöra ersättning för annan vara med någon i § 1 angiven benämning,

hålles till salu eller försäljes under beteckning, vari sagda benämning

ingår, under förutsättning att varans egenskap av ersättningsmedel

uppenbart framgår av den använda beteckningen.

§ 4.

Saluhåller eller försäljer någon vara under benämning, som enligt

vad ovan är stadgat ej må vid varans saluhållande eller försäljning användas,

eller bryter någon mot det i § 2 stadgade förbud, varde, där

han haft eller bort hava vetskap om varans verkliga beskaffenhet, dömd

till böter från och med 50 till och med 1,000 kronor, där ej förseelsen

enligt allmän lag bör beläggas med strängare straff.

Lag samma vare, där någon vid saluhållande eller försäljning av

vara, som i § 3 avses, uraktlåter att, på sätt i nämnda paragraf är stadgat,

angiva varans egenskap av ersättningsmedel.

§ 5.

För förseelse mot denna förordning vare, där den med husbondes

vetskap begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,

husbonden ansvarig liksom vore förseelsen begången av honom själv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlutande Nr 6(i. 3

§ G.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse mot

denna förordning, fortsätter samma förseelse, skall, när lian varder

därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning delsdvits fällas till

särskilt ansvar.

§ 7.

Hälsovårdsnämnd eller, där sådan icke finnes, kommunalnämnd

åligger att ägna synnerlig uppmärksamhet däråt, att förseelser mot denna

förordning varda angivna till åtal.

§ 8.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle hälften åklagaren

och hälften den kommun, inom vilken förseelsen blivit begången.

Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän lag.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1917.

Vid 3 § har utskottet velat erinra om följande. Enligt 2 § i de sakkunnigas

i propositionen intagna förslag skulle bl. a. vara, i vars beteckning

någon i 1 § angiven benämning inginge på sådant sätt att

därmed antyddes likhet i användning med den vara, vars benämning användes,

anses saluhållen eller försåld under sistnämnda benämning. Såsom

å sid. 11 och 12 i propositionen omförmäles, hade från flera håll riktats

en skarp kritik mot förslaget i denna del, och hade Kungl. Maj :t funnit

dylikt stadgande icke böra ingå i författningen. På anförda skäl hade

emellertid Kungl. Maj:t i 3 § inarbetat bestämmelser, att vara finge hållas

till salu eller försäljas under beteckning, vari i 1 § angiven benämning

inginge, under förutsättning, att varans egenskap av ersättningsmedel

uppenbart framginge av den använda beteckningen. Härmed torde jämväl

hava avsetts, att etikett å vara, som finnes förpackad vid tiden för

författningens ikraftträdande, kan kompletteras •— givetvis dock på ett

i ögonen fallande sätt — till överensstämmelse med den i 3 § uppställda

fordringen. Det synes emellertid utskottet, som om detta icke fullt tydligt

framginge av formuleringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 66.

Vid 8 § har utskottet ansett önskvärt, att angivare icke tillerkännes

bötesmedel, samt att åklagares andel begränsas till en tredjedel av

böterna.

På grund av vad sålunda anförts, far utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anmäla,

l:o) att riksdagen ansett önskvärt, att 3 och 8 §§

omarbetas på sätt ovan anförts; och

2:o) att riksdagen i övrigt icke funnit något att

erinra mot den föreslagna förordningen.

Stockholm den 5 juni 1917.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående förhud i vissa fall mot användande av vilseledande varubet s. 6 i texten