Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 § i lagen om servitut den 14 juni 1907.

1917-06-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:68, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 § i lagen om servitut den 14 juni 1907.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

I

Nr 68.

Ankom till riksdagen» kansli den 9 juni 1917 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 §

i lagen om servitut den 14 juni 1907.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Gezelius*, Stärner, Alexanderson,

greve Spens, Dahl*, von Sydow*, Tisell* Klefbeck*, Schotte*, Lindqvist i Stockholm*,

Pettersson i Bjälbo*, Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro, Karlsson

i Fjäl* och Borg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 39, har herr Molin i Dombäcksmark hemställt,

»1) att riksdagen för sin del ville besluta följande ändrade lydelse

av 1 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut:

Lägges å fastighet besvär eller last till förmån för annan fastighet

eller ock för gruva såsom angående väg, vattens ledning eller uppdämning,

ledning för överförande av kraft, leverans av elektrisk energi,

skogsfång, mulbete, kvarnrättigheter och fri mäld, torv-, ler- eller grustäkt,

utsikt eller fönster, må till säkerhet för beståndet av detta servitut

meddelas inteckning under de villkor och i den ordning särskilt

är stadgat, eller att,

2) därest riksdagen ej ansåge sig kunna bifalla punkt 1 i befintligt

skick, eller för sin del antaga särskild lag, genom vilken de i

motionen framförda önskemålen bleve beaktade, riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t redan till nästa

års riksdag, med eller utan sammanhang med vattenrättslagstiftningen

i övrigt, framlägga lagförslag rörande inteckning för rätt till elektrisk

kraft, kvarnrättigheter och fri mäld.»

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 53 käft. (Nr 68.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

Motionärens

motivering.

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört

följande:

»Enligt köpeavhandling den 28 april 1915 med därtill den 1 juni

samma år gjort tillägg försålde Dombäcksmarks byamän till Gideå &

Husums Aktiebolag ett dem tillhörigt vattenområde i Gide älv. Uti

köpeavhandlingen förband sig bolaget bland annat att tillförsäkra byamännen

rätt för all framtid att utan avgift förmala den å byamännens

hemman producerade säden vid någondera av bolagets kvarnar i Husum

eller Gideå, och förband sig bolaget att antingen hålla någondera av

dessa kvarnar i gång eller också bekosta förmalning å annan närmaste

kvarn. Med bolagets medgivande sökte byamännen inteckning för bland

annat kvarnrättigheternas bestående uti bolaget tillhöriga hemmanen

Gideåbacka och Dombäck, men Själevads och Arnes domsagas häradsrätt

avslog den 25 november 1915 framställningen, enär rättigheterna

i fråga enligt gällande lag icke kunde bli föremål för inteckning, om

kvarnarna ifråga ej vore belägna å Gideåbacka eller Dombäcks hemman.

Emot detta häradsrättens beslut anförde byamännen besvär hos

Svea hovrätt, som i utslag den 25 februari 1916 stadfäste häradsrättens

beslut.

Någon fullföljd till högsta domstolen ansågs därefter ej böra göras.

Uti kontrakt den 14 december 1916 försålde Gidböle byamän

likaledes till Gideå & Husums aktiebolag ett byamännen tillhörigt

vattenområde i Gideälven, varvid bolaget förband sig att för all framtid

utan avgift förmala den å byamännens hemman producerade säden intill

viss maximimängd vid förut omnämnda kvarnar eller också bekosta förmalning

å annan närmaste kvarn. Aven på flera andra ställen uppe i

Norrland ha liknande villkor stipulerats i sammanhang med vattenförsäljningar,

så att de här omnämnda exemplen ingalunda äro enstaka i

sitt slag.

Då rättigheterna tvivelsutan äro av stort värde för vattenrättssäljarna

och utgöra eu avsevärd andel i köpeskillingen, hava säljarna genom

intecknings- och servitutslagarnas brister, så att säga, prisgivits. Helt

naturligt är det av stort intresse för säljarna att genom inteckning för

framtiden få rättigheterna säkrade. Som lagarna nu äro, stå säljarna

där rättslösa. Att så skall fortfara för all framtid, torde icke kunna

förutsättas, sedan riksdagens uppmärksamhet fästs på saken.

Vad här gäller om kvarnrättigheter, gäller i lika och högre grad

om de rättigheter till fri elektrisk energi, som säljare numera allmänt

förbehålla vid vattenfallsaftarer.

Vid fjolårets riksdag hemställde jag, att riksdagen för sin del ville

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

3

besluta sådan ändring uti § 1 i lagen den 14 juni 1907 om servitut,

att utfästelser om leverans av elektrisk energi vederbörligen skulle kunna

bli fö remål för inteckning. Motiveringen till min motion återfinnes i

lagutskottets utlåtande nr 16. Lagutskottet avstyrkte motionen. Dock

ville utskottet giva uttryck åt sin förhoppning att, därest resultat av

vattenrättslagstiftningskomrnitténs arbete i dess helhet icke kunde

redan för 1917 års riksdag framläggas, Kungl. Maj:t dock skulle, om

sådant befunnes möjligt, till särskild omprövning för riksdagen framlägga

lagförslag rörande inteckning för rätt till elektrisk kraft.

Vid ärendets behandling i andra kammaren tillät jag mig efter eu

längre motivering yrka bifall till min motion, som efter någon debatt

dock avslogs.»

I sitt utlåtande över den i motionen omförmälta, av samme motionär

vid 1916 års riksdag väckta motionen om viss ändring i 1 § av

lagen om servitut den 14 juni 1907 anförde 1916 års lagutskott:

»I skrivelse den 28 mars 1907 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

ville låta föranstalta om utredning, på vilket sätt betryggande garantier

för kontraktsenligt åtnjutande av elektrisk energi måtte kunna genom

lagstiftning eller eljest beredas avnämare av sådan energi, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

1 motiveringen framhölls, att rätten till leverans av elektrisk kraft enligt

gällande svensk rätt otvivelaktigt icke vore av den art, att inteckning

därför kunde fastställas i leverantörens fastighet.

Vid 1909 års riksdag hemställdes uti en i andra kammaren väckt

motion, att Kungl. Maj:t ville utarbeta och förelägga riksdagen förslag

till sådan ändring av inteckningsförordningen, att avtal om rätt till

elektrisk ström från fastighet med vattenfall skulle kunna inteckna^ i

fastigheten, och åberopades till stöd härför, att dylik rätt ej kunde

hänföras till någon av de rättigheter, för vilkas säkerhet inteckningsförordningen

medgiver fastställande av inteckning, ehuru jämväl innehavare

av dylik rättighet, som i likhet med de flesta av de rättigheter,

för vilka inteckning vore medgiven, innebure ett utnyttjande på visst

sätt av fast egendom, borde beredas enahanda tillfälle att genom inteckning

trygga rättighetens bestånd för framtiden. Som emellertid

den i motionen avsedda frågan redan vore på Kungl. Maj:ts prövning

beroende, hemställde lagutskottet i sitt utlåtande över motionen, att

densamma icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd, och blev

detta också riksdagens beslut.

Sedan Kungl. Maj:t därefter den 22 juni 1911 uppdragit åt en

Frågans

behandling

vid 1916 års

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 68-

kommitté att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt

åtnjutande av elektrisk kraft m. m. samt framlägga förslag

i ämnet, har samma kommitté den 16 december 1914 till Kungl. Maj:t

överlämnat förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att

trygga rätt till elektrisk kraft- Sagda förslags 9 § innehåller följande

stadgande: ’Den, som i skriftlig handling fått åt sig upplåten rätt att

från station erhålla elektrisk kraft, äge till säkerhet för rättighetens

bestånd erhålla inteckning i den fastighet eller vattenfallsrätt, vartill

stationen hör, i den ordning och under de villkor, förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom stadgar i fråga om inteckning

till säkerhet för avtal angående nyttjanderätt till fast egendom;

dock att inteckning icke må beviljas utan skriftligt medgivande

av fastighetens ägare eller vattenfallsrättens innehavare.

År rätten till elektrisk kraft betingad till förmån för viss fastighet

eller vattenfallsrätt, må inteckning i den fastighet eller vattenfallsrätt,

vartill stationen hör, kunna fastställas i den ordning och under de villkor,

som i nyssnämnda förordning föreskrivas rörande inteckning för servitutsavtal.

’

I sin motivering anför kommittén bland annat: ''Redan nu kan man

hos oss erhålla inteckning för rätt till avkomst av en fastighet såsom

att hämta vatten, sten eller grus m. m. Från en rätt av detta slag

skiljer sig rätten till elektrisk kraft därigenom, att det för dennas framställande

fordras, utöver vad som finnes på fastigheten, även ett större

eller mindre mått av mänsklig verksamhet. Härutinnan är den elektriska

kraften dock i viss mån likställd med undantagsförmåner, för vilka

hos oss inteckning kan meddelas. Sådana förmåner bestå ofta av lantmannaprodukter,

och för att framställa dem erfordras i regel mänskligt

arbete. Att möjliggöra inteckning i eu fastighet till säkerhet för rätt

till elektrisk kraft, åtminstone då den framalstras av något, som finnes

å fastigheten, torde för den skull icke böra möta någon betänklighet

utan fastmer vara en följdriktig utveckling av gällande rättsregler.

Finnes å en fastighet anläggning, varigenom till fastigheten hörande

vattenkraft förvandlas till elektrisk kraft, synes kommittén möjlighet

alltså böra beredas att erhålla inteckning i fastigheten till betryggande

av avtal om bekommande av kraft från anläggningen. År avtalet om

rätt till elektrisk kraft så avfattat, att kraften är betingad till förmån

för viss fastighet, bör inteckning kunna meddelas såsom för servitut.’

På sätt motionären erinrar hava, enligt vad utgången i flera rättsfall

giver vid handen, domstolarna icke ansett sig kunna för rätt till

leverans av elektrisk kraft meddela inteckning i leverantörens fastighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

5

Kommittén har jämväl utgått från att sådan rätt är av annan art än

de rättigheter, därför i gällande lag inteckning är medgiven, samt att

för berörda rättighet i följd härav måste skapas en ny inteckningsrätt,

i vissa fall i form av nyttjanderätts-, i andra av servitutsinteckning.

Förevarande motion synes utskottet vara ett uttryck för den berättigade

önskan på många håll i landet, att den verkställda utredningen

måtte inom den närmaste framtiden resultera i framläggandet av

förslag till den utav riksdagen begärda lagstiftningen. Enligt vad utskottet

erfarit är förut omförmälda kommittébetänkande för närvarande

remitterat till vederbörande myndigheter för yttrande. Att i detta

ärendets läge riksdagen skulle för sin del antaga lagförslag i den riktning,

motionären förordat, synes icke utskottet kunna tillrådas. Emellertid

vill utskottet giva uttryck åt sin förhoppning att, därest resultat

av kommitténs lagstiftningsarbete i dess helhet icke kan redan för nästa

års riksdag framläggas, Kungl. Maj:t skall, om sådant finnes möjligt,

till särskild omprövning för riksdagen framlägga lagförslag rörande inteckning

för rätt till elektrisk kraft.»

På grund härav hemställde lagutskottet, att motionen icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna.

1 förevarande motion framföres ånyo önskemålet om inteckningsskydd

åt avtal om leverans för viss fastighets behov av elektrisk kraft.

Såsom av ovanstående framgår, har detta önskemål redan länge varit

föremål för riksdagens livliga anslutning. Med den utsträckning, vari

den elektriska kraften i våra dagar kommer till användning, och med

den ytterligare utveckling, som på förevarande område uppenbarligen

förestår, är det synnerligen angeläget, att frågan snarast möjligt vinner

sin lösning, så att det nuvarande osäkerhetstillståndet upphör.

Att, på sätt motionären i första hand hemställt, riksdagen omedelbart

skall för sin del antaga lag i ämnet, finner väl utskottet icke kunna

förordas, särskilt med hänsyn till lagfrågans ovan omförmälda läge.

Men då en lagstiftning i hela den omfattning, ovan berörda kommittébetänkande

av den 16 december 1914 avser, icke lärer kunna förväntas

bliva genomförd under närmaste framtiden, och då den förhoppning

föregående års lagutskott uttalat, att vid sådant förhållande den här

ifrågavarande lagstiftningsfrågan måtte bliva utbruten och göras till

föremål för särskild proposition redan vid innevarande riksdag, icke gått

i uppfyllelse, finner utskottet sig böra hemställa, att riksdagen genom

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

skrivelse till Kungl. Maj:t fäster uppmärksamheten på angelägenheten av

snarast möjliga lagreglering på detta område.

I fråga om det genom motionen väckta förslaget om åvägabringande

av inteckningsrätt åt innehavare av kvarnrättigheter och rätt till

fri mäld, har utskottet icke kunnat vinna den övertygelsen, att dylika

förmåner äro av beskaffenhet att lämpligen böra bliva föremål för servitutsrätt.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen

snarast möjligt framlägga lagförslag rörande

inteckning för rätt till elektrisk kraft.

Stockholm den 9 juni 1917.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:363 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 § i lagen om servitut den 14 juni 1907. a1 i texten