Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag till dyrtidsunderstöd åt kommunalt anställda barnmorskor.

1917-05-08 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:113, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag till dyrtidsunderstöd åt kommunalt anställda barnmorskor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

‘3

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag till dyrtidsunderstöd

åt kommunalt anställda barnmorskor.

(3:e avd.)

I två till statsutskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren (nr 56) av herr M. Hellberg i Karlstad och

den andra inom andra kammaren (nr 145) av herr I. Vennerström, har

hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag av 150,000 kronor

att förskottsvis utgå under innevarande år såsom dyrtidsunderstöd till

kommunalt anställda barnmorskor med högst 100 kronor till varje, under

förutsättning att av respektive kommun eller enskilda lämnas ett minst

hälften så stort bidrag till samma ändamål.

Beträffande vad motionärerna till stöd för sin framställning anfört,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

På därom i vederbörlig ordning gjord framställning hava statskontoret

och medicinalstyrelsen i ärendet avgivit särskilda yttranden, vilka

bifogas detta utlåtande (bil. A och B.).

På grund av en vid innevarande års riksdag väckt, till lagutskottet

remitterad motion (nr 177/2), vari hemställts om förhöjning av barnmorskornas

minimilön, hade lagutskottet i sitt utlåtande nr 31 anfört bland

annat, att utskottet funnit betänkligheter vid att allenast i anledning av den

väckta motionen inlåta sig på förslag till en definitiv lönereglering, på

grund varav och då frågan om barnmorskornas minimilön redan år 1914

väckts hos Kungl. Maj:t samt den i anledning därav igångsatta objektiva

utredningen kunde antagas vara inom en ej allt för lång tid avslutad, utskottet

föreslagit riksdagen, att den till barnmorskorna utgående kontanta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

IT tskottets

Yttrande.

lönen, som enligt lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet

i fråga om anställande av barnmorska hittills i regel skolat utgå med ett

belopp av minst 300 kronor årligen — eventuell ersättning för bostad och

bränsle däri ej inbegripen — måtte höjas till minst 400 kronor. Beträffande

tiden, från vilken detta provisoriska lönetillägg skulle gälla, hade

det, enligt utskottets förmenande, onekligen varit önskvärt, om det kunnat

beviljas retroaktivt från och med den 1 januari 1917 eller åtminstone

från den 1 juli samma år. Med hänsyn emellertid till, att kommunerna

redan bestämt sina budgeter för år 1917, hade utskottet ej tilltrott sig

kunna förorda, att den av den föreslagna löneförhöjningen föranledda ändringen

i ovanberörda lag trädde i kraft förrän den 1 januari 1918. Lagutskottets

i ärendet gjorda hemställan har av riksdagen bifallits.

De nu till behandling föreliggande motionerna avse att bereda de

kommunalt anställda barnmorskorna dyrtidsunderstöd under innevarande

år. Häremot kan givetvis den invändningen göras, att, då kommunerna

för närvarande bestrida barnmorskornas avlöning, tillgodoseendet av de behov,

som dyrtiden medfört, jämväl bör tillkomma dessa. Av liknande skäl,

som föranlett riksdagen att under nu rådande kristid ingripa på områden,

som eljest bort vara föremål för enbart kommunernas omsorg, vill det

emellertid synas utskottet, som om det vore statens plikt att jämväl vidtaga

åtgärder för åstadkommande av förbättring i barnmorskornas betryckta

läge. Utan särskilt statsanslag torde ej heller någon förbättring

av barnmorskornas avlöningsförmåner innevarande år i någon större omfattning

bliva genomförd.

På sätt motionärerna föreslagit, bör givetvis såsom villkor för ett eventuellt

statsbidrag uppställas förpliktelse för kommunerna att jämväl lämna

bidrag till ifrågavarande ändamål, och detta så mycket hellre som kommunen

bäst har kännedom om sina barnmorskors ekonomiska villkor samt

om och i vad mån dessa påkalla hjälp från det allmännas sida. Däremot

synes det, ur synpunkten av nödig garanti för att understödet verkligen

är av behovet påkallat, icke lämpligt att, såsom av motionärerna föreslagits,

jämväl av enskilda lämnat bidrag må kunna läggas till grund för erhållande

av statsunderstöd, utan lärer vederbörande kommun även beträffande

sådant bidrag böra gent emot statsverket stå såsom understödsgivare.

Att statsbidraget bestämmes att utgå med två tredjedelar av hela

understödet under förutsättning, att den återstående tredjedelen tillskjutes

av kommun samt att statsbidragets maximibelopp fastställes till 100 kronor,

synes utskottet lämpligt.

I fråga om den inkomstgräns, vid vars överskridande statsbidrag ej må

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

5

utgå, har utskottet ansett, att barnmorska, som enligt under år 1917 verkställd

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjutit inkomst till

högre belopp än 700 kronor, icke bör komma i åtnjutande av statsbidrag.

Högsta understöd eller 150 kronor skall alltså tillkomma barnmorska med

inkomst ej överstigande 550 kronor; om inkomsten överskrider detta belopp,

skall understödet begränsas så, att inkomsten jämte understödet högst

utgör 700 kronor.

Beträffande de gifta barnmorskorna kunde det visserligen ifrågasättas,

huruvida icke särskilda bestämmelser borde gälla för dessa, men då kommun,

såsom ovan antytts, icke torde komma att bevilja de barnmorskor

understöd, som genom äktenskap äro i sådan ekonomisk ställning, att dylikt

icke bör ifrågakomma, har utskottet icke ansett detta vara erforderligt.

Med hänsyn till den begränsning i statsbidragets utgående, som utskottet

förordat, synes det av motionärerna för ifrågavarande ändamål

föreslagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till 100,000 kronor. För vinnande

av enhetlighet i beteckningen av de av den rådande kristiden föranledda

anslag till ändamål likartade med det föreliggande lärer i den av

motionärerna föreslagna rubriken å nu förevarande anslag uttrycket »dvrtidsunderstöd»

lämpligen böra utbytas mot »krigstidshjälp».

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av herrar Hellbergs och

Vennerströms förevarande motioner må på extra stat för

år 1918 under sjätte huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag

å 100,000 kronor till beredande för år 1917,

enligt grunder som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas,

av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor

med högst 100 kronor till varje under förutsättning,

att av vederbörande kommun lämnas bidrag

till belopp av minst hälften av statsbidraget; med rätt

för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

anslaget.

Stockholm den 8 maj 1917.

På utskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 112.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan Ni i skrivelse den 13 innevarande månad hos vederbörande ledamot av

statsrådet anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till statskontoret att

skyndsamt avgiva yttrande över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren (nr 56) och den andra inom andra kammaren (nr 145) angående dyrtidsunderstöd

till kommunalt anställda barnmorskor, har statskontoret anbefallts avgiva

och till Eder överlämna det begärda yttrandet; och får kungl. statskontoret, jämte bifogande

av remissakten, härmed anföra följande.

Tillgodoseendet av de behov, som dyrtiden medför för de kommunalt anställda

barnmorskorna, synes knappast kunna tillkomma annan än dem, som bestrida deras

avlöning. För närvarande åligger denna omsorg ensamt kommunerna. Fördenskull

lärer väl anvisande från statens sida av dyrtidstillägg till ifrågavarande löner, innan

ännu visshet vunnits, huruvida statsverket över huvud taget bör lämna bidrag till

barnmorskornas avlöning, svårligen kunna ske. Härtill kommer att på den korta tid,

som stått till buds för ärendets behandling, någon utredning rörande de ekonomiska

konsekvenserna av ett statsbidrag i förevarande hänseende icke kunnat verkställas.

Kungl. statskontoret ser sig därför förhindrat att till det i ovanberörda motioner

framlagda förslag tillstyrka bifall.

Stockholm den 20 april 1917.

Per Södermark. Carl Peyron.

Erik Lindblad.

Till KONUNGEN.

Bilaga B.

Genom beslut den 16 april 1917 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen

att skyndsamt avgiva och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med av riksdagens

statsutskott begärt yttrande över två likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren (nr 56) och den andra inom andra kammaren (nr 145) angående

dyrtidsunderstöd till kommunalt anställda barnmorskor.

Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.

Barnmorskeförbundets till Eders Kungl. Maj:t den 29 september 1914 ingivna

underdåniga framställning om barnmorskornas minimilön till femhundra (500) kronor

årligen jämte fritt husrum och fri vedbrand samt två ålderstillägg på 50 kronor vartdera

remitterades till medicinalstyrelsen deri 20 oktober 1914. Vid utredningen av

ärendet befanns lämpligt att i viss mån sammanföra det med annat närstående ärende.

I nådigt brev den 30 oktober 1914 anbefalldes nämligen medicinalstyrelsen att med

anledning av riksdagens skrivelse den 26 augusti samma år angående åtgärder för beredande

av bättre vård i vissa fall åt barnsängskvinnor jämte nyfödda barn anställa

utredning om hithörande förhållanden. I den undersökning, som på grund härav

igångsattes och varvid styrelsen enligt nådigt bemyndigande biträddes av fyra sakkunniga,

ansågs då lämpligt att införliva den förberedande utredningen av förenämnda

fråga om höjning av barnmorskornas löner. I anledning härav upptogos i de frågeformulär,

som utsändes till samtliga barnmorskor i riket med undantag av de i Stockholm

samt vid förlossningshem anställda, även förfrågan om barnmorskornas löneförhållanden

samt om en del med förlossningen hos mindre bemedlade eller fattiga barnsängskvinnor

förknippade omständigheter, exempelvis årliga antalet sådana förlossnin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

7

gar, betalningsförhallanden vid sådana med mera. Svar å frågeformulären hava inkommit

från 2,011 kommunalt anställda barnmorskor.

Det statistiska bearbetandet av detta material, vilket bearbetande skett av särskild

tillkallad sakkunnig statistiker, har först i dagarna blivit avslutat.

.Utredningen, som avser år 1914, om de kommunalt anställda barnmorskornas

löneförhållanden ger vid banden, att av de 2,011 barnmorskorna ha va 889 eller 44,2 %

endast kontant årslön, 378 eller 18,8 % såväl kontant årslön som kontant ersättning

för naturaförmåner, 598 eller 29,7 % även vissa naturaförmåner såsom fri bostad, ved

m. m. samt 146 eller 7,3 % utom kontant årslön och vissa naturaförmåner även kontant

ersättning för andra dylika förmåner.

En jämförelse mellan löneförhållandena år 1914 (se bifogad tabell I) och år

1912 (de i motionerna anförda) visar, att en förbättring visserligen ägt rum i barnmorskornas

löneförhållanden, men att ungefär tre fjärdedelar av de kommunalt anställda

barnmorskorna komma icke upp till en fast inkomst av 500 kronor per år och

att år 1914 jämfört med år 1912 ett betydligt mindre antal har fri bostad och ved.

Att förhållandena icke nämnvärt förbättrats efter år 1914 framgår av en mindre

statistik från innevarande år, uppgjord av legitimerade läkaren F. E. Berglund och

refererande sig till de de i februari 1917 å södra barnbördshuset i Stockholm repeterande

barnmorskorna. Enligt denna statistik (se bifogad tabell II) utgör lönen i medeltal

445 kronor.

Då den inkomst av avgiften vid förlossning, som en kommunalt anställd barnmorska

kan påräkna, sällan torde överstiga 175 å 200 kronor samt då endast ett

mindre tal (29,7 %) har fri bostad, ved m. m., torde det vara uppenbart, att en stor

del av barnmorskekåren måste leva på en inkomst under existensminimum.

En av överläraren vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm, professorn

E. Alin^oeh legitimerade läkaren Berglund gjord undersökning över levnadsomkostnaderna

år 1913 för barnmorskorna från skilda delar av landet (se tidskriften »Jordemodern»,

käft. 1 år 1915) ger vid handen, att kostnaden för kosthåll per dag i medeltal

uppgår till 71 öre.

De oerhört stegrade levnadsomkostnaderna samt ökningen av de av yrket betingade

utgifterna, såsom för bomull, antiseptica, nödig tvätt och skurbjälp, hava

i hög grad ökat svårigheterna för barnmorskorna att undvika skuldsättning. Barnmorskeförbundet

har därför den 1 mars 1917 ingivit en förnyad framställning till

Eders Kungl. Maj:t med anhållan om en till 800 kronor ökad minimilön jämte fritt

husrum och fri vedbrand samt två ålderstillägg å 100 kronor vartdera.

En avsevärd förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas levnadsomständigheter

torde otvivelaktigt vara av behovet påkallad. Utan bidrag genom särskilt

statsanslag torde vidare en sådan förbättring icke kunna tänkas genomförd. I

avvaktan på det slutliga ordnandet av barnmorskornas lönefråga synes ett dyrtidstillägg

vara väl motiverat. Det föreslagna maximibeloppet å 100 kronor för statsbidraget

samt därmed förenat villkor av kommunalt eller enskilt bidrag å minst hälften

så stort belopp som statsanslaget finner medicinalstyrelsen lämpliga och skäliga.

Medicinalstyrelsen fär för den skull tillstyrka bifall till här ifrågavarande motioner.

Stockholm den 24 april 1917.

Underdånigst

B. Bakre.

F. Block.

A. E. Baslman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Tabell I.

Jämförande översikt av barnmorskornas löneförmåner åren 1912 och 1914.

Löneförmåner

1912

1914

under 200 kronor...............

............... 64 (17)

38 (3)

200—299

»

............... 137 (56)

98 (18)

300-399

>/ ................

............... 819 (696)

447 (239)

400—499

» ................

.............. 783 (315)

906 (243)

500—599

» ................

............... 214 (62)

357 (74)

600—699

» ...............

.............. 73 (11

124 (13)

700—799

» ...............

...............1

27 (5)

800-899

» ...............

.............. 17 -

11 (1)

900-999

» ...............

.......... 1

3 (2)

2,107 (1,157)

2.011 (598)

Anm. Siffrorna inom parentes avse antalet barnmorskor med naturaförmåner.

Tabell IT

De i februari 1917 å södra barnbördshuset repeterande barnmorskorna, med utlämnande

av två enskilt praktiserande utan kommunal anställning, hava »deklarerat»

följande inkomster, varvid naturaförmånerna beräknats till 100 kronor för bostad och

50 kronor för ved.

Nr

Lön

Natura

Praktik

Summa

Antal födda.

1

350

150

300

800

65

(60—7

2

400

150

175

725

29

3

300

100

175

575

29

4

900

150

300

1,350

50

5

400

150

50

600

16

6

400

150

170

720

35

(30—4

7

360

200

400

960

no

8

300

50

50

400

15

9

675

—

75

750

18

10

400

—

90

490

32

11

325

—

150

475

20

12

500

150

200

850

54

13

550

175

200

925

44

14

500

—

100

600

35

15

450

150

200

800

50

16

300

100

170

570

81

17

300

135

200

635

49

18

450

150

150

750

20

19

600

150

300

1.050

49

Summa 8.460 2,110 3,455 14,025

Medeltal 445 111 182 738

Alltså: Totalinkomst............................. 738

Avgår för natura ..................... 150

Återstår 588

801

42

F. Berglund.

Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.