Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar med särskild yrkesutbildning att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöringstid.

1917-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar med särskild yrkesutbildning att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöringstid.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

17

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1917 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre grad vid statens

järnvägar med särskild yrkesutbildning att i avlöningshänseende

tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöringstid.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling

överlämnad proposition, nr 271, har Kungl. Maj:t under åberopande

av propositionen bilagdt utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen att antaga en övergångsbestämmelse

till gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

statens järnvägar av följande lydelse:

»Lokomotivreparatör, elektrisk reparatör, signalreparatör, vagnreparatör,

elektrisk underreparatör, signalunderreparatör eller maskinskötare

å ångfärja, vilken före den 1 januari 1916 varit anställd i ordinarie

tjänst vid statens järnvägar och tillika från tidpunkt före nämnda den

1 januari 1916 och intill skedd befordran till innehavande befattning

på ett stadigvarande sätt med full yrkesutbildning såsom reparatör,

underreparatör eller maskinskötare å ångfärja fullgjort sådan tjänstgöring,

som numera åligger motsvarande ordinarie befattningshavare,

må, ifråga om begynnelsearvode samt avlöningsförhöjning i innehavande

befattning, tillgodoräkna sig hela den tid han såsom ordinarie tjänsteman

före befordringen stadigvarande bestritt sådan särskild tjänstgöring,

som nyss är nämnd.

Vad ovan stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ledningsreparatör, som före den 1 januari 1917 varit anställd i ordinarie

befattning vid statens järnvägar)).

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 63 höft. (Nr 142—144.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Utskottets

yttrande.

Förslaget att ifrågavarande tjänstemän skola i avseende å begynnelseavlöning

samt avlöningsförhöjning i omhandlade befattningar få tillgodoräkna

sig hela den tid, de såsom ordinarie tjänstemän före befordringen

till befattningarna ifråga stadigvarande bestritt tjänstgöring av

enahanda art, som de efter befordringen haft att fullgöra, ansluter sigill

de principer, som vid vissa föregående tillfällen kommit till användning

i samband med genomförande av löneregleringar vid statens järnvägar.

Mot tillämpande av motsvarande grundsats i nu förevarande fall

har anmärkts, att de lokomotivreparatörer m. fl. ifrågavarande befattningshavare,

vilka icke varit ordinarie vid befordran till de omhandlade

tjänsterna, skulle komma i sämre ställning än de med propositionen avsedda

befattningshavarna. Med anledning härav vill utskottet framhålla,

att frågan om bestämmandet av avlöningsförmånerna för den från extra

anställning övergångna personalen i nu förevarande befattningar givetvis

kommer att bliva föremål för prövning av 1915 års lönekommission i

samband med den allmänna utredningen beträffande principerna för

tillgodoräknandet i avlöningshänseende av extra tjänstgöring vid statens

järnvägar efter övergång till ordinarie stat. Utskottet har fördenskull

icke kunnat tillmäta den berörda anmärkningen någon avgörande betydelse

för frågans behandling.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må antaga en övergångsbestämmelse

till gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

statens järnvägar av följande lydelse:

»Lokomotivreparatör, elektrisk reparatör, signalreparatör,

vagnreparatör, elektrisk underreparatör, signalunderreparatör

eller maskinskötare å ångfärja, vilken

före den 1 januari 1916 varit anställd i ordinarie tjänst vid

statens järnvägar och tillika från tidpunkt före nämnda

den 1 januari 1916 och intill skedd befordran till innehavande

befattning på ett stadigvarande sätt med full

yrkesutbildning såsom reparatör, underreparatör eller

• maskinskötare å ångfärja fullgjort sådan tjänstgöring,

som numera åligger motsvarande ordinarie befattningshavare,

må, ifråga om begynnelsearvode samt

avlöningsförhöjning i innehavande befattning, tillgodoräkna

sig hela den tid han såsom ordinarie tjänsteman

före befordringen stadigvarande bestritt sådan särskild

tjänstgöring, som nyss är nämnd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

19

Vad ovan stadgats skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ledningsreparatör, som före den

1 januari 1917 varit anställd i ordinarie befattning

vid statens järnvägar.»

Stockholm den 15 maj 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 142.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar med särskild yrkesu a1 i texten