Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vädd motion om skrivelse till Knngl. Maj:t angående reglering i visst syfte av lönerna för de löntagare, vilkas avlöning är beroende av riksdagens beslut.

1917-02-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:15, Utlåtande, i anledning av vädd motion om skrivelse till Knngl. Maj:t angående reglering i visst syfte av lönerna för de löntagare, vilkas avlöning är beroende av riksdagens beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1917 kl. 2 e. ni.

Utlåtande, i anledning av vädd motion om skrivelse till Knngl.

Maj:t angående reglering i visst syfte av lönerna för

de löntagare, vilkas avlöning är beroende av riksdagens

beslut. (3:e avel.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion, nr 5, har herr W. Hellberg i Ljungskile hemställt, att riksdagen

ville begära, det täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt föranstalta

om utredning och framlägga förslag till lönereglering för

samtliga de lönetagare, vilkas avlöning är beroende av riksdagens

beslut, i syfte av lönernas utgående enligt markegångspris eller annan

beräkning, som medför, att de årligen komma att stå i direkt förhållande

till de aktuella livsmedelsprisen.

Beträffande de skäl, motionären till stöd för sin framställning

anfört, hänvisas till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat, har statskontoret i framställning

till Kungl. Maj :t den 10 november 1916 om vidtagande av lämpliga

åtgärder för beredande av en mot den allmänna prisstegringen svarande

förhöjning i de till statskontorets tjänstemän av andra och

första lönegraden, amanuenser, kvinnliga biträden och vaktmästare

utgående avlöningarna framlagt förslag i enahanda riktning, som av

motionären antytts. Statskontoret har härvid anfört bl. a. följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 15 höft. (Nr 15). 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Då det no gäller att bedöma, huru stor löneförbättring som av prisnivån betingas,

vill statskontoret framhålla, att man numera äger tillgång till omfattande

officiella utredningar angående hithörande förhållanden. Dessa utredningar, som

påbörjats av kommerskollegium och fortsatts av socialstyrelsen, hava på senare

tiden gjorts alltmera omfattande och torde komma att än ytterligare fullkomnas.

Statskontoret hänvisar i detta hänseende till de av socialstyrelsen utgivna »Sociala

meddelanden» och särskilt till den i årgången 1916 å sid. 1,094 intagna tabellen

över livsmedelspriser å olika orter i riket 1905—augusti 1916 ävensom det förslag

till anordnandet av regelbundet återkommande levnadskostnadsundersökningar och

dyrortsgrupperingar, som är infört å sid. 996 och följande.

Det synes, som om man skulle kunna tillgodogöra sig det sålunda samlade

statistiska materialet för lösning av de med nu föreliggande fråga förenade svårigheter;

och statskontoret vill ifrågasätta, om icke saken skulle kunna ordnas på

ungefär följande sätt:

Utan rubbning av den för ordinarie befattningshavare gällande staten beviljas

konjunkturtillägg till de ordinarie lönerna att utgå efter varje års slut från ett å

vederbörlig huvudtitel uppfört anslag. Detta anslag bör, liksom anslaget till ålderstillägg,

hava förslagsanslags natur. Socialstyrelsen erhåller i uppdrag att så fort

som möjligt efter varje års utgång utföra erforderliga beräkningar rörande den index,

som må angiva årets prisnivå i jämförelse med prisnivån för det år, vars ekonomiska

förhållanden kunna anses ligga till grund för nu gällande löner, förslagsvis

1906 vad statskontoret vidkommer, varefter löneårets index fastställes av en för ändamålet

tillsatt nämnd eller eventuellt av riksdagen efter proposition av Eders Kungl.

Maj:t. Genom denna index bestämmes, huru stora lönetillägg, i procent räknat,

böra utgå. Tilläggen utanordnas från förenämnda förslagsanslag och utbetalas till

dem, som under året uppburit de ordinarie lönerna eller delar därav.

För att förebygga missuppfattning vill statskontoret påpeka, att statskontorets

förslag uteslutande är avsett att bevara penninglönens köpkraft. Därutöver har i

tidnings- och tidskriftsartiklar, behandlande eller berörande lönesystem efter den

gamla markegångsprincipen i moderniserad form, framhållits nödvändigheten av att

löntagarna jämsides med andra samhällsklasser kunna få sin levnadsstandard höjd.

Utan att förneka det berättigade i denna synpunkt, vill dock statskontoret anmärka,

att denna fråga torde vara av alltför invecklad och svårutredd natur för att kunna beaktas

i ett avlöningssystem, avsett att verka automatiskt, varför statskontoret anser,

att för sådana frågor de efter längre eller kortare tidsperioder återkommande kommittéutredningarna

icke kunna undvaras.

Vad beträffar omfattningen av det av statskontoret här ovan förordade avlöningssystemets

tillämplighet, finnes ur rättvisans synpunkt ingen anledning att inskränka

densamma till vissa tjänstegrader eller till ett visst ämbetsverk. Det torde

dock icke kunna anses åligga eller tillkomma statskontoret att på grund av den

ansökan, som nu föreligger, framkomma med förslag annat än i avseende på detta

ämbetsverks egna tjänstinnehavare. Dessutom lärer ur praktisk synpunkt — åtminstone

om bestämmandet av tilläggsprocenten skall göras av eu nämnd efter för alla lika

grunder och icke av statsmakterna själva — systemet endast kunna tillämpas på

befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen till

siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, således dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lo.

på samtliga å statskontorets ordinarie stat upptagna tjänstebefattningar, dels på

den extra förste revisor och det extra kvinnliga biträde, till vilka riksdagen enligt

skrivelse den 11 april 191G (nr 69) beviljat extra anslag, men torde däremot icke

kunna användas i fråga om av statskontoret bestämda arvoden och gratifikationer.

Med avseende å det avlöningssystem, som statskontoret förordat för ordinarie

tjänstinnehavare och vars konturer statskontoret i det föregående i korthet antytt,

erfordras naturligtvis utredning av sakkunniga personer för fastställande av den

prisnivå, från vilken man har att utgå såsom svarande mot nu gällande lönestat,

och för approximativ beräkning av det belopp, varmed förslagsanslaget till lönetillägg

bör första gången i riksstaten uppföras, samt för utarbetande av förslagets

detaljer i övrigt. Då emellertid eu sådan utredning icke lärer kunna medhinnas

så tidigt, att ett på densamma grundat förslag kan framläggas för nästa års riksdag,

synes å 1918 års riksstat anslag till extra lönetillägg böra hos riksdagen utverkas

för de statskontorets tjänstemän och betjänte, vilkas avlöning blivit av Eders Kungl.

Maj:t och riksdagen till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade

grunder.

Statskontorets framställning har för yttrande remitterats till

löneregleringskommittén.

Då förevarande fråga sålunda är föremål för Kungl. Maj :ts prövning,

får utskottet hemställa,

att herr Hellbergs berörda motion icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 februari 1917.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Smärta, S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,

H. H. K. Ericson, J. Nilsson, C. G. Ekman, 0. Bergqvist, I. E. G. Svensson,

A. Pers, J. L. Widell, F. Berglund och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén i Malmö, C. Persson

i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, N. A. Nilsson i Kabbarp,

A. Wiklund, A. Anderson i Råstock, J. Erlansson, E. F. Hellberg i Lycksele,

K. A. Tengdahl och S. Bengtsson i Norup.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.