Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder ävensom i ämnet väckta motioner.
1917-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1917:164, Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
19
Nr 164.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1917 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner
gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning
å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder
ävensom i ämnet väckta motioner. (4:e avd.)
Allmänna järnvägslånefonden.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
om statsverkets tillstånd ocli behov har Kung! Maj:t under titel »utgifter
för kapitalökning, statens utlåningsfonder», punkt 43, föreslagit
riksdagen att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten
för år 1918 upptaga ett belopp, att utgå av lånemedel, av 1,500,000
kronor.
Under åberopande av vad det vid statsverkspropositionen under rubrik
»utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över
eivilärenden för den 13 januari 1917 (sid. 240) i ärendet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden
i riksstaten för år 1918 upptaga ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
2. Fonden för bibanor i vissa delar av riket.
2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen vidare föreslagit
riksdagen att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
av bibanor i vissa delar av riket i riksstaten för år 1918 upptaga ett
belopp, att utgå av lånemedel, av 2,000,000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
Utskottets
yttrande.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det ovan
åberopade statsrådsprotokollet sid. 240—241.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft tvenne
till utskottet hänvisade motioner, väckta, den ena inom första kammaren,
nr 51, av herr M. Hellberg m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 133, av herr A. Schotte in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till lånefonden för bibanor i västra Sverige avsätta
ett belopp av 5,000,000 kronor, att utgå enligt förut givna bestämmelser
och att fördelas på åren 1918—1921 med 500,000 kronor
under vartdera av åren 1918 och 1919, med 1,500,000 kronor för år
1920 samt med 2,500,000 kronor under år 1921.
Beträffande vad som anförts till stöd för dessa framställningar får
utskottet hänvisa till motionerna.
För att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna
av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän
och Dalsland skall, i enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914
fattade beslut, bildas en lånefond av 12,000,000 kronor. Härav har
riksdagen redan anvisat 7,000,000 kronor. Återstående beloppet skall
enligt tidigare fattade beslut utgå med 2,000,000 kronor under vartdera
av åren 1918 och 1919 samt med 1,000,000 kronor under år 1920.
Enligt motionärernas förslag skulle för vart och ett av åren 1919—1921
komma att stå till förfogande ett belopp av 2,500,000 kronor.
I ett över de förevarande motionerna avgivet yttrande, vilket såsom
bilaga finnes vidfogat detta utlåtande, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uttalat sig för att motionärernas framställningar måtte bliva av
statsmakterna behjärtade. Berörda yttrande giver väl vid handen, att ej
ringa anspråk på bidrag från bibanefonden framdeles torde vara att
emotse. Att ökat anslag för år 1918 skulle vara oundgängligen nödvändigt,
har likväl icke synts utskottet ådagalagt vare sig av motionärerna
eller av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Det torde för övrigt
med skäl kunna ifrågasättas, huruvida med hänsyn till de utormodentligt
stegrade material- och arbetspriserna någon livligare järnvägsbyggnadsverksamhet
är att förvänta under de närmaste åren. Under sådana förhållanden
och med avseende fästat vid de synnerligen stora krav, som
för närvarande ställas på statskassan, har utskottet icke funnit sig böra
tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet har ansett så mycket större
anledning finnas för att för närvarande ej gå utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit, som utskottet är övertygat därom, att Kungl. Maj:t, då behov
av ökning av fonden gör sig oavvisligt gällande, kommer att föranstalta
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
21
om nödig utredning i frågan samt för riksdagen framlägga de förslag,
som kunna finnas påkallade.
Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning samt med avslag å herr Hellbergs
m. fl. och herr Schottes m. fl. ovan berörda motioner,
i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må för avsättning till fonden för att underlätta
åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket, i riksstat^
för år 1918 upptaga ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor.
Lånefonden för tjänstemannasamliället vid Mörby.
3:o) I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten, till statsutskottet
hänvisad proposition, nr 263, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
nämnda dag, föreslagit riksdagen att
dels för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att
utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet, ävensom, under förutsättning
av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att i 1918 års riksstat de
bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola
höjas med 200,000 kronor,
dels ock besluta sådan ändring i de beträffande utlämnande av byggnadslån
från omförmälda fond stadgade villkor, att å dylikt lån, som
utlämnas från det till avsättning till lånefonden nu äskade reservationsanslaget
å 200,000 kronor, skall erläggas ränta efter 5 eller 51 a procent
om året enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunder ävensom att
högsta belåningsvärdet å byggnader, vilkas uppförande efter den 15 april
1917 påbörjas inom tjänstemannasamhället, må kunna av Kungl. Maj:t
bestämmas till 20,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby har riksdagen
anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor samt för år 1913 ett
anslag av 200,000 kronor, allt av lånemedel. Av nämnda belopp hava
330,000 kronor avsetts för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället
upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan åter
-
Utskottets
yttrande.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
stoden, 800,000 kronor, avsetts till lån för bebyggande av området
ifråga. För sistnämnda ändamål beräknades vid fondens inrättande ett
belopp av högst 1,400,000 kronor bliva erforderligt. Vid sådant förhållande
och då för närvarande endast omkring 40,000 kronor återstå
odisponerade av de hittills anvisade medlen, har utskottet ej haft något
att erinra mot det nu begärda anslaget.
Vad angår den föreslagna höjningen av räntefoten för lånen har
departementschefen, under uttalande att det för befordrande av byggnadsverksamheten
inom tjänstemannasamhället är önskligt, att räntan å
vederbörande lån icke bestämmes högre, än att statens räntekostnader
bliva betäckta, ansett sig icke böra föreslå någon ändring i räntan för
byggnadslån, vilka utlämnas från de av riksdagen för avsättning till
lånefonden i fråga redan anvisade medlen, men däremot ansett att å lån
från det ytterligare anslag, som nu begäres, räntan bör höjas med Vs
procent i jämförelse med vad för närvarande gäller. Med hänsyn allenast
tagen till, att staten bör erhålla gottgörelse för egna räntekostnader,
torde väl någon höjning av räntesatserna för närvarande icke vara erforderlig,
detta på den grund att staten för de till föreningen först utlämnade
beloppen fått vidkännas jämförelsevis låg ränta. I detta hänseende
förekommer emellertid, att vid fondens bildande räntan för lånen
bestämdes eu halv procent över den då beräknade normala räntefoten
för statslånen, i syfte att därmed säkerställa staten för förlust å lånerörelsen.
Då anledning saknas att nu intaga eu annan ståndpunkt beträffande
avmätandet av räntefoten, har utskottet ansett en höjning med
en halv procent vara befogad.
Enligt Kungl. Maj ris förslag skulle ränteförhöj ningen tillämpas i
avseende å de lån, som komma att utlämnas från det nu äskade anslaget.
En sådan anordning torde emellertid icke blott leda till viss
ojämnhet mellan de blivande låntagare, som redan påbörjat egnahemsbyggandet,
utan även visa sig svår, om ej omöjlig att genomföra. Det
har fördenskull synts utskottet riktigare, att ränteförhöj ningen hänföres
till de lån, vilka avse byggnader, som påbörjats efter viss tidpunkt. I
anslutning till vad som skulle gälla beträffande den föreslagna höjningen
av högsta belåningsvärdet från 15,000 kronor till 20,000 kronor, varemot
utskottet icke haft något att erinra, torde tidpunkten ifråga böra
bestämmas till den 15 april 1917.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby för år 1918 anvisa ett reserva
-
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
23
tionsanslag av 200,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna beloppet,
b) besluta sådan ändring i de beträffande utlämnande
av byggnadslån från omförmälda fond stadgade
villkor, att å dylikt lån, som avser byggnad, vars uppförande
efter den 15 april 1917 påbörjas inom tjänstemannasamhället,
skall erläggas ränta efter 5 eller 5Va
procent om året enligt de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 4 april 1917 angivna grunder ävensom
att högsta belåningsvärdet å byggnader, vilkas uppförande
efter nämnda tidpunkt påbörjas inom samhället,
må kunna av Kungl. Magt bestämmas till 20,000
kronor.
4:o). Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan
under punkterna 1 — 3 tillstyrkta anslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Stockholm den 18 maj 1917.
På statsutskottets vägnar:
AXEL EKMAN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 161.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
Bilaga.
Till Konungen.
Seden nådig remiss den 23 februari 1917 bar Eders Kungl. Maj:t
anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande
över tvenne bilagda, likalydande, i första kammaren av herr Hellberg
med flere och i andra kammaren av herr Schotte med flere väckta
motioner, med hemställan, att riksdagen måtte besluta att till lånefonden
för bibanor i västra Sverige avsätta ett belopp av 5 miljoner kronor
att utgå i anslag enligt förut givna bestämmelser och att på visst angivet
sätt fördelas på åren 1918 —1921, och får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till åtlydnad av jden sålunda givna nådiga befallningen i
underdånighet anföra följande.
Motionärerna framhålla, att av den hittills anslagna gränsbanefonden
allenast funnes odisponerat ett belopp av 3,104,250 kronor, vilket
komme att tagas i anspråk såsom statslån åt den nyligen koncessionerade
banan Limedsforsen—Sårna, att emellertid för närvarande funnes
trenne koncessionsansökningar för järnvägar, för vilka söktes statslån
med tre fjärdedelar av beräknade kostnadsbeloppen ur den så kallade
gränsbanefonden, nämligen de konkurrerande bredspåriga linjerna Smedberg—Ed
och Skee—Ed samt den smalspåriga Värmlandsbanan Edebäck
—Slättne uppefter Klarälvsdalen, att därjämte funnes tvänne med sistnämnda
smalspåriga bana konkurrerande bredspåriga förslag från Torsby
till Slättne, för vilka tvenne sistnämnda banor ansökningar om statslån
dock ännu ej inkommit till Eders Kungl. Maj:t, att enbart tre fjärdedelar
av beräknade kostnaden för endera av Smedberg—Ed och Skee—
Ed samt Edebäck—Slättne uppginge till över 5 miljoner kronor, och att
följaktligen en avsättning av 5 miljoner kronor till fonden i fråga vore
nödvändig för tillgodoseende enbart av de närmaste behov, för vilka
densammas medel avsåges.
I avseende på fördelningen av dessa 5 miljoner föreslås i motionerna
i fråga, att då de till den nuvarande fonden senast avsatta 5 miljoner
kronor disponerats med 2 miljoner kronor för vartdera av åren 1918
och 1919 samt med 1 miljon för år 1920, dessa nya medel måtte fördelas
med en halv miljon för vartdera av åren 1918 och 1919, med en
halv miljon för år 1920 och med återstoden eller 2Vi miljoner för år
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
25
1921, varigenom anslagssummorna ur den sålunda förstärkta fonden
skulle, för varje av åren 1918—1921, uppgå till 21/''a miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får, med vitsordande av de av
motionärerna lämnade siffror och upplysningar, framhålla, att det med
gränsbanefonden avsedda syftet att underlätta järnvägskommunikationers
åstadkommande på enskild väg i gränstrakterna i Kopparbergs, Värmlands,
Ålvsborgs och Göteborgs och Bohus län icke slutgiltigt kunna
tillfredsställas ens med eu tillökning av fonden med nu ifrågasatta belopp
å 5 miljoner, enär dels enbart lösningen av Övre Värmlands järnvägsfråga,
om detta skall ske förmedelst någotdera av de bredspåriga
förslagen, orsakar en även av numera inträffade allmänna kostnadsökningar
vållad betydande förhöjning av det från statsverkets sida erforderliga
tillskott, som motionärerna med ledning av det smalspåriga förslagets
kostnader förutsett, för täckande av tre fjärdedelar av behövliga
byggnadskostnaden, dels härtill kommer, att ytterligare trafikbehov förefinnas,
för vilka den så kallade gränsbanefonden tillkommit och avsetts,
men vilka med nuvarande och här avsedda förstärkta gränsbanefond ej
kunna tillgodoses.
Vad då först frågan om lösande av Övre Klarälvsdalens järnvägsfråga
beträffar, vill styrelsen allenast här erinra därom, att för närvarande
härför, såsom av motionärerna påpekats, trenne före nu inträffade
kristid upprättade förslag föreligga, för vilka kostnaderna enligt av
förslagsställarna uppgjorda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ännu ej
granskade kostnadsförslag uppgå till siffror enligt nedanstående tablå:
Torsby—Ekshärad—Slättne .
Torsby—V ägsj öfors—Slättne
Edebäck—Slättne ..................
Spårvidd Längd
in. km.
Kostnad
utan med
rullande materiel
1,435 107,06 5,502,000 6,250,000°)
1,435 84,98 4,382,000 4,985,000°)
0,891 90,82 2,497,720 2,861,000
Det är tydligt, att ovanstående byggnadskostnader numera äro alldeles
otillräckliga och måste avsevärt höjas för att motsvara de härefter
antagliga priserna å materiel och arbete, vadan också anspråken på statslån
ur gränsbanefonden för genomförande av ett av dessa sins emellan
konkurrerande förslag i motsvarande grad ökas utöver vad motionärerna
anfört.
*) Efter ett tillägg per km. enligt förslagsställaren av 7,000 kronor per km. för
rullande materiel.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 69 käft. (Nr 161—164.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 164.
Vad därpå beträffar ytterligare järnvägsförslag, för vilkas realiserande
kunna tänkas framkomma anspråk på understöd ur gränsbanefonden,
vill styrelsen allenast erinra därom, att koncessionsansökningar
inkommit å dels en järnväg från Arvika till Torsby — varå fullständigt
förslag ännu ej föreligger — dels en bana från Sunne till Kymmen,
sins emellan i viss mån konkurrerande, men tillgodoseende sådant trafikbehov,
att för desamma kan göras anspråk på understöd ur gränsbanefonden.
Av ovanstående framgår alltså, att det är av allra högsta vikt för
de med gränsbanefonden avsedda syftemålen att bidraga till de västra
gränstrakternas ekonomiska och kulturella utveckling och deras fastare
sammanknytande med Sverige, att gränsbanefonden utökas så, att den
kan tillfredsställa de anspråk, som komma att ställas på densamma.
Vad därpå den av motionärerna föreslagna fördelningen på olika år
av dessa medel beträffar — eller att en summa av en halv miljon skulle
vara tillgänglig för varje av åren 1918 och 1919, en och en halv miljon
för år 1920 och två och en halv millioner för år 1921, varigenom totala
anslagssummorna ur fonden för åren 1918—1921 skulle uppgå till per
år två och eu halv miljon — finner väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
enär näppeligen något av de här ovan omtalade nya företagen bliver
färdigt att så snart igångsättas, att större anspråk komme att uppstå å
nya lånemedel förrän år 1920, denna föreslagna fördelning, såvitt nu
kan bedömas, väl avpassad efter de närmaste anspråken på låneunderstöd
ur gränsbanefonden.
På grund av vad styrelsen sålunda ovan anfört, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånighet uttala, att det synes vara av synnerlig
betydelse för såväl det allmänna som det enskilda, att de av motionärerna
uti förevarande avseenden gjorda framställningar av statsmakterna
på allt sätt behj ärtas.
Stockholm den 23 mars 1917.
Underderdånigst:
FR1DOLF WINJBLADH.
B. Stafsing.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:237 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å statens under civildepartementet hörande utlånings fonder. s. 5 i texten