Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder ävensom i ämnet väckta motioner.

1917-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:164, Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

19

Nr 164.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Iiungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner

gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning

å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder

ävensom i ämnet väckta motioner. (4:e avd.)

Allmänna järnvägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

om statsverkets tillstånd ocli behov har Kung! Maj:t under titel »utgifter

för kapitalökning, statens utlåningsfonder», punkt 43, föreslagit

riksdagen att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten

för år 1918 upptaga ett belopp, att utgå av lånemedel, av 1,500,000

kronor.

Under åberopande av vad det vid statsverkspropositionen under rubrik

»utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över

eivilärenden för den 13 januari 1917 (sid. 240) i ärendet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

i riksstaten för år 1918 upptaga ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

2. Fonden för bibanor i vissa delar av riket.

2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen vidare föreslagit

riksdagen att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor i vissa delar av riket i riksstaten för år 1918 upptaga ett

belopp, att utgå av lånemedel, av 2,000,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Utskottets

yttrande.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det ovan

åberopade statsrådsprotokollet sid. 240—241.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft tvenne

till utskottet hänvisade motioner, väckta, den ena inom första kammaren,

nr 51, av herr M. Hellberg m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 133, av herr A. Schotte in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till lånefonden för bibanor i västra Sverige avsätta

ett belopp av 5,000,000 kronor, att utgå enligt förut givna bestämmelser

och att fördelas på åren 1918—1921 med 500,000 kronor

under vartdera av åren 1918 och 1919, med 1,500,000 kronor för år

1920 samt med 2,500,000 kronor under år 1921.

Beträffande vad som anförts till stöd för dessa framställningar får

utskottet hänvisa till motionerna.

För att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna

av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän

och Dalsland skall, i enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914

fattade beslut, bildas en lånefond av 12,000,000 kronor. Härav har

riksdagen redan anvisat 7,000,000 kronor. Återstående beloppet skall

enligt tidigare fattade beslut utgå med 2,000,000 kronor under vartdera

av åren 1918 och 1919 samt med 1,000,000 kronor under år 1920.

Enligt motionärernas förslag skulle för vart och ett av åren 1919—1921

komma att stå till förfogande ett belopp av 2,500,000 kronor.

I ett över de förevarande motionerna avgivet yttrande, vilket såsom

bilaga finnes vidfogat detta utlåtande, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uttalat sig för att motionärernas framställningar måtte bliva av

statsmakterna behjärtade. Berörda yttrande giver väl vid handen, att ej

ringa anspråk på bidrag från bibanefonden framdeles torde vara att

emotse. Att ökat anslag för år 1918 skulle vara oundgängligen nödvändigt,

har likväl icke synts utskottet ådagalagt vare sig av motionärerna

eller av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Det torde för övrigt

med skäl kunna ifrågasättas, huruvida med hänsyn till de utormodentligt

stegrade material- och arbetspriserna någon livligare järnvägsbyggnadsverksamhet

är att förvänta under de närmaste åren. Under sådana förhållanden

och med avseende fästat vid de synnerligen stora krav, som

för närvarande ställas på statskassan, har utskottet icke funnit sig böra

tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet har ansett så mycket större

anledning finnas för att för närvarande ej gå utöver vad Kungl. Maj:t

föreslagit, som utskottet är övertygat därom, att Kungl. Maj:t, då behov

av ökning av fonden gör sig oavvisligt gällande, kommer att föranstalta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

21

om nödig utredning i frågan samt för riksdagen framlägga de förslag,

som kunna finnas påkallade.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning samt med avslag å herr Hellbergs

m. fl. och herr Schottes m. fl. ovan berörda motioner,

i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må för avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket, i riksstat^

för år 1918 upptaga ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Lånefonden för tjänstemannasamliället vid Mörby.

3:o) I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten, till statsutskottet

hänvisad proposition, nr 263, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

nämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att

utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet, ävensom, under förutsättning

av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att i 1918 års riksstat de

bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola

höjas med 200,000 kronor,

dels ock besluta sådan ändring i de beträffande utlämnande av byggnadslån

från omförmälda fond stadgade villkor, att å dylikt lån, som

utlämnas från det till avsättning till lånefonden nu äskade reservationsanslaget

å 200,000 kronor, skall erläggas ränta efter 5 eller 51 a procent

om året enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunder ävensom att

högsta belåningsvärdet å byggnader, vilkas uppförande efter den 15 april

1917 påbörjas inom tjänstemannasamhället, må kunna av Kungl. Maj:t

bestämmas till 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby har riksdagen

anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor samt för år 1913 ett

anslag av 200,000 kronor, allt av lånemedel. Av nämnda belopp hava

330,000 kronor avsetts för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället

upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan åter
-

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

stoden, 800,000 kronor, avsetts till lån för bebyggande av området

ifråga. För sistnämnda ändamål beräknades vid fondens inrättande ett

belopp av högst 1,400,000 kronor bliva erforderligt. Vid sådant förhållande

och då för närvarande endast omkring 40,000 kronor återstå

odisponerade av de hittills anvisade medlen, har utskottet ej haft något

att erinra mot det nu begärda anslaget.

Vad angår den föreslagna höjningen av räntefoten för lånen har

departementschefen, under uttalande att det för befordrande av byggnadsverksamheten

inom tjänstemannasamhället är önskligt, att räntan å

vederbörande lån icke bestämmes högre, än att statens räntekostnader

bliva betäckta, ansett sig icke böra föreslå någon ändring i räntan för

byggnadslån, vilka utlämnas från de av riksdagen för avsättning till

lånefonden i fråga redan anvisade medlen, men däremot ansett att å lån

från det ytterligare anslag, som nu begäres, räntan bör höjas med Vs

procent i jämförelse med vad för närvarande gäller. Med hänsyn allenast

tagen till, att staten bör erhålla gottgörelse för egna räntekostnader,

torde väl någon höjning av räntesatserna för närvarande icke vara erforderlig,

detta på den grund att staten för de till föreningen först utlämnade

beloppen fått vidkännas jämförelsevis låg ränta. I detta hänseende

förekommer emellertid, att vid fondens bildande räntan för lånen

bestämdes eu halv procent över den då beräknade normala räntefoten

för statslånen, i syfte att därmed säkerställa staten för förlust å lånerörelsen.

Då anledning saknas att nu intaga eu annan ståndpunkt beträffande

avmätandet av räntefoten, har utskottet ansett en höjning med

en halv procent vara befogad.

Enligt Kungl. Maj ris förslag skulle ränteförhöj ningen tillämpas i

avseende å de lån, som komma att utlämnas från det nu äskade anslaget.

En sådan anordning torde emellertid icke blott leda till viss

ojämnhet mellan de blivande låntagare, som redan påbörjat egnahemsbyggandet,

utan även visa sig svår, om ej omöjlig att genomföra. Det

har fördenskull synts utskottet riktigare, att ränteförhöj ningen hänföres

till de lån, vilka avse byggnader, som påbörjats efter viss tidpunkt. I

anslutning till vad som skulle gälla beträffande den föreslagna höjningen

av högsta belåningsvärdet från 15,000 kronor till 20,000 kronor, varemot

utskottet icke haft något att erinra, torde tidpunkten ifråga böra

bestämmas till den 15 april 1917.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby för år 1918 anvisa ett reserva
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

23

tionsanslag av 200,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna beloppet,

b) besluta sådan ändring i de beträffande utlämnande

av byggnadslån från omförmälda fond stadgade

villkor, att å dylikt lån, som avser byggnad, vars uppförande

efter den 15 april 1917 påbörjas inom tjänstemannasamhället,

skall erläggas ränta efter 5 eller 5Va

procent om året enligt de i statsrådsprotokollet över

civilärenden den 4 april 1917 angivna grunder ävensom

att högsta belåningsvärdet å byggnader, vilkas uppförande

efter nämnda tidpunkt påbörjas inom samhället,

må kunna av Kungl. Magt bestämmas till 20,000

kronor.

4:o). Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan

under punkterna 1 — 3 tillstyrkta anslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 maj 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 161.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Bilaga.

Till Konungen.

Seden nådig remiss den 23 februari 1917 bar Eders Kungl. Maj:t

anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande

över tvenne bilagda, likalydande, i första kammaren av herr Hellberg

med flere och i andra kammaren av herr Schotte med flere väckta

motioner, med hemställan, att riksdagen måtte besluta att till lånefonden

för bibanor i västra Sverige avsätta ett belopp av 5 miljoner kronor

att utgå i anslag enligt förut givna bestämmelser och att på visst angivet

sätt fördelas på åren 1918 —1921, och får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till åtlydnad av jden sålunda givna nådiga befallningen i

underdånighet anföra följande.

Motionärerna framhålla, att av den hittills anslagna gränsbanefonden

allenast funnes odisponerat ett belopp av 3,104,250 kronor, vilket

komme att tagas i anspråk såsom statslån åt den nyligen koncessionerade

banan Limedsforsen—Sårna, att emellertid för närvarande funnes

trenne koncessionsansökningar för järnvägar, för vilka söktes statslån

med tre fjärdedelar av beräknade kostnadsbeloppen ur den så kallade

gränsbanefonden, nämligen de konkurrerande bredspåriga linjerna Smedberg—Ed

och Skee—Ed samt den smalspåriga Värmlandsbanan Edebäck

—Slättne uppefter Klarälvsdalen, att därjämte funnes tvänne med sistnämnda

smalspåriga bana konkurrerande bredspåriga förslag från Torsby

till Slättne, för vilka tvenne sistnämnda banor ansökningar om statslån

dock ännu ej inkommit till Eders Kungl. Maj:t, att enbart tre fjärdedelar

av beräknade kostnaden för endera av Smedberg—Ed och Skee—

Ed samt Edebäck—Slättne uppginge till över 5 miljoner kronor, och att

följaktligen en avsättning av 5 miljoner kronor till fonden i fråga vore

nödvändig för tillgodoseende enbart av de närmaste behov, för vilka

densammas medel avsåges.

I avseende på fördelningen av dessa 5 miljoner föreslås i motionerna

i fråga, att då de till den nuvarande fonden senast avsatta 5 miljoner

kronor disponerats med 2 miljoner kronor för vartdera av åren 1918

och 1919 samt med 1 miljon för år 1920, dessa nya medel måtte fördelas

med en halv miljon för vartdera av åren 1918 och 1919, med en

halv miljon för år 1920 och med återstoden eller 2Vi miljoner för år

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

25

1921, varigenom anslagssummorna ur den sålunda förstärkta fonden

skulle, för varje av åren 1918—1921, uppgå till 21/''a miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får, med vitsordande av de av

motionärerna lämnade siffror och upplysningar, framhålla, att det med

gränsbanefonden avsedda syftet att underlätta järnvägskommunikationers

åstadkommande på enskild väg i gränstrakterna i Kopparbergs, Värmlands,

Ålvsborgs och Göteborgs och Bohus län icke slutgiltigt kunna

tillfredsställas ens med eu tillökning av fonden med nu ifrågasatta belopp

å 5 miljoner, enär dels enbart lösningen av Övre Värmlands järnvägsfråga,

om detta skall ske förmedelst någotdera av de bredspåriga

förslagen, orsakar en även av numera inträffade allmänna kostnadsökningar

vållad betydande förhöjning av det från statsverkets sida erforderliga

tillskott, som motionärerna med ledning av det smalspåriga förslagets

kostnader förutsett, för täckande av tre fjärdedelar av behövliga

byggnadskostnaden, dels härtill kommer, att ytterligare trafikbehov förefinnas,

för vilka den så kallade gränsbanefonden tillkommit och avsetts,

men vilka med nuvarande och här avsedda förstärkta gränsbanefond ej

kunna tillgodoses.

Vad då först frågan om lösande av Övre Klarälvsdalens järnvägsfråga

beträffar, vill styrelsen allenast här erinra därom, att för närvarande

härför, såsom av motionärerna påpekats, trenne före nu inträffade

kristid upprättade förslag föreligga, för vilka kostnaderna enligt av

förslagsställarna uppgjorda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ännu ej

granskade kostnadsförslag uppgå till siffror enligt nedanstående tablå:

Torsby—Ekshärad—Slättne .

Torsby—V ägsj öfors—Slättne

Edebäck—Slättne ..................

Spårvidd Längd

in. km.

Kostnad

utan med

rullande materiel

1,435 107,06 5,502,000 6,250,000°)

1,435 84,98 4,382,000 4,985,000°)

0,891 90,82 2,497,720 2,861,000

Det är tydligt, att ovanstående byggnadskostnader numera äro alldeles

otillräckliga och måste avsevärt höjas för att motsvara de härefter

antagliga priserna å materiel och arbete, vadan också anspråken på statslån

ur gränsbanefonden för genomförande av ett av dessa sins emellan

konkurrerande förslag i motsvarande grad ökas utöver vad motionärerna

anfört.

*) Efter ett tillägg per km. enligt förslagsställaren av 7,000 kronor per km. för

rullande materiel.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 69 käft. (Nr 161—164.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Vad därpå beträffar ytterligare järnvägsförslag, för vilkas realiserande

kunna tänkas framkomma anspråk på understöd ur gränsbanefonden,

vill styrelsen allenast erinra därom, att koncessionsansökningar

inkommit å dels en järnväg från Arvika till Torsby — varå fullständigt

förslag ännu ej föreligger — dels en bana från Sunne till Kymmen,

sins emellan i viss mån konkurrerande, men tillgodoseende sådant trafikbehov,

att för desamma kan göras anspråk på understöd ur gränsbanefonden.

Av ovanstående framgår alltså, att det är av allra högsta vikt för

de med gränsbanefonden avsedda syftemålen att bidraga till de västra

gränstrakternas ekonomiska och kulturella utveckling och deras fastare

sammanknytande med Sverige, att gränsbanefonden utökas så, att den

kan tillfredsställa de anspråk, som komma att ställas på densamma.

Vad därpå den av motionärerna föreslagna fördelningen på olika år

av dessa medel beträffar — eller att en summa av en halv miljon skulle

vara tillgänglig för varje av åren 1918 och 1919, en och en halv miljon

för år 1920 och två och en halv millioner för år 1921, varigenom totala

anslagssummorna ur fonden för åren 1918—1921 skulle uppgå till per

år två och eu halv miljon — finner väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

enär näppeligen något av de här ovan omtalade nya företagen bliver

färdigt att så snart igångsättas, att större anspråk komme att uppstå å

nya lånemedel förrän år 1920, denna föreslagna fördelning, såvitt nu

kan bedömas, väl avpassad efter de närmaste anspråken på låneunderstöd

ur gränsbanefonden.

På grund av vad styrelsen sålunda ovan anfört, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånighet uttala, att det synes vara av synnerlig

betydelse för såväl det allmänna som det enskilda, att de av motionärerna

uti förevarande avseenden gjorda framställningar av statsmakterna

på allt sätt behj ärtas.

Stockholm den 23 mars 1917.

Underderdånigst:

FR1DOLF WINJBLADH.

B. Stafsing.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:237 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å statens under civildepartementet hörande utlånings fonder. s. 5 i texten