Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till utredning i fråga om en järnvägsanläggning genom Kalix och Törne älvdalar till lämplig punkt å riksgränslanan.

1917-06-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:188, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till utredning i fråga om en järnvägsanläggning genom Kalix och Törne älvdalar till lämplig punkt å riksgränslanan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

1

Nr 188.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till utredning

i fråga om en järnvägsanläggning genom Kalix

och Törne älvdalar till lämplig punkt å riksgränslanan.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 79) av lierr C. J. Asplund m. fl. och den andra inom andra kammaren

(nr 217) av herr O. TV. Stenudd m. fl., vilka motioner för förberedande

behandling remitterats till statsutskottet har hemställts, att

riksdagen måtte, för verkställande av en allsidig utredning genom statens

försorg rörande behovet av och förutsättningarna för en järnvägsanläggning

genom Kalix och Torne älvdalar från Neder Kalix eller

möjligen Över Torneå förbi Svappavaara m. fl. malmfält till Kiruna eller

annan lämplig-punkt å Riksgränsbanan, anslå ett lämpligt belopp, förslagsvis

25,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag

tillåter sig utskottet* hänvisa till motionerna.

Utförandet av den plan för byggandet av tvärbanor i Norrland,

som utskottet i annat denna dag avgivet utlåtande förordat, kommer

att draga en mycket avsevärd tidrymd och medföra högst betydande

kostnader. Att under sådana förhållanden redan nu igångsätta utredning

angående en järnvägsanläggning av den stora omfattning, som i den

förevarande motionen avses, kan utskottet icke tillstyrka. Utskottet har

funnit så mycket större skäl för att intaga en sådan ståndpunkt som,

enligt vad utskottet inhämtat, såväl Kungl. Maj:ts som järnvägsstyrelsens

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 0 sand. 81 höft. (Nr 188). 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

uppmärksamhet redan blivit fästad på de järnvägsproblem, som beröras

i motionerna.

Utskottet får sålunda hemställa,

att herrar Asplunds m. fl. och Stenudds m. fl.

ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 juni 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar O. M. Strömberg, H. F. Lamm, J. Nilsson, C. G.

Ekman, O. Berggult, A. Pers, J. L. Widell, greve N. F. Posse och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i

Skivarp, K. V. Bydén i Malmö, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro,

A. Wiklund, A. B. Lundblad, J. Olofsson i Digernäs, K. O. Strid, S. E. J. Liibeck och

K. A. Tengdahl.

Reservation:

av herrar O. Bergqvist, C. I. Asplund och K. Tengdalil, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Ifråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna och vid dessa fogade utredningar.

Motionärerna hava sammanfattat sin motivering sålunda:

''Järnvägslinjens stora längd och därav förorsakade betydande kostnad

är givetvis en omständighet, som gör, att vi ingalunda våga hysa

några förhoppningar på företagets realiserande i sin fulla utsträckning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

3

under den närmare framtiden. Vi inse till fullo, att, ifall man vill

betrakta den som huvudsakligen ''kulturbana’, den masto sättas i andra

rummet efter de redan aktuella tvärbanorna till Inlandsbanan, som, ifall

man endast raka ar med de av regeringen 1916 föreslagna banorna, tillsammans

äro ungefär 4 mil kortare än den av oss ifrågasätta banan

och vilkas sammanlagda kostnad säkerligen med flere miljoner kommer

att understiga kostnaden för vår bana. Emellertid torde vissa delar av

denna bana, nämligen dels don del, som faller mellan Kiruna och Masugnsbyn

och tangerar ett flertal såväl staten som enskilda tillhöriga

malmfält, dels den mellan Morjärv och Neder Kalix fallande delen ha

stora förutsättningar att bliva bärande företag. Om gruvbrytning

kommer till stånd i Mertainen och Svappavaara, så komma hels visst

minst 7 å 800,000 ton malm årligen att fraktas därifrån och icke blott

giva eu god vinst på bandelen mellan Svappavaara och Kiruna, som

väl först torde komma att byggas, utan även tillföra Riksgränsbanan

en för elektrifieringens av linjen Kiruna—Luleå ekonomiska bärighet

nödvändig trafikökning. I trakten av Vittangi och Masugnsbyn finnas

vidare stora kvantiteter enskilda tillhörig järnmalm, som visserligen

enligt de här bifogade beskrivningarna synes vara delvis fattig och till

stor del förorenad av svavel, men som dock helt visst skulle kunna

tjäna till råmateriel för en på anrikning och brikettering eller sintring

grundad inhemsk järntillverkning, varigenom malmen samtidigt renas

från fosfor och svavel, så att den lämnar ett fullgott järn. Utom dessa

järnmalmer finnas svavelkisanledningar, som ge förhoppningar att bliva

lönande, ehuru de ännu äro för litet undersökta för att man skulle

kunna med någon visshet bedöma deras brytvärdhet. Slutligen finnas

mycket störa tillgångar av grafit, som anses vara av bätrre kvalitet än

den hittills inom vårt land brutna och som befunnits lämplig till karborundumfabrikation,

användning för uppkolning av järn och troligen

även till eldfast material. Tillgångarna äro så stora, att sannolikt brytningen

mera kommer att begränsas av möjligheterna till avsättning än

av tillgången på grafit. Om och när företag för dessa fyndigheters

tillgodogörande komma till stånd och hinna till full utveckling, så

kommer helt visst det också att visa sig, att ett färdigbyggande av

hela linjen skall bära sig ekonomiskt. Det torde da komma att visa

sig förmånligt, att transitotrafiken mellan Norge och Finland ledes över

den nya linjen, efter vilken den komme att få flere mil kortare väg

än den nu har över Boden. Likaså torde produkterna från de här ovan

omnämnda malmfälten och eventuella förädlingsverk efter den nya linjen

därefter lämpligare fraktas efter denna ned till Kalix än den betydligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

längre vägen över Luleå, med undantag naturligtvis för den malm, som

eventuellt kunde förbrukas vid smältverk vid Porjus eller annat åt detta

håll beläget ställe.

Beträffande bandelen Morjärv—Neder Kalix eller Storön så går den

genom en rik och tätt befolkad bygd och skulle redan genom detta förhållande

vara motiverad till utförande när som helst. Emellertid tillkommer

här ett ytterligare skäl, den storindustri som uppstått i orten

i och med anläggandet av sulfat fabriken vid Karlsborg utanför Neder

Kalk. Här produceras redan cirka 7,000 ton sulfatmassa årligen och

det lär vara meningen att inom kort utbygga fabriken för eu årlig

produktion av 20,000 ton. l)å sjöfarten även i den goda hamnen i Storön

är stängd ungefär sju månader av året, torde man få påräkna en rätt

stor trafik vintertiden av massa över Morjärv och Boden. Såsom framgår

av kartbilagan V. äro hamnförhållandena vid Storön mycket goda, och

innan beslut fattas om utförande av mycket dyrbarare och ändock mindre

goda hamnanläggningar i närheten av Haparanda, som även lär kräva

ett särskilt järnvägsspår på ungefär 1 mils längd, vore det på det högsta

tillrådligt att taga i övervägande, huruvida hamnfrågan icke på ett i

alla avseenden förmånligare sätt skulle lösas genom en hamnanläggning

vid Storön jämte en järnvägsförbindelse mellan Storön och Morjärv.

Många skäl synas sålunda tala för att en allsidig utredning i av oss

föreslaget, syfte kommer till stånd, omfattande såväl behovet av och

förutsättningarna för en järnvägsanläggning i Kalix och Torne älvdalar

som frågan om till vilken punkt av kusten järnvägen skall dragas och

därmed förbundna hamnanläggningar. Emellertid vilja vi icke taga

ståndpunkt till någon viss linje på förhand utan hava därför formulerat

vårt yrkande så, att den begärda utredningen skulle komma att omfatta

även frågan om linjens eventuella dragning åt Över-Torneå.’

Beträffande här ifrågasatta järnvägsanläggningar har chefen för

civildepartementet uti den till innevarande riksdag avgivna kungl. propositionen,

nr 221 angående statsbanebyggnader i Norrland anfört följande:

''Slutligen har jag icke berört behovet av nya järnvägar norr om

banan, mellan Luleå och Riksgränsen. I fråga om detta område tilllåter

jag. mig erinra om, att redan kända mineralfyndigheter och den

förhoppning om nya sådana fyndigheter, som landets geologiska skapnad

ger, ställa det utom tvivel, att förr eller senare nya järnvägar här

komma att dragas fram. Bortsett från sådana banor, som bliva påkallade,

av dylika särskilda skäl, ber jag endast få erinra om den starka

bosättning, som på grund av jordens goda beskaffenhet ägt rum i Kalix

älvs dalgang från Över-Kalix till Neder-Kalix, samt om behovet av en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

a

framtida bana i denna dalgång ned till den utmärkta naturliga hamn,

som Ncder-Kalix erbjuder.’

I en av departementschefen infordrad promemoria angående ifrågavarande

järnvägsanläggning genom Kalix och Torne älvdalar har järnvägsstyrelsen

anfört följande:

''Förutom föreliggande motion om anslag 1 ill järnvägsundersökning,

har från statsrådet och chefen för civildepartementet till styrelsen överlämnats

en av utsedda kommitterade inom Pajala kommun avgiven

skrivelse, i vilken framhålles önskvärdheten och lämpligheten av framdragande

av en järnväg längs Torne älvdal, i fortsättning av den nu

trafikerade bandelen Karungi—Övertorneå och med anslutning till lämplig

punkt vid Riksgränsbanan.

Då dessa båda framställningar om järnvägsundersökningar avse i

huvudsak olika linjesträckningar, vilka likväl enligt styrelsens förmenande

stå i visst samband med varandra i så måtto, att eventuella tillkomsten

av en järnväg enligt endera förslaget måste, åtminstone för överskådlig

tid framåt utesluta förverkligandet av det andra, torde förr eller senare

eu allsidig utredning beträffande såväl behovet som ock lämpligaste

sträckningen av en förbindelse mellan kusten — norra stambanan öster

om Boden — och Riksgränsbanan böra verkställas.

Emellertid vill det synas styrelsen som om tiden för upptagande

till prövning i detalj av dessa järnvägsfrågor ännu icke är inne. Enligt

styrelsens förmenande böra dessförinnan av större betydelse varande

järnvägsfrågor, nämligen om Inlandsbanans fortsatta byggande och om

anläggning av tvärbanor mellan denna och norra stambanan, bringas

till sin definitiva lösning.

Beträffande planen för byggande av statsbanor i Norrland under

de närmast kommande åren har järnvägsstyrelsen i sin underdåniga

skrivelse den 11 februari 1916 framhållit att årliga byggnad sanslaget för

dessa lämpligen borde hålla sig omkring 8,000,000 kronor, varvid styrelsen

utgått ifrån att de i planen angivna banorna skulle vara fullbordade

inom vissa angivna tider. I sitt förnyade underdåniga yttrande av den

7 mars 1917 angående tvärbanor och alternativa sträckningar för viss

del av Inlandsbanan, har styrelsen fortfarande i det närmaste vidhållit

denna förutsättning.

Med fasthållande sålunda i huvudsak av förenämnda byggnadsplan,

och då enligt denna de årliga anslagen för Inlandsbanans och

tvärbanornas byggande ända till och med år 1923 komma att uppgå

till 8,000,000 kronor och något därutöver, vill det synas, som om någon

av de nu ifrågasatta järnvägsanläggningarna — även med fästat av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 188.

seende därvid att det här är fråga om företag, som fordra kapitalutlägg

om 20 a SO miljoner kronor — i varje fall icke skulle kunna

ifrågakomma att påbörjas inom de närmaste 8 — 10 åren.

Styrelsen har ock i sin underdåniga skrivelse den 27 mars detta

år med anledning av nådig remiss rörande framställning om järnvägsundersökning

för en linje Morjärv—Nederkalix, vilken linje delvis ingår

som led i den i föreliggande motion omhandlade järnvägssträckningen

och vilken järnvägslinje torde kunna ifrågasättas att komma till utförande

oberoende av om och huru järnvägsförbindelse kommer till stånd mellan

Morjärv—Karungibanan och Riksgränsbanan, framhållit att påbörjandet

av ytterligare järnvägsanläggningar i övre Norrland utöver dem, som i

förenämnda arbetsplanen upptagas, icke lämpligen synas kunna ifrågasättas

under de närmaste åren framåt, eller i varje fall icke tidigare

än år 1924.

På grund därav torde det icke vara ändamålsenligt att redan nu

verkställa någon definitiv undersökning för dessa järnvägssträckningar

emellan Morjärv eller Overtorneå och lämplig punkt på Riksgränsbanan,

utan torde i första hand nu endast böra ifrågakomma en approximativ

utredning rörande de alternativa sträckningarnas ekonomiska förutsättningar

i samband med okulärundersökningar för utrönande av framkomstmöjligheterna

utefter de föreslagna olika linjerna.

Kostnaderna för en sådan undersökning beräknas uppgå till omkring

25,000 kronor, däri ej inräknats i järnvägsstyrelsens förutnämnda

underdåniga skrivelse den 27 mars 1917 angivna kostnadsbeloppen för

utförande av undersökning för järnväg Morjärv—Nederkalix.

Från järnvägsstyrelsens sida förefinnes sålunda ingen erinran emot

företagandet redan nu av en förberedande utredning rörande behovet

av och förutsättningarna för en järnvägsanläggning genom Kalix och

Torne älvdalar från Nederkalix eller möjligen Overtorneå till Kiruna

eller annan lämplig punkt å Riksgränsbanan, i samband med okulärundersökning

för bedömandet av framkomstmöjligheter enligt olika alternativa

linjesträckningar och de ungefärliga kostnaderna för desamma.’

I likhet med järnvägsstyrelsen finner utskottet tiden för upptagande

till prövning i detalj av dessa järnvägsfrågor ännu icke vara

inne, då utförandet av den plan för byggandet av tvärbanor i Norrland,

som utskottet i annat denna dag avgivet utlåtande förordat, kommer

att draga en tid av åtta å tio år och medföra högst betydande kostnader.

Utskottet vill dock icke motsätta sig en förberedande utredning

i den omfattning järnvägsstyrelsen föreslagit, vilket även synes överensstämma

med motionernas syfte och har icke något att erinra mot

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

7

storleken av det för ändamålet begärda anslaget 25,000 kronor, vilket

järnvägsstyrelsen funnit lämpligt.

Utskottet vill dock hava uttalat, att beviljande av anslag till en

sådan utredning icke i någon mån får anses innebära en förbindelse

från riksdagens sida, att en järnväg genom ifrågavarande trakter skall

komma till stånd.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herr Asplunds

m. fl. och herr Stenudds ovanberörda motioner, för

verkställande av en allsidig utredning genom statens

försorg rörande behovet av och förutsättningarna fölen

järnvägsanläggning genom Kalix och Torne älvdalar

från Neder Kalix eller möjligen Över Torneå

förbi Svappavaara m. fl. malmfält till Kiruna eller

annan lämplig punkt å riksgränsbanan, å extra stat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,000

kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.