Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande personal.

1917-06-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande personal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

1

Nr 192.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1917 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret

och marinen hörande personal.

(l:a avd.)

I den till riksdagen den 13 januari avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t

dels i punkt 68 av fjärde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående

provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln å extra stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag

av 3,000,000 kronor;

dels ock i punkt 90 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i

avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag för provisorisk

lönereglering för viss personal vid marinen, Kungl. Maj:t kunde

komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra

förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp av

1,500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 23

mars 1917*dagtecknad proposition (nr 154), som överlämnats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering för viss personal

vid lantförsvaret, i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

grunder, under fjärde huvudtiteln å extra stat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av 3,450,000 kronor.

Kungl. Maj:t har därjämte i en till riksdagen avlåten, den 23 mars

1917 dagtecknad proposition (nr 158), vilken likaledes hänvisats till förberedande

behandling av statsutskottet, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering för

Bihang till riksdagens ■protokoll 1917. 6 samt. 84 käft. (Nr 192—196.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande JSr 192.

Utskottets

yttrande.

viss personal vid marinen, i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna

grunder, på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

1,607,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokoll.

De förslag, som Kungl. Maj:t nu förelagt riksdagen, hava sin grund

i framställningar om avlöningsförbättringar dels från arméförvaltningen

för arméns personal dels ock från olika grupper av marinens personal.

De nu utgående avlöningsbeloppen för såväl armén som marinen bestämdes

redan i början av 1900-talet. Med hänsyn till de avsevärda

stegringar i levnadskostnaderna, som i tiden därefter uppstått, bar behovet

av en genomgripande lönereglering gjort sig alltmera gällande.

Kungl. Maj:t bar dock, enligt vad vederbörande departementschefer anfört,

icke ansett tiden vara inne för en definitiv lönereglering utan föreslagit

en provisorisk lösning av den till armén och marinen börande

personalens avlöningsförhållanden.

De av Kungl. Maj:t i särskild proposition den 16 mars 1917 angående

krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 för befattningshavare

i statens tjänst föreslagna förmåner äro avsedda att under vissa

förutsättningar komma samtliga statstjänare, och sålunda även arméns

och marinens personal, till godo såsom en hjälp i fråga om den under

kriget uppkomna böjningen i levnadskostnaderna. Den nu föreslagna

provisoriska löneregleringen för viss personal vid lantförsvaret och vid

marinen avser att bereda denna personal en kompensation för den före

kriget inträdda prisstegringen och är följaktligen fullt fristående i förhållande

till en eventuell framställning till 1918 års riksdag rörande

krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.

Utskottet anser, att de nuvarande avlöningsförmånerna äro för låga

för åtminstone större delen av den personal varom det här är fråga, särdeles

under nuvarande tidsläge. En löneförbättring synes alltså vara av

behovet påkallad.

De förslag till en provisorisk lönereglering, som av Kungl. Maj:t nu

framlagts, finner utskottet emellertid icke vara av beskaffenhet, att de

böra av riksdagen bifallas.

Först och främst hava de föreslagna lönebeloppen grundats på en

av arméförvaltningen tänkt definitiv lönereglering, som emellertid icke

på något sätt varit föremål för närmare prövning och som, därest den

bleve genomförd, skulle komma att medföra väsentliga höjningar av

pensionsbeloppen, i visst fall till belopp överstigande det för civila tjän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

3

stemän stadgade maximum. På grund av det sätt, varpå avlöningstillläggen

sålunda beräknats har man i det nu föreliggande förslaget kommit

till synnerligen ojämna belopp, exempelvis för fanjunkare 652 kronor

50 öre.

Vidare lärer det kunna starkt ifrågasättas, huruvida de föreslagna avlöningsbeloppen

sins emellan äro lämpligt avvägda ävensom om de kunna

anses vara ställda i riktigt förhållande till de avlöningsbelopp, som äro

bestämda för de civila tjänstebefattningar, med vilka jämförelse kan göras.

Därjämte vill utskottet erinra, att den omständigheten ej beaktats, att

befordran till högre grad, resp. löneklass, inom kompaniofficers- och

underofficersgraderna äger rum efter betydligt olika antal tjänsteår vid

de olika truppförbanden. Det kan därför jämväl sättas i fråga, huruvida

en tillfällig löneförbättring ej verkade mera rättvist, om den bestämdes

i form av ålderstillägg än i form av allenast lönetillägg i de olika

tjänstegraderna. Vid en förnyad utredning i ärendet lärer denna fråga

böra omsorgsfullt undersökas. Vidare bör därvid noggrant tillses, att

lönetillägget så avpassas, att en definitiv lönereglering ej föregripes.

Slutligen vill utskottet uttala, att särskilda villkor för lönernas åtnjutande

böra föreläggas riksdagen till godkännande, på sätt som i allmänhet

sker i fråga om civila tjänstebefattningar.

Då utskottet alltså icke anser sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställningar, vill emellertid utskottet uttala, att, därest

efter förnyad utredning proposition i ärendet förelägges nästkommande

riksdag och, efter vederbörlig prövning, befinnes kunna leda till ett

positivt beslut i ärendet, en sålunda beslutad lönereglering torde kunna

vinna tillämpning redan under löpande året. \ isserligen har riksdagen

städse på goda grunder ställt sig betänksam mot att besluta löneregleringar

att tillämpas under pågående år, men betänkligheterna häremot

synas dock kunna väsentligen bortfalla, därest redan nu medel på nästa

års stat beredas för betäckande av åtminstone större delen av de kostnader

löneregleringen kan komma att medföra. Då det tydligen icke

är möjligt att, innan några grunder för löneregleringen äro fastställda,

med någon tillförlitlighet bestämma det erforderliga beloppet, synes

saken lämpligen böra ordnas på sådant sätt, att på 1918 års stat avsättes

under rubriken »utgifter för kapitalökning» lämpligt belopp för

bestridande av ifrågavarande kostnader, vilket belopp sedermera skulle

på 1919 års stat komma att upptagas såsom inkomst under rubriken

»i anspråk tagna kapitaltillgångar», för att användas för avsett ändamål

eller, om det icke i sin helhet erfordras härför, till statens behov i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

allmänhet. Det belopp, som alltså nu bör anvisas, anser utskottet lämpligen

kunna bestämmas till 4,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må

av riksdagen bifallas;

b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må

av riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må besluta att på 1918 års

stat under titel »utgifter för kapitalökning», till avsättning

för beredande av tillfällig löneförbättring åt

viss personal vid armén och marinen under år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst 4,000,000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. Ii. Kvarnzelius, H. F. Lamm, G. M. K. Ekelund,

J. Nilsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist, I. E. G. Svensson, A. Pers, J. L. Widell, greve

N. F. Posse, K. A. Malmborg och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, li. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén i

Malmö, C. Persson i Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson

i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, C. S. Jansson i Falun, J. Erlansson och

A. V. Sävström.

Reservationer:

av herrar C. G. Ekman, E. A. Nilson i Örebro och J. Ström, vilka

ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»De förslag — — — — — civila tjänstebefattningar.

Utskottet hemställer alltså

a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må

av riksdagen bifallas;

b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må

av riksdagen bifallas.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

av herrar C. T. Asplund, K. V. Rydén, J. B. Eriksson i Grängesberg,

N. A. Nilsson i Kabbarp, C. R. Jansson i Falun och A. V. Sävström,

vilka anfört:

»För den av utskottet föreslagna rent extra ordinära åtgärden, att

under titel »utgifter för kapitalökning» avsätta 4,000,000 kronor till en

tillfällig löneförbättning under år 1918, saknas efter vår uppfattning tillräckliga

skäl. Ifrågavarande befattningshavare komma för innevarande

år i åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt samma

grunder, som gälla för övriga statstjänare, och 1918 års riksdag bör ha

fria händer att efter då föreliggande omständigheter bedöma vad som

bör beviljas olika statstjänaregrupper att utgå under löpande budgetår.

Tillfälliga löneförbättringar, såsom avbetalning på kommande definitiva

sådana, kunna rimligen icke beviljas förrän ett nödvändigt utredningsarbete

fortskridit så långt, att åtminstone konturerna för den sistnämnda

äro utformade; i annat fall löper man risken att förrycka det hela.

I det outredda skick, vari hela denna lönefråga befinner sig, synes det

alltså olämpligt att nu företaga den av utskottet föreslagna avsättningen

av medel. I den mån 1918 års riksdag finner, att särskilda åtgärder

äro nödvändiga för att upphjälpa de lägst avlönade gruppernas av

ifrågavarande personal ställning, lärer den icke sakna möjlighet att härför

anvisa lämpliga utvägar.

1 anslutning till denna uppfattning ha vi ansett att utskottet bort

hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må

av riksdagen bifallas;

b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må

av riksdagen bifallas.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1917:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande perso s. 10 i texten