Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppförande ä riksstat av vissa utgifter m. m.

1917-06-08 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:201, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppförande ä riksstat av vissa utgifter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

1

Nr 201.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1017 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppförande

ä riksstat av vissa utgifter m. m.

(4:de avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 24, av herr C. G. Ekman och den andra inom andra kammaren, nr

94, av herr E. A. Nilson i Örebro, vilka motioner för förberedande behandling

remitterats till statsutskottet, har hemställts, att riksdagen måtte

vid uppgörande av riksstaten för år 1918 uppföra: dels å inkomstsidan

samtliga de inkomster, som kunna beräknas inflyta till statsverket år

1918, dels ock å utgiftssidan under vederbörande huvudtitel alla de

medel och alla de anslag som för år 1918 anvisats, varav följer, att

anvisningar utanför riksstaten sålunda ej må ifrågakomma.

I sammanhang med förenämnda motioner har utskottet ansett sig

böra till behandling upptaga tre inom riksdagen väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen eu väckt inom första kammaren, nr 108,

av friherre K. Langenskiöld, en väckt inom andra kammaren, nr 353,

av herr E. Kristensson samt en, likaledes väckt inom andra kammaren,

nr 359, av herr E. A. Nilson i Örebro.

Friherre Langenskiöld och herr Kristensson hava sammanstämmande

hemställt, att Kungl. Maj:ts proposition, nr 104, angående rörelsekapital

vid statens verksamhet för anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter

måtte av riksdagen bifallas på det sätt, att å en tilläggsstat

för år 1917 uppföres dels under rubriken utgifter för kapitalökningett

reservationsanslag å 115 miljoner kronor för att bilda en fond för

beredande av förlagskapital vid statens verksamhet för anskaffande och

tillhandahållande av livsförnödenheter, dels ock å inkomstsidan ett motsvarande

belopp av 115 miljoner kronor under rubriken: »tillfälliga

lånemedel».

Herr Nilson har i den av honom väckta, sistberörda motionen

hemställt, att det belopp, som ställes till Kungl. Maj:ts förfogande

såsom rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande och tillBihang

till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 88 höft. (Nr 201.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Utskottets

yttrande.

handahållande av livsförnödenheter, måtte uppföras å riksstatens utgiftssida;

dels ock att å riksstatens inkomstsida upptages motsvarande belopp

under rubriken »lånemedel».

Beträffande de skäl, som i olika motionerna framförts till stöd för

de däri gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.

Mot grundsatsen att anvisningar utanför riksstaten ej böra ifrågakomma

har utskottet icke haft något att erinra. Att vissa avvikelser

från denna grundsats ägt rum under de senaste åren torde förklaras av

den omständigheten, att utgifterna ifråga icke kunnat på förhand med

någon större grad av säkerhet beräknas ävensom av det förhållandet,

att vid anvisningarnas meddelande någon plan för deras täckande icke

förelegat. I och med det att man beträtt utvägen att tillsvidare för

täckande av de av kristiden föranledda kostnaderna anlita tillfällig upplåning,

ställer sig saken annorlunda. Betänkligheterna mot att å riksstaten

uppföra eu utgift, om vars definitiva storlek ovisshet råder, måste

nämligen minskas, därest å inkomstsidan kan upptagas en post av i

viss mån rörlig karaktär. I enlighet med denna uppfattning har vid

innevarande års riksdag redan beslutats att å riksstaten för år 1918

uppföra anslag till täckande av vissa beräknade nexitralitetskostnader.

1 annat denna dag avgivet utlåtande har utskottet ock föreslagit, att de

medel, som på grund av Kungl. Maj:ts proposition om anslag till arbetslöshetens

bekämpande kunna komma att ställas till Kungl. Majrts förfogande,

skola uppföras å riksstaten.

Vad nu särskilt angår frågan om uppförande å riksstat av det

belopp av 115 miljoner kronor, som riksdagen i enlighet med propositionen

nr 104, på hemställan av jordbruksutskottet, ställt till Kungl.

Maj:ts förfogande såsom rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande

och tillhandahållande av livsförnödenheter, är att märka, att

riksdagen på grund av därom i proposition nr 152 gjord framställning

och i enlighet med hemställan av jordbruksutskottet ställt ytterligare

ett belopp av 35 miljoner kronor till Kungl. Majrts förfogande för samma

ändamål. Med bifall till därom avlåten proposition, nr 210, och i

enlighet med statsutskottets i ämnet gjorda hemställan har riksdagen

vidare till Kungl. Majrts förfogande ställt ett belopp av 20 miljoner

kronor såsom rörelsekapital för tillämpningen av gällande förfoganderättslag

i fråga om industriella råvaror och dylikt. Slutligen har riksdagen,

i anledning av därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 369

framställt förslag, efter hemställan av jordbruksutskottet, beslutat, bland

annat, att ställa till Kungl. Majrts förfogande ett belopp av högst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

8

50,000,000 kronor att, användas för 1017 ars bränslekommissions vedanskaffning

under innevarande år.

Samtliga nu omförmälda medelsanvisningar å sammanlagt220,000,000

kronor, vilka av Kungl. Magt förutsatts skola tillhandahållas av riksgäldskontoret,

böra givetvis ur budgetteknisk synpunkt behandlas på

likformigt sätt.

1 enlighet med de av friherre Langenskiöld och herr Kristensson

väckta motionerna borde för ändamålet särskild tilläggsstat för år 1917

upprättas, medan enligt herr Nilsons motion, nr 859, anvisningarna

ifråga borde uppföras å 1918 års riksstat.

I valet mellan dessa alternativ har utskottet ansett sig böra förorda

användandet av tilläggsstat. Innevarande riksdag har väl — i

likhet med vad förut skett — i stor utsträckning lämnat medgivande

för Kungl. Maj:t att under 1917 förskottsvis utanordna anslagsbelopp

eller delar av anslag, vilka uppförts å 1918 års riksstat, vadan en

tilläggsstat för år 1917 icke kan bliva alldeles fullständig. De nu omhandlade

utgifterna intaga emellertid en så säregen och skarpt avgränsad

ställning, att nyssberörda förhållande ej synts utskottet utgöra tillräckligt

skäl att avvisa tanken att uppföra samma utgifter å tilläggsstat

för år 1917.

Genom den utredning, som verkställts av den s. k. kassaförlagskommittén

lärer få anses tillfyllest ådagalagt, att inga vare sig reella

eller formella hinder möta mot att införa tilläggsstater såsom ett bestående

led i vårt budgetväsen. Genom utredningen ifråga har ock

påvisats att stora praktiska fördelar skulle vara att vinna genom eu

sådan anordning.

Under sådana förhållanden och då det synts utskottet angeläget,

att de till stora belopp uppgående kassaförsträckningar, som statskontoret

erhållit från riksgäldskontoret, med det snaraste avvecklas, har utskottet,

såsom ovan nämnts, ansett sig böra föreslå, att de omhandlade utgifterna

uppföras å eu tilläggsstat för år 1917.

I de av friherre Langenskiöld och herr Kristensson väckta motionerna

har gjorts gällande, att de förevarande kreditivmedlen borde

sammanföras i eu fond, ställd omedelbart under riksgäldskontorets förvaltning.

Att anslagen ifråga böra behandlas såsom »utgift för kapitalökning»

synes väl utskottet uppenbart, om än man måste förutse, att

en måhända avsevärd del av medlen icke komma att till statsverket

återgå. Den förlust, som på grund härav förr eller senare kommer att

belasta statsverket, bör emellertid först då vederbörande affärsrörelse

avslutats samt de behållna medlen »såsom i anspråk tagna kapitaltill
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

gångar» använts till avbetalning å statsskulden komma till synes i riksstaten

såsom verklig utgift.

Tillräcklig anledning att låta de ifrågavarande fonderna förvaltas

av riksgäldskontor synes utskottet icke förefinnas. Den omständigheten,

att upplånta medel måst tagas i anspråk för uppläggande ar fonderna,

kan härvidlag icke äga någon betydelse, då ju statens utlåningsfonder,

vilka till huvudsaklig del åstadkommits genom upplåning, i allmänhet förvaltas

av statskontoret. De särskilda omständigheter — av historisk och

praktisk art —, som gjort att riksgäldskontor fått omhänder förvaltningen

av järnvägs- och byggnadslånefonderna, sakna i förevarande fäll

motsvarighet. Då haudhavandet av nu ifrågavarande fondförvaltning

står närmare den allmänna uppgift, som tillkommer statskontoret än

den verksamhet, som åligger riksgäldskontor, har utskottet ansett, att

statskontoret bör handhava fondförvaltningsverksamheten ifråga, ehuruväl

medlen böra i första hand tillhandahållas av riksgäldskontor.-

Då utskottet sålunda ansett sig böra förorda, att ifrågavarande

medelsanvisningar uppföras å tilläggsstat för år 1917, har utskottet dock

icke för närvarande velat föreslå riksdagen annat än att fatta principiellt

beslut därom, att sådan tilläggsstat bör upprättas. Därest utskottets

uppfattning av kamrarna varder gillad, kommer utskottet att i särskilt

memorial framlägga de förslag angående tilläggsstatens upprättande,

vilka kunna anses erforderliga.

Förfarandet med upprättandet av en särskild tilläggsstat bör givetvis

tillämpas under nästkommande och följande år. Utskottet får fördenskull

tillstyrka riksdagen att hos Kungl. Magt anhålla om framläggande

för 1918 års riksdag av tilläggsstat upptagande samtliga

de utgifter, vilka äskas att utgå under samma år.

Genom upprättandet av tilläggsstater samt vidtagande av vissa

andra av kassaförlagskommittén förordade anordningar, såsom uppförande

å riksstat av fastighetsförsäljningsmedel och på sådana inkomster anvisade

utgifter ävensom av anslag för oförutsedda utgifter i samband

med ökning av anslagen till extra utgifter, skulle de av herrar Ekman

och Nilson framförda önskemålen angående inskränkande av förskottsväsendet

bliva tillgodosedda.

Utskottet har emellertid i detta sammanhang även velat peka på

den av kassaförlagskommittén anvisade utvägen till inskränkning av

förskott å anslag i det påföljande årets riksstat, som ligger i en omläggning

av budgetåret. I detta avseende hava nämnda kommitterade

bland annat anfört följande:

»Undersöker man närmare anledningen till att förskott av nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats utskottets utlåtande Nr 201.

5

ifrågavarande slag äro så vanliga, skall man finna, att denna sammanhänger

med det förhållandet, att enligt nuvarande ordning riksstaten

måste uppgöras mycket långt innan den skall tillämpas. Sålunda påbörjades

exempelvis de förberedande arbetena i avseende å 11)17 års

riksstat redan under hösten 1915. Förslaget till riksstat förelädes sedermera

den i januari 1910 sammanträdande riksdagen och fastställdes därefter

av riksdagen i juni månad samma år.

Nu förhåller det sig emellertid så, att vissa behov, som icke kunde

förutses vid fastställandet av 1910 års riksstat eller under föVra hälften

av år 1915 och vilka således då icke kunde tillgodoses i nyssnämnda

stat, sedermera framträtt och visat sig vara av brådskande natur. Det

har då icke varit tillfyllest att utan vidare i 1917 års stat uppföra anslag

för ändamålet utan har det tillika ansetts vara nödvändigt att medgiva

utgiftens bestridande förskottsvis antingen till hela beloppet eller

till viss del redan under senare hälften av år 1910.

Det torde knappast kunna förnekas, att det är förenat med vissa

olägenheter att så långt före budgetårets början, som nu är fallet, uppgöra

förslaget till riksstat. Detta bär också i de flesta andra länder

lett därhän, att man sökt anpassa budgetåret efter tiden för budgetens

fastställande, så att budgetåret flyttats så nära som möjligt intill nyssnämnda

tidpunkt. Sålunda är T Norge, där den stortingssession, varunder

budgeten fastställes, begynner i januari månad, budgetåret bestämt

till den 1'' juli—30 juni; och''i Danmark, där budgeten framlägges för

riksdagen i början av oktober det ena året för att slutbehandlas i mars

månad påföljande år, löper finansåret från den 1 april 31 mars.

Därest budgetåret även hos oss flyttades närmare tiden för riksstatens

fastställande, exempelvis förlädes till den 1 juli—30 juni, bleve

naturligen följden den, att några förskott för utgifter efter den 1 juli

det löpande året icke längre behövde ifrågakomma, da de redan uppförts

i den riksstat, som toge sin början sistnämnda dag.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra, hurusom redan 1910

års riksstatssakkunniga i sitt utlåtande berört detta spörsmål och bland

annat framhållit, att uppgiften att få budgetens beräkning så nära som

möjligt att överensstämma med bokslutets resultat i hög grad skulle

underlättas genom att budgetåret flyttades närmare intill tiden för riksstatens

fastställande av riksdagen. De sakkunniga hade emellertid ansett

eu sådan förändring ligga utanför ramen av deras uppdrag, varjämte

den förutsatte en särskild undersökning, som de sakkunniga icke medhunnit;

och hade de därför icke ansett sig kunna därom framställa förslag.

Icke heller kommittén har funnit sig böra framlägga något för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

slag i berörda syfte, då eu dylik förändring med alla därav uppkommande

konsekvenser måste kräva en ganska grundlig undersökning av

hithörande förhållanden, och då det för övrigt kan ifrågasättas, huruvida

det ens kan anses ingå i kommitténs uppgift att upptaga en så

vittutseende fråga, vars utredande i varje fall måste betydligt försena

framläggandet av kommitténs betänkande.

Då det likväl, med hänsyn till frågans oförnekliga sammanhang

med spörsmålet om nu ifrågavarande förskott, ansetts önskligt, att förutsättningarna

för en eventuell omläggning av budgetåret bleve belysta i

den män sådant kunde utan fördröjande av kommitténs arbete i övrigt

äga ruin, har kommittén anmodat eu av sina tillkallade sakkunniga,

professorn Tassel, att göra ett uttalande i denna fråga.»

I den, uti kommittébetänkandet återgivna promemoria i ämnet,

som av nämnde sakkunnige avgivits, har — förutom de av kommitterade

själva angivna fördelar ur kassaförskottssynpunkt, som skulle följa

av en omläggning av budgetåret till tiden 1 juli —30 juni — påpekats, att

eu sådan omläggning är önskvärd jämväl ur andra synpunkter. Härutinnan

innehåller promemorian följande:

»Särskilt torde böra framhållas, att Kung!. Magt, om han hade att

uppgöra riksstatsförslag för ett finansår, som började 1 juli, vid detta

arbete bättre än nu skulle kunna tillgodogöra sig erfarenheten av avslutade

statsregleringar.

I början av oktober IDIG är riksbokslutet för 1915 gjort. Detta

är det sista räkenskapsmässigt färdiga material man har att bygga på,

då man går att göra upp förslag till riksstat för 1918. I denna mening

kan alltså sägas, att riksstaten för ett visst år göres upp på grundval

av bokslutet för det tredje året förut. Det säger sig självt att ett sådant

förhållande måste medföra en stor osäkerhet i alla beräkningar.

Med ett finansår från 1 juli till 30 juni skulle i detta hänseende

en väsentlig förbättring kunna vinnas. Det gamla finansåret skulle då

i ovan valda exempel vara avslutat den 30 juni 1916. När den pågående

statsbokföringsreformen når sin fullbordan, skall bokslutet för ett

den 30 juni avslutat finansår kunna föreligga i god tid till den 1 oktober.

Budgetarbetet, som enligt det nya systemet skulle avse det finansår,

som går till ända den 30 juni 1918, skulle således stödja sig på nämnda

bokslut, alltså på bokslutet för det andra finansåret förut. 1 detta ingalunda

oviktiga hänseende skulle man alltså genom den här ifrågasatta

omläggningen av finansåret kunna vinna ett helt år. När riksdagen

ginge att fatta sitt beslut om den nya riksstaten, skulle för övrigt också

resultatet av det löpande finansåret, som ju då snart skulle gå till ända,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskott et s utlåtande Nr 201.

7

tämligen väl kunna överblickas, förutsatt naturligtvis att statsbokföringsreformen

bragts till avslutning och dot system av månatliga kassarapporter,

som den innebär, genomförts på det sätt som är avsett.

En praktisk fördel av mera speciell art skulle vinnas genom att

tinausåret, räknades från 1 juli, nämligen därutinnan, att inkomst- och

förmögenhetsskatten komme att inflyta före mitten av finansåret, medan

den nu icke inflyter förr än nära dess slut. Då denna skatt numera

börjar bli statens förnämsta inkomstkälla, måste uppenbarligen allt större

vikt fästas vid att statsregleringen kan påräkna detta bidrag i något så

när god tid. Saken har särskild betydelse ur synpunkten av önskvärdheten

av att något så när kunna överskåda statsverkets behov av kassaförlag.

»

I promemorian bär även berörts frågorna om reformens förhållande

till gällande grundlagsbestämmelser, om revisionens lämpliga anordning

efter finansårets omläggning samt om övergångs förhållandena,

särskilt ur budgetteknisk synpunkt.

Kommittén har slutligen för egen del anfört, att ehuru kommittén

icke ansett sig böra närmare ingå i prövning av alla de spörsmål, som

i promemorian berörts, och särskilt icke velat inlåta sig på frågan, i

vad mån grundlagsändringar skulle av den ifrågasatta reformen betingas,

kommittén dock ansett sig kunna ansluta sig till de i promemorian

gjorda uttalandena om förslagets fördelar såväl ur den synpunkt, kommittén

haft att särskilt uppmärksamma, som ock i övrigt. Vidare har

kommittén angivit sig dela den i promemorian uttalade mening, att

någon närmare utredning rörande de med övergången till ett nvtt

finansår förknippade förhållanden knappast synes böra komma till stånd,

förr än riksdagen i princip uttalat sig för en reform i angiven riktning.

I det avseende, som närmast sammanhängt med kommitténs

föreliggande undersökningar, har kommittén emellertid velat betona

hurusom åtgärden att flytta budgetåret till den 1 juli—SO juni icke

skulle vara fullständigt tillräcklig för att undanröja behovet av förskott

av nu ifrågavarande art, utan att i allt fall för vissa utgifter, nämligen

sådana, som måste bestridas redan före det nya budgetårets ingång, en

tilläggsstat kunde bliva erforderlig. Men detta torde dock, yttrar kommittén,

blott mera undantagsvis bliva fallet, om det nya budgetåret kan

börja så tidigt som den 1 juli.

Såsom slutresultat av kommitténs utredning i nu förevarande avseende

har kommittén uttalat, att, därest framdeles budgetåret varder

förlagt närmare tiden för riksstatens fastställande, behovet av att anlita

tilläggsstat för det löpande året varder i väsentlig mån förminskat, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

att frågan om budgetårets omläggning enligt kommitténs mening bör

snarast möjligt upptagas till närmare behandling.

Enligt utskottets uppfattning kan väl frågan om budgetårets omläggning

icke anses vara så klarlagd, att riksdagen nu kan i princip

uttala sig för en reform i denna riktning. Den redan åvägabragta utredningen

i ärendet synes emellertid utskottet tydligt giva vid handen,

att frågan är av så stor betydelse, att densamma bör göras till föremål

för den grundliga undersökning, som tydligen erfordras, innan

definitiv ståndpunkt till reformen kan intagas. Med hänsyn till den

avsevärda tidsutdräkt, som utredningen kan förväntas medföra, och då

för reformens genomförande sannolikt torde erfordras ändring i grundlag,

synes det utskottet, att riksdagen redan nu bör hos Kungl. Maj:t

anhålla om fullständig utredning i ämnet.

I enlighet med vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att de medel, som av innevarande

riksdag redan ställts eller kunna komma att ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande att användas såsom

rörelsekapital för av kristiden föranledd statsverksamhet,

må uppföras å tilläggsstat till riksstaten för år 1917;

b) hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

för 1918 års riksdag framlägga förslag till tilläggsstat

till riksstaten för samma år, upptagande samtliga

de anslagsbeiopp, vilka komma att äskas att utgå

under nämnda år; samt

c) hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa fullständig utredning angående

frågan om omläggning av budgetåret till tiden 1 juli—

30 juni eller annan i förhållande till tiden för riksdagens

normala avslutande lämplig tidsperiod ävensom

för riksdagen framlägga de förslag, vartill sagda

utredning må kunna föranleda.

Stockholm den 8 juni 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, G. G. Ekman, O. Berggult, 1. E. G. Svensson, A. Pers, J. L. Widell, greve

N. F. Posse, K. A. Malmborg och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. liydén i Malmö, C. Persson i

Stallerhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström,

A. B. Lundblad, G. R. Jansson, A. V. Sävström, S. E. J. Liibeck och K. A. Tengdahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 88 käft. (Nr 201.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående uppförande å riksstat av vissa utgifter m. m. s. 1 i texten