Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar jämte i samband därmed väckt motion m. m.

1917-06-10 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:203, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar jämte i samband därmed väckt motion m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

1

Nr 203.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1917 kl. 8 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter

under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda

framställningar jämte i samband därmed väckt motion

m. m. (l:a avd.)

I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag, i nedannämnda punkter under femte huvudtiteln''gjort

följande framställningar:

l:o) I punkt 6 av femte huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen

dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagavlöning till officerare och

underofficerare vid flottan ävensom för mariningenjörkåren och för marinintendenturkåren

av den lydelse, bilagorna nr 4—9 vid förenämnda statsrådsprotokoll

angående femte huvudtiteln utvisa;

dels ock att i riksstaten för år 1918 öka förslagsanslaget till avlöning

för flottans kårer och stater, nu 5,943,656 kronor, med 404,273

kronor, till 6,347,929 kronor.

I fråga om utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid.

23—86 av statsrådsprotokollet.

Enligt de beräkningar rörande staten för flottans officerskår, som

verkställts vid 1914 års senare riksdag, skulle personalbehovet med

hänsyn till den av riksdagen för åren 1915—1919 beslutade nybyggnaden

av fartygsmateriel komma att ställa sig på sätt, följande tabell

utvisar:

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 90 käft. (Nr 203.) 1

Avlöning för

flottans kårer

och stater.

[6 •).]

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 203.

Personal.

1914 års stat.

1919 års

beräknade

stat.

Ökning

för åren

1915—1919.

Flaggman.........................

4

5

+ 1

Kommendörer .................

8

9

+ 1

Kommendörkaptener av l:a graden.............

17

21

+ 4

» » 2:a »

18

22

+ 4

Kaptener av l:a klassen...............

65

88

+ 23

» » 2:a »

31

44

+ 13

J Löjtnanter.....................

101

no

+ 9

Underlöitnanter............. ^

Fänrikar ..................................................................)

50

55

+ 5

Summa

294

354

+ 60

I samband med personalberäkningarna förklarade sig 1914 års

senare riksdag därjämte förutsätta, att den erforderliga personalökningen

vid flottan skulle under perioden 1915—1919 komma att genomföras så,

att flottans bemanning bleve fullt tillfredsställande.

En jämn fördelning av den av riksdagen godkända personalökningen

på de mellanliggande åren skulle giva följande resultat:

Personal.

!

1915.

1916.

1917.

1918.

1919.

''

j Flaggman............

4

4

4

4

5

I Kommendörer .........................

8

8

9

9

9

Kommendörkaptener av l:a graden ................

19

20

20

21

21

» » 2:a » ................

19

20

21

22

22

Kaptener av l:a klassen ..................

68

73

78

83

88

» » 2:a » ..............................

33

36

39

41

44

Löjtnanter .....................

Underlöjtnanter..........................................1

104

105

106

108

no

Fänrikar..............................

51

52

53

54

55

Summa

306

318

330

342

354

För år 1917 beviljade riksdagen emellertid en ökning med allenast

6 officerare och upptager följaktligen 1917 års stat blott 324 löner.

Kungl. Maj:t har för år 1918 äskat 18 nya officersbeställningar,

varigenom antalet löner i staten skulle komma att uppgå till 342, eller

det antal, som enligt 1914 års plan beräknats för samma år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 203.

3

De 18 nya tjänsterna hava av Kungl. Maj:t fördelats mellan officerskårens

olika grader på följande sätt.

Kommendörkaptener av l:a graden...

Kommendörkapten av 2:a graden......

Kaptener av l:a klassen........................

» t) 2:a » ........................

Löjtnanter...................................................

Underlöjtnanter och fänrikar............__

Summa 18 officersbeställningar.

Antalet officerare i de olika graderna komme härigenom att bliva

lika med det i planen för år 1918 upptagna med undantag av att antalet

kommendörkaptener av l:a graden ökats med 1 och antalet kaptener

av l:a klassen undergått motsvarande minskning. Anledningen

härtill vore, att behovet av regementsofficerare sedan år 1914 väsentligen

ökats.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t i fråga

om dessa nya officersbeställningar föreslagit.

Vad därefter beträffar staten för flottans under officer skår har Kungl.

Maj:t här icke föreslagit annan ökning än som år 1914 förutsatts eller

med 14 nya beställningar, och har utskottet icke funnit någon anledning

till erinran häremot.

I staten för sjömanskåren har Kungl. Maj:t jämväl i enlighet med

1914 års plan begärt sådan ökning, som betingas av en jämn fördelning

under återstående delen av femårsperioden 1915—1919 av de nya löner,

som därunder skola uppföras å kårens stat.

I denna stat finnas upptagna anvisningar å 50,000 kronor till lega

och 70,000 kronor till rekryteringskostnader. Rörande dispositionen av

dessa anvisningar har utskottet uttalat sig under punkt 12:o) av detta

utlåtande.

Kungl. Maj:ts förslag till stat har utskottet biträtt.

Vad därefter beträffar mariningenjörkären har departementschefen

framhållit vikten av att mariningenjörkåren tillföres och kan bibehålla

ingenjörer, som äro verkligt skickliga och dugliga för detta värv samt

äga förmåga att följa och föra framåt tekniken med avseende å krigsfartygsbyggnader,

samt därför ansett det vara en bjudande nödvändighet

att icke underlåta vidtagande av åtgärder, vilka, på samma gång de

betingas av föreliggande personalbehov, äro ägnade att tjäna nu angivna

syfte genom den ökade befordringsmöjlighet inom kåren, som därigenom

beredes. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t begärt att å staten för

mariningenjörkåren måtte från och med 1918 uppföras en marindirektör

av l:a graden och en mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen,

2

1

7

4

2

2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

ävensom en torpedingenjör. Beträffande den sistnämnde har anförts att

såväl den betydande utveckling, som torpedvapnet under den senare

tiden undergått, som ock särskilt den omständigheten, att det rationella

bedrivandet av torpedtillverkningen vid torpedverkstaden i Karlskrona

med nödvändighet krävde, att, utöver förut å stat uppförda 3 torpedingenjörer,

ytterligare en dylik beställning nu uppfördes å mariningenjörkårens

stat.

Av de ovannämnda 3 beställningarna är endast en beräknad i planen

för mariningenjörkårens ökning under perioden 1915—1919.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att en marindirektör av l:a

graden och en torpedingenjör uppföres å staten, varemot utskottet icke

biträtt Kungl. Maj:ts förslag ifråga om mariningenjören av l:a graden.

Till följd härav har utskottet låtit uppgöra nytt förslag till stat för

mariningenjörkåren, slutande å ett belopp av 293,780 kronor (se bilaga

A vid detta utlåtande).

Beträffande slutligen staten för marinintendenturJcären utvisar nedanstående

tablå medeltalet av levnads- och tjänsteålder inom vissa tjänstegrader

i flottans officerskår och motsvarande tjänsteklasser i marinintendenturkåren

den 1 januari 1916:

Tjänstegrad eller tjänsteklass.

Flottans officers- kår.

Marinintendentur-

kåren.

Levnads-

ålder.

Tjänst-

ålder.

Levnads-

ålder.

Tjänst-

ålder.

Kapten, 2:a löneklassen, eller marinintendent av l:a gra-

den, 2:a löneklassen

33

ii

48

25

Löjtnant eller marinintendent av 2:a graden

29

8

33

11

Underlöjtnant eller marinunderintendent

24

3

27

4

I detta ämne har departementschefen yttrat:

»Innehållet av denna tablå synes mig oförtydbart giva vid handen,

att åtgärder äro av oavvisligt behov påkallade för att snarast möjligt

råda bot för den betydande ojämnhet i fråga om levnads- och tjänstålder

mellan officerskårens och marinintendenturkårens tre lägsta löneklasser,

som tablån utvisar. Härvid synas mig statens och de enskilda

intendenturtjänstemänDens intressen nära sammanfalla. I betraktande

av de mångskiftande göromål, som dessa tjänstemän hava att utföra,

den stora medelsförvaltning och de omfattande och dyrbara förråd, som

äro anförtrodda åt deras vård, samt de till avsevärda belopp årligen

uppgående, inköp för statens räkning, som genom dem verkställas, är

det givetvis för staten av stor betydelse, att denna tjänstemannakår

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 208.

5

erhåller sådan avlöning och tjänsteställning, som motsvara deras ansvarsfulla

värv. Framförallt måste beredandet åt intendenturtjänstemännen

av tillfredsställande ekonomiska villkor vara en statsangelägenhet

av sådan betydelse, att den icke får eftersättas. Ty om så sker, kan

enligt sakens natur en ogynnsam återverkan härav uppkomma med

hänsyn till intendenturtjänstemännens förmåga och intresse att på ett

driftigt och uteslutande på tjänstens bästa inriktat sätt omhänderhava

sina åligganden, liksom ock är att befara, att svårigheter för en tillfredsställande

rekrytering av kåren kunna möta.»

Kungl. JVIaj:ts nu framställda förslag, vilket avser att i möjligaste

mån avhjälpa dessa missförhållanden, upptager samma antal beställningar

som enligt nu gällande stat. Beställningarnas fördelning å de olika

tjänsteklasserna bär emellertid ändrats på följande sätt:

Tjänsteklass.

Antal

enligt

gällande

stat.

Kungl. Maj-.ts

förslag.

Marinöverintendent ........................................................................

i

i

Förste marinintendent ....................................................................

3

6*)

Marinintendent av l:a graden, l:a löneklassen...................................

20

25

Marinintendent av l:a graden, 2:a löneklassen.....................................

10

12

Marinintendent av 2:a graden .........................................................

25

18

Marinunderintendent ......................................................................

12

9

Summa

71

71

*) Därav 2 i l:a löneklassen och 4 i 2:a löneklasscn.

Kostnaderna för marinintendenturkårens avlöning skulle vid bifall

till Kungl. Maj:ts omregleringsförslag uppgå till 321,510 kronor eller

30,145 kronor mera än enligt nu gällande stat.

Genom tillkomsten av 3 förste marinintendentstjänster skulle sammanlagda

antalet tjänster i denna grad bliva 6. Denna ökning får

anses av behovet påkallad i och för åstadkommande av en lämpligare

proportion mellan tjänsterna inom de olika graderna av kåren och möjliggöra

en förbättring av de nu mindre tillfredsställande befordringsförhållandena.

Det lärer få anses självfallet, att två av dessa tjänster

skola avses för de båda chefsintendenterna. Vad beträffar de 4 återstående

tjänsterna i samma grad torde, även om de båda befattningarne såsom

stationsintendenter vid flottans stationer till följd av vikten och omfånget

av de med desamma förenade göromålen kunna anses vara av den natur

att innehavarne därav böra hava förste marinintendents tjänsteställning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

något fastlåsande av dessa förste marinintendentstjänster med vissa

tjänstebefattningar inom kåren icke bära ifrågakomma. Det torde nämligen

ur statens synpunkt vara lämpligare, att de inom kåren förefintliga

befattningarne besättas med de tjänstemän, som, oberoende av

tjänsteställning, befinnas genom personliga egenskaper mest lämpade att

bestrida respektive befattningar. Med tillämpande av denna grundsats

kunna förste marinintendentstjänsterna också på ett rättvist sätt besättas

med dem, som genom förtjänst och skicklighet gjort sig därav förtjänte.

Mot det framlagda förslaget har utskottet icke i övrigt haft anledning

till erinran.

Avlöning till flottans kårer och stater har av Kungl. Maj:t för år

1918 beräknats på följande sätt.

För år 1917

av riksdagen

anvisat.

Kronor.

För år 1918

beräknat

behov.

Kronor.

Ökning

Kronor.

Minskning.

Kronor.

Officerskåren ...........................................

Reservoffieerare under l:a tjänstgöring och re-

802,240

—

853,080

-

50,840

—

—

—

petitionsövning, förslagsvis .....................

46,439

60

46,439

60

—

—

—

—

Reservofficersaspiranter..............................

27,900

—

27,900

—

—

—

—

—

Underofficerskåren ....................................

881,130

—

898,530

—

17,400

—

—

—

Sjömanskåren ..........................................

2,405,537

50

2,665,490

—

259,952

50

—

—

Skeppsgossekåren ......................

34,767

50

34,767

50

—

—

—

_

Mariningenj örkåren...................................

279,455

—

299,740

—

20,285

—

_

_

Marinintendenturkåren ..............................

291,365

—

321,510

—

30,145

—

_

_

Reservmarinintendentsaspiranter......

4,005

—

4,005

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten.....................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—

_

Marinläkarkåren.......................................

146,385

—

146,385

—

—

—

—

_

Poliskåren ..............................................

Inkvarteringsbidrag för officerare ocli under-

77,100

—

77,100

—

—

—

—

—

officerare, förslagsvis..............................

Indragningsstaten samt båtsmanskompanierna,

303,880

—

315,940

—

12,060

—

—

—

förslagsvis............................................

Dagavlöning till officerare och underofficerare,

5,358

66

5,338

66

—

—

—

—

förslagsvis.............................................

941,170

75

976,904

25

35,733

50

—

—

Avrundat med.........................................

865

99

—

99

—

—

865

—

Summa

Därav 95 %

6,256,480

5,943,656

—

6,682,031

6,347,929

—

426,416

—

865

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

7

Den reducering av Kungl. Maj:fs förelag, som utekottet föreslagit

i fråga om staten för mariningenjörkåren, medför en minskning i

statens slutsumma med 5,960 kronor ävensom något minskade utgifter

för inkvarteringsbidrag, vilket senare utskottet dock icke med hänsyn

till anslagets natur av förslagsanslag ansett behöva medföra någon ytterligare

nedsättning i anslaget.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

l:o) godkänna stater för flottans officerskår, för

flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt

å daga.vinning till officerare och underofficerare vid

flottan ävensom för mariningenjörkåren och för marinintendenturkåren

av den lydelse, bilagorna nr 4—7

samt 9 vid statsrådsprotokollet den 13 januari 1917

angående femte huvudtiteln och bilagan A vid detta

utlåtande utvisa;

2:o) i riksstaten för år 1918 öka förslagsanslaget

till avlöning för flottans kårer och stater, nu 5,943,656

kronor, med 398,313 kronor till 6,341,969 kronor.

2:o) I punkt 15 av femte huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för anskaffning av flygbåtsmateriel på extra stat för år

1918 bevilja ett anslag av 135,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid.

110—112 av statsrådsprotokollet.

1916 års riksdag beviljade i enlighet med Kungl. Maj:ts då

framställda förslag på extra stat för år 1917 ett anslag av 135,000

kronor för anskaffning av flygbåtsmateriel.

Den nu föreliggande framställningen grundar sig på en av chefen

för marinstaben framlagd och av marinförvaltningen biträdd plan för

anskaffning av flygbåtar m. m., för vars genomförande enahanda belopp

vore erforderligt för år 1918.

Utskottet, som tagit del av till ärendet hörande handlingar av

hemlig natur, har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer sålunda,

att riksdagen må för anskaffning av flygbåtsmateriel

på extra stat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 135,000 kronor.

Flygbåts
materiel.

[15.]

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

Tillbyggnad

till plåtBageriverkstäderna

vid

flottans varv

i Stockholm

m. m.

[21.]

Utskottets

yttrande.

Torpedförrådsbyggnad

vid flottans

station i

Stockholm.

[23.]

3:o) Kungl. Maj it har i punkt 21 av huvudtiteln föreslagit riksdagen

att för tillbyggnad till plåtslagarverkstäderna vid flottans varv i

Stockholm m. m. bevilja på extra stat för år 1918 ett anslag av 110,800

kronor med rätt för Kungl. Maj it att disponera detta belopp redan under

innevarande år.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—139 av åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med. Kungl. Majits till 1916 års riksdag gjorda framställning

beviljade riksdagen för tillbyggnader till vissa verkstäder vid

flottans varv i Stockholm m. m. på extra stat för år 1917 ett anslag

av 85,900 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp

redan under år 1916.

De medel, som av Kungl. Maj:t nu äskats, äro avsedda för utförandet

av följande utav marinförvaltningen redan år 1915 föreslagna

byggnadsanordningar vid varvet, beträffande vilka departementschefen

ansett, att de icke längre kunde uppskjutas, nämligen dels tillbyggnad

av ingenjördepartementets plåtslagarverkstäder, dels uppförande av nytt

kanonskjul för artilleridepartementet samt inredning av artilleridepartementets

nuvarande kanonskjul till järnförråd för ingenjördepartementet,

dels ock anordnande och inredning av ny lokal för förrådet av gjutmodeller.

Vid tiden för avgivande av förevarande förslag hade Kungl. Maj:ts

proposition angående flottstationen i Stockholm ännu icke avlåtits till

riksdagen.

Då emellertid förslag rörande utvidgning m. m. av flottans station

i Stockholm numera framlagts, men riksdagen för närvarande icke ansett

sig böra fatta ståndpunkt i ärendet, synes även Kungl. Maj:ts framställning

i denna punkt, vilken har nära samband med nyssnämnda

fråga, icke nu av riksdagen böra avgöras.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

för närvarande må av riksdagen bifallas.

4:o) Under punkt 23 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att för

uppförande av en torpedförrådsbyggnad vid flottans station i Stockholm

bevilja på^ extra stat för år 1918 ett anslag av 81,900 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan under innevarande

år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203. 9

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 141—146

av statsrådsprotokollet.

Förevarande förslag avser att genom uppförande av en tillbyggnad

av sten invid den nuvarande torpedförrådsbyggnaden bereda erforderlig

förvaringsplats för den modernare torpedmaterielen vid Stockholms station.

Den träbyggnad, vari stationens torpedförråd för närvarande är inrymt,

är av provisorisk beskaffenhet och har med hänsyn till det av 1914 års

senare riksdag antagna nybyggnadsprogrammet för flottan och den därmed

sammanhängande ökningen i torpedanskaffningen visat sig otillräcklig.

I förslaget ingå även förbättrade anordningar för torpedernas

transport mellan förrådet och kajen.

Under hänvisning till vad riksdagens år 1915 församlade revisorer

uttalat angående olämpligheten av att den särdeles dyrbara torpedmaterielen

förvarades i en för eldfara utsatt träbyggnad får utskottet tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet förutsätter dock, att, därest Kungl. Maj:t, oavsett det läge,

vari frågan om flottstationen för närvarande befinner sig, likväl anser

sig böra redan i år igångsätta uppförandet av ifrågavarande förrådsbyggnad,

platsen för densamma väljes på sådant sätt, att byggnaden

kan komma till användning, om stationen utvidgad kommer att bibehållas

på sin nuvarande plats.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för uppförande av en torpedförrådsbyggnad

vid flottans station i Stockholm bevilja på

extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 81,900

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta

belopp redan under innevarande år.

Övningar.

5:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att i riksstaten

för år 1918 höja reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar, nu 3,550,000 kronor, med 278,000 kronor till 3,828,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 152—160 av statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 90 höft. (Nr 203.)

Utskottets

yttrande.

Flottans

krig:iberedskap

och

övningar.

[27.]

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

Utskottets

yttrande.

Förevarande anslag beräknades i propositionen nr 60 till 1914 års

senare riksdag för år 1918 till ett belopp av 3,645,000 kronor, vilken

summa av Kungl. Maj:t nu lagts till grund för anslagsberäkningen.

I enlighet med ett framställt förslag angående sjöstyrkornas organisation,

vilket avser att bereda ökad fasthet åt denna organisation, särskilt

under de tider av året, då sjöstyrkorna äro förlagda till flottans

stationer för övningar, ävensom ökad krigsberedskap åt torped- och minvapnen,

har Kungl. Maj:t under flotta anslag ytterligare begärt ett belopp

av 195,000 kronor.

Därjämte har en summa av 20,000 kronor av Kungl. Maj:t äskats

till bestridande av kostnaderna för vissa i statsrådsprotokollet närmare

angivna ändamål, bl. a. för vissa övningar med Sveriges frivilliga rnotorbåtskår.

I anslaget har emellertid kunnat företagas den minskningen, att kostnaderna

för vissa till sjökadetterna utgående förmåner i anslutning till

1916 års riksdags uttalande i ämnet icke vidare beräknas å detta anslag.

Dessa kostnader hava beräknats till 32,000 kronor.

För år 1918 har följaktligen detta anslag av Kungl. Maj:t upptagits

med (3,64o,000 + 195,000 + 20,000 — 32,000 =) 3,828,000 kronor.

I skrivelse den 14 juni 1916 har riksdagen bl. a. uttalat, att frågan

om tilldelande av särskilt flygtillägg syntes utgöra ett spörsmål, varöver

riksdagens mening borde inhämtas.

Då flygtillägg numera utgår från förevarande anslag, har departementschefen

med anledning härav meddelat, att chefen för marinstaben

i skrivelse den 7 augusti 1916 på förekommen anledning hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte medgiva, att omförmälda flygtillägg finge under nu

anbefalld mobilisering från mobiliseringens början tills vidare utgå även

till värnpliktiga. Visserligen tillhörde de värnpliktiga marinens personal

och borde i sådan egenskap komma i åtnjutande av flygtillägg, men med

hänsyn till frågans principiella innebörd och då riksdagen i omförmälda

skrivelse den 14 juni 1916 uttalat, att frågan om tilldelande av särskilt

flygtillägg syntes utgöra ett spörsmål, varöver riksdagens mening borde

inhämtas, hade departementschefen ansett sig böra anmäla chefens för

marinstaben berörda framställning.

Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig böra här upptaga

ärendet till behandling. Utan att i detta sammanhang vilja ånyo beröra

frågan om lämpligaste formen för dylik avlöning, har utskottet emellertid

ansett riktigast, att då flygtillägg för närvarande åtnjutes av fast

anställd personal tillhörande marinen, även värnpliktiga, som fullgöra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

11

samma tjänstgöring och därvid löpa samma risker, böra komma i åtnjutande

av enahanda förmåner i detta avseende.

Å förevarande anslag förefanns, enligt vad departementschefen uppsåt,

vid början av innevarande år en reservation av omkring 400,000

kronor. Till täckande av de ökade kostnaderna för kol och ammunition

in. m., som betingats av de senare årens prisstegringar, har emellertid

ett belopp motsvarande 20 procent av det ordinarie anslagets summa

ansetts böra finnas tillgängligt. Med hänsyn till förefintligheten av

nyssnämnda reservation har emellertid det belopp, som ytterligare erfordras,

kunnat begränsas till o Hakring 10 procent av anslagets slutsumma

för år 1918 eller 380,000 kronor. Detta belopp har också av Kungl.

Maj:t äskats å extra stat för år 1918, vilket närmare framgår av nästföljande

punkt.

Utskottet har med hänsyn till nu rådande förhållanden ansett sig

böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för år 1918 höja

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, nu 3,550,000 kronor med 278,000 kronor

till 3,828,000 kronor.

6:o) Med åberopande av vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans krigsberedskap och övningar

oå extra'' stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 380,000 kronor.

7:o) I punkt 70 av femte huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i riksstaten för år 1918 till remontering och lega m. m.

för kustartilleriets hästar uppföra ett ordinarie reservationsanslag å

57,923 kronor.

Rörande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 239—

248 av statsrådsprotokollet.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till flottans

krigsberedskap

och övningar.

[28.]

Remontering

och lega m. m

för kustartilleriets

hästar.

[70.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

Utskottets

yttrande.

För fredsutbildningen vid kustartilleriets rörliga batterier, vilka ingått

som ett led i den av 1914 års senare riksdag godkända planen för

det fasta kustförsvarets ordnande, hava hittills hästar lejts under en

kortare tid av året. Kostnaderna härför hava bestritts av det ordinarie

anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Vid anslagets

beräkning för år 1917 har ett belopp av 16,000 kronor upptagits till

lejning, furagering och övriga kostnader för hästar vid kustartilleriet.

Däremot finnas vid kustartilleriet icke några stamhästar.

Behovet av hästar för kustartilleriets rörliga batterier vid mobilisering

har hittills avsetts att fyllas dels genom utskrivning och dels genom

rekvisition. Vid kustfästningarnas mobilisering är 1914 utskrevos

sålunda i överensstämmelse med gällande planer visst antal hästar till

kustartilleriet. Utgifterna härför ersattes av medel, vilka ställts till

Kungl. Maj:ts disposition för bestridande av kostnader, som avses i § 63

regeringsformen.

Med Kungl. Maj:ts förevarande framställning avses uppsättning av

72 stamhästar vid kustartilleriet, vilket antal hästar ansetts oundgängligen

nödvändigt för personalens fredsutbildning.

Kostnaderna för stamhästarnas första uppsättande hava beräknats

kunna bestridas av medel, som influtit vid försäljning av en del av vid

den år 1914 anbefallda mobiliseringen anskaffade, för kustartilleriets utbildning

och övningar icke användbara hästar.

Departementschefen har lämnat följande översikt över samtliga de

anslagskrav, som betingas av den nu gjorda framställningen.

»Den föreslagna organisationen beträffande kustartilleriets hästar förutsätter
ordinarie

kostnader, utgörande dels nu nämnt reservationsanslag,

uppgående till 57,923 kronor för år 1918, till remontering och lega m. m.

för kustartilleriets hästar, dels ock ett förslagsanslag (punkt 72), uppgående

till 38,046 kronor för år 1918, för furagering av kustartilleriets

hästar;

extra kostnader, uppgående till 156,800 kronor, till ett första uppsättande

av stamhästar vid kustartilleriet samt till uppförande av sommarstallar

och anskaffning av hästpersedlar m. m., av vilket belopp 105,000

kronor avses att täckas av hästförsäljningsmedel och återstoden, eller

51,800 kronor, genom ett extra anslag för år 1918 (punkt 74).

Härtill komma för år 1918 de under punkterna 71 och 73 angivna

förstärkningsanslag, utgörande sammanlagt 32,596 kronor.»

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen, som delvis

är av hemlig natur, icke känt sig övertygat om lämpligheten av att om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 208. lo

organisationen genomföres på sätt som Ivungl. Magt föreslagit. Det

torde nämligen böra tagas under övervägande, huruvida icke utrangerade

hästar från fältartilleriet kunde, åtminstone till någon del, användas för

nu avsedda ändamål. Skulle detta icke låta sig gorå, torde, särskilt

med hänsyn till svårigheterna att för närvarande dressera remonter även

för kustartilleriets räkning, redan inkörda draghästar kunna inköpas av

för nu ifrågavarande ändamål lämpligt slag. Dessutom bör enligt utskottets

mening vidtagas eu reduktion med 7 stamhästar i det av Kungl.

Maj:t angivna antalet.

Enligt vad framgår av utskottets yttrande under_ punkt G5:o) x utlåtandet

nr 5 har reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar med hänsyn till de i punkterna 70, 72 och j4 gjorda äskanden,

minskats med 16,000 kronor, motsvarande vad som vid beräkning

av anslaget för år 1917 upptagits för fejning, furagering och övriga

kostnader för kustartilleriets hästar.

Då utskottet på grund av vad ovan anförts icke funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts i punkt 70 framlagda förslag, har utskottet dock

ansett sig böra förorda uppförandet i riksstaten för år 1918 av ett extra

anslag till fega, furagering m. m. för hästar vid kustartilleriet och föreslår

i sådant avseende ett belopp av 50,000 kronor.

Därest emellertid, detta belopp icke visar sig vara för ändamålet

tillräckligt, torde anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

kunna användas för täckande av bristen.

Utskottet hemställer alltså,

Do) att Kungl. Maj:ts i punkt 70 gjorda framställning

icke må av riksdagen bifallas,

2:o) att riksdagen må till lega, furagering in. in.

för hästar vid kustartilleriet å extra stat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor.

8:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att Kungl. Majrts i punkt 71 av denna huvudtitel

gjorda framställning icke må av riksdagen bifallas.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till remontering

och

lega m. m. för

kustartilleriets

hästar.

[71-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

Furagering

kustartilleriets

hästar.

[72.]

Förstärkning

av förslagsanslaget

till

furagering av

kustartilleriets

hästar.

[73.]

Uppförande

av sommarstallar

och

anskaffning av

hästperaedlar

m. rn. för

kustartilleriet.

[74.]

Utskottets

yttrande.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 203.

^ Punkt 72 bär Kungl. Maja föreslagit riksdagen att i riksstaten

för år 1918 till furagering av kustartilleriets hästar uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 38,046 kronor.

^ ^ Utredningen i ämnet återfinnes a sid. 248—250 av statsrådsproto
-

Med hänvisning till vad utskottet under punkt 7:o) härovan anfört,

hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

10:°) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering av kustartilleriets

hästar på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av högst

15,219 kronor.

I överensstämmelse med vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

11.o) Kungl. Maj:t har under punkt 74 föreslagit riksdagen att

till uppförande av sommarstallar och anskaffning av hästpersedlar m. m.

för kustartilleriet på extra stat för år 1918 bevilja ett anslag 51,800

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 disponera

erforderligt belopp.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 250

—252 av statsrådsprotokollet.

Totalkostnaden för uppförande av sommarstallar och anskaffning av

hästpersedlar m. m. för kustartilleriet har beräknats till 98,800 kronor.

Ilärav skulle 47,000 kronor utgå av de under punkt 7:o) härovan omförmälda

hästförsäljningsmedlen och återstoden 51,800 kronor, täckas av

det nu begärda anslaget.

Under åberopande i övrigt av vad utskottet i sistnämnda punkt

anfört, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts i denna punkt gjorda framställning

icke må av riksdagen bifallas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

15

12:o) I deri till riksdagen avlåtna propositionen rörande statsverkets

tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 80 av femte

huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående

beviljande av anslag till åtgärder för underlättande av manskapsrekry

teringen vid marinen, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål bland de extra förslagsanslagen å

femte huvudliteln för år 1918 beräkna ett belopp av 218,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 23

februari 1917 dagtecknad proposition (nr 145), under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

l:o) medgiva,

a) att de i den föreslagna staten för flottans sjömanskår för år 19IS

upptagna anvisningarna å 50,000 kronor till lega och å 70,000 kronor

till rekryteringskostnader må i erforderlig utsträckning tagas i anspråk

jämväl för bestridande av kostnader för extra rekryteringsbidrag vid sjömanskåren

för år 1918, att utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna

grunder, och

b) att den i den föreslagna staten för kustartilleriets personal för år

1918 upptagna anvisningen å 44,000 kronor till lega och övriga rekryteringskostnader

må i erforderlig utsträckning tagas i anspråk jämväl för

bestridande av kostnader för extra rekryteringsbidrag vid kustartilleriet

för år 1918, att utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder;

2: o) i riksstaten för år 1918 uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 65,500 kronor till anställnings- och avskedspremier vid marinen;

3:o) bevilja å extra stat för år 1918

a) till extra rekryteringsbidrag vid marinen ett förslagsanslag av

50,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att disponera detta belopp

redan under år 1917;

b) till rekapitulationspremier vid marinen ett förslagsanslag av

50,000 kronor; samt

c) till åtgärder för civilanställning av uttjänt manskap vid marinen

ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Därjämte har i en av herr 1. Vennerström in. fl. inom andra kammaren

väckt motion (nr 389) hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

De i staten för flottans sjömanskår upptagna anvisningarna till lega

och rekryteringskostnader med resp. 50,000 och 70,000 kronor ävensom

Åtgärder för

underlättande

av manskapflrekryteringen

vid marinen.

[80. J

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

den i staten för kustartilleriets personal upptagna posten lega och övriga

rekryteringskostnader har Kungl. Maj:t begärt att få disponera

även för utbetalande av extra rekryteringsbidrag, varjämte för samma

ändamål begärts- ett anslag å extra stat för år 1918 å 50,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t äskat anvisande av ett särskilt ordinarie

anslag till anställnings- och avsked spremier vid marinen. För samma

ändamål utgår under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag för år 1918

å 360,600 kronor. Anslagsbehovet för marinen under år 1918 har beräknats

till 65,500 kronor och har anslaget ansetts böra erhålla förslagsanslags

natur. Detta belopp har emellertid, då premierna efter nuvarande

övergångstid komma att i full utsträckning tagas i anspråk,

ansetts böra väsentligen ökas.

Beträffande grunderna för dessa premiers utbetalande vid marinen

skulle i huvudsak motsvarande bestämmelser vid armén vinna tillämpning.

Utbetalande av avskedspremierna har ansetts kunna taga sin

början redan under år 1918 med vissa reducerade belopp. Intill dess

systemet med avskedspremier i full utsträckning kommit till användning,

har emellertid Kungl. Maj:t ansett, att rekapitulationspremier böra utgå

ej blott, såsom hittills skett, vid flottan utan även vid kustartilleriet.

Kostnaden härför belöper sig för 1918 till 50,000 kronor.

Slutligen har Kungl. Maj:t till åtgärder för civilanställning äskat

ett förslagsanslag å 10,000 kronor att uppföras å extra stat för år 1918.

För att emellertid avskedspremier, på sätt som i propositionen åsyftats,

må kunna utgå redan under år 1918, lärer den å sid. 9 i propositionen

angivna reduktionen i resp. premiebelopp böra hänföras" till

den del av anställningstiden, som infaller före den 1 november 1917. I

övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj:t föreslagit.

Av vad utskottet anfört framgår, att utskottet avstyrker den av herr

Vennerström m. fl. väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herr Yennerströms

ovan berörda motion, må

Do) medgiva,

a) att de i den föreslagna staten för flottans sjömanskår

för år 1918 upptagna anvisningarna å 50,000

kronor till lega och å 70,000 kronor till rekryteringskostnader

må i erforderlig utsträckning tagas i anspråk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stat.suts/cottets utlåtande Nr 203.

17

jämväl för bestridande av kostnader för extra rekryteringsbidrag

vid sjömanskåren för år 1918, att utgå

enligt i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för den 23 februari 1917 angivna grunder, och

b) att den i den föreslagna staten lör kustartilleriets

personal för år 1918 upptagna anvisningen å

44,000 kronor till lega och övriga rekryteringskostnader

må i erforderlig utsträckning tagas i anspråk

jämväl för bestridande av kostnader för extra rekryteringsbidrag

vid kustartilleriet för år 1918, att utgå

enligt i samma statsrådsprotokoll angivna grunder;

2:o) i riksstaten för år 1918 uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 65,500 kronor till anställnings- och

avskedspremier vid marinen;

3:o) bevilja på extra stat för år 1918

a) till extra rekryteringsbidrag vid marinen ett förslagsanslag

av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att disponera detta belopp redan under år 1917;

b) till rekapitulationspremier vid marinen ett förslagsanslag

av 50,000 kronor; samt

c) till åtgärder för civilanställning av uttjänt manskap

vid marinen ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

13:o) I punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avvaktan

på den proposition angående beviljande av anslag till löneförbättring

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål

bland de ordinarie anslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna

ett belopp av 1,900 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i särskild proposition nr 342 föreslagit

riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ovannämnda belopp.

Denna framställning har emellertid icke av riksdagen bifallits, varom

utskottet skolat härigenom

erinra.

Stockholm den 10 juni 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Löneförbättring

&t vissa

vaktmästare

och med dem

jämförliga

befattningshavare.

[89.]

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 90 höft. (hr 203.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, II. F. Lamm, G. M. II. Ekelund,

J. Nilsson, G. G. Ekman, O. Bergsvigt, J. L. Widell, N. O. Bruce, A. Ii. Booth, G. I.

Asplund, N. Åkesson och G. A. Stålberg samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, G. Persson i Stallerliult, J. B. Eriksson

i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, G. R. Jansson

i Falun, J. A. lngvarson och A. V. Sävström.

Re ser ration er:

vid punkt 4 (torpedsförrådsbyggnad vid flottans station i Stockholm)

av herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, C. B. Jansson i Falun, J. A.

lngvarson och A. V. Sävström, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Vid tiden för avgivande av förevarande förslag hade Kungl. Maj:ts

proposition angående flottstationen i Stockholm ännu icke avlåtits till

riksdagen.

Då emellertid förslag rörande utvidgning m. in. av flottans station

i Stockholm numera framlagts, men riksdagen för närvarande icke ansett

sig böra fatta ståndpunkt i ärendet, synes även Kungl. Maj:ts framställning

i denna punkt, vilken har nära samband med nyssnämnda

fråga, icke nu av riksdagen böra avgöras.

Utskottet hemställer aliså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

för närvarande må av riksdagen bifallas.»

vid punkt 5 (flottans krigsberedskap och övningar) av herrar J. B.

Eriksson i Grängesberg, C. JR. Jansson i Falun, J. A. lngvarson och

A. V. Sävström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i riksstaten för år 1918 höja

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, nu 3,550,000 kronor med 95,000 kronor till

3,645,000 kronor».

vid punkt 11 (uppförande av sommarstallar m. m. vid kustartilleriet)

av herrar J. Nilsson och J. L. Widell.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utledande Nr 20,''!.

19

Bilaga A.

Stat

för mariningenjörkåren.

Antal.

|

Kronor.

Summa, j

i

Marinöverdirektör:

i

fast arvode ...............................................................

8,000

—

dagavlöning å 6 kronor ............................................ 1

2,190

—

10,190

i

Marindirektör av l:a graden:

lön ...........................................................................

6,000

—

i

dagavlöning å 5 kronor .............................................

1,825

—

7,825

—

i 2

Marindirektörer av l:a graden.............................................

—

-

15,650

i

Marindirektör av 2:a graden:

lön ...........................................................................

5,000

—

dagavlöning å 5 kronor .............................................

1,825

—

6,825

—

2

Marindirektörer av 2:a graden.............................................

—

—

13,650

—

Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen:

1

lön .........................................................................

4,500

—

dagavlöning å 4 kronor .............................................

1,460

—

5,960

9

Mariningenjörer av l:a graden, l:a löneklassen ..................

—

-

53,640

1

Mariningenjör av l:a graden, 2:a löneklassen:

lön ...........................................................................

3,500

—

dagavlöning å 4 kronor ............................................

1,460

—

4,960

4

Mariningenjörer av l:a graden, 2:a löneklassen.....................

—

—

19,840

1

Mariningenjör av 2:a graden:

lön ...........................................................................

3,000

—

1,095

—

4,095

7

Mariningenjörer av 2:a graden .........................................

—

—

28,665

—

1

Extra mariningenjör:

arvode ...................................................................

2,000

—

dagavlöning å 3 kronor .............................................

1,095

3,095

—

1 31

Transport

—

I-

174,395

i-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 203

I Antal.

Kronor.

1 «

Summa.

1

31

Transport

_

__

174,395

3

Extra mariningenjörer ......................................................

—

—

9,285

—

1

Stationsingenj ör:

lön ......................................................

4,500

—

tjärn tgöringspenningar.............................................

1,000

—

5,500

1

Stationsingenj ör .............................................................

—

—

5,500

—

1

V erkstadsingenj ör:

lön ..........................................................................

4,500

—

tjänstgöringspenningar...............................................

1,000

—

5,500

_

1

Verkstadsingenjör ...........................................................

—

—

5,500

—

1

Miningenjör:

i

lön ................................................

4,500

—

;

tj änstgöringspenningar................................................

500

—

5,000

2

Miningenjörer ..................................................................

—

—

10,000

—

1

Torpedingenjör:

lön ........................................

4,500

—

tjänstgöringspenningar.................................

500

—

5.000

_

3

Torpedingenjörer ............................................

—

—

15,000

—

1

Elektroingenj ör:

lön ...................................................................

4,500

—

tjänstgöringspenningar.........................................

500

—

5,000

3

Elektroingenjörer...............................................................

—

—

15,000

—

1

Artilleriingen j ör:

•

lön............................................................

4,500

—

tjänstgöringspenningar ..............................

500

—

5,000

1

Kemist:

1

lön ...........................................................................

4,500

—

tjänstgöringspenningar.................................

500

—

5,000

Öl

Arvode till den torpedingenjör, som förestår torpedverkstaden

i Karlskrona.....................

—

—

1,000!

—

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis högst.................................

—

—

16,100

~

5

Mariningenjörsstipendiater, stipendier å 1,200 kronor............

—

—

6,000 1

_

Summa högst kronor |

—

—

293,780 |

-1

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 203.

21

Anmärkningar:

Iso. För stations-, min-, torped-, elektro-, verkstads- och artilleriingenjör samt kemist, som åtnjuter

boställe i kronans hus, minskas fasta lönen med 400 kronor i Karlskrona och 500 kronor i Stockholm.

2:o. Till övrig personal vid mariningeujörkåreu, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus,

utgår i den ordning, reglemente för marinen bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat

belopp av:

vid Karlskrona vid Stockholms

station: station:

för marinöverdirektör .............................. .. 1,200 kronor

» marindirektör................................... 600 kronor 1,000 »

» mariuingenjör av l:a graden ............... 400 » 500 »

» mariningenjör av 2:a graden och extra

mariningenjör................................. 300 » 400 »

3:o. För min-, torped-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist liöjes lönen efter 5, 10, 15 och

20 års val vitsordad tjänstgöring, värjo gång med 500 kronor, samt för stations- och verkstadaingenjör

efter 5, 10 och 15 års sådan tjänstgöring, varje gång med 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

6 samt.

90 käft. (Nr 203.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:5 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten