Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksnätens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1917-02-06 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1917:3, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksnätens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1917 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksnätens
tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
(l:a avd.)
Sättet för de extra anslagens upptagande i riksstaten.
l:o) Då nu ifrågavarande huvudtitel är den första del av den iörelidande
statsverkspropositionen, varöver utskottet till riksdagen avgiver gens upptar
utlåtande och där anslag å extra stat förekomma, har utskottet ansett slS9anfteJe,n[ *''
böra här uttala sig rörande det ändiade sätt för de extra anslagens upptagande
i riksstaten, som i denna statsve ^proposition kommit till användning
och får utskottet i avs. ende å utredningen i detta ärende hänvisa
till det vid statsverkspropositionen under titel »utgifterna, för flera
huvudtitlar gemensamma frågor», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
den 13 januari 1917 sid. 1—10. .
Ifrågavarande törändring, som närmast föranletts av riksdagens i skri
velse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1916 gjorda hemställan om utredning, huru
anslagen till kapitalökning, ''de extra anslagen ävensom de anslag i övrigt,
vilka°ej betecknas såsom ordinarie, böra behandlas och bokföras i avseende
å uppkommande besparingar, innebär, att beträffande de extra anslag, som
hittills icke haft någon särskild beteckning, och vilka till sin natur äro av
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 3 käft. (hr 3.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
två^ olika slag, nämligen dels sådana, som avse behov allenast under budgetåret,
^ och dels sådana, som för ändamålet stå till disposition även efter
budgetårets utgång, hädanefter skall i riksstaten göras en bestämd åtskillnåd,
så att det blir fullt klart, huruvida ett extra anslag tillhör det ena
eller andra slaget. Enligt Kungl. Maj:ts förslag borde detta ske på det
satt, att extra anslag av den förstnämnda typen betecknades såsom förslagsanslag,
högst, samt att de övriga, som skulle behandlas såsom reservationsanslag,
lämnades utan beteckning.
o 1 avseende ^ härå anser sig utskottet böra till en början betona, att
— såsom ju också av den i frågan gjorda utredningen framgår — nåo-on
förändring icke ifrågasättes beträffande de extra anslag, som i riksstaten
upptagas såsom »förslagsanslag». Rörande dessa är redan genom denna
beteckning fullt klart angivet, att de icke få disponeras efter budgetårets
utgång, utan att därå uppkomna besparingar omedelbart skola överföras
till statsverkets kassafond, liksom denna å andra sidan ersätter å dessa
anslag uppkomna brister. Den fråga, som här föreligger, gäller alltså de
extra anslag, som icke äro rena förslagsanslag.
Utskottet, som, i likhet med Ivungl. Maj:t, finner det särdeles ömkligt,
att dessa anslags natur i fråga om behandlingen av därå uppkommande
besparingar varder fullt klargjord, har icke funnit något att erinra
mot de^ principer, enligt vilka anslagen i den gjorda utredningen uppdelats
i å ena sidan »förslagsanslag, högst», d. v. s. sådana till maximibeloppet
fixerade anslag, vilka ej få disponeras efter budgetårets utgång och
soin alltså i den mån de ej under sagda år tagits i anspråk skola till
kassafonden överföras, och å andra sidan »reservationsanslag», som äro av
den natur, att därå uppkomna besparingar även efter budgetårets uto-ån"- stå till förfogande för anslagets ändamål. ° °
Utskottet vill emellertid framhålla, hurusom statskomrnissarien P. Södermark,
som av Kungl. Maj:t fick den ifrågavarande utredningen sio- anförtrodd,
vid framläggandet av denna utredning föreslagit, att även de extra
anslagen av sistnämnda typ måtte få sin natur i riksstaten angiven och
således uttryckligt betecknas såsom reservationsanslag, samt till ^stöd härför
anfört dels att såväl beteckningen »reservationsanslag» som beteckningen
»förslagsanslag, högst», redan delvis kommit till användning bland de extra
anslagen å riksstaten, dels ock att en specifik beteckning av varje anslå"- torde medföra ökad reda och klarhet.
Utskottet kan för sin del ej undgå att finna detta förslag beaktans
*
<rn rlnoa olägenhet, som kan anses förorsakad därav, att genom
tillfogande av ordet »reservationsanslag» vid de extra anslag, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle lämnas obetecknade, riksstaten blir i någon
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
3
mån vidlyftigare, synes ej kunna uppväga den obestridliga fördelen av full
klarhet och tydlighet uti ifrågavarande avseende; och om det blir vedertagen
praxis, att alla under riksstatens huvudtitlar uppförda extra anslag
skola förses med särskild beteckning, torde härigenom i högre grad än
enligt Kungl. Maj:ts förslag åstadkommas garanti för, att varje gång ett
nytt extra anslag å riksstaten skall uppföras, frågan om dess natur i förevarande
avseende blir klargjord.
Under tredje huvudtiteln i årets statsverksproposition förekomma
visserligen endast sådana extra anslag, som betecknats såsom »förslagsanslag,
högst». Men med hänsyn till vad härovan anförts anser sig utskottet
dock böra redan i detta sammanhang uttala såsom sin mening, att
den av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen i fråga om de extra anslagens
upptagande i riksstaten bör kompletteras därmed, att alla de extra
anslag, som i statsverkspropositionen lämnats obetecknade, upptagas såsom
»reservationsanslag», i den män åt dem icke gives annan beteckning. Bland
annat skulle då härav följa, att även det i ovanberörda statsrådsprotokoll
särskilt omförmälda extra anslaget å sjunde huvudtiteln »bidrag till landsting
och städer, som icke deltaga i landsting», vilket anslag i den nu föreliggande
statsverkspropositionen angives såsom direkt utgående av bevillning
av fast egendom samt av inkomst, skulle i enlighet jämväl med vad
statskontoret i ett angående detta anslag avgivet yttrande hemställt, betecknas
såsom reservationsanslag. Vad angår de övriga i statsrådsprotokollet
särskilt omnämnda anslag, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag,
att den grupp av extra anslag, som äro avsedda till förstärkning av andra
anslag, må betecknas såsom förslagsanslag, högst, varemot det under sjätte
huvudtiteln uppförda anslaget »bidrag till understöd åt de personer, som
genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen»
enligt utskottets mening lämpligare bör upptagas såsom
reservationsanslag.
Vad ovan anförts rörande beteckningar av de extra anslagen äger även
tillämpning ifråga om anslagen till kapitalökning, varför även dessa, därest
de icke böra betecknas såsom förslagsanslag eller förslagsanslag, högst,
synas böra förses med beteckningen »reservationsanslag».
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t
meddela vad här ovan blivit i förevarande fråga anfört.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Departementet.
Vtrikesde- 2:o) I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen
partementet.angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkten 1
U-J under tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på pro*
position angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. för befattningshavare
inom statsdepartementen, i det för utrikesdepartementet uppförda
ordinarie anslaget måtte beräknas en förhöjning från dess nuvarande
belopp, 87,950 kronor, med 102,150 kronor till 190,100 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
förstärk* . ^:0) Kungl. Maj:t har i punkt 2 av denna huvudtitel föreslagit
ning av ut- riksdagen att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetsriementets''
^ra^er m> m-> i enlighet med förslag, som framdeles kommer att underarbets-
ställas riksdagens prövning, bland de extra anslagen för år 1918 beräkna
krafterm.m. ett belopp av 31,075 kronor.
C2-] Utskottet kommer framdeles under riksdagen att uti förevarande
ärende avgivna utlåtande, vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
Sveriges representation i utlandet.
gar^chtTn- 4:0) ^ punkt 3 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
mlat. riksdagen att från och med år 1918
[3.] dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat upp
förda
avlöning, 18,500 kronor, för en konsul i Sydney, uppföra avlöning
för en generalkonsul i Australien med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor
i. lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,
med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma den plats, där generalkonsulatet
skall vara förlagt;
* Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
5
dels uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i NewYork
med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg:
dels uppföra avlöning för en kanslist vid konsulatet i Chicago med
7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspen
ningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
dels ock uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i
Rio de Janeiro med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor
i tiänstgöringspenningar och 4,500 kronor i ortstillägg;
kommande, i händelse av bifall till denna framställning, ordinarie
anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående till 1,081,300 kronor,
att höjas med 28,000 kronor till 1,109,300 kronor.
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 3 8 av det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartements
ärenden den 13 januari 1917.
I fråga om det föreslagna generalkonsulatet i Australien innebär
Kungl. MajTts framställning, att det nu förefintliga lönade konsulatet i
Sydney ersättes med ett lönat generalkonsulat med distrikt omfattande
hela australiska statsförbundet. Rörande förläggningen av detta generalkonsulat
skulle Kungl. Maj:t framdeles efter närmare utredning i ämnet
träffa avgörande. Utskottet, som av den i ärendet lämnade utredningen
funnit behovet av den ifrågasatta förändringen av konsulatet i Sydney
ådagalagt och som icke haft anledning till erinran mot den föreslagna
avlöningen vid det nya generalkonsulatet, har alltså ansett sig böra tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts framställning i denna del.
v Vidkommande de tre ifrågasatta kanslistbefattningarna i New-lork,
Chicago och Rio de Janeiro har utskottet ej heller i avseende å dessa
funnit något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet får
alltså hemställa,
a) att riksdagen må, i stället för den i staten för
beskickningar och konsulat uppförda avlöning, 18,500
kronor, för en konsul i Sydney, uppföra avlöning för
en generalkonsul i Australien med 24,000 kronor, därav
6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg, med rätt för
. j ■ Kungl. Maj:t att bestämma den plats, där generalkonsu
latet
skall vara förlagt;
b) uppföra avlöning för en kanslist vid general
-
Vtskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
konsulatet i New York med 7,500 kronor, därav 2,400
kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar’och
4,j00 kronor i ortstilläo-o--
\ r» Ö C? ''
. uppröra avlöning för en kanslist vid konsulatet
i Chicago med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön,
600 kronor i tjänstgöringspenningar och 4,500 kronor i
ortstillä^s:;
d) uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet
i Rio de Janeiro med 7,500 kronor, därav
2’Ia f™n,0r 1 lön’ 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
. kommande, i händelse av bifall till denna framställning,
ordinarie anslaget beskickningar och konsulat
OO J,gående tm i’081’300 kronor, att höjas med
28,000 kronor till 1,109,300 kronor.
Utande*av A ^un^‘ Maj:t har i punkt 4 av denna huvudtitel föreslagit riks
vissa
nya dagen att å extra stat för år 1918 till upprätthållande av vissa nya kon
Ryssland.
®"Iat, 1 T?783?1''™ aJavisa ,ett förslagsanslag, högst, av 45,000 kronor med
ratt lör Kungl Maj:t att bestämma de platser, där ifrågavarande konsulat
skola vara förlagda ävensom de distrikt, som skola vara dem tilldelade.
rådsprotokcdletientSChefenS yttrande återfinnes a sid. 8 av åberopade stats
-
[4.]
For ifrågavarande ändamål anvisade 1916 års riksdag anslag för innevarande
år till samma belopp som det nu begärda. Utskottet, lom icke
tunnit något att erinra mot framställningen, hemställer sålunda,
att riksdagen må å extra stat för år 1918 till
upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland anvisa
ett förslagsanslag, högst, av 45,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att bestämma de platser, där ifrågavarande
konsulat skola vara förlagda, ävensom de distrikt, som
skola vara dem tilldelade.
Personligt
lönetillägg.
[5.]
6m) I anledning av vad Kungl. Maj:t under punkt 5 av denna huvudtöreslagit
får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
7
att riksdagen må å extra stat för år 1918 till
personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i
Madrid och Lissabon B. C. T. Molin anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 1,000 kronor.
7:o) Under punkt 6 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före- Kontorsslagit
riksdagen att ordinarie anslaget kontorskostnadsersilttningar åt lönade \fattningar
konsuler, nu uppgående till 36,000 kronor, må från och med år 1918 åt lönade
höjas med 1,000 kronor till 37,000 kronor. konsuler.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9 och 10 av statsråds- >-6-J
protokollet.
Höjningen av detta anslag är beroende på de ökade göromålen vid Utskottets
generalkonsulatet i New York, vilka föranlett förstärkning av personalen yttrandedärstädes
ävensom anställande av tillfälliga biträden för renskrivnings- och
. cl
andra liknande arbeten, varigenom den för generalkonsulatets räkning för
närvarande förhyrda lokalen blivit för liten. Då den till generalkonsuln i
New York nu utgående kontorskostnadsersättningen, 5,000 kronor, icke
medger förhyrande av en större och följaktligen dyrare lokal, har en höjning
av nämnda ersättning föreslagits med 1,000 kronor till 6,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att ordinarie anslaget kontorskostnad sersättningar
åt lönade konsuler, nu uppgående till 36,000 kronor,
må från och med år 1918 höjas med 1,000 kronor till
37,000 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem- Personliga
ställer utskottet, . JÄÄ
att riksdagen må å extra stat för år 1918 till konsulatpersonliga
gottgörelser för mistade konsulatavgifter an- avPfter
-
visa ett förslagsanslag, högst, av 7,000 kronor.
[7]-
9:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 8 av denna huvudtitel föreslagit Militär- och
riksdagen, att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer, nu uppgående attachéer.
[8.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottets
yttrande.
till 28,000 kronor, må från och med år 1918 höjas med 10,200 kronor
till 38,200 kronor.
Departementschefens yttrande i ämnet återfinnes å sid. 10—13 av
statsrådsprotokollet.
Det å tredje huvudtiteln med 28,000 kronor uppförda anslaget
militär- och marinattachéer är av Kungl. Maj:t för närvarande disponerat
på följande sätt:
för en militärattaché i Berlin.............kronor 5,600
» d:o » Retrograd........... » 8,700
» d:o » Kristiania och Köpenhamn .... » 2,900
» d:o » Paris............. » 1,000
» en marinattaché » Berlin och Köpenhamn...... » 4,650
» d:o » retrograd........... » 5,150
tillhopa kronor 28,000.
Militärattachén i Paris har därjämte från anslag under fjärde huvudtiteln
för vartdera av åren 1915 och 1916 uppburit ett belopp av 1,000
kronor, varigenom ersättningen till nämnda militärattaché utöver hans
militära avlöning för sistnämnda båda år uppgått till 2,000 kronor. Kungl.
Maj:t har nu, under framhållande av önskvärdheten av att militärattachébeställningen
i Paris måtte kunna tillsättas utan alltför stort hänsynstagande
till vederbörandes personliga förmögenhetsförhållanden, begärt, att
militärattachén i Paris måtte i avlöningsväg jämställas med samma befattningshavare
i Berlin. Förevarande anslagspost skulle härigenom komma
att ökas med 4,600 kronor.
Marinattachéer finnas för närvarande anställda, en vid beskickningarna
i Berlin och Köpenhamn, en i Petrograd, en i Paris och Haag samt
en i London. Av dessa uppbära allenast de bägge förstnämnda attachéarvoden,
under det att de bägare sistnämnda utan särskild ersättning utöver
sina militära avlöningsförmåner bekläda sina attachéposter. Enligt
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle till arvoden åt marinattachéer
disponeras ytterligare ett belopp av 5,600 kronor, fördelat på följande sätt:
arvode till en marinattaché i London och Kristiania . . . 5,400 kronor,
höjning av arvodet åt marinattachén i Petrograd .... 250 »
tillhopa 5,650 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 3. 9
Minskning av arvodet åt marinattachén i Berlin och Köpenhamn
................. ... 50 kronor
återstod 5,600 kronor.
ökningen av förevarande anslag kom me alltså att uppgå för militärattachéer
till 4,600 kronor och för marinattachéer till 5,600 kronor eller
sammanlagt 10,200 kronor.
Utskottet har icke ansett sig böra med utgångspunkt från nu rådande
förhållanden och därav måhända framkallade särskilda krav biträda den
av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen av arvodesstaten för ifrågavarande
attachéer. I den mån en tillfällig förbättring i deras löneförmåner är av
omständigheterna påkallad, lära de ökade kostnader, som därav bliva en
följd, kunna bestridas av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, utan
att särskilt belopp för ändamålet å riksstaten anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer
må i riksstaten för år^l918 uppföras med oförändrat
belopp 28,000 kronor.
Internationella byråer m. m.
10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem
ställer
utskottet, domstolens
att riksdagen må till bestridande av Sveriges an- burå i
dél i kostnaderna under år 1917 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1918 >-
• ‘anvisa ett förslagsanslag, högst, av 5,000 kronor.
ll:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
10 av denna huvudtitel framlagda förslag hemställer utskottet, byrån i
att riksdagen må såsom bidrag för år 1918 till [10*]
den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för
samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, av 750 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 saml. 3 käft. (Nr 3.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Interparlamentariska
unionens
byrå och
generalsekretariat.
[11J
12:o) I anledning av vad Kung!. Maj:t uti punkt 11 av denna
huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för den interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariat för år 1918 å extra stat för samma
år anvisa ett förslagsanslag, högst, av 750 kronor.
na°för rike- . 13:o) Under punkt 12 av denna huvudtitel har Kungl. Makt före
dagens
inter- slagit riksdagen
tariska att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens inter
grupp
under parlamentariska grupp under år 1918 å extra stat för samma år anvisa ett
Ti ll törslaosans^£> högst, av 16,000 kronor.
L1J-J Departementschefens yttrande i ärendet förekommer å sid. 15 och
16 av statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna under år 1917 för den
svenska gruppen av den interparlamentariska unionen beviljade 1916 års
riksdag på extra stat för år 1917 ett anslag av 11,500 kronor. För ifrågavarande
sammanslutning, vilken numera antagit benämningen riksdagens
interparlamentariska grupp, har Kungl. Maj:t nu begärt ett anslå” av
16,000 kronor, vilket beräknas skola på följande sätt fördelas:
förvaltningskostnader, resebidrag till rådsmöten, vård av
bibliotek, inköp av litteratur, och dylikt.....kronor
utgivande av en samling akter rörande neutralitetsfrågor
in. m..................... »
resebidrag till delegerade vid det nordiska interparlamentariska
förbundets möte............. »
Sveriges andel i vissa för de tre nordiska interparlamentariska
grupperna gemensamma kostnader..... »
5.000
4,500
2.000
4,500
Summa kronor 16,000
Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp
under år 1918 å extra stat för samma år anvisa ett
förslagsanslag, högst, av 16,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
11
14:o) Kungl. Maj:t har i punkt 13 av denna huvudtitel föreslagit
riWsdO/^cn fntntttviskci
dels att det ursprungligen såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande ^en interi
unionens XX:e konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, v^lamen^
högnät, av 15,000 kronor må, därest icke detsamma dessförinnan tagits i oncns &onanspråk,
få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för riks- /«*«»8år
dagens interparlamentariska grupps deltagande i den unionens konferens, j-^-j
som kan komma att äga rum år 1918;
dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den
XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, ursprungligen anvisats
å extra stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens deltagande uti unionens XX:e konferens samma
år, må, därest detsamma ej dessförinnan tagits i anspråk, få användas såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i den unionens konferens, som kan komma att äga rum
år 1918''
dels ock att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme
att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grupper,
av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av
kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupps deltagande i sådant
möte få utgå bidrag till belopp, som av Kungl. Magt må bestämmas.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 16 och 17.
*
Av det vid statsverkspropositionen till 1914 års första riksdag fogade ylande8
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 14 januari 1914
framgår, att, när ovannämnda förslagsanslag, högst, av 15,000 kronor, som
anvisades på extra stat för år 1915, bestämdes till ett så pass högt belopp
som det nyssnämnda, anledningen härtill var, att konferensen väntades
komma att hållas i Amerika. Utskottet har icke haft något att
erinra emot att detta anslag, på sätt Kungl. Maj:t begärt, tages i anspråk
under år 1918, men förutsätter, i likhet med vad riksdagen uttalat vid
anslagets beviljande, att, därest konferensen icke kommer att hållas i
Amerika eller annorstädes utom Europa, endast det belopp, 4,500 kronor,
som eljest beräknats för deltagande i dylik konferens, tages i anspråk.
Vad Kungl. Maj:t i denna punkt i övrigt föreslagit har ej löranlett
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Skrivmaterialier,
expenser,
renskrivning,
ved,
ljus m. m.
[14.]
Utskottets
yttrande.
a) att det ursprungligen såsom bidrag till täckande
av kostnaderna för den svenska gruppens av den interparlamentariska
unionen deltagande i unionens XX:e
konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag,
högst, av 15,000 kronor må, därest icke detsamma dessförinnan
tagits i anspråk, få användas såsom bidrag till
täckande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i den unionens konferens, som
kan komma att äga rum år 1918;
b) att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den
händelse den XIX:e konferensen skulle hava ägt rum
redan år 1915, ursprungligen anvisats å extra stat för
år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
den svenska gruppens deltagande i unionens XX:e konferens
samma år, må, därest detsamma ej dessförinnan
tagits i anspråk, få användas såsom bidrag till täckande
av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupps
deltagande i den unionens konferens, som kan komma
att äga rum år 1918;
c) att, för den händelse, i stället för konferens,
( komme att ä^a rum mellan delegerade för endast
vissa interparlamentariska grupper, av ovanberörda anslag
för 1915 och 1916 måtte till täckande av kostnaderna
för riksdagens interparlamentariska grupps deltagande
i sådant möte få utgå bidrag till belopp, som
av Kungl. Maj:t må bestämmas.
Diverse.
15:o) Under punkt 14 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser,
renskrivning, ved, ljus in. m., nu uppgående till 171,000 kronor, må från
och med år 1918 höjas med 79,000 kronor till 250,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18 och 19 av statsrådsprotokollet.
Utgifterna å ifrågavarande förslagsanslag hava under de senaste åren
högst väsentligt stegrats beroende på ökade kostnader för skrivmaterialier,
renskrivning, telegram, uppvärmning och belysning m. m., vilken kostnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
13
ökning i sin ordning huvudsakligen förorsakats av de under nuvarande
förhållanden ökade göroinålen såväl vid departemetet. som vid beskickningar
och konsulat. Anslaget har också åren 1914—1916 utvisat brist, som i
runt tal uppgått till, år 1914 kronor 62,000, år 1915 kronor 129,000 och
år 1916 kronor 174,000. Den erforderliga ökningen av anslaget har emellertid
Kungl. Maj:t på grundvalen av verkställda beräkningar ansett kunna
begränsas till 79,000 kronor, och har följaktligen anslaget av Kungl. Maj:t
nu upptagits med ett till 250,000 kronor förhöjt belopp.
Utskottet hemställer,
att ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser,
renskrivning, ved, ljus in. m., nu uppgående till
171.000 kronor, må från och med år 1918 höjas med
79.000 kronor till 250,U00 kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 15 av denna huvudtitel föreslagit
riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskost- ng i
nåder, nu uppgående till 5,039 kronor, må minskas med 17 kronor till
5 022 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att ifrågavarande minskning är föreslagen
till utjämning av huvudtitelns slutsumma.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för år 1918 uppföra
ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader
med oförändrat belopp, 5,039 kronor, dock
att i anslaget må göras den jämkning, som kan erfordras
för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
17:o) Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater har Kungl. Maj:t
jämväl för år 1918 äskat ett extra anslag av 4,500 kronor ng i
Under hänvisning till vad i statsrådsprotokollet å sid. 19 och 20
anförts angående detta ärende får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till fortsatt utgivande av Sveriges
traktater å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 4,500 kronor.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 3.
föfstats- . 18:°) Uti Punkt 17 under den™ huvudtitel har Kungl. Maj:t före
kontorets
slagit riksdagen att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis beförskott,
stridda utgifter å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslao- hö^st
[17.] av 578,453 kronor. ° ° ’
Under hänvisning till vad å sid. 20—22 av statsrådsprotokollet meddelas
angående dessa förskott får utskottet hemställa,
att riksdagen må till täckande av vissa av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter å extra stat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 578,453
kronor.
o^P9a. 19:°) Beträffande de i nu gällande riksstat under tredje huvudtiteln
°ansUigie uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
[18.] har nå£on förändring icke ifrågasatts, varför utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tredje
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för år 1918 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 6 februari 1917.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. M. Ström^9''
K. Ericson, H. F. Lamm, C. G. Ekman, O. Berg qvist, A. C. Lindblad,
I. L. G.^Svensson, A. Pers, J. L. Widell och K. A. Malmborg samt
rr nän ,andra karamaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, II. Andersson i Skivarp,
r** a T$-len * Malmö, C. Persson i Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,
L. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström och A.
Anderson i Råstock.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
15
Tabell över anslagen under riksstatens tredje huvudtitel. Utrikesdepartementet.
1917 års riksstat
anslår:
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor.
Kronor.
Departementet.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
24,000
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena
24,000
87,950
Departementet.
Nuvarande belopp......... 87,950
ökas med.............1 2102,150
190,100
Provisorisk förstärkning av departementets arbets- krafter m. m................
2 31,075
15,100
127,050
Yikariatsersättning, extra biträden m. m. i de- partementet (utgår).
214,100
31,075
Sveriges representation i utlandet.
1,081,300
Beskickningar och konsulat.
Nuvarande belopp........ 1,081,300
ökas med............ 28,000
1,109,300
Upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland,
f örslagsanslag, högst...........
45,000
Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskick- ningen i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin,
förslagsanslag, högst...........
1,000
10,000
Yikariatsersättning vid beskickningar och konsulat
samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar,
förslagsanslag..............
10,000
36,000
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsnler.
Nuvarande belopp.........36,000
ökas med............. 1,000
37,000
75,250
Ersättningar till olönade konsuler och vicekon- söler, förslagsanslag...........
75,250
Personliga gottgörelser för mistade konsulatav- gifter, förslagsanslag, högst........
7,000
36,000
Diplomat- och konsulsaspiranter........
36,000
28,000
Militär- och marinattachéer..........
28,000
40,000
Handelsattachéer, reservationsanslag.....
40,000
15,000
Ekiperingspenningar, förslagsanslag.....
15,000
24,200
1,345,750
Extra biträden, kanslivaktmästare och andra ut- gifter vid beskickningar och konsulat ....
24,200
1,374,750
53,000
1 Av Kungl. Maj:t föreslagen ökning, varöver ntskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
2 > » > föreslaget belopp, » » > >»>> >.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1917 års riksstat
anslår:
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor.
Kronor.
Internationella byråer in. ni.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Sveriges andel i kostnaderna under år 1917 för
den internationella skiljedomstolens byrå i
Haag, jörslagsanslag, högst........
5,000
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern,
förslagsanslag, högst...........
750
Bidrag till interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariatet, förslagsanslag, högst
750
Bidrag till kostnaderna för riksdagens interparla- mentariska grupp, förslagsanslag, högst . .
16,000
22,500
Diverse.
20,000
Ålderstillägg, förslagsanslag.........
20,000
68,000
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till- fälliga uppdrag, f örslagsanslag.......
68,000
171,000
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus,
m. m., förslagsanslag.
Nuvarande belopp.........171,000
ökas med . ............ 79,000
250,000
5,039
Tryckningskostnader, förslagsanslag .....
5,039
35,000
35,000
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag.....
120,000
Hemliga utgifter...............
120,000
Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, för- slagsanslag, högst .............
4,500
419,039
Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst
578.453
498,039
582,9531
1,891,839
Summa
1
2,086,889
689,528
Stockholm 1917. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
170590
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. s. 1 i texten