Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av en isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern.

1917-03-16 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:36, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av en isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Sfi.

1

Nr 36

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1917 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande

av en isbrytare till uppehållande av seglationen

å Vänern.

(3:e avd.)

I två till statsutskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren (nr 28) av herr K. Larssoti och den andra

inom andra kammaren (nr 205) av herr E. von Hofsten m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte besluta uti skrivelse till Kungl. Maj:t begära,

att Kungl. Maj:t snarast låter utreda, huru genom samverkan mellan

staten och kommuner det må kunna anskaffas en lämplig isbrytare för

uppehållande av seglationen å Yänern så lång tid som möjligt av vintermånaderna,

och därefter framlägga förslag till riksdagen i berörda

syfte.

Beträffande vad motionärerna till stöd för sin framställning anfört,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

På därom i vederbörlig ordning gjord framställning hava vattenfallsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen och Yänerns seglationsstyrelse i ärendet avgivit

särskilda yttranden, vilka bifogas detta utlåtande (bil. A, B och O.)

De av motionärerna till stöd för den gjorda framställningen förebragta

skälen, jämte vad av ovannämnda ämbetsverk anförts, synas utskottet

giva vid handen angelägenheten av att den ifrågasatta utredningen

må komma till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 27 käft. (Nr 36.)

Utskottet»

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottet, som sålunda finner sig böra biträda motionärernas förslag,,

vill emellertid redan nu framhålla såsom påtagligt att, därest en blivande

utredning skulle ådagalägga behovet av en isbrytare för uppehållande

av seglationen å Vänern, kostnaderna härför böra, på sätt jämväl vattenfallsstyrelsen

och ordföranden i Vänerns seglationsstyrelse synas förutsätta,

fördelas på, förutom staten, samtliga de kommuner, bolag eller

andra affärsföretag, hvilka kunna anses hava ett mera väsentligt intresse

av att åtgärden i fråga kommer till stånd.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, med bifall till herrar Larssons och

von Hofstens m. fi. förevarande motioner, må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning angående behovet av

anskaffande av en isbrytare för uppehållande av seglationen

å Vänern så lång tid som möjligt av vintermånaderna

och därefter för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 16 mars 1917.

På statsutskottets vägnar:

CARL SVART/.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Stuartz, S. H. Kvarnzelins, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, O. Bergqvist, A. C. Lindblad, I. E.

G. Svensson, .1. Pers, J. L. Widell och F. Berglund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, C. Persson i Stallerhult, E. A. Nilson

i Örebro, .4. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock, .4. It. Lundblad, J. Erlansson,

K. O. Strid, J. A. Ingvarson, ,4. V. Sävström och K. A. Tengdahl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottels utlåtande Nr 36.

Bila''ju A.

Till Konungen.

I nådigt brev den 9 februari 1917 bär vattenfallsstyrelsen anbefallts avgiva

yttrande angående en inom riksdagens andra kammare väckt motion om

anskaffande av en isbrytare för Vänern, och får vattenfallsstyrelsen härom i

underdånighet anföra följande.

Alltsedan beslutet fattades om Trollhätte kanals ombyggnad har det för

vattenfallsstyrelsen stått klart, att en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra

kanaltrafiken vore att förlänga seglationsåret. Hittills har i allmänhet kanalen

hållits avstängd för trafik under nära 4 månader av året från jul till omkring

den 15 april. Till följd härav måste trafikanterna disponera upplagsutrymmen

för denna tidsperiod eller också med avsevärt ökade kostnader dirigera trafiken

järnvägsledes. Det är uppenbart, att detta utgjort ett svårt hinder för en lönande

kanaltrafik. Orsaken till dessa långa uppehåll på vintern har förutom

issvårigheterna i Vänern varit den, att isbrytning icke kunnat ske i den synnerligen

trånga och krokiga Bergkanalen vid Trollhättan och svårigheterna att hålla

de förutvarande 16 st. mycket trånga slussarna i drift under vintern. Då numera

Bergkanalen i Trollhättan rätats och gjorts avsevärt bredare än förut samt slussarnas

antal minskats till 6 st. av betydligt större dimensioner, ha möjligheterna

för vintertrafik å kanalen blivit helt andra än förut.

Vattenfallsstyrelsen har dessutom vid ombyggnaden av kanalen med tanke

på ökad vintertrafik anordnat isutspolningar ovanför slussarna. Därjämte bör

framhållas, att sjöfarten å Göta älv mellan Göteborg och Ström hittills i allmänhet

kunnat hållas i gång med de bogserbåtar, som disponeras av härvarande

industrier. Även övriga kanalsträckor torde i allmänhet kunna hållas trafikabla

jämväl större delen av vintern. Det bör påpekas, att vattenfallsstyrelsen för

några år sedan anskaffade en ny kraftig bogserbåt, som även är avsedd för isbrytning

på kanalen. Det torde således kunna sägas, att trafiken å Trollhätte

hanal hädanefter i allmänhet kan hållas i gång under avsevärt längre tid än

förut. För isbrytningen å Vänern fordras emellertid givetvis kraftigare fartyg

än nyssnämnda fartyg och de, som nu trafikera Vänerhamnarna. Med hjälp

av en kraftig isbrytare torde man kunna avsevärt förlänga seglationsåret och

detta i synnerhet genom att börja trafiken tidigare än den 15 april, ty redan

under första hälften av mars månad pläga väderleksförhållandena vara sådana,

att en då uppbruten ränna icke åter tillfryser med stark is. Om trafiken på

våren skulle besväras av drivis, kan därvid isbrytaren assistera.

De intressenter, som hava nytta av en ökad vintertrafik, äro städerna vid

Vänern, industrien i upplandet och järnvägarna till hamnarna. Även staten såsom

ägare till Trollhätte kanal och till Mora—Vänerns järnväg har direkt intresse

av frågans lösning. Slutligen må erinras, att Vänerns seglationsstyrelse, som

enligt sin instruktion har till uppgift att befrämja sjöfarten på Vänern, bör hava

ett livligt intresse för frågan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

För frågans befordran och de olika intressenas rättvisa tillgodoseende synes

det riktigt, att staten sätter sig i spetsen och bekostar en fullt opartisk utredning

om, huru frågan lämpligast bör lösas och de blivande kostnaderna fördelas.

Vattenfallsstyrelsen får därför i underdånighet tillstyrka bifall till det väckta

förslaget.

Stockholm den 20 februari 1917.

Underdånigst

F. Wilh. Ilansen.

Axel Ekwall.

Bilaga B.

Till statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet.

I skrivelse den 9 februari 1917 har herr statsrådet infordrat järnvägsstyrelsens

yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 205;

angående anskaffandet av en isbrytare för Vänern.

Med anledning härav får järnvägsstyrelsen vördsamt anföra följande.

Det första skal, med vilket motionären stöder sitt förslag, eller det nuvarande

ojämna förhållandet mellan det allmänna transportkravet och järnvägarnas

transportförmåga, synes även järnvägsstyrelsen beaktansvärt, ehuru detta

tillstånd ju måste betraktas såsom övergående. Genom åtgärder för ökning av

transportkapaciteten samt därigenom att trafiken efter kristiden otvivelaktigt

kommer att något nedgå, torde väl järnvägarnas transportförmåga inom jämförelsevis

kort tid åter komma i rättare förhållande till transportkravet, men det

oaktat torde, med hänsyn till den alltjämt växande ut- och införseln över Göteborg,

anordningarna för trafiken över denna ort böra vara föremål för all uppmärksamhet

från statsmakternas sida. Det är givet, att samfärdseln på Göteborg

kommer att betydligt underlättas och förkovras, därest farleden till Vänerhamnarna

kan hållas öppen under så stor del av året som möjligt. Man kan

visserligen ej med säkerhet påstå, att förmågan hos samtliga i Göteborg utmynnande

trafikleder alltid kommer att fullt ut tagas i anspråk, men att så i

stor utsträckning kommer att bliva fallet är ganska visst, och av stor betydelse

är under alla förhållanden den med framställningen ifråga åsyftade fördelen,

att samtliga trafikleder bliva tillgängliga så stor del av året som möjligt,

och att rörelsen å de olika transportvägarna kan hållas jämnare samt att

alltså den hårda belastning av järnvägarna, som alltid inträder, då trafiken på

Göta älv stänges, icke oväsentligt lättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr Ö6.

För statens järnvägars del bär förverkligandet av motionärens tanke även

eu särskild betydelse. Ett längre öppethållande av sjöfarten på Vänern skulle

möjliggöra att längre tid än annars kan ske båtledes befordra ända till Kristinehamn

de betydande mängder stenkol, som där erfordras för statens järnvägars

räkning, och vilka på grund av sjöfartsförhållandena ofta till större eller mindre

delar icke anlända till Göteborg, förrän sent på hösten och efter det att de inre

vattenvägarna redan tillfrusit.

I anslutning till vad ovan anförts, får styrelsen vördsamt uttala sin anslut

ning till motionärens syfte.

Stockholm den 20 februari 1917.

Kungl. järnvägsstyrelsen

Axel Granholm.

Carl Olofsson.

Bilaga C.

Till riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott nr 3.

Med anledning av en till Vänerns seglationsstyrelse insänd av herr v_

Hofsten m. fl. väckt motion, nr 205, med begäran om dess yttrande rörandenämnda

motion, får undertecknad, med anledning av svårigheten att sammankalla

styrelsen, härmed avgiva följande meddelande.

Att det för såväl staten som för trafikanter ligger stort intresse uti att sjöfarten

å sjön Vänern så länge som möjligt hålles öppen höst och vår säger sig självt.

Visserligen har det även framkastats den tanken, att seglationen å sjön

Vänern med tillhjälp av en kraftig isbrytare skulle kunna hållas öppen hela

vintern. Denna tanke är i teori visserligen utförbar, men i praktiken nog omöjlig

att utföra. Visserligen finnes år, då trafiken skulle kunna upprätthållas en stor

del av vintern medelst tillhjälp av en kraftig isbrytare, men måste då framkastas

den frågan, vem som skall bekosta densamma.

I regel avstannar trafiken av sig själv i medio av december i brist på.

frakter samt öppnas åter omkring den 15 april.

För några enstaka trafikanter vore nog önskligt att trafiken kunde hållas

öppen hela året, men synas dessa trafikanter ej ha tagit i betraktande vilka

svårigheter, risker och kostnader som denna trafik skulle medföra.

Vad svårigheterna angå, ligga desamma ej allenast i de olika hamnarnas

isförhållanden utan även i själva sjön, där meterdjupa isband ofta nog ej kunna

forceras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■6

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

Vad risken angår, ligger densamma i att trafikera de många, krokiga och

trånga skärgårdslederna, vars prickar och sjömärken av is lätt kunna förflyttas

eller på annat sätt förstöras.

Vad kostnaderna angå, kan det svårligen begäras att ett 80-tal fyrar skola

hållas tända, fyrskepp och dyrbara lysbojar tillspiilogivas, samt tillsynen av c:a

1,200 prickar och sjömärken bekostas, detta endast för några få enskilda trafikanters

intresse.

Visserligen ligger det i seglationstyrelsens stora intresse att så mycket gods

som möjligt transporteras över sjön Vänern, men kringskurna som vi äro av

järnvägar på alla håll med dess under seglationstiden reducerade frakter gör, det

konkurrensen reglerar det hela. Visserligen framhålla motionärerna, det järnvägarnas

trafikförmåga är överskriden, men borde denna brist lätt vara avhjälpt,

om nödig materiel anskaffas.

Om Mora—Vänerns järnväg, sedan den kommit i statens ägo, skulle tillföra

seglationen avsevärda mängder gods för transport genom Trollhätte kanal

och Vänern får framtiden utvisa.

Under enskild ägo besörjde järnvägsbolaget all trafik medelst ett ordnat

pråmsystem till Göteborg. Detta system är nu tillspillogivet och lär väl statens

järnvägars styrelse så ordna, det gods, en gång på dess vagnar, utan omlastningar,

tidspillan, risker på sjön m. m. få rulla på dess vagnsaxlar till avsättningsorten.

Med de nya anordningarna vid Trollhätte kanal, för den mera djupgående

trafiken, lär väl måhända en och annan båt lastad med kol eller järnmalm anlöpa

Vänerhamn samt i returfrakt taga trävaror och trämassa — om sådant

finnes att få.

Till belysande av denna trafik meddelas, det hela två, säger 2, fartyg sedan

dess öppnande lär ha passerat slussarna.

Att Göteborgs stad med dess reguliera trader på utlandet, dess ordnade

lossnings- och lastningsförhållandena samt därtill i allo bättre resurser, lämna

trafikanterna trygghet, som ej kan erhållas uppe i landet, bör lätt kunna inses.

Under en lång följd av år blir nog det gamla systemet det gällande.

Då det sålunda för statsverket, Kristinehamns stad, Karlstads stad, Nora—

Karlskoga järnvägs aktiebolag (Otterbäcken), Uddeholms aktiebolag (Skoghall),

Slottsbrons sulfitfabrik m. fl. kan vara av intresse, det sjöfarten hålles öppen så

länge som möjligt, får jag under förutsättning, det isbrytaren på grund av den

förlängda, fördyrade och försvårade seglationstiden, efter anmodan, får skyldighet

att inbogsera eller biträda med intagande av fyrskepp och lysbojar m. m. —

samt under förutsättning det statsverket och nämnda korporationer samt de, som

därav anse sig få nytta, anskaffa, underhålla och bekosta den ifrågasatta isbrytaren,

tillstyrka den gjorda framställningen.

Säffle den 3 mars 1917.

Fr. Skjöldebrand.

Ordf. i Vänerns seglationsstyrelse.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:60 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av eu isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern. s. 1 i texten