Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av en isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern.
1917-03-16 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1917:36, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av en isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr Sfi.
1
Nr 36
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1917 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande
av en isbrytare till uppehållande av seglationen
å Vänern.
(3:e avd.)
I två till statsutskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren (nr 28) av herr K. Larssoti och den andra
inom andra kammaren (nr 205) av herr E. von Hofsten m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte besluta uti skrivelse till Kungl. Maj:t begära,
att Kungl. Maj:t snarast låter utreda, huru genom samverkan mellan
staten och kommuner det må kunna anskaffas en lämplig isbrytare för
uppehållande av seglationen å Yänern så lång tid som möjligt av vintermånaderna,
och därefter framlägga förslag till riksdagen i berörda
syfte.
Beträffande vad motionärerna till stöd för sin framställning anfört,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
På därom i vederbörlig ordning gjord framställning hava vattenfallsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen och Yänerns seglationsstyrelse i ärendet avgivit
särskilda yttranden, vilka bifogas detta utlåtande (bil. A, B och O.)
De av motionärerna till stöd för den gjorda framställningen förebragta
skälen, jämte vad av ovannämnda ämbetsverk anförts, synas utskottet
giva vid handen angelägenheten av att den ifrågasatta utredningen
må komma till stånd.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 27 käft. (Nr 36.)
Utskottet»
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
Utskottet, som sålunda finner sig böra biträda motionärernas förslag,,
vill emellertid redan nu framhålla såsom påtagligt att, därest en blivande
utredning skulle ådagalägga behovet av en isbrytare för uppehållande
av seglationen å Vänern, kostnaderna härför böra, på sätt jämväl vattenfallsstyrelsen
och ordföranden i Vänerns seglationsstyrelse synas förutsätta,
fördelas på, förutom staten, samtliga de kommuner, bolag eller
andra affärsföretag, hvilka kunna anses hava ett mera väsentligt intresse
av att åtgärden i fråga kommer till stånd.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen, med bifall till herrar Larssons och
von Hofstens m. fi. förevarande motioner, må i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!. Maj:t täcktes
låta verkställa utredning angående behovet av
anskaffande av en isbrytare för uppehållande av seglationen
å Vänern så lång tid som möjligt av vintermånaderna
och därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen må föranleda.
Stockholm den 16 mars 1917.
På statsutskottets vägnar:
CARL SVART/.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Stuartz, S. H. Kvarnzelins, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, O. Bergqvist, A. C. Lindblad, I. E.
G. Svensson, .1. Pers, J. L. Widell och F. Berglund samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, C. Persson i Stallerhult, E. A. Nilson
i Örebro, .4. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock, .4. It. Lundblad, J. Erlansson,
K. O. Strid, J. A. Ingvarson, ,4. V. Sävström och K. A. Tengdahl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottels utlåtande Nr 36.
Bila''ju A.
Till Konungen.
I nådigt brev den 9 februari 1917 bär vattenfallsstyrelsen anbefallts avgiva
yttrande angående en inom riksdagens andra kammare väckt motion om
anskaffande av en isbrytare för Vänern, och får vattenfallsstyrelsen härom i
underdånighet anföra följande.
Alltsedan beslutet fattades om Trollhätte kanals ombyggnad har det för
vattenfallsstyrelsen stått klart, att en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra
kanaltrafiken vore att förlänga seglationsåret. Hittills har i allmänhet kanalen
hållits avstängd för trafik under nära 4 månader av året från jul till omkring
den 15 april. Till följd härav måste trafikanterna disponera upplagsutrymmen
för denna tidsperiod eller också med avsevärt ökade kostnader dirigera trafiken
järnvägsledes. Det är uppenbart, att detta utgjort ett svårt hinder för en lönande
kanaltrafik. Orsaken till dessa långa uppehåll på vintern har förutom
issvårigheterna i Vänern varit den, att isbrytning icke kunnat ske i den synnerligen
trånga och krokiga Bergkanalen vid Trollhättan och svårigheterna att hålla
de förutvarande 16 st. mycket trånga slussarna i drift under vintern. Då numera
Bergkanalen i Trollhättan rätats och gjorts avsevärt bredare än förut samt slussarnas
antal minskats till 6 st. av betydligt större dimensioner, ha möjligheterna
för vintertrafik å kanalen blivit helt andra än förut.
Vattenfallsstyrelsen har dessutom vid ombyggnaden av kanalen med tanke
på ökad vintertrafik anordnat isutspolningar ovanför slussarna. Därjämte bör
framhållas, att sjöfarten å Göta älv mellan Göteborg och Ström hittills i allmänhet
kunnat hållas i gång med de bogserbåtar, som disponeras av härvarande
industrier. Även övriga kanalsträckor torde i allmänhet kunna hållas trafikabla
jämväl större delen av vintern. Det bör påpekas, att vattenfallsstyrelsen för
några år sedan anskaffade en ny kraftig bogserbåt, som även är avsedd för isbrytning
på kanalen. Det torde således kunna sägas, att trafiken å Trollhätte
hanal hädanefter i allmänhet kan hållas i gång under avsevärt längre tid än
förut. För isbrytningen å Vänern fordras emellertid givetvis kraftigare fartyg
än nyssnämnda fartyg och de, som nu trafikera Vänerhamnarna. Med hjälp
av en kraftig isbrytare torde man kunna avsevärt förlänga seglationsåret och
detta i synnerhet genom att börja trafiken tidigare än den 15 april, ty redan
under första hälften av mars månad pläga väderleksförhållandena vara sådana,
att en då uppbruten ränna icke åter tillfryser med stark is. Om trafiken på
våren skulle besväras av drivis, kan därvid isbrytaren assistera.
De intressenter, som hava nytta av en ökad vintertrafik, äro städerna vid
Vänern, industrien i upplandet och järnvägarna till hamnarna. Även staten såsom
ägare till Trollhätte kanal och till Mora—Vänerns järnväg har direkt intresse
av frågans lösning. Slutligen må erinras, att Vänerns seglationsstyrelse, som
enligt sin instruktion har till uppgift att befrämja sjöfarten på Vänern, bör hava
ett livligt intresse för frågan.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
För frågans befordran och de olika intressenas rättvisa tillgodoseende synes
det riktigt, att staten sätter sig i spetsen och bekostar en fullt opartisk utredning
om, huru frågan lämpligast bör lösas och de blivande kostnaderna fördelas.
Vattenfallsstyrelsen får därför i underdånighet tillstyrka bifall till det väckta
förslaget.
Stockholm den 20 februari 1917.
Underdånigst
F. Wilh. Ilansen.
Axel Ekwall.
Bilaga B.
Till statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet.
I skrivelse den 9 februari 1917 har herr statsrådet infordrat järnvägsstyrelsens
yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 205;
angående anskaffandet av en isbrytare för Vänern.
Med anledning härav får järnvägsstyrelsen vördsamt anföra följande.
Det första skal, med vilket motionären stöder sitt förslag, eller det nuvarande
ojämna förhållandet mellan det allmänna transportkravet och järnvägarnas
transportförmåga, synes även järnvägsstyrelsen beaktansvärt, ehuru detta
tillstånd ju måste betraktas såsom övergående. Genom åtgärder för ökning av
transportkapaciteten samt därigenom att trafiken efter kristiden otvivelaktigt
kommer att något nedgå, torde väl järnvägarnas transportförmåga inom jämförelsevis
kort tid åter komma i rättare förhållande till transportkravet, men det
oaktat torde, med hänsyn till den alltjämt växande ut- och införseln över Göteborg,
anordningarna för trafiken över denna ort böra vara föremål för all uppmärksamhet
från statsmakternas sida. Det är givet, att samfärdseln på Göteborg
kommer att betydligt underlättas och förkovras, därest farleden till Vänerhamnarna
kan hållas öppen under så stor del av året som möjligt. Man kan
visserligen ej med säkerhet påstå, att förmågan hos samtliga i Göteborg utmynnande
trafikleder alltid kommer att fullt ut tagas i anspråk, men att så i
stor utsträckning kommer att bliva fallet är ganska visst, och av stor betydelse
är under alla förhållanden den med framställningen ifråga åsyftade fördelen,
att samtliga trafikleder bliva tillgängliga så stor del av året som möjligt,
och att rörelsen å de olika transportvägarna kan hållas jämnare samt att
alltså den hårda belastning av järnvägarna, som alltid inträder, då trafiken på
Göta älv stänges, icke oväsentligt lättas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlutande Nr Ö6.
För statens järnvägars del bär förverkligandet av motionärens tanke även
eu särskild betydelse. Ett längre öppethållande av sjöfarten på Vänern skulle
möjliggöra att längre tid än annars kan ske båtledes befordra ända till Kristinehamn
de betydande mängder stenkol, som där erfordras för statens järnvägars
räkning, och vilka på grund av sjöfartsförhållandena ofta till större eller mindre
delar icke anlända till Göteborg, förrän sent på hösten och efter det att de inre
vattenvägarna redan tillfrusit.
I anslutning till vad ovan anförts, får styrelsen vördsamt uttala sin anslut
ning till motionärens syfte.
Stockholm den 20 februari 1917.
Kungl. järnvägsstyrelsen
Axel Granholm.
Carl Olofsson.
Bilaga C.
Till riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott nr 3.
Med anledning av en till Vänerns seglationsstyrelse insänd av herr v_
Hofsten m. fl. väckt motion, nr 205, med begäran om dess yttrande rörandenämnda
motion, får undertecknad, med anledning av svårigheten att sammankalla
styrelsen, härmed avgiva följande meddelande.
Att det för såväl staten som för trafikanter ligger stort intresse uti att sjöfarten
å sjön Vänern så länge som möjligt hålles öppen höst och vår säger sig självt.
Visserligen har det även framkastats den tanken, att seglationen å sjön
Vänern med tillhjälp av en kraftig isbrytare skulle kunna hållas öppen hela
vintern. Denna tanke är i teori visserligen utförbar, men i praktiken nog omöjlig
att utföra. Visserligen finnes år, då trafiken skulle kunna upprätthållas en stor
del av vintern medelst tillhjälp av en kraftig isbrytare, men måste då framkastas
den frågan, vem som skall bekosta densamma.
I regel avstannar trafiken av sig själv i medio av december i brist på.
frakter samt öppnas åter omkring den 15 april.
För några enstaka trafikanter vore nog önskligt att trafiken kunde hållas
öppen hela året, men synas dessa trafikanter ej ha tagit i betraktande vilka
svårigheter, risker och kostnader som denna trafik skulle medföra.
Vad svårigheterna angå, ligga desamma ej allenast i de olika hamnarnas
isförhållanden utan även i själva sjön, där meterdjupa isband ofta nog ej kunna
forceras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■6
Statsutskottets utlåtande Nr 36.
Vad risken angår, ligger densamma i att trafikera de många, krokiga och
trånga skärgårdslederna, vars prickar och sjömärken av is lätt kunna förflyttas
eller på annat sätt förstöras.
Vad kostnaderna angå, kan det svårligen begäras att ett 80-tal fyrar skola
hållas tända, fyrskepp och dyrbara lysbojar tillspiilogivas, samt tillsynen av c:a
1,200 prickar och sjömärken bekostas, detta endast för några få enskilda trafikanters
intresse.
Visserligen ligger det i seglationstyrelsens stora intresse att så mycket gods
som möjligt transporteras över sjön Vänern, men kringskurna som vi äro av
järnvägar på alla håll med dess under seglationstiden reducerade frakter gör, det
konkurrensen reglerar det hela. Visserligen framhålla motionärerna, det järnvägarnas
trafikförmåga är överskriden, men borde denna brist lätt vara avhjälpt,
om nödig materiel anskaffas.
Om Mora—Vänerns järnväg, sedan den kommit i statens ägo, skulle tillföra
seglationen avsevärda mängder gods för transport genom Trollhätte kanal
och Vänern får framtiden utvisa.
Under enskild ägo besörjde järnvägsbolaget all trafik medelst ett ordnat
pråmsystem till Göteborg. Detta system är nu tillspillogivet och lär väl statens
järnvägars styrelse så ordna, det gods, en gång på dess vagnar, utan omlastningar,
tidspillan, risker på sjön m. m. få rulla på dess vagnsaxlar till avsättningsorten.
Med de nya anordningarna vid Trollhätte kanal, för den mera djupgående
trafiken, lär väl måhända en och annan båt lastad med kol eller järnmalm anlöpa
Vänerhamn samt i returfrakt taga trävaror och trämassa — om sådant
finnes att få.
Till belysande av denna trafik meddelas, det hela två, säger 2, fartyg sedan
dess öppnande lär ha passerat slussarna.
Att Göteborgs stad med dess reguliera trader på utlandet, dess ordnade
lossnings- och lastningsförhållandena samt därtill i allo bättre resurser, lämna
trafikanterna trygghet, som ej kan erhållas uppe i landet, bör lätt kunna inses.
Under en lång följd av år blir nog det gamla systemet det gällande.
Då det sålunda för statsverket, Kristinehamns stad, Karlstads stad, Nora—
Karlskoga järnvägs aktiebolag (Otterbäcken), Uddeholms aktiebolag (Skoghall),
Slottsbrons sulfitfabrik m. fl. kan vara av intresse, det sjöfarten hålles öppen så
länge som möjligt, får jag under förutsättning, det isbrytaren på grund av den
förlängda, fördyrade och försvårade seglationstiden, efter anmodan, får skyldighet
att inbogsera eller biträda med intagande av fyrskepp och lysbojar m. m. —
samt under förutsättning det statsverket och nämnda korporationer samt de, som
därav anse sig få nytta, anskaffa, underhålla och bekosta den ifrågasatta isbrytaren,
tillstyrka den gjorda framställningen.
Säffle den 3 mars 1917.
Fr. Skjöldebrand.
Ordf. i Vänerns seglationsstyrelse.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:60 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande av eu isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern. s. 1 i texten