Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av riksdagens år 1916 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill körande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1915.

1917-03-23 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:42, Utlåtande, i anledning av riksdagens år 1916 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill körande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1915.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 42.

1

Kr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av riksdagens år 1916 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill körande fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning under år 1915.

(2: a avd.)

Statsutskottet, till vars förberedande behandling ovan nämnda

revisionsberättelse jämte de i anledning därav från vederbörande ämbetsverk

och myndigheter till Kungl. Maj:t avgivna utlåtanden och förklaringar

blivit hänvisad, får, efter tagen kännedom av dessa handlingar

och inhämtande av de för ärendenas utredning i övrigt erforderliga

upplysningar, underställa riksdagens prövning de av revisorerna gjorda

framställningar, som ansetts från utskottets sida påkalla yttrande; kommande

utskottet därvid att följa den ordning, som i revisionsberättelsen

blivit iakttagen.

Arméförvaltningen.

§ 1-

(Rev. ber. pag. 85; uti. pag. 632.)

I berättelsen angående arméförvaltningen hava revisorerna under

§ 6 anfört följande:

T) Av arméförvaltningens protokoll och räkenskaper hava revisorerna

inhämtat, bland annat, att vid ett av landets större arméförråd funnits

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 saml. 31 höft. (Nr 42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

upplagt ett avsevärt parti sill. Då emellertid denna sill icke kunde

förbrukas av de trupper, för vilka den närmast var avsedd, hade hos

arméförvaltningen gjorts framställning att antingen få — dock till betydligt

nedsatt pris — försälja sillen enligt ett under hand infordrat

anbud eller ock att nödiga föreskrifter måtte lämnas beträffande omsättningen

av sillen.

Till svar härå meddelades, att sillen skulle med vissa angivna

kvantiteter utsändas till åtskilliga truppförband, förlagda å andra orter,

vilket också skedde.

Vid utspisningen å nämnda truppförband befanns emellertid sillen

så dålig, att en stor del därav måste kasseras.

I avseende å vad sålunda förekommit har det till en början synts

revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida icke genom ett bättre ordnande

av uppköpen nu anmärkta olägenhet att på ett ställe hopats allt för

stora mängder bort kunna undvikas. Då emellertid så ej skett, vill det

synas anmärkningsvärt, att icke noggranna undersökningar omedelbart

verkställts till utrönande av sillens beskaffenhet och att icke tillräckliga

försiktighetsåtgärder vidtagits i fråga om dess förvaring. I varje fäll

hade enligt revisorernas mening undersökning av varan bort ske före

dess utsändande till respektive truppförband. Därigenom hade kostnader

för transport m. m. samt det av den dåliga varans mottagande förorsakade

obehag-et kunnat undvikas.

A nu anförda förhållanden hava revisorerna velat fästa uppmärksamheten.

»

O ver denna anmärkning har arméförvaltningens intendentsdepartement

infordrat yttrande av vederbörande chef, vilket yttrande, då detsamma

betecknats såsom hemligt, blivit från lantförsvarsdepartementet

direkt till utskottet överlämnat. Härjämte har intendentsdepartementet

i ett den 16 januari 1917 avgivet utlåtande i anledning av ifrågavarande

anmärkning anfört följande:

»Det här omförmälda sillpartiet måste enligt gällande föreskrifter

uppläggas vid ifrågavarande magasin, och kunde ett dylikt förfaringssätt

med hänsyn till arméns krigsberedskap ej undvikas.

Beträffande sillens förvaring får departementet instämma i, vad

bemälde chef i sitt ovanberörda yttrande anfört beträffande bristen å

lämpliga magasinslokaler, samt därjämte meddela, att magasineringsmöjligheterna

vid förevarande magasin numera väsentligt förbättrats.

Med avseende å det omskrivna sill partiets omsättning får departementet

hänvisa till, vad bemälde chef därom i sin förklaring anfört,

s. 3 Kontrollera mot PDF

* Statsutskottets utlåtande Nr 42. 3

samt vill därvid särskilt framhålla, att departementet i skrivelse den 22

december 1914 anmodat honom att, i händelse hinder skulle uppstå för

erforderlig omsättning inom förläggningsorten av vissa artiklar, till

departementet inkomma med motiverat förslag till försäljning av erforderliga

kvantiteter till för staten fördelaktigaste pris. Framställning i

ärendet gjordes också i en den 22 mars 1915 inkommen skrivelse, och

anmodade departementet den 26 i samma månad bemälde chef med anledning

härav att omedelbart låta efter förutgången undersökning beträffande

sillens beskaffenhet därav översända vissa kvantiteter till truppförband

inom fjärde, femte och sjätte arméfördelningarna.»

Utskottet har tagit del av innehållet i ovanberörda såsom hemlig

betecknade handling och synes det utskottet, att, därest tillsynen över

ifrågavarande sillparti varit mera effektiv samt åtgärder i tid vidtagits

för partiets omsättning, detsamma, trots bristen på lämpliga magasinslokaler,

icke bort delvis hava gått förlorat.. Under uttalande av sin

förväntan, att större aktsamhet för framtiden iakttages för förekommande

av dylika förluster, har utskottet endast velat vad i ärendet förekommit

för riksdagen

omförmäla.

(Rev. ber. pag. 87; uti. pag. 635—638.)

I berättelsen angående arméförvaltningen hava revisorerna vidare

under § 9 anfört följande:

»Revisorerna hava ansett sig böra omförmäla, att, enligt vad av

förestående specifikation av sammandraget av arméförvaltningens räkenskaper

framgår, förslagsauslagen till arméns mathållning och furagering

av arméns hästar, vilka anslag för år 1915 uppförts med respektive

7,681,971 kronor och 3,774,221 kronor, överskridits det förra med icke

mindre än 7,439,268 kronor 21 öre och det senare med 2,086,729

kronor 96 öre.

Ehuru viss del av dessa överskridanden väl torde vara att tillskriva

de prisstegringar å livsförnödenheter och furageringsartiklar, som

inträtt efter anslagsbeloppens beräknande, synes denna omständighet

icke utgöra tillräcklig förklaringsgrund för hela ifrågavarande utgifts
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

ökning; och hava revisorerna därför ansett skäl föreligga att å dessa

förhållanden fästa riksdagens uppmärksamhet.))

I anledning av revisorernas sålunda gjorda uttalande har arméförvaltningens

intendentsdepartement i sitt ovanberörda utlåtande anfört

följande:

»Allt sedan världskriget utbröt, hava bland annat prisen på livsmedel

och andra för arméns underhåll oundgängliga förnödenheter

undergått en oavbruten stegring. Följden härav har blivit, att jämväl

truppförbandens portionspris ökats, och torde detsamma enligt från

truppförbanden insända beräkningar icke kunna uppskattas lägre än i

genomsnitt till 87 öre, vari jämväl tillagningskostnader inräknats. Det

verkliga portionspriset år 1915 bär således blivit närmare 50 procent

högre än det i riksstaten beräknade. Den brist, som på grund härav

uppstått för mathållningsanslaget, uppgår alltså till (27 x 12,803,285,

portionsdagarnas antal enligt riksstaten)................. kronor 3,456,886: 9 5.

Dessutom har antalet tjänstgöringsdagar för

värnpliktige i riksstaten beräknats för lågt, vilket

förhållande likväl i någon mån neutraliserats avbefintliga

vakanser bland de fast anställda. Dock

torde mathållningsanslaget härigenom hava åsamkats

en brist av minst................................................... * 1,020,000: —

Kostnaderna för underhåll av värnpliktige,

tillhörande årsklassen 1914 y, hava, enär nämnda

årsklass utspisats tillsammans med annat manskap,

bestritts från mathållningsanslaget, som däx-efter

erhållit ersättning från de av riksdagen till underhåll

av nämnda årsklass särskilt anvisade medel

efter ett av riksdagen beräknat portionspris avendast

60 öre. Då det verkliga portionspriset

varit avsevärt högre, har härigenom en brist uppstått

för mathållningsanslaget, vilken enligt de

från truppförbanden insända anslagsberäkningarna

torde hava uppgått till................................ » 1,104,325: —

Vidare hava 395,127 portioner utspisats till

officerare och underofficerare samt till arbetare å

truppförbandens verkstäder med flera. För dessa

portioner hava i enlighet med bestämmelserna i

fredsförplägnadsreglementet § 4 erlagts en gott
Transport

kronor 5,581,211: 9 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Transport kronor 5,581,211: 95.

görelso av endast 60 öre för portion, och har mathållningsanslaget,

då det verkliga portionspriset

varit omkring 87 öre enligt truppförbandens anslagsberäkningar,

härigenom lidit en förlust av ... » 106,684: 2 9.

Summa kronor 5,687,896: 24.

Emellertid har på grund av de oroliga politiska

förhållandena samt lämnade författningsföreskrifter

befunnits nödvändigt att förstärka arméns

proviantförråd genom inköp av sådana slag av

livsmedel, som utau fara för förstöring kunde

lagras och eventuellt under året omsättas, därest

vissa kontraherade livsförnödenheter icke skulle

kunna anskaffas. Sålunda hava under år 1915

genom departementets försorg — förutom de årligen

återkommande upphandlingarna av proviant

— inköpts och upplagts i förråd reservbröd, armékonserver

och fläskkonserver till ett belopp av ... » 324,802: so.

Likaså hava såväl arméfördelningarna som

truppförbanden under år 1915 upplagt stora förråd,

vilkas värde vid nämnda års slut överstigit

värdet av proviantförråden vid 1914 års slut med

respektive.......................................................................... » 632,955:3 7.

och.............................................................................. » 628,665: so.

Summa kronor 1,586,423: 67.

Den verkliga bristen å mathållningsanslaget torde på grund av

vad Ovan anförts sålunda kunna uppskattas till 5,687,896 kronor 24 öre,

under det att ett belopp av 1,586,423 kronor 67 öre motsvaras av värdet

av vid 1915 års slut förefintliga ökade behållningar av proviant.

Om ovannämnda belopp, tillhopa 7,274,319 kronor 91 öre, jämföras

med bristen å mathållningsanslaget 7,439,268 kronor 21 öre, synes

att skillnaden uppgår till omkring 165,000 kronor, vilket belopp använts

till anskaffande av förplägnadsutredning ävensom till bestridande

av andra hithörande kostnader.

Beträffande den å furageringsanslaget uppkomna bristen å 2,086,729

kronor 96 öre torde densamma till fullo förklaras därav, att rationspriset,

som i riksstaten beräknats till endast en krona, i verkligheten

uppgått till minst 1 krona 55 öre, varigenom anslaget, som i riksstaten

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utikottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 42.

beräknats till 3,774,221 kronor, kommit att överskridas med ungefär

55 procent.»

Vid granskning av den av intendentsdepartementet sålunda lämnade

redogörelsen har det synts utskottet uppenbart, att en del kostnader,

som bort på annat sätt redovisas, avförts å förslagsanslaget till arméns

mathållning. I sådant avseende vill utskottet framhålla, att då anslaget

fått förskottera kostnaderna för underhåll av värnpliktiga, tillhörande

årsklassen 1914 y, för vilket ändamål särskilt anslag under titeln engångskostnader

för försvaret är i riksstaten för år 1915 uppfört, man

under alla omständigheter bort tillse, att mathållningsanslaget icke belastades

med större utgift för ändamålet än vad engångskostnadsanslaget

lämnade tillgång att täcka och att sålunda förstnämnda anslag icke blev,

på sätt nu skett, lidande på att det senare anslaget var beräknat efter

ett lägre portionspris än det vid utspisningen verkligen gällande. Den

brist i mathållningsanslaget, som härigenom uppkommit, enligt intendentsdepartementets

beräkning 1,104,325 kronor, synes i stället hava bort

täckas av samma medel, varifrån engångskostnaderna för försvaret bestridas,

nämligen värnskattemedlen och åtgärder för ett sådant ordnande

av saken lärer hava bort ofördröjligen vidtagas.

Vidare torde det icke kunna betecknas annat än såsom oegentligt,

att hela det belopp av 1,586,423 kronor 67 öre, som i redogörelsen

angives såsom kostnader för uppläggande av reservförråd, fått belasta

1915 års mathållningsanslag. Då dessa förråd ju till stor del äro avsedda

för lagring för framtida användning, synes nämnda anslag, åtminstone

icke annat än delvis, hava bort komma till användning för

ändamålet.

Beträffande övriga utgifter, som föranlett det betydliga överskridandet

av såväl förevarande anslag som förslagsanslaget till furageringav

arméns hästar, har utskottet funnit de avgivna förklaringarna tillfredsställande.

Då emellertid, såsom av det ovan anförda framgår, kostnader i

vissa fall tydligen bestritts från anslag, som icke bort därmed belastas,

har utskottet haft under övervägande, huruvida någon riksdagens särskilda

åtgärd därav borde föranledas. Utskottet vill då erinra därom,

att, på sätt inhämtas av utskottets utlåtande nr 16 i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av

kostnader till tryggaude av rikets neutralitet, i vederbörlig ordning gjorts

framställning om ytterligare utredning utöver den i propositionen med

tillhörande handlingar lämnade angående disposition av medel för vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

7

angivna ändamål vid armén och marinen under tiden från och med den

1 augusti 1914 m. in. När denna utredning, som ehuru icke avseende

mathållningsanlaget likväl berör ämnen av principiellt sett samma natur

som det förevarande, kommer utskottet tillhanda, lärer utskottet få anledning

att till behandling i ett sammanhang upptaga frågan om fördelningen

på olika utgiftstitlar och redovisningen av de merutgifter för

försvaret, som föranletts av kriget. Vid sådant förhållande har utskottet

nu icke ansett sig böra mera än vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

Navigationsskolorna.

§ 3.

(Rev. ber. pag. 168; uti. pag. 659—662, 664—667.)

I § 2 under berättelsen angående navigationsskolorna hava revisorerna

anfört följande:

»Revisorerna, som avlagt besök vid navigationsskolan i Härnösand,

tunno de åt skolan upplåtna lokalerna i flera avseenden otillfredsställande.

Sålunda måste en del av skolans instrumentförråd förvaras i eu

för ändamålet synnerligen otjänlig lokal — en mörk garderob. Vidare

kunde en för undervisningen avsedd ångmaskin icke igångsättas och

sålunda icke demonstreras i verksamhet, vilket uppenbarligen vore till

men för undervisningen. Den för skolans vaktmästare avsedda bostaden

uppgavs vara synnerligen dragig och kall och kunde därför icke användas

för sitt ändamål.

Det synes revisorerna önskvärt, att Härnösands stads åtagande

att hålla denna skolas lokaler i gott skick bättre uppmärksammades.»

I anledning av denna anmärkning har inspektören för navigationsskolorna

i ett till marinförvaltningen den 22 december 1916 avgivet

yttrande anfört följande:

»I min år 1913 avgivna första ämbetsberättelse över navigationsskolornas

verksamhet anförde jag angående de åt navigationsskolan i

Härnösand upplåtna lokalerna följande.

''Annorlunda ställer sig förhållandena vid navigationsskolan i Härnösand,

där lämpliga uppställningsplatser för undervisuingsmaterielen saknas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

för såväl navigations- som maskinistavdelningarna, särskilt beträffande

den senare. Så t. ex. tinnes en ångmaskin, och en motor är under anskaffande,

men uppställningsplatser för dessa saknas. För att undervisningen

vid denna navigationsskola skall kunna på ett ändamålsenligt

och praktiskt sätt bedrivas är det därför nödvändigt, att snarast möjligt

ökade lokaler kunna disponeras. Jag får därför vördsamt hemställa,

att kungl. marinförvaltningen ville för Härnösands stad framhålla nödvändigheten

av, att en tillbyggnad till navigationsskolan göres, uti vilken

kunna anordnas uppställningsplatser för såväl den nu befintliga som

under anskaffning varande undervisningsmaterielen.’

Med anledning av denna hemställan anmodade marinförvaltningen

i skrivelse den 0 december 1913 navigationsskolans direktion att hos

Härnösands stads vederbörande myndighet söka utverka, att behövliga

lokaler genom utvidgning av navigationsskolebyggnaden måtte beredas.

Uti skrivelse den 29 april 1914 anmodade marinförvaltningen ånyo

direktionen att, enär enligt vad marinförvaltningen inhämtat intet åtgjorts

för lokalernas utvidgning, för stadens myndigheter framhålla

behovet av en utvidgning av navigationsskolebyggnaden i överensstämmelse

med uppgjord plan. Genom beslut den 9 juni 1914 förklarade

sig emellertid stadsfullmäktige i Härnösand icke villiga att för närvarande

låta förändra eller utvidga navigationsskolehuset, oaktat de av stadsfullmäktige

för beredande av förevarande fråga tillsatta kommitterade,

med undantag av eu, rektor K. Tham, ansågo, att de av marinförvaltningen

avsedda lokalerna voro i hög grad önskvärda och av behovet

påkallade för undervisningens reglementsenliga bedrivande. Med anledning

av stadsfullmäktiges ovan fattade beslut framhöll marinförvaltningen

i skrivelse till magistraten i Härnösand den IT augusti 1914, att, då,

enligt ämbetsverkets förmenande, det av fullmäktige sålunda fattade

beslutet torde kunna medföra, att navigationsskolan icke bleve i stånd

att bereda så tillfredsställande undervisning, som med den år 1912 vidtagna

omorganisationen av navigationsskolorna i riket åsyftats, inom

ämbetsverket fråga uppstått, huruvida icke, därest stadsfullmäktige ansåge

sig icke kunna gå till mötes de anspråk pa lokalutrymme och inredning,

vilka ämbetsverket funnit sig pliktigt att framställa, skolan

lämpligen borde förläggas till annan norrländsk stad, som kunde befinnas

villig att bereda en navigationsskola ändamålsenliga lokaler och

i övrigt åtaga sig de förpliktelser, som statsmakterna uppställt såsom

villkor för att dylik skola skall till staden förläggas, varjämte marinförvaltningen

anhöll, att, innan något vidare utgjordes i sådant syfte,

magistraten ville hos stadsfullmäktige göra förfrågan, om från stadens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

!)

sida något vore att erinra mot eu eventuell förläggning av skolan till

annan ort. Med kännedom om denna marinförvaltningens skrivelse och

då svar ej inkommit från stadsfullmäktige vid tiden för 1914 års ämbetsberättelses

avlämnande, ansåg jag mig i denna endast böra framhålla,

att mot Härnösands navigationsskolas lokaler förefunnes samma anmärkningar,

som uti 1913 års ämbetsberättelse blivit ^iv mig för marinförvaltningen

framhållna.

Till svar å marinförvaltningens ovannämnda skrivelse till magistraten

i Härnösand meddelade stadsfullmäktige i skrivelse den 13 oktober samma

är, att stadsfullmäktige på grund av redan verkställda reparationer och

tillbyggnader ansågo sig hava riitt att fordra, att navigationsskolan bibeliölles

i Härnösand, och att stadsfullmäktige på det bestämdaste protesterade

mot förläggning av skolan till annan ort samt förbehöll sig rätt,

att, därest sådan förläggning av skolan skulle komma till stånd, utkräva

ersättning för de kostnader staden nedlagt för att sätta navigationsskolelmset

i sitt nuvarande skick.

Med anledning av denna fullmäktiges skrivelse anmodade marinförvaltningen,

i syfte att navigationsskolan fortfarande måtte kunna vara

förlagd till Härnösand, i skrivelse den 24 november samma år magistraten

i Härnösand att hos stadsfullmäktige göra förfrågan, huruvida fullmäktige

voro villiga att i någon lämplig, staden tillhörig eller av staden förhyrd

byggnad i närheten av skolan upplåta de av ämbetsverket fordrade och

för undervisningens ändamålsenliga bedrivande oundgängligen nödvändiga

lokalerna. Till svar härå meddelade stadsfullmäktige i skrivelse den 9

mars 1915, att i närheten av skolan icke funnes någon för berörda

ändamål lämplig byggnad att tillgå, men att stadsfullmäktige framdeles,

då den på Kungl. Majrts prövning beroende frågan om föreståndarens

för navigationsskolan bostadsförmåner blivit avgjord, skulle upptaga

frågan om anordnande av'' de ifrågavarande lokalerna för undervisningsmaterielen

i samband med bostadsfrågan, då dessa båda frågor ur ekonomisk

synpunkt lämpligast borde behandlas samtidigt.

I av mig år 1915 avgiven ämbetsberättelse framhöll jag ånyo,

att vid Härnösands navigationsskola förefinnes samma behov av ökade

lokaler, som uti mina två senaste ämbetsberättelser blivit framhållna,

och hemställde jag slutligen i 1916 års ämbetsberättelse, med åberopande

av stadsfullmäktiges ovan omnämnda skrivelse den 9 mars 1915

och sedan genom nådigt brev den 19 sistlidna maj frågan om föreståndarens

bostadsförmån blivit avgjord, att marinförvaltningen ville anmoda

stadsfullmäktige i Härnösand att snarast möjligt och senast den 1 nästinstundande

oktober inkomma med uppgift å de åtgärder, som av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 31 käft. (Nr 42.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

stadsfullmäktige vidtagits för anordnande av erforderliga lokaler för uppställning

av navigationsskolans undervisningsmateriel. Med anledning

av denna hemställan har marinförvaltningen i skrivelse till magistraten

i Härnösand anhållit, att förfrågan gjordes hos stadsfullmäktige, huruvida

några åtgärder vidtagits för anskaffande av de meranämnda lokalerna

för uppställning av undervisningsmateriel. Något svar å denna

skrivelse har ännu ej inkommit.»

Därjämte har direktionen för navigationsskolan i Härnösand i

skrivelse den 29 december 1916 meddelat, att stadsfullmäktige i Härnösand

vid sammanträde den 12 december 1916 beslutit att låta stadens

drätselkammare utreda frågan om sådan utvidgning av navigationsskolans

lokaler, att de av statsrevisorerna anmärkta bristerna därigenom

skulle kunna täckas. Rörande revisorernas anmärkningar om vaktmästarbostadens

mindre lämplighet meddelade direktionen, att redan nu eu

del åtgärder vidtagits för att få bostaden beboelig.

Marinförvaltningen har i utlåtande över ifrågavarande anmärkning

den 11 januari 1917, med överlämnande av ovan berörda bada skrivelser,

anfört bland annat följande:

»Marinförvaltningen anser sig ock böra meddela, att i anledning

av den av staden beslutade nya utredningen och sedan drätselkammarens

ordförande för inspektören för navigationsskolorna upplyst, att utredningen

icke torde kunna påbörjas förr än i mitten av innevarande januari

månad, inspektören kommer att i de närmaste dagarna på platsen samråda

med drätselkammaren angående snara åtgärder för de anmärkta

bristfälligheternas avhjälpande, ävensom att ämbetsverket håller före,

att, därest staden icke''förbinder sig att ofördröjligen behörigen avhjälpa

bristfälligheterna, frågan om skolans förflyttning till annan norrländsk

stad måste ånyo tagas under övervägande.»

Utskottet, som funnit de av inspektören för navigationsskolorna

och marinförvaltningen vidtagna åtgärderna för astadkommande av bättre

lokaler för navigationsskolan i Härnösand fullt tillfredsställande, har

endast, under uttalande av sin förväntan att Kungl. Maj:t tillser, att de

nu rådande missförhållandena härvidlag bliva undanröjda och att, om så

ej skulle bliva fallet, Kungl. Maj:t låter företaga en undersökning avseende

möjligheterna för en förflyttning av ifrågavarande skola från

Härnösand till annan lämplig stad i Norrland, velat vad i ärendet förekommit

för riksdagen

omförmäla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

11

Statens järnvägar.

§ 4.

(Rev. ber. pag. 550—551; uti. pag. 694—695.)

I berättelsen angående statens järnvägar hava revisorerna under

§ 4 anfört följande:

»Revisorerna hava besökt de pågående arbetena för dubbelspårsbyggnaden

Rönninge—Ström å sträckan mellan sistnämnda punkt och

Södertälje kanal.

Beträffande fortskridandet av arbetena å dubbelspårsanläggningen

intill senare delen av november 1915 få revisorerna hänvisa till den

av 1915 års statsrevisorer avgivna berättelsen angående granskningen

av statsverkets styrelse och förvaltning. De förändringar, som sedan

sagda tid tillkommit å de delar av anläggningen, som revisorerna besågo,

voro i huvudsak följande.

Landsvägsbron vid södra mynningen av tunneln vid Ström var

färdig och tagen i bruk. Vid bron över den tilltänkta industrikanalen

vid Ström var järnöverbyggnaden under montering.

Rälsläggningen var i det närmaste utförd för det ena spåret från

anknytningspunkten mellan dubbelspåret och den gamla statsbanelinjen

till bron vid Ström samt från denna bro till norra ändan av Näsets

bangård.

A Näsets station voro stationshuset med tillhörande hissbyggnad

•och uthus ävensom godsmagasinet i det närmaste färdiga.

Av de massor, som skola uttagas ur Södertälje kanal mellan Saltsjön

och Maren, återstodo ännu att uttaga omkring 160,000 kubikmeter,

varav omkring 20,000 kubikmeter avsetts för fyllning i järnvägsbankarna.

Pelarstödet å norra sidan om kanalen var färdigt.

Under pågående arbete för grundläggning av det södra pelarstödet

inträffade den 30 juni 1916 ett ras i kanalslänten omedelbart intill det

södra landfästet. Raset omfattade en jordmassa av omkring 2,700

kubikmeter.

I avvaktan på dels slutförandet av de geotekniska utredningar,

som med anledning av raset igångsatts på föranstaltande av byggnadskommissionen,

dels ock utslag av tillsatt skiljenämnd för avgörande av

frågan om det ekonomiska ansvaret för raset, lågo vid revisorernas besök

arbetena nere å nu berörda del av dubbelspårsanläggningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Genom det inträffade raset och andra omständigheter kommer ett

ytterligare framflyttande av tiden för färdigställandet av dubbelspårsbyggnaden

att äga rum. Enligt revisorerna av bvggnadskommissionens

arbetschef lämnad uppgift beräknas nämligen numera dubbelspårets

öppnande för trafik komma att ske tidigast våren 1918. Detta dröjsmål

kunna revisorerna med hänsyn till trafikförhållandena icke annat

än beteckna såsom synnerligen beklagligt.

Utan att ingå i bedömande av de utförda tekniska undersökningarna

för de båda landfästena och bropelarna vilja revisorerna framhålla den

bjudande nödvändigheten av, att beträffande såväl landfästen som bropelare

inga åtgärder underlåtas, vilka kunna anses erforderliga för

vinnande av full trygghet rörande brobyggnadens framtida bestånd.»

Med anledning av detta revisorernas yttrande har byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström i utlåtande den 13 januari

1917 anfört följ ande:

»Då revisorerna med hänvisning till den av 1915 års statsrevisorer

avgivna berättelsen angående granskningen av statsverkets styrelse och

förvaltning i sin skrivelse allenast lämnat en redogörelse för de intill

senare delen av 1915 utförda arbetena, får kommissionen under förhandenvarande

omständigheter därjämte lämna följande meddelande om

de huvudsakliga arbeten, vilka av kommissionen utförts sedan arbetenas

början och till och med utgången av år 1916, nämligen:

Ur kanalen hava av beräknade inemot 700,000 kubikmeter jordskärning

uttagits omkring 540,000 kubikmeter, vilka huvudsakligen använts

såsom sidotag för terrassering av dubbelspårsanläggningen.

A järnvägen hava utom ovan nämnda terrasseringsmassor utförts

7,660 meter enkel- och 5,937 meter dubbelspår, varjämte återstående

1,500 meter spår påbörjats.

Bergsprängnings- och tunnelarbeten hava i det allra närmaste

fullbordats -— med en sammanlagd tunnellängd av 656 meter — varjämte

omkring Va av all skenläggning utförts.

Med förbigående av övriga, mindre arbeten å järnvägsanläggningen

må om broarna särskilt anföras, att bron över kanalen vid Ström fullbordats

samt att för bron över Södertälje kanal landfästena, med undantag

av stenkonerna, samt norra pelaren färdigställts, och att i övrigt

för södra pelaren spånt och grävning delvis utförts.

A Södertälje station är bangårds byggn ad en i det närmaste fullbordad,

varemot stationshusets ombyggnad ej påbörjats, och å Näsets

bangård äro stationshus, godsmagasin och uthus i det närmaste färdiga

samt ett boställshus påbörjat, varjämte rälsläggning och gripning å

bangården pågå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 42.

13

I övrigt torde allenast vara att erinra därom, att bandelen Rönninge—-Igelsta

redan den 8 oktober 1915 öppnades för allmän trafik.

Riksdagens revisorer framhålla ytterligare det med hänsyn till

trafikförhållanden beklagliga däruti, att arbetena genom raset i Södertälje

kanal den SO juni 1916 blivit lörsenade utöver förut avsedd tidpunkt,

och får kommissionen härtill framhålla, att kommissionen, på sätt

uti underdånig skrivelse den 28 juni 1916 av kommissionen anförts,

då ansett, att hela dubbelspårsanläggningen Rönninge—Ström skulle

bliva fullbordad under sommaren 1917. Denna tid skulle säkerligen

också kunnat hållas, därest icke det ovannämnda raset i södra kanalslänten

den SO juni 1916 inträffat, varigenom arbetenas färdigställande,

såsom revisorerna anmärka, beklagligtvis torde framskjutas till våren 1918.

Slutligen hava revisorerna framhållit den bjudande nödvändigheten

av att beträffande såväl landfästen som bropelare å bron över Södertälje

kanal inga åtgärder underlåtas, vilka kunna anses erforderliga för vinnande

av full trygghet rörande brobyggnadens framtida bestånd, och

tillåter sig kommissionen med anledning härav i underdånighet framhålla,

att kommissionen allt framgent kommer att låta sig angeläget vara att

vid arbetets utförande i första hand tillgodose dessa fordringar, så att

bron må bliva på ett fullt betryggande sätt utförd.»

Utskottet har endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

§ 5.

Vad i övrigt blivit av revisorerna anmält och erinrat, har utskottet

funnit dels hava medfört åsyftad rättelse, dels vara av vederbörandes

utlåtande nöjaktigt förklarat, dels ej vara av den vikt, att, oaktat förklaringen

ej varit fullt tillfredsställande, någon riksdagens åtgärd bort

av förhållandena föranledas, dels slutligen icke hava varit av beskaffenhet

att från utskottets sida påkalla något yttrande; vilket utskottet skolat

för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 mars 1917.

På statsutskottets vägnar:

Utskottets

yttrande.

AXEL EKMAN.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. H. K.

Ericson, H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist,

A. C. Lindblad, K. A. Malmborg, N.90. Bruce och N. Åkesson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Bydén i Malmö, C. Persson i

Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A.

Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, A. Anderson i Råstock, J. Erlansson, E. F. Hellberg

i Lycksele och J. A. Ingvarson.

»

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.