Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av ej mindre Kungl. Maj ds proposition angående anslag för bestridande av på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring m. m. än även väckt motion om dyrtidstillägg till vissa pensionst agave enligt nämnda lag.

1918-06-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SLU 1918:4, Utlåtande i anledning av ej mindre Kungl. Maj ds proposition angående anslag för bestridande av på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring m. m. än även väckt motion om dyrtidstillägg till vissa pensionst agave enligt nämnda lag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1918 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av ej mindre Kungl. Maj ds proposition

angående anslag för bestridande av på staten belöpande

kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

m. m. än även väckt motion om dyrtidstillägg till vissa

pensionst agave enligt nämnda lag.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, C. G. Ekman, Ekelund*), Starner*),

Högberg, Rooth, Nilsson i Kabbarp, Jansson i Falun, Lindqvist i Kosta, Erlanmn och

Svensson i Betingetorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under sjätte

huvudtiteln bl. a. föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att i ämnet avlåtas, på extra stat för år 1919

beräkna dels för bestridande av den på staten belöpande kostnad för

pensionstillägg och understöd åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den

8 juni 1915, ett förslagsanslag av 9,150,000 kronor, dels ock såsom

bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen

den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som

genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning

av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

ett förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 12 mars 1918 dagtecknad

proposition, nr 185, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen:

l:o) att — under förutsättning att riksdagen antager förslag till

lag om vissa ändringar i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

samt till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8 juni

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand, 3 avd. 3 käft. (Nr 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Andra sammansatta stats- och lagutsJcottets utlåtande Nr 4.

1915 om övergångsbestämmelser i anledning av berörda lag den 30 juni

1913 — på extra stat för år 1919 bevilja dels ett förslagsanslag av

9,150,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad

för pensionstillägg och understöd åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före den 8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag, högst, 700,000 kronor,

att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt

33 § i samma lag åt de personer, som genom omförmälda lag den

8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, samt

2: o) att medgiva, att av det för år 1919 på extra stat äskade förslagsanslaget

till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet må,

intill ett belopp av 60,000 kronor, gäldas vissa kostnader för införandet

av försäkringsböcker åt de jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

försäkrade.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herr Bernh. Eriksson i Grängesberg m. fl. väckt motion, nr 180,

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta bevilja alla dem, som förvärvat

eller under innevarande år förvärva rätt enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

till pensionstillägg eller understöd eller till ökning därav

ett dyrtidstillägg för år 1918 till sådant belopp, att pensionstillägget

eller understödet jämte dyrtidstillägget uppgår till i nämnda lag stadgat

normalbelopp; samt

att till täckande av kostnaden härför bevilja på tilläggsstat till riksstaten

för år 1918 ett förslagsanslag på 14,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna till stöd för sitt förslag anfört,

får utskottet hänvisa till motionen.

På därom i vederbörlig ordning gjord framställning har pensionsstyrelsen

över berörda motion avgivit yttrande, vilket såsom bilaga bifogas

detta utlåtande. (Bil. A.)

Kungl. Maj:ts i förevarande proposition gjorda framställningar har

utskottet ansett sig böra biträda.

Vidkommande det av motionärerna framlagda förslaget om dyrtidstillägg

till vissa pensionstagare enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

har utskottet, som visserligen funnit motionärernas framställning

synnerligen behjärtansvärd, likväl med hänsyn till det statsfinansiella

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 4. 3

läget icke ansett sig kunna tillstyrka detsamma. Utskottet tillåter sig

emellertid uttala den förvissningen, att Kungl. Maj:t, i den mån omständigheterna

sådant påkalla, kommer att framdeles efter utredning av

pensionsstyrelsen taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning

ökning av nu utgående pensioner kan anses behövlig.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) under förutsättning att riksdagen antager förslag

till lag om vissa ändringar i lagen den 30

juni 1913 om allmän pensionsförsäkring samt till

lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8 juni

1915 om övergångsbestämmelser i anledning av

berörda lag den 30 juni 1913 på extra stat för

år 1919 bevilja dels ett förslagsanslag av 9,150,000

kronor för bestridande av den på staten belöpande

kostnad för pensionstillägg och understöd åt de personer,

som äro därtill berättigade jämlikt lagen om

allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den

8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag, högst, 700,000

kronor, att utgå som bidrag till täckande av ''Statens

kostnad för understöd enligt 33 § i samma lag åt de

personer, som genom omförmälda lag den 8 juni 1915

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

b) medgiva, att av det för år 1919 på extra

stat äskade förslagsanslaget till upprätthållande av

pensionsstyrelsens verksamhet må, intill ett belopp av

60,000 kronor, gäldas vissa kostnader för införandet

av försäkringsböcker åt de jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring försäkrade,

c) avslå den av herr Eriksson i Grängesberg m.

fl. väckta motionen.

Stockholm den 6 juni 1918.

På det sammansatta utskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 4.

Reservation

av herrar Lindqvist i Kosta och Jansson i Falun, vilka ansett, att

utskottet bort hemställa om bifall till den av herr Eriksson i Grängesberg

m. fl. avgivna motionen.

Bilaga A.

Till riksdagens sammansatta stats- och lagutskott nr 2.

Kung! Maj:t har den 10 innevarande maj anbefallt pensionsstyrelsen att

avgiva och till riksdagens sammansatta stats- och lagutskott nr 2 överlämna av

utskottet begärt yttrande över en inom riksdagens andra kammare av herr B.

Eriksson m. fl. väckt motion, nr 180, om dyrtidstillägg till vissa pensionstagare

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. Med anledning härav får pensionsstyrelsen

anföra följande.

I motionen framhålles, hurusom det vore statens ofrånkomliga skyldighet

att lätta dyrtidens tryckande börda och lindra nöden, så långt det vore görligt.

De personer, som uppbure pensionstillägg eller understöd från pensionsförsäkringen,

tillhörde de allra fattigaste i samhället. Icke ens före kriget räckte de

till dem utgående pensionstilläggen och understöden till den nödtorftigaste försörjning

och genom penningvärdets sjunkande vore deras ställning nu än ytterligare

försämrad.

För att bringa dem någon hjälp föreslås i motionen, att riksdagen måtte

besluta bevilja alla dem, som förvärvat eller under innevarande år förvärva rätt

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring till pensionstillägg eller understöd

eller till ökning därav, ett dyrtidstillägg för år 1918 till sådant belopp, att pensionstillägget

eller understödet jämte dyrtidstillägget skulle uppgå till i samma

lag stadgat normalbelopp, samt att till täckande av kostnaden härför måtte på

tifiäggsstat för år 1918 beviljas ett förslagsanslag på 14,000,000 kronor.

Motionen utgår därifrån, att hela kostnaden för dyrtidstillägget skulle bestridas

av statsmedel. Likaså förutsättes, att motsvarande dyrtidstillägg skulle

komma att beviljas även för följande år, och avses sålunda, att jämväl de personer,

som under följande år på grund av bestämmelserna i 3 § i lagen den 8

juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen

tilldelas pensionstillägg, understöd eller ökning därav med enligt samma paragraf

reducerade belopp, skulle i dyrtidstillägg erhålla ett belopp, som motsvarade

skillnaden mellan det belopp, som skulle utgå, därest omförmälda övergångsbestämmelser

icke funnes, och det reducerade beloppet.

Då det gäller att beräkna kostnaderna för ett sådant dyrtidstillägg, må till

en början erinras därom, att Kung! Maj:t i proposition nr 184 till nu pågående

riksdag föreslagit den ändring av berörda 3 §, att för de i 1 mom. av samma

paragraf omnämnda personer övergångstiden skulle upphöra med detta års utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 4.

o

Vid den beräkning, som av pensionsstyrelsen verkställts angående kostnaderna

för dyrtidstillägget, bär styrelsen utgått från att nyssnämnda av Kungl.

Maj:t föreslagna ändring godkännes, och att följaktligen det ifrågasatta dyrtidstillägget

—■ i överensstämmelse för övrigt med den av motionärerna i detta avseende

intagna ståndpunkten — icke skall beräknas för pensionstillägg eller

understöd eller ökning därav, vartill rätt förvärvas efter 1918 års utgång av personer,

som enligt pensionsförsäkringslagens ursprungliga lydelse äro inbegripna

i pensionsförsäkringen.

I nämnda proposition föreslås vidare ändrat beräkningssätt för pensionstillägg

och understöd vid inkomst över 50 kronor. Detta ändrade beräkningssätt,

som medför en förhöjning av det normala pensionsbeloppet, skulle dock

tillämpas allenast för dem, som enligt lagens ursprungliga lydelse äro inbegripna

i försäkringen och som efter år 1918 förvärva rätt till pensionstillägg eller understöd,

med andra ord de personer, för vilka, såsom av det föregående framgår,

dyrtidstillägg icke av pensionsstyrelsen beräknats. För de övriga blir det normala

belopp av pensionstillägg eller understöd, efter vilket dyrtidstillägget skall

beräknas, oförändrat.

Under ovan angivna förutsättningar ställa sig kostnaderna för dyrtidstilllägget

på följande sätt.

År Kostnad för dyrtidstillägget

1918 ............................ 14,000,000 kronor

1919 .............................. 13,200,000

1920 .............................. 12,300,000

1925 .............................. 8,500,000

1930 .............................. 5,900,000 »

1935 .............................. 4,100,000 »

1940 .............................. 2,800,000

Det torde böra framhållas, att dessa belopp endast kunna vara approximativa.

Såsom pensionsstyrelsen redan i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 21 januari

1918 (se proposition nr 184 sid. 41) framhållit, är det utan allt tvivel väl

av behovet påkallat och därtill ganska befogat, att åtgärder från det allmännas

sida i största möjliga omfattning vidtagas för att motverka dyrtidens tryck för

de nuvarande pensionstagarna.

Styrelsen anser sig emellertid i detta sammanhang böra framhålla, att,

såsom styrelsen redan antytt i sin nyssnämnda skrivelse av den 21 januari 1918,

styrelsen har för avsikt att, så snart sig göra låter, framlägga förslag om ändringar

i vissa delar av pensionsförsäkringslagen, vilka ändringar hava till syfte

att förbättra de enligt samma lag utgående pensionerna och med all sannolikhet

för sitt genomförande kräva avsevärda bidrag av statsmedel.

Då kostnaderna för ett rent bifall till föreliggande motion, såsom av det

föregående framgår, uppgå till betydande belopp, särskilt under de första åren,

och det med anledning härav kan vara påkallat att vid frågans behandling olika

alternativ finnas till övervägande, har pensionsstyrelsen ansett sig böra verkställa

en del beräkningar för dylika alternativ, vilka ej skulle vara förbundna med lika

dryga kostnader som motionärernas förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra sammansatta stats- och lagutsJcottets utlåtande Nr 4.

En avsevärd minskning av kostnaden för år 1918 skulle till en början vinnas,

om dyrtidstillägget utginge allenast för senare delen av året. Därest detsamma

sålunda utginge från och med den 1 juli, skulle kostnaden för nämnda år

minskas med omkring 7,000,000 kronor.

Vidare skulle en skillnad kunna göras mellan dem, som äro pensionsberättigade

enligt pensionsförsäkringslagen i dess ursprungliga lydelse, och dem, som

inbegrepos i försäkringen genom 1915 års lagändring.

En uppdelning av kostnaden för dyrtidstillägg mellan dessa två katogorier

giver följande resultat:

■

År.

: :

Dyrtidstillägget för pensionstillägg och understöd i

åt pensionstagare

enligt 1913 års lag

kronor.

åt pensionstagare

enligt 1915 års lag

kronor.

Summa

kronor.

1918 Vt—!»/i,

2,750,000

4,250,000

7,000,000

1919

5,400.000

7,800,000

13,200,000

1920

5,150,000

7,150,000

12,300,000

1925

4,300,000

4,200,000

8,500,000

1930

3,900,000

2,000,000

5,900,000

1935

3,200,000

900,000

4,100,000

1940

2,350,000

450,000

2,800,000

Antalet pensionstagare enligt 1913 års lag beräknas vid utgången av år 1918

uppgå till omkring 103,000 samt enligt 1915 års lag till omkring 140,000.

Hälften av den ovan beräknade skulle naturligtvis kostnaden bliva, om dyrtidstillägget

för envar bestämdes till allenast hälften av det föreslagna och höjningarna

i pensionstillägg och understöd således bleve

från 50 till 75 % av normalt belopp,

» 60 » 80 % » » »

» 70 » 85 % » » »

» 80 » 90 % » » »

» 90 » 95 % » » » ,

Ett sätt, som ävenledes betydligt skulle inskränka kostnaderna, vore att

höja endast de pensionstillägg och understöd, som utgå med 50, 60 och 70 %

av normalt belopp, samt därvid begränsa höjningen så, att pensionstillägget eller

understödet jämte dyrtidstillägget stannade vid 80 % av normalt belopp. Kostnaden

för eu dylik anordning framgår av följande tabell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra sammansatta stats■ och lagutskottets utlåtande Nr 4.

7

Å r.

Dyrtidstillägget för pensionstillägg och understöd

åt pensionstagare

enligt 1913 års

lag kronor.

åt pensionstagare

enligt 1915 års

lag kronor.

Summa

kronor.

1918 Vt—!“/it

1,350,000

2,550,000

3,900,000

1919

2,600,000

4,700,000

7,300,000

1920

2,500,000

4,300,000

6,800,000

1925

2,200,000

2,500,000

4,700,000

1930

2,000,000

1,200,000

3,200,000

1935

1,650,000

550,000

2,200,000

1940

1,250,000

250,000

1,500,000

Skulle dyrtidstillägg beviljas i enlighet med motionärernas yrkande eller

något av de här ovan framställda alternativen, synes tillägget böra utbetalas särskilt

för sig och ej sammanslås med förutvarande pension, vilket skulle försvåra

arbetet med utbetalningen. För att åstadkomma minskning i arbetet vore ock

lämpligt, att dyrtidstillägget utbetalades för längre terminer, helst endast en gång

om året. Utbetalningen för innevarande år borde ske snarast möjligt och då på

en gång för hela den tid, för vilken tillägget enligt beslut kan komma att utgå.

Därest dyrtidstillägget utgår till samtliga pensionstagare, som befinna sig i livet

vid en viss tidpunkt, liggande omkring mitten av året, bör, därest pensionstagare

avlider efter det tillägget för året uppburits, stärbhuset efter honom icke hava

skyldighet att återbära vad som kan belöpa på återstående delen av året. En

bestämmelse i motsatt riktning skulle i hög grad komplicera det hela och för

övrigt knappast få någon praktisk betydelse.

Utbetalningen av dyrtidstillägget synes vidare böra äga rum medelst särskild

postanvisning till varje pensionstagare. Givet är att med ett dylikt system

icke kan undvikas, att ett eller annat belopp kommer att utkvitteras av obehörig

person på grund av namnförväxling o. s. v., och att ytterst små utsikter förefinnas

att återfå vad sålunda obehörigen utbetalts. Men skulle eu mera omständlig

kontroll anordnas, skulle denna säkerligen komma att kräva extra kostnader,

som överstiga de obehörigen utbetalda beloppen.

Därest utbetalningen av dyrtidstillägget anordnas så, att den så vitt möjligt

verkställes samtidigt med utbetalningen av den ordinarie pensionen, varvid pensionsbrev

skall företes och av pensionstagaren undertecknat kvitto skall avlämnas,

vinnes för övrigt en viss, på det hela taget tillfredsställande kontroll.

Arbetet med uträkningen av dyrtidstillägget och utskrivningen av postanvisningar

torde böra verkställas genom pensionsstyrelsens försorg med ledning av

de hos styrelsen befintliga uppgifter angående pensionstagarna.

Pensionsstyrelsen förutsätter, att i händelse förslaget om dyrtidstillägg kommer

att av riksdagen bifallas, åt Kungl. Maj:t överlämnas att bestämma de närmare

villkoren för dess utgående, och att sålunda nu icke fastställas några detaljföreskrifter

i detta avseende.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 4.

Därest utbetalningen sker en gång om året, kommer antalet uträkningar oeli

postanvisningar att belöpa sig till omkring 250,000 årligen. En rätt betydlig

extra personal kommer att på grund härav erfordras. Att på förhand lämna

någon mera exakt beräkning över den extra förvaltningskostnad, som föranledes

av ifrågavarande arbete, låter sig knappast göra, men torde man böra räkna med

ett belopp av omkring 40,000 kronor för innevarande år. Något särskilt anslag

för detta ändamål synes dock icke erforderligt, enär å styrelsens stat finnes uppfört

ett belopp för extra biträden och detta belopp har förslagsanslags karaktär.

Skulle ett dyrtidstillägg beviljas, vore önskligt, om så kunde ordnas, att

medel därtill ansloges icke blott för detta år utan även för år 1919, så att avbrott

ej behövde ske i utbetalningarna.

De till styrelsens biträde förordnade sakkunniga hava förklarat sig instämma

uti vad styrelsen sålunda anfört.

Stockholm den 24 maj 1918.

ADOLF af JOCHNICK.

O. F. Enbom.

Carl Broberg.

Karl JDickman.

Föredragande.

Axel Telander.

Hugo Elliot. Erik Stridsberg.

Stockholm, K. L .Beckmans Boktryckeri, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:413 Skrivelse till Konungen i anledning av eg mindre Kungl. Maj ds proposition angående anslag för bestridande av pa staten belöpande kostnad för pensionstillägg oc s. 12 i texten