Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning, dels ock två i ämnet väckta motioner.

1918-06-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SLU 1918:5, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning, dels ock två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1918 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna

för domsagornas förvaltning, dels ock två i ämnet väckta

motioner.

Närvarande: herrar Petterson i Södertälje, Ekman, Ekelund, Stärner, Högberg, Gezelius,

Rooth, Nilsson i Kabbarp,*) Jansson i Falun, Lindqvist i Kosta,

Erlandsson och Svenson i Betingelorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt

14 av andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition

om anvisande av medel till bestridande av vissa bidrag till domsagornas

förvaltning, för sådant ändamål såsom förslagsanslag beräkna

å extra stat för år 1919 ett belopp av 200,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den samma dag avlåtna propositionen

med förslag till tilläggsstat för år 1918 (nr 2) under punkt 1 av samma

huvudiitel föreslagit riksdagen atf, i avvaktan på proposition i nyssnämnda

avseende, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna ett belopp av 24,000 kronor.

Sedermera har Kung!. Maj:t i en den 19 april 1918 dagtecknad

proposition, nr 389, som hänvisats till statsutskottet, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet föreslagit riksdagen

att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsaBihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 3 avd. 4 höft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlutande Nr 5.

gornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som finnas upptagna i ett inom justitiedepartementet utarbetat, vid

propositionen såsom bilaga fogat förslag till stadga i ämnet, bevilja dels

å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag å 200,000 kronor dels ock

å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst, å 24,000 kronor.

Efter överenskommelse mellan stats- och lagutskotten har berörda

framställning hänskjutits till behandling i sammansatt stats- och lagutskott.

I samband med den kungl. propositionen har utskottet till behandling

förebaft två med anledning av densamma väckta motioner,

nämligen:

inom första kammaren:

nr 207, av herrar Fagerlin och von Geijer samt

inom andra kammaren:

nr 462, av herrar Rune och Sundberg.

Motionärerna hava i sina motioner hemställt, att riksdagen, med

godkännande av de i propositionen gjorda anslagsäskandena, i övrigt

måtte göra det uttalande, att riksdagen efter granskning av huvudpunkterna

i det vid propositionen fogade stadgeförslaget emot detsamma

funnit skäl till följande erinringar:

i avseende å 16 §, att häradshövding må kunna beviljas ledighet

för semester och för enskilda angelägenheter å sådan tid, att han därigenom

vinner befrielse

a. enligt yrkande av herrar Fagerlin och von Geijer från fyra allmänna

tingssammanträden om året, och

b. enligt yrkande av herrar Rune och Sundberg från tre allmänna

tingssammanträden om året;

i avseende å 21 §, dels att förordnande att med vidsträcktare befogenhet

förvalta häradshövdingämbete må kunna meddelas utom för

ordinarie domare, vice häradshövdingar samt dem som tjänstgjort såsom

hovrättsledamöter, fiskaler eller såsom ledamöter i vissa rådhusrätter,

jämväl för dem som två år efter examen tjänstgjort såsom biträde åt

häradshövding och under fem rättegångsdagar eller tre allmänna tingssammanträden

handlagt mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen

om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och

ärenden, och dels att den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal

i hovrätt eller under sex månader uppehållit befattning såsom ledamot

i sådan rådhusrätt, som ovan sagts, och ej heller är ordinarie innehavare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5-

liv domarämbete, icke må, innan lian fullgjort sådan tjänstgöring, som

förut nämnts, förordnas att hålla flera än fem allmänna tingssainmanträden,

utan så är att annan vikarie ej tinnes att tillgå; samt

i avseende å 47 §, att utan hinder av vad i 21 och 22 §§ är stadgat

den, som före den i januari 1920 förestått häradshövdingämbete, må

förordnas att förvalta sådant ämbete, dock icke för tid, som infaller efter

det stadgan varit tre år gällande.

Till stöd för sina yrkanden hava motionärerna anfört:

»I proposition av den 19 april 1918, nr 389, har Kung!. Maj:t

föreslagit riksdagen att för år 1918 och 1919 såsom förslagsanslag bevilja

uppgivna belopp till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna

för domsagornas förvaltning, att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med grunderna uti ett vid propositionen fogat stadgeförslagbilaga

E).

Emot ett bifall till de anslagsäskanden, som i propositionen innehållas,

hava vi intet att invända, men då vi förvänta, att riksdagen vid

beviljande av anslagen, helt eller till någon del, skall yttra sig över

stadgeförslagets grunder samt dessa icke synas böra utan vissa ändringar

komma till användning, så få vi i avseende å stadgeförslaget

anföra och yrka följande:

Enligt den ordning, som för närvarande inom rättegångsverken

följes, plägar den unge juristen erhålla sitt första tings förordnande efter

ett och ett halvt års oavbruten eller av arbete i hovrätt eller rådstuvurätt

avbruten tjänstgöring hos häradshövding. Efter ytterligare ett och

ett halvt års eller sammanlagt tre års tjänstgöring hos häradshövdingliar

ett domarebiträde i regel erhållit det meritmått, sex ting eller sammanträden,

som ger honom utsikt att komma x åtanke till fiskalsförordnande

och att erhålla fortsatta förordnanden såsom vikarie för underdomare.

Samma meritmått plägar förläna sin innehavare ett gynnat

utgångsläge för befordran inom administrationen eller för advokatverksamhet.

Under tingsarbetet, särskilt under det som följer efter de tre

första tingen, plägar den unge juristen, 8''>m förut kanske följt häradshövdingens

ledning, lära sig självständighet i omdömet och förvärva,

ej minst genom samarbetet med häradsrättens ledamöter, en nyttig uppfattning

om rättslivets realiteter, allt till gagn för honom själv och för

rättsskipningen vid underdomstolarna.

Det nu utarbetade stadgeförslagets syfte är att något minska den

löpande arbetsbördan för häradshövdingarna, att skärpa kompetensvillkoren

för erhållande av domareförordnande, att anordna en successiv

Motionärernas

motivering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.

stegring av kompetenskraven efter göromålens beskaffenhet och att

främja eu ökad växelverkan mellan hovrätterna och underrätterna. I

detta syfte har föreslagits, att den, som avlagt för utövande av domareämbete

föreskrivna kunskapsprov och ett och ett halvt år tjänstgjort

såsom biträde åt häradshövding, skulle berättigas att såsom ordförande

i häradsrätt handlägga ansökningsärenden och vissa mål av enklare

beskaffenhet, samt att den, som biträtt häradshövding i två år och tilllika

under 10 rättegångsdagar eller fem allmänna tingssammanträden

handlagt ärenden eller mål av nämnd beskaffenhet, därför i regel torde

åtgå ungefär ett år, skulle berättigas att hålla tre ting eller sammanträden;

men härmed skulle det vara slut med tingstjänstgöringen, vilken

således skulle omfatta ungefär tre och ett halvt år. Vederbörande

hade för framtiden antingen att försöka sig i hovrätten eller i rådstuvurätt

av viss beskaffenhet eller ock att lämna rättegångsverken. I övrigt

skulle vikariat för häradshövding förbehållas den, som erhållit fiskalsförordnande

eller viss tids förordnande såsom ledamot i större rådstu

v urätt.

Mot vad stadgeförslaget sålunda innehåller har anmärkts,

bland annat,

av åtskilliga hos häradshövdingarna anställda biträden, att den utbildning,

som skulle vinnas genom den föreslagna anordningen, icke

komme att motsvara den avsevärt långa tid, som för utbildningen toges

i anspråk,

av häradshövdingarna, att tjänstgöring såsom fiskal i hovrätt

näppeligen vore ägnad att utveckla den självständighet i omdömet och

den uppfattning av rättslivets realiteter, som särskilt krävdes av ordföranden

i häradsrätt,

och av hovrätterna, att bestämmelsen med syfte att befordra

växelverkan mellan domstolarna vore olämplig samt skulle medföra

menliga följder för rättsskipningen vid häradsrätterna, för rekryteringen

och för hovrätter as eget arbete. Dessa anmärkningar måste visserligen

anses synnerligen beaktansvärda, men å andra sidan kan man ej heller

vägra ett visst erkännande åt propositionens synpunkter. De uppgivna

olägenheterna synas dock i huvudsak kunna undanröjas genom några

mindre förändringar i stadgeförslaget. Åntalet ansökningsärenden och

enklare mål avseeude rättegångsdagar eller sammanträden, som av häradshövdingens

biträde skola intjänas för rättighet till vanlig tingshållning,

kunna nedsättas till fem rättegångsdagar eller tre ting eller sammanträden,

och skyldigheten att avbryta tingstjänstgöringen kan framskjutas

till den tidpunkt, då biträdet hållit fem allmänna tingssammanträ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra sammanfalla stals- och lagutskottets utlutande Nr 5.

den. Härigenom skulle för biträdena möjliggöras att efter den enligt

stadgeförslaget förhöjda tid av två år efter anställningen hos domaren

förordnas att hålla allmänt tingssammanträde, ombytena av vikarierande

ordförande i häradsrätterna skulle minskas och biträdena skulle inom

rimlig tid vinna bättre utbildning och större meriter, varigenom åtminstone

ökad möjlighet till nödvändig rekrytering kunde vinnas.---

Vid bifall till detta förslag skulle antalet sammanträden, från vilka

häradshövding enligt 16 § skulle vinna befrielse, behöva ökas till

fyra *) samt således bestämmelserna om de tider, under vilka häradshövding

må erhålla semester eller ledighet för enskilda angelägenheter, behöva

ändras sålunda, att häradshövding för nämnda ändamål skulle

kunna få ledighet under sådan tid, att han vunne befrielse från fyra *)

allmänna tingssammanträden om året. På det att de föreslagna bestämmelserna

ej må föranleda allt för starkt stillestånd i omsättningen

bland dem, som nyss börjat eller snart komma att börja arbeta hos

häradshövdingarna med blivande tingsförordnande såsom mål, synes

föreskriften, att den, som före den 1 januari 1919 förestått häradshövdingeämbete,

må, utan hinder av vad eljest är föreskrivet, förordnas att

förvalta sådant ämbete, kunna utsträckas till den 1 januari 1920.»

Det vid propositionen såsom bilaga fogade förslaget till stadga

med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning avser i huvudsak

att i större utsträckning än hittills åstadkomma nödig arbetsfördelning

mellan häradshövdingarna och deras rättsbildade biträden, att anordna

denna arbetsfördelning icke efter tid, såsom nu i regel är fallet,

utan efter göromålens art och beskaffenhet, att därigenom möjliggöra en

större begränsning av häradshövdingarnas ledighet från fullgörande av

deras viktigaste tjänsteåligganden, särskilt hållande av lagtima ting

eller allmänna tingssammanträden, att skärpa kompetensvillkoren för

erhållande av fullständigt domarvikariat, att anordna en successiv stegring

av kompetenskraven efter göromålens beskaffenhet, att främja en

ökad växelverkan mellan hovrätter och underrätter, att bereda de rättsbildade

biträdena och häradshövdingarnas vikarier en i ekonomiskt avseende

förbättrad ställning, samt att få till stånd för allmänheten på

bestämda tider tillgängliga domsagekanslier.

De syften, stadgeförslaget sålunda avser att tillgodose, har utskottet

funnit beaktansvärda. I fråga om det sätt, varpå dessa syften i

förslaget främjats, har utskottet vid granskning av förslagets huvudgrunder

hyst någon tvekan i vad förslaget avser medgivande att å tings
x)

I herrar Runes m. fl. motion »tre».

Utskott 11.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 5.

sammanträde, som hålles av annan, förordna särskild ordförande att

handlägga vissa mål och ärenden med uppdelning av målen och ärendena

med hänsyn till dessas beskaffenhet mellan de båda ordförandena.

Betänkligheter mot en dylik anordning hava ock uttalats inom riksdagen

vid behandlingen under innevarande år av Kungl. Maj:ts förslag

till lag om häradsrätts sammansättning vid handläggning av vissa mål

och ärenden m. m. Åven om de praktiska olägenheter, som därvid antyddes

bliva en följd av en dylik anordning, på sätt föredragande departementschefen

framhållit till statsrådsprotokollet, i viss mån kunna förebyggas

genom meddelande av föreskrifter angående upprättande av särskilda

uppropslistor för de båda grupperna av mål samt angående den

inbördes ordning, i vilken de båda ordförandena skola leda rättsförhandlingarna

vid sammanträdet, torde, särskilt i vad det gäller ansökningsärendenas

behandling, vissa svårigheter kunna uppstå. Att, på

sätt ifrågasatts, vad målen angår förlägga dessa till en viss gemensam

rättegångsdag under sammanträdet, låter väl sig göra. Men lämpligheten

därav torde kunna ifrågasättas särskilt i de domsagor, där nämud

från olika härad tjänstgör de skilda rättegångsdagarna vilket i stor utsträckning

är fallet. Och vad ärendena beträffar, kan uppenbarligen ett

dylikt sammanförande av dessa icke äga rum. Då emellertid utskottet

med hänsyn till hopningen av riksdagsärenden icke varit i tillfälle att

i denna del framlägga något nytt förslag och nödvändigheten att genom

förändrade bestämmelser utan dröjsmål avhjälpa de med det nuvarande

systemet rådande missförhållandena är uppenbar, har utskottet icke

ansett sig i nu nämnda avseende böra ifrågasätta någon ändring. I

övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot stadgeförslaget

i andra än nedan angivna hänseenden.

Enligt 21 § första stycket fordras för erhållande av förordnande

att med vidsträcktare befogenhet än i 20 § sägs förvalta häradshövdingämbete

att, där eljest uppställda kompetensvillkor icke blivit uppfyllda,

hava två år efter examen tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding

och därjämte under tio rättegångsdagar eller fem allmänna tingssammanträden

handlagt mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen om

särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.

Enligt utskottets förmenande bör nämnda antal rättegångsdagar

eller allmänna tingssammanträden kunna begränsas till fem respektive

tre. Endast därigenom skulle berörda kompetens lämna antagas vinnas

inom den enligt förslaget härför beräknade tid av ett halvt år. Denna

förkortning av utbildningstiden på förevarande stadium torde vara motiverad

ej blott av önskan att låta biträdena, i den mån de kunna an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdra sautmansatla stats- och tai/ntshotlcls utlutande Nr 5.

tagas hava gjort sig till godo den föregående utbildningen och tillika

vunnit större erfarenhet och mognad i omdöme, prövas på mera krävande

uppgifter, utan även och framför allt av hänsyn till nödvändigheten att

underlätta möjligheten för häradshövdingarna att erhålla erforderlig biträdeshjälp.

Det ligger nämligen i öppen dag, att, därest utbildningstiden

göres alltför lång, den unge juristen skall i än större utsträckning

än vad eljest kan vara fallet finna med sin fördel oförenligt att söka inträde

på en bana, som, även om den kungl. propositionen vinner bifall, under

eu avsevärt lång tid i ekonomiskt hänseende ställer sig avgjort ogynnsammare

än flertalet andra levnadsbanor av jämförlig art. Genom ett

dylikt nedbringande av utbildningstiden skulle också ett av stadgeförslagets

huvudsyften eller att i ökad utsträckning få arbetsbördan fördelad

mellan häradshövdingen och biträdet icke efter tid utan efter

göromålens beskaffenhet bättre kunna vid tillämpningen av stadgan

säkerställas.

Det antal allmänna tingssammanträden, från vilka häradshövding

enligt 16 § i stadgeförslaget må kunna vinna befrielse, synes utskottet

böra bestämmas till tre i stället för såsom enligt förslaget till två. En

sålunda ökad tjänstledighet torde redan med hänsyn till den arbetsbörda,

som gemenligen påvilar häradshövdingarna, vara motiverad. Enligt

utskottets förmenande skulle en dylik förmån jämväl vara ägnad att

förekomma en alltför vidsträckt användning av den häradshövding enligt

stadgeförslaget för vissa fall medgivna rätten till utsträckt ledighet.

Då det vidare av skäl, som ovan anförts beträffande förkortningen

av den förberedande utbildningstiden, torde vara önskvärt, att biträdet,

efter det han vunnit nödig kompetens till erhållande av fullständigt

domarvikariat, beredes möjlighet att under loppet av ett år hålla de

tre allmänna tingssammanträden, vartill enligt stadgeförslaget hans befogenhet

i berörda avseende komme att under biträdestiden inskränkas,

lärer jämväl från denna synpunkt häradshövdingarnas rätt till tjänstledighet

för semester och enskilda angelägenheter, såvitt densamma

avser befrielse från allmänna tingssammanträden, böra utsträckas till

enahanda antal eller tre.

Vad slutligen angår tiden för ikraftträdandet av den ifrågasatta

stadgan, anser utskottet, att den, som redan vid tiden för det kungl. förslagets

offentliggörande genom propositionens framläggande för riksdagen eller

den 7 maj 1918 efter att hava avlagt för utövande av domarämbete föreskrivna

kunskapsprov, innehar anställning såsom biträde hos häradshövding,

icke skall vara underkastad bestämmelserna i 20 och 21 §§ i stadgeförslaget,

utan att i avseende å honom motsvarande nu tillämpade nor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra sammansatta tag- och statsutskottets utlåtande Nr 5.

mer må gälla. I föl jd härav bör möjlighet beredas att i förekommande

fall och i den omfattning, som därav må kunna betingas, bevilja häradshövding

tjänstledighet utöver vad i 16 § stadgas.

Vid övervägande av de belopp, med vilka statsanslag för de

föreslagna reformernas genomförande nu bör uppföras, har utskottet

icke haft något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen,

och i följd därav ansett sig böra tillst}Trka anvisandet av de av Kungh

Maj:t äskade anslagen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och i ämnet väckta motioner

må

1) till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna

för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som finnas upptagna i

det vid propositionen fogade förslag till stadga i ämnet,

bevilja dels å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

å 200,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst, å 24,000 kronor; samt

2) förklara, att riksdagen icke haft något annat

att erinra mot nämnda förslag till stadga, än att riksdagen

ansett,

att tjänstledighet, som avses i 16 §, må beviljas

å sådan tid, att häradshövding därigenom vinuer

befrielse från högst tre allmänna tingssammanträden

om året;

att den, som två år efter examen tjänstgjort såsom

biträde åt häradshövding, må kunna erhålla vikariatsförordnande,

som avses i 21 §, där han under fem

rättegångsdagar eller tre allmänna tingssammanträden

handlagt mål eller ärenden, som avses i 1 § av lagen

om särskilda tingssammanträden för handläggning av

vissa mål och ärenden; samt

att den, som redan vid tiden för förslagets offentliggörande

genom propositionens framläggande för

riksdagen eller den 7 maj 1918, efter att hava avlagt

examen, innehar anställning såsom biträde hos härads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra ram natura ila släta- och lagutskottets utlåtande Ni a.

hövding, ej skull vara underkastad bestämmelserna i

20 och 21 §§, i följd varav möjlighet bör beredas

att i förekommande tall och i den omfattning, som

därav må kunna betingas, bevilja häradshövding tjänstledighet

utöver vad i 16 § stadgas; samt

B. att ifrågavarande i ämnet väckta motioner, i

den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 juni 1918.

På sammansatta utskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservation

av herrar Pettersson i Södertälje, Stärner, Carl Gustaf Ekman, Lindqvist

Kosta och Jansson i Falun, vilka ansett, att utskottet boit hemställa.

A. att riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och i ämnet väckta motioner må

1) till---samt

2) förklara — — — ansett,

att tjänstledighet — — — året

att det antal rättetrångsdagar eller allmänna tingssammanträden,

under vilka den, som två år efter examen

tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding, skall

hava handlagt mål eller ärenden, som avses i 1 § av

lagen om särskilda tingssammanträden för handläggning

av vissa mål och ärenden, för att kunna erhålla

vikariatsförordnande, som avses i 21 §, synes böra i

någon mån nedsättas; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 3 avd. 4 höft. (Nr 5.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra sammansatta stats- och lan utskottets utlåtande Nr 5.

att genom föreskrift om lämplig övergångstid

möjlighet synes böra beredas de rättsbildade biträden

hos häradshövding, som redan under någon tid före

stadgans utfärdande innehaft dylik anställning, att erhålla

domareförordnande utan hinder av bestämmelserna

i 20 och 21 §§.

B. att — — — åtgärd.

STOCKHOLM 1918, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:406 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltn s. 7 i texten