Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag i fråga om restitution av tonnageavgift.

1918-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:12, Betänkande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag i fråga om restitution av tonnageavgift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom iill riksdagens kansli den 23 februari 1918, kl. ’/s 12 f. m

Bevillning sint skottets betänkande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag

i fråga om restitution av tonnageavgift.

Närvarande: herrar Hammarström, Jacob Larsson, Lyckholm, Antonsson, Östberg *),

Wijk, Nilsson i Bonarp, Månsson i Hagaström, Holmström *), Jonsson i

Hökhult*), Nilsson i Kristianstad, Knaust *), Forssman, Eliasson *),

Söderberg*), Wikström, Hedlund i Östrand, Lithander och Jönsson i

Fridhill.

*) loke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren av herr Thore in. fl. väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, II: 126, har hemställts, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Knngl. Maj.t täcktes

företaga en utredning angående restitution av tonnageavgift, enligt

1917 års tonnageavgiftsförordning, för fartyg, som under någon del

av 1917 varit undandragna sjöfarten, samt för innevarande års riksdag

framlägga det förslag, vartill en sådan utredning må kunna föranleda.»

Till stöd för detta förslag har hänvisats till tillämpliga delar av

motiveringen i en av herr A. Lindman m. fl. ledamöter av andra kammaren

till innevarande års riksdag avgiven motion angående åtgärder för utökning

av det svenska handelsfartygstonnaget. Den motion, som

sålunda åsyftas, är uppenbarligen motionen II: 125 av herr Lindman m. fl.

om höjning av rederilånefonden; och lyder den del därav, som

motionärerna synas närmast åberopa till stöd för sitt nu ifrågavarande

förslag, sålunda:

»Den åtgärd, som statsmakterna nu i tvenne år vidtagit, nämligen

att pålägga sjöfartsnäringen en särskild skatt i form av tonnageavgift,

är tydligen icke ett medel för befrämjande av handelsflottans tonnageförvärv.

Missnöjet med denna skatt har sträckt sig långt utom do

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 10 höft. (Nr 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

kretsar, som direkt berörts av denna pålaga. Särskilt finner man en

tonnageavgift, som drabbar fartyg, vilka månad efter månad genom de

av kriget skapade förhållandena hindrats att vara i verksamhet, både

orättvis och meningslös. Sveriges redareförening har nyligen ingått

till Kungl. Maj.t med en begäran om restitution av tonnageavgift

enligt 1917 års tonnageavgiftsförordning för fartyg, som under större

eller mindre del av år 1917 varit undandragna sjöfarten. Enligt förordningen

i fråga är avgiftsnedsättnirig i visst fall medgiven, dock

endast intill 25 procent. I)å man vid föregående års riksdag ansåg

sig böra begränsa avgiftsnedsättningen till den nyss nämnda, torde man

ha utgått ifrån, att hindren för den svenska sjöfarten icke skulle bliva

av så lång varaktighet som faktiskt förhållandet i många fall varit.

En mera vidsträckt restitution av vissa tonnageavgifter synes alltså

böra medgivas.»

Otvivelaktigt bär den svenska sjöfartsnäringen under år 1917 icke

haft samma lysande förvärvsmöjligheter som tidigare under kristiden.

Det torde väl icke heller lida något tvivel, att icke vid den tid, då 1917

ars tonnageavgiftsförordning beslöts, inom riksdagen rådde vida större

förväntningar i fråga om vinstmöjligheterna för denna näring än som

sedermera förverkligats. Åtminstone torde man icke hava förutsett, att

svenskt tonnage sktdle i så stor utsträckning som fallet blev under år

1917 nödgas ligga overksamt i följd av förhållanden, som varit förknippade

med kriget; och särskilt med hänsyn till sistberörda omständighet

torde det få anses ganska naturligt, att rederinäringens målsmän

finna den år 1917 påförda tonnageavgiften i många fall obilligt drabba

1917 års seglationsresultat. Sett från denna synpunkt måste föreliggande

förslag anses så mycket mer behjärtansvärt som ju 1917 års riksdag,

ehuru väl vid skattens bestämmande närmast togs sikte på 1916 års

fraktfart och den därvid intjäuta vinsten, likväl ansåg skäligt att åtminstone

delvis modifiera ifrågavarande beskattning med hänsyn till de

försämrade konjunkturer, vilka inträtt under året 1917. Men om även

sålunda med ett visst fog skulle kunna göras gällande, att motionen icke

avser annat än ett konsekvent fullföljande av eu princip, som riksdagen

redan vid skattens åsättande godkänt, torde dock mot ett sådant tillvägagångssätt,

som nu ifrågasättes, resa sig åtskilliga betänkligheter, vilka

icke kunna utan vidare avvisas såsom mindre förtjänta av beaktande.

Främst framstå därvid betänkligheterna såväl ur fiskalisk som

ur rättssäkerhetssynpunkt vid att rubba redan vidtagna beskattningsåtgärder.

T detta särskilda fall tillkommer härutinnan dessutom hänsyn

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

till de av kristiden förorsakade svårigheterna vid statsregleringen och

därvid påkallade utgifter för det speciella ändamål, för vilket ifrågavarande

skatt varit avsedd.

1 betraktande av nu berörda förhållanden har det synts utskottet,

att riksdagen icke borde, såsom genom ett bifall till motionen väl i

själva verket bleve förhållandet,'' redan nu taga ställning till en fråga,

vars utredning är beroende på Kungl. Maj:t. Enligt vad som framgår

av den ovan återgivna delen av motionen II: 125 har nämligen

Sveriges redareförening hos Kungl. Maj:t gjort en framställning i

samma syfte som förevarande motion avser, vilken framställning, enligt

vad utskottet inhämtat, varit remitterad till kommerskollegium, som

i avgivet utlåtande biträtt densamma. Lämpligast torde väl vara, att

den sålunda redan påbörjade utredningen av frågan får utan vidare

av Kungl. Maj:t fullföljas och, i den mån sådant befinnes av omständigheterna

betingat, av Kungl. Maj:t underställas riksdagens prövning.

All anledning torde med hänsyn till ärendets beskaffenhet finnas att

antaga, att denna utredning så påskyndas, att, i händelse riksdagens

medverkan erfordras, frågan kommer att föreläggas den nu samlade

riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts finner utskottet sig böra hemställa,

att herr Thorcs in. fl. ifrågavarande motion,

II: 126, icke må föranleda till någon riksdagens vidare

åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

av herr Lithander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.