Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring i förordninqen om kriqskonjunkturskatt.

1918-03-08 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:17, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring i förordninqen om kriqskonjunkturskatt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1918 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring i förordninqen

om kriqskonjunkturskatt.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Bäckström, Ostberg, Kallman,

Månsson i Hagaström, Holmström, Rune, Nilsson i Kristianstad,

Danström, Knaust, Forssman, Eliasson, Neess, Johannes Åkesson, Bökelund,

Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta och Lithander.

I en inom andra kammaren av herr Ander väckt motion, nr 136,

vilken hänvisats till bevillningsutskottet, föreslås, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj it hemställa, det Kungl. Maj it måtte

efter skyndsam utredning för denna riksdag framlägga förslag till revision

av krigskonjunkturskattelagen, så att nuvarande missförhållande bortfaller

och jordbruket helt befrias från denna skatt och i stället högre skatt pålägges

handeln och industrien, och att all den vinst som uppstått på handel

med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren måtte helt

indragas till staten i form av krigskonjunkturskatt».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

I så måtto vill utskottet giva motionären rätt, att gällande förordning

om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden är behäftad med brister,

som enligt sakens natur bliva mera framträdande ju längre tillbaka i tiden

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 14 höft. (Nr 17.)

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutslcottets betänkande, Nr 17.

de förhållanden komma att ligga, som i författningen förutsättas som de

normala till skillnad från krigskonjunkturen.

Motionären utgår tydligen ifrån, att det särskilt skulle vara jordbrukarna,

som skulle bliva »ojämnt och orättvist» beskattade för krigskonjunkturvinster,

och yrkar motionären, att de måtte helt och hållet befrias

från sådan skattskyldighet.

1915 års förordning om krigskonjunkturskatt omfattade ej inkomst

av jordbruk. Vid antagandet följande år av ny författning i ämnet fann

emellertid riksdagen denna jordbrukets undantagsställning sakna berättigande.

Några övertygande skäl för en återgång till den ursprungliga skattefriheten

kan, efter utskottets förmenande, motionären icke anses hava förebragt.

De brister, som kunna vidlåda författningen, äro helt visst av den art, att

de skattskyldiga överhuvudtaget få lida därav.

På en allmän revision av hithörande lagstiftning, bur behövlig den än

kunde vara, lärer det åter ej låta sig göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella

inkomstberäkningarna torde lägga binder i vägen för varje åtgärd,

som kunde vålla minskad skatteintäkt. Motionären tänker sig visserligen

den börda, han vill avlyfta från jordbrukarna, överflyttad på handeln och

industrien. Det lärer emellertid få anses fastslaget, att varje vinst av krigskonjunkturen,

oavsett inom vilken näring den erhållits, skall underkastas

taxering till krigskonjunkturskatt under stadgade förutsättningar. Bland de

sistnämnda torde i detta sammanhang förtjäna att omnämnas tvenne, som

särskilt inom jordbruksnäringen starkt begränsa de praktiska fallen av taxering,

nämligen att den skattskyldige samma år skall hava taxerats till inkomstocb

förmögenhetsskatt för minst 8,000 kronor, samt att krigskonjunkturvinsten

skall hava uppgått till minst 2,000 kronor.

Yad angår motionärens andra yrkande, att »all den vinst, som uppstått

på handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren»,

skulle indragas i form av krigskonjunkturskatt, är detta förslag alltför

ensidigt riktat mot ett visst slag av krigstidsvinster, för att utskottet skulle

behöva ingå på något vidare bemötande därav.

På grund av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att herr Anders förevarande motion, II: 136, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NTMANS EVTR. 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.