Sök i Ratio Lex

Memorial angående skrivelse till Kungl. Maj:t om utredning av det gällande tullsystemets verkningar.

1918-03-08 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:18, Memorial angående skrivelse till Kungl. Maj:t om utredning av det gällande tullsystemets verkningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1918 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets memorial angående skrivelse till Kungl. Maj:t

om utredning av det gällande tullsystemets verkningar.

Närvarande: herrar Hammarström, Ilning, Ollas Ericsson *), Jacob Larsson, Antons-,

son *), Östberg, Källman, Nilsson i Bonarp *), Månsson i Hagaström,

Holmström, Jonsson i Hökhult *), Nilsson i Kristianstad, Berg i

Staby *), Bergman, Knaust, Forssman, Eliasson *), Söderberg, Johannes

Åkesson och Wikström.

*) Icke närvarit vid justeringen av memorialet.

När under senare delen av 1800-talet den frihandelsprincip, som

tidigare genomträngt och blivit förhärskande i europeisk handelspolitik,

inom vissa ledande kontinentala stater, främst Tyskland, fick vika för

en protektionistisk strömning, skedde även i vårt land en återgång från

relativ frihandels- till utpräglad tullskyddspolitik. Genombrottet skedde,

som bekant, vid 1888 års riksdag med införandet av tull å olika slag

av spannmål. Och fyra år senare, vid 1892 års riksdag, då genom

utlöpandet av förut hindrande tarifftraktater en friare rådighet över tulltaxan

vunnits, blev tullskyddssystemet fullständigare genomfört även beträffa!]

de industritullar.

Yånsett den vid 1906 års riksdag i samband med godkännandet

av en mellan Sverige och Tyska riket avslutad handels- och sjöfarts-.

traktat vidtagna partiella omläggningen av tulltaxan samt vissa tid efter

annan beslutade mindre väsentliga jämkningar, förblev efter tullskyddsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. lo höft. (AV 18.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

systemets fullständiga genomförande vår tullagstiftning i huvudsak oförändrad

under nära två årtionden. Först vid 1910 års riksdag vidtogs

en omfattande revision av tulltaxan. Huvudsyftet med denna revision

synes hava varit att med ledning av erfarenheterna från de underhandlingar,

vilka föregingo avslutandet av förutnämnda handels- och sjöfartstraktat,

göra tulltaxan bättre lämpad att läggas till grund för dylika

underhandlingar, vilka då vore nära förestående. Det förutsattes emellertid,

att revisionens resultat skulle i möjligaste mån lämna den gällande

tullagstiftningens allmänna grunder orubbade.

Förberedandet av IDIG års revision hade utförts av eu år 1906

tillsatt tulltaxekommitté, vars betänkande och förslag till förordning med

ny tulltaxa avgivits den 3 maj 1909. Uti ett av kommerskollegium och

generaltullstyrelsen den 8 december 1909 över kommitténs förslag avgivet

gemensamt utlåtande anförde ämbetsverken inledningsvis bland

annat, att för rätta bedömandet av hela innebörden i förslaget det skulle

hava varit av vikt, att ämbetsverken vid förslagets granskning kunnat

stödja sig på en allsidig utredning i fråga om de verkningar, skyddssystemet

dittills visat sig medföra, men eu så beskaffad utredning hade

icke av kommittén framlagts.

Tanken på en dylik utredning framfördes även uti en med anledning

av Kungl. Maj:ts proposition till 1910 års riksdag med förslag till

ny tulltaxa inom andra kammaren av 34 ledamöter väckt motion, i vars

syfte ytterligare 21 av kammarens ledamöter instämt. I denna motion

yrkades nämligen bland annat, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majrt måtte låta skyndsamt verkställa

en möjligast allsidig utredning rörande tullsystemets verkningar,

men den sålunda påyrkade utredningen sammanknöts i motionen med

frågan om lämpligheten av det gällande systemets avskrivning eller modifiering

samt med jämväl framställt yrkande om uppgörande av plan

för det statsfinansiella ordnandet av systemets delvisa avlösande.

Med anledning av denna motion anförde bevillningsutskottet i avgivet

betänkande bland annat, att hänsynen till den handelspolitiska ställningen

med tvingande nödvändighet föranledde att då bygga på den bestående

grunden. Annat hade icke heller ifrågasatts från något håll, då

• vid 1906 års riksdag frågan om tulltaxans revision på allvar upptagits.

Både regering och riksdag hade i detta hänseende varit fullt ense. Vid

sådant förhållande syntes kravet på en utredning av det nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

lleoillningmitskottels memorial Nr 18.

3

tullsystemets verkningar, i överensstämmelse med vad som påyrkats i

ovannämnda motion — av huru stort intresse en sådan undersökning

än i och för sig finge anses vara — icke kunna utan våda för landets

vitala intressen sammanbindas med den dä föreliggande frågan. För visso

borde tulltaxerevisionen icke uppskjutas i avvaktan på eu dylik utredning,

lika tidskrävande som svår att utföra, för så vitt den skulle kunna bliva

av fullt objektiv beskaffenhet. Ett sådant förfarande hade emellertid

ifrågasatts i ifrågavarande motion. Utskottet hemställde därför, att motionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, vilken hemställan

av riksdagen bifölls.

Vid riksdagarna åren 1911 och 1912 väcktes, vartdera året av

flere ledamöter av andra kammaren-, motioner, däri påyrkades bland

annat eu sådan utredning, som i ovanberörda motion vid 1910 års riksdag

ifrågasatts. Ej heller ifrågavarande motioner föranledde någon riksdagens

åtgärd. Vad den vid 1911 års riksdag väckta motionen angår, uttalade

bevillningsutskottet, att utskottet funne det uppenbart, att den dåvarande

tidpunkten vore allt annat än lämplig för beslut om eu sådan

utredning, som blivit av motionärerna ifrågasatt. ATid sådant förhållande

både'' utskottet ansett sig kunna, utan att ingå i närmare granskning av

skälen för motionärernas yrkande, inskränka sig till att avstyrka motionen.

— Beträffande den motion, som väcktes år 1912, anförde bevillningsutskottet,

att av motionen framginge, att den ifrågasatta utredningen

icke skulle inskränka sig till att allenast bliva eu undersökning rörande

de verkningar, tullsystemet medfört ä olika områden inom vårt ekonomiska

liv, utan att densamma fastmer skulle från början inriktas på

möjligheten att helt eller åtminstone i betydande omfattning avskriva

det nu gällande tullsystemet. Med den innebörd, motionen sålunda ägde,

syntes den böra bedömas ur synpunkten, huruvida det under då rådande

förhållanden vore tänkbart att, ''med behörig hänsyn tagen till såväl

statens som näringarnas intressen, vidtaga en så väsentlig rubbning i

vår nationalekonomiska politik, som de av motionärerna i utsikt ställda

åtgärderna innebure. Betraktad ur nämnda synpunkt avstyrkte utskottet

motionen.

Även vid 1913 års riksdag väcktes några motioner, som i detta

sammanhang äro av intresse. Sålunda yrkades i eu motion av åtskilliga

ledamöter av andra kammaren bland annat, att riksdagen skulle hos

Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning angående på vad sätt Sveriges

handelspolitik måtte utvecklas i riktning mot frihandel.

X sitt med anledning av denna motion avgivna betänkande framhöll

bevillningsutskottet till en början, att den företeelse, som syntes vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

den förnämsta grunden för motionen, nämligen levnadskostnadernas fördyrande,

för visso vore en angelägenhet av den ingripande betydelse för

både den enskilda och allmänna hushållningen, att den påkallade allvarsamt

och omedelbart beaktande från statsmakternas sida. Bland orsakerna

till denna dyrtid, vilka säkerligen vore av mångskiftande art,

angav utskottet ur en viss inom kommerskollegium verkställd förberedande

utredning angående stegringen av levnadskostnaderna följande omständigheter,

nämligen stegrad guldproduktion, ökning av kreditmedelcirkulationen

samt tullväsendet och trustväsendet, varav de två förstnämnda kunde

betraktas såsom allmängiltiga orsaker till prisstegringen å världsmarknaden,

under det de senare borde anses såsom orsaker av mera lokal

natur. I sistberörda avseende yttrades i ifrågavarande utredning bland

annat:

»Att tullskyddet i och för sig inverkar i högre eller lägre grad

prisstegrande, torde icke behöva närmare förklaras och bekräftas för de

sista årens vidkommande av varuprisstatistiken från de länder, där mera

avsevärda tullförhöjningar ägt rum, såsom Förenta staterna och Tyskland.

De monopolistiska sammanslutningarnas betydelse för prisbildningen

torde närmast bestå däri, att det för handen varande tullskyddet mera

effektivt kan utnyttjas än vad fallet är vid fri konkurrens. Även utöver

tullgränsen kan emellertid en monopolartad sammanslutning stegra priserna

såväl för eu lokal marknad med mera begränsad tillgång som även

på världsmarknaden. I sistnämnda fall torde som regel böra förutsättas,

att sammanslutningen behärskar den internationella marknaden, om också

ingalunda saknats exempel på, att en trust av nationell omfattning

kunnat upprätthålla priser, som överstigit den av tullgränsen betingade

nivån.»

Redan av dessa kortfattade antydningar syntes framgå, huru invecklat

och svårlöst dyrtidsproblemet vore. Men, såsom utskottet från

början betonat, det vore å andra sidan av den allra största vikt, att frågan

ingående och allsidigt studerades, på det åtgärder till lättnad för

särskilt den mindre burgna delen av befolkningen måtte kunna vidtagas.

Utskottet ansåge därför, att en utredning av tullsystemets verkningar

borde ingå som ett viktigt moment i den redan igångsatta undersökningen

angående dyrtiden och botemedlen mot densamma. Vid handläggningen

av denna utredning måste emellertid starkt beaktas, att under

den tid det protektionistiska systemet varit gällande en mångsidig industri

vuxit upp i vårt land samt att betydande kapital och, framför allt,

stora arbetarskarors intressen vore förbundna med denna industri, ävensom

att det svenska jordbruket under loppet av en generation inrättat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets memorial AV 18.

sig efter de förhållanden, som det bestående tull skyddet skapat. Det

vore därför av största vikt, att de åtgärder, som vidtoges, vore väl övervägda

och genomtänkta, emedan ett motsatt tillvägagångssätt kunde medföra

bristande tillit till stabiliteten hos våra ekonomiska förhållanden och

därigenom inverka ofördelaktigt på våra näringars vidare utveckling.

Detta förhållande vore av sådan vikt, att man till och med borde söka

undvika skenet av att vilja vidtaga brådstörtade åtgärder. Under det att

motionärerna ifrågasatt eu undersökning i bestämt syfte, nämligen angående

sättet för utvepklingen av Sveriges näringspolitik i riktning mot

frihandel, vore det följaktligen enligt utskottets mening en utredning av

strängt objektiv natur, som borde företagas; det vore därför givet, att

genom förordandet av eu sådan utredning utskottet icke avsage att inbjuda

riksdagen att på något sätt intaga ställning till frågan om de åtgärder,

för vilka i sinom tid en verkställd undersökning kunde åberopas

såsom stöd. Därjämte ville utskottet framhålla, att utredningen borde

vara allsidig, så att den icke enbart eller huvudsakligen loge sikte på de

s. k. livsmedelstullarna utan i fullt lika hög grad på industritullarna.

Detta vore så mycket nödvändigare, som systemet bildade ett helt, vars

olika delar vore beroende av varandra och därför måste behandlas i sitt

inbördes sammanhang.

En sådan objektiv och allsidig utredning angående tullsystemets

verkningar skulle enligt utskottets förmenande vara till gagn icke blott

för att vinna inblick i systemets inverkan på levnadskostnaderna utan

även i annat avseende. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hade

beklagat, att det förslag till tulltaxa, som lades till grund för förhandlingarna

angående den senaste handelstraktaterr med Tyskland, icke erhållit

stödet av »en allsidig utredning i fråga om de verkningar, skyddssystemet

hittills visat sig medföra». Om nu en dylik utredning vidtoges i

samband med dyrtidsutredningen, skulle man vid de underhandlingar,

som antagligen om någon tid åter komme att upptagas i och lör ett eventuellt

förnyande av den tyska handelstraktaten, hava beaktat den angelägenhet,

varom ämbetsverken erinrat.

Regeringen hade enligt vad känt vore sin uppmärksamhet starkt

fästad vid dyrtidsproblemet. Den hade redan vidtagit vissa förberedande

åtgärder för frågans undersökning, och det hade även förklarats, att det

vore regeringens bestämda avsikt att gå vidare pa den inslagna vägen.

Utskottet vore övertygat därom, att, när sålunda problemet om orsakerna

till levnadskostnadernas stegring upptoges till fortsatt utredning, en sådan

utredning måste komma att omfatta även den fråga, med vilken utskottet

i förevarande sammanhang närmast sysselsatt sig, nämligen tull
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets memorial AV 18.

skyddssystemets ekonomiska verkningar. En allsidig utredning av de på.

levnadskostnadernas ökning inverkande faktorerna kunde uppenbarligen icke

ske, utan att även tullskvddssystemets verkningar därvid noga undersöktes''.

Under sadana förhållande kunde det sättas i fråga, huruvida någon

framställning från riksdagens sida i saken skulle vara behövlig. Utskottet

ansåge emellertid, att frågan vore av så stor vikt, att eu dylik

framställning hade goda skäl för sig, så mycket mera som regeringen

härigenom kunde få ett oförtydbart uttryck för de allmänna bekymmer,

som levnadskostnadernas stegring på de mest skilja håll framkallat, och

därjämte ett stöd för fortsatt energiskt arbete på detta område.

I anslutning till vad sålunda anförts ansåge sig utskottet därför

höra hemställa, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t i samband med fullföljandet av de påbörjade undersökningarna

angående orsakerna till levnadskostnadernas stegring och medlen

häremot även måtte låta verkställa en objektiv och allsidig utredning

av det gällande tullsystemets verkningar.

Andra kammaren beslutade väl i överensstämmelse med utskottets

förslag, men frågan förföll, enär första kammaren beslutade, att motionen

ej skulle föranleda till någon riksdagens åtgärd, därvid följande en

vid utskottets betänkande fogad reservation, däri bland annat anförts,

att majoriteten inom utskottet icke velat tillstyrka bifall till motionen

av den orsak, att utskottet i det stora hela icke kunnat gilla de av motionärerna

framförda motiven; att eu sådan ståndpunkt konsekvent borde

hava föranlett en hemställan om avslag å motionen; att utskottet emellertid

i stället tagit motionen till anledning att föreslå en skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran om en helt annan utredning än den motionärerna

föreslagit; att reservanterna icke kunnat biträda ett sådant förslag

redan av den orsak att en utredning, som begärdes på grund av en

motion, enligt reservanternas åsikt aldrig kunde anses vara förutsättningslös,

huru starkt man än framhölle kravet på objektivitet och allsidighet;

samt att, då alltså enligt reservanternas förmenande den av utskottet

begärda utredningen ovillkorligen måste tänkas med den av motionärerna

framställda motiveringen såsom bakgrund och då denna motivering

vore i många avseenden vilseledande, reservanterna ansett, att

densamma bort föranleda ett mera ingående bemötande än som i utskottsbetänkandet

kommit den till del. Härefter bemöta reservanterna i olika

avseenden vad i motionen uttalats och påpeka därvid det säregna tullpolitiska

läge, som just då rådde i Europa. Enär — fortsätta reservanterna

härefter — de flesta handelsfördrag utlöpte år 1917, påginge i ett

stort antal länder ett intensivt arbete för att man skulle vara väl för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Iievillningmitikottetx memorial AV 18.

7

beredd till de förhandlingar, som dessförinnan komme att föras. Reservanterna

ansåge det ej lämpligt att i det förevarande sammanhanget

närmare ingå på dessa internationella frågor, men läget vore sådant, att

ingen med saken någorlunda förtrogen kunde dölja för sig, att därest vi

vid denna tidpunkt icke vore rustade med försvars- och bytesmedel, den

period av ekonomiskt och därmed kulturellt framåtskridande, som rått och

ännu rådde i vårt land, syntes vara tillända. Reservanterna sluta med

att framhålla, att redan ett riksdagens beslut om en utredning, även av

den modifierade art utskottet föreslagit, men dock med motionen såsom

utgångspunkt, utan tvivel skulle medföra en känsla av osäkerhet, en allvarlig

förstämning och betänksamhet hos den svenska produktionens män,

samt föranleda en stagnation inom den privata företagsamheten, vartill

säkerligen skulle komma, att den utländska konkurrensen, som på grund

av en målmedveten och följdriktig svensk tullpolitik dittills sett sina avsättningsmöjligheter

på vårt land förminskade, med förnyade krafter och

eventuellt med ekonomiska uppoffringar skulle söka tränga sig in för att i

den mån tullpolitiken omlades vara beredd att fullständigt erövra den

svenska marknaden.

Vid 1913 års riksdag väcktes vidare en motion om ändring i tullsatserna

å spannmål, vilken motion ej heller vann riksdagens bifall. Med

anledning av motionen yttrade bevillningsutskottet, att den till stöd för

detta förslag anförda motiveringen syftade till en omläggning av gällande

tullsystem i dess helhet i riktning mot frihandel, men att motionärerna

i sitt yrkande stannat vid att föreslå nedsättning endast av spannmålstullarna.

Enligt utskottets, mening ägde emellertid de sistnämnda liksom

över huvud livsmedelstullarna ett så intimt samband med de tullar, som

utgjorde skydd för industriens alster, att en väsentlig nedsättning av de

förra säkerligen skulle påkalla förändringar även med avseende å de

Senare. I sådant hänseende kunde påpekas, ritt jordbruket och dess binäringar

i deras egenskap av viktiga avsättningsområden för landets industri

rönte påverkan av de högre priser på arbetskraft och redskap,

som betingades av det tullskydd, industrien åtnjöte. Då sålunda ett

närmare ingående på det i motionen framställda förslaget skulle förutsätta

en utredning, som komme att gälla så gott som hela det nuvarande

tullsystemet, hemställde utskottet, att motionen icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Till detta principiella uttalande hänvisade bevillningsutskottet vid

avstyrkande av två likaledes vid 1913 års riksdag väckta motioner om

■upphävande av tullarna på korn och smör, vilka motioner ej heller av

riksdagen biföllos.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

I motioner vid 1914 års riksdagar återupptogs yrkandet om en

skyndsam utredning angående på vad sätt Sveriges handelspolitik måtte

utvecklas i riktning mot frihandel, men ej heller dessa yrkanden föranledde

någon riksdagens åtgärd.

Likaledes framställdes vid 1914 års riksdagar ånyo motionsvis förslag

om ändring i tullsatserna å spannmål. I betänkande med anledning

härav åberopade bevillningsutskottet sitt uttalande i ämnet vid 1913 års

riksdag. Förslaget vann ej heller riksdagens bifall.

Under de riksdagar, som ägt rum efter det kriget utbröt, hava

motionsvis åtskilliga framställningar gjorts i tullfrågor, ofta åsyftande

tullfrihet för vissa varor. Somliga av dessa frågor hava avgjorts på förhanden

varande'' skäl och utan hänsyn till allmännare näringspolitiska

spörsmål. Men beträffande andra hava vidare synpunkter anlagts med

följd såsom regel, att förslagen ej föranlett någon åtgärd. Och härvid

hava från bevillningsutskottets sida gjorts uttalanden, såsom att det allvar- _

liga tidsläget måste anses bjuda att med största varsamhet inlåta sig på

sådana väsentligare ändringar i näringspolitiken, som icke vore direkt betingade

av krisen, ävensom att det syntes i hög grad vanskligt att för

närvarande bilda sig någon föreställning om de villkor, som kunde komma

att möta svensk industri under den tid, som följde närmast efter krigstillståndet,

och att inför de överraskningar av olika slag inom handelspolitikens

område, på vilka man då syntes böra vara beredd, det icke

synts tillrådligt att nu borttaga ett tullskydd, som industrien haft att

påräkna under normala förhållanden.

Därest man med ledning av vad sålunda anförts söker komma till

en uppfattning av riksdagens ställning till den redan i ämbetsverkens

utlåtande över tulltaxekommitténs betänkande berörda frågan om en allsidig

utredning angående tullsystemets verkningar, torde man ej kunna

finna annat än att riksdagen principiellt måste vara för en sådan utredning.

Att riksdagen, då tidigare anledning att påkalla eu utredning

av ifrågavarande slag förelåg, ej så gjort synes hava berott dels därpå,

att omständigheterna vid tulltaxerevisionens genomförande gjorde föran*

staltandet av en dylik utredning i det sammanhanget olämpligt, och dels,

när frågan senare upptogs, därpå att den framträtt i sammanhang, som

ansetts ej kunna undgå att giva den ifrågasatta utredningen viss på förhand

mer eller mindre bestämt anvisad riktning. En riksdagens mening

om förefintligt behov av en tullutredning torde återigen kunna direkt

utläsas därav, att, som av det förut sagda framgår, ett närmare ingående

på framställda betydelsefulla tullförslag förklarats förutsätta en mer

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

9

omfattande utredning och att förslagen därför ej kunnat föranleda till

någon riksdagens åtgärd. En liknande åskådning torde väl ock få anses

ytterst ligga till grund för den avvaktande hållning, riksdagen de senaste

åren intagit vid behandlingen av vissa tullfrågor.

Såsom ovan framhållits, hade förarbetena till 1910 års tulltaxerevision

icke kommit att omfatta en allmän utredning om tullsystemets

verkningar. Det är även förut angivet, att huvudsyftet med denna revision

var att göra tulltaxan bättre lämpad såsom grundval för handelspolitiska

traktatunderhandlingar med främmande makter. Den år 1911

mellan Sverige och Tyska riket avslutade handels- och sjöfartstraktaten,

vilken såsom icke uppsagd ännu gäller, kommer även utan uppsägelse

att träda ur kraft den 1 januari 1921. Under normala förhållanden

skulle antagligen underhandlingar angående en eventuell ny traktat således

hava varit snart förestående. Om under det allmänna osäkerhetstillstånd,

som nu råder, det må finnas lämpligt att upptaga dylika förhandlingar,

därom har utskottet tydligtvis icke att uttala något omdöme.

Men, huru förhållandena än må komma att gestalta sig, torde det efter

utskottets mening vara eu angelägenhet av högsta vikt, att intet underlåtes,

som kan vara ägnat att för den tid, som kommer,'' förbereda tillvaratagandet

av Sveriges ekonomiska och kommersiella intressen i förhållande

till utlandet. Det är uppenbarligen uteslutet att kunna för

närvarande ens närmelsevis bedöma de faktorer, med vilka det måste

räknas vid ett framtida ordnande av handelspolitiska avtal med främmande

makter. Men det bör icke blundas för den möjligheten, att efter

världskrigets slut verkningarna av de stora staternas eller maktkoalitionernas

ekonomiska politik kunna för oss bliva synnerligen ödesdigra och

sätta vårt ekonomiska och därmed kanske även vårt politiska oberoende

i fara. Såvitt man kan se, torde läget vara huvudsakligen detsamma

för våra skandinaviska grannar Norge och Danmark. Det samförstånd,

som under krigstiden inletts och utvecklats med dessa våra grannar, även

på varuutbytets område, synes inbjuda till övervägande av möjligheterna

till ett visst samgående, om förhållandena skulle påkalla sådant, för att

möta den fara, som nyss blivit antydd. I varje fall måste det vara av

oerhört stor betydelse för oss, att vi icke komma att stå oförberedda

inför stundande händelser, och till en sådan beredelse hör utan tvivel,

att den handelspolitiska rustning, som gällande tullsystem skulle erbjuda,

underkastas en allsidig och objektiv granskning med hänsyn till de verkningar,

den hittills visat sig medföra för vårt näringsliv samt vår enskilda

och allmänna hushållning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 15 käft. (AV 18.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

En sådan utredning betingas för övrigt även av andra omständigheter.

Under de trettio år, som förflutit efter det nu gällande tullsystemets

genombrott i vårt land, har den ekonomiska utvecklingen antagit

mått, som väl tidigare näppeligen kunde förutses. Denna utveckling har

också på näringslivets område skapat förhållanden, i många hänseenden

olika dem, vilka rådde vid systemets tillkomst. Förut jämförelsevis svaga

eller tynande näringsgrenar hava vuxit sig starka, andra åter kunna visa

tillbakagång, och nya hava uppkommit. Men den företeelse, som kanske

mest bidragit till att ändra och delvis omkasta förut rådande förhållanden,

torde otvivelaktigt hava varit de stora företags- och kapitalsammanslutningarna,

vilka i hög grad synas hava gynnats genom möjligheterna

att medelst trust- och kartellbildningar utnyttja tullskyddet i monopolistiskt

syfte. En utredning angående tullskyddssystemets verkningar på näringslivets

skilda områden, vars avsaknad redan 1909 kunde med fog beklagas

såsom en brist, torde därför ny vara än mera av behovet påkallad.

Ur olika synpunkter, bland vilka utskottet här sökt framhålla några

av de efter utskottets mening viktigaste, har utskottet kommit till den.

övertygelsen, att en allsidig och objektiv utredning rörande det gällande

tullskyddssystemets verkningar bör snarast möjligt åvägabringas. Utskottet

vill därjämte betona, att vid utförandet av denna utredning

skyldig hänsyn bör tagas lika mycket till produktionens som till konsumenternas

berättigade intressen, samt att systemets såväl handelspolitiska

som statsfinansiella betydelse måste beaktas, och utskottet håller före, att,

oavsett skilda och, delvis åtminstone, oförenliga meningar rörande frihandel

eller tullskydd, alla borde kunna enas i påkallandet av en sådan utredning.

På grund av vad sålunda anförts anser sig bevillningsutskottet,

med åberopande av den utskottet i § 40 av riksdagsordningen medgivna

befogenhet, böra hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig

utredning av det gällande tullsystemets verkningar

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

giver anledning.

Stockholm den 8 mars 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 18.

11

Reservation

av herrar Hammarström, Ollas Ericsson, Antonsson, Östberg, Nilsson i Bonarp,

Jonsson i Hökhult, Berg i Staby, Knaust och Forssman, vilka anfört:

Den i föreliggande memorial meddelade historiken visar, att allt

sedan tulltaxans senaste revision oavlåtliga försök gjorts att förmå riksdagen

att hos Kungl. Maj:t anhålla om igångsättande av en sådan utredning

angående gällande tullsystems verkningar som den nu av utskottet

ifrågasatta. En dylik utredning, av huru stort intresse den än i

och för sig må anses vara, på sätt ock . 1910 års bevillningsutskott erinrat,

måste emellertid vara avsedd att tjäna något praktiskt syfte, och

hava i detta hänseende efter omständigheterna olika ändamål fått vid

olika tillfällen, då frågan förevarit, träda i förgrunden. Så hade vid

1910 år£ riksdag motionärer i frågan hänvisat till lämpligheten av tullskyddssystemets

avskrivning eller modifiering och framhållit, att vid den

ifrågasatta utredningen borde särskilt beaktas i vad mån livsmedelstullarna

verkade till fördyring av levnadskostnaderna. Sedermera har ju icke

utan skäl gjorts gällande, att behandlingen av sistberörda fråga snarast

borde ingå som ett led i en mera omfattande och, efter vad upplyst

blivit, redan före världskrigets utbrott igångsatt undersökning angående

dyrtiden och botemedlen mot densamma.

Beträffande tiden efter år 1910 har vid flera tillfällen, då inom

riksdagen förslag väckts rörande utredning av frågan om gällande tullsystems

verkningar, detta skett i sammanhang med yrkande om vår tulllagstiftnings

omläggning i riktning mot frihandel, samtidigt varmed också

vanligen livsmedelstullarnas avskaffande påyrkats.

Vid innevarande riksdag har jämväl ett förslag i sistberörda syfte

väckts genom motion II: 189 av herr Månsson i Hagaström m. fl. med

yrkande om tullfrihet för omalen och malen spannmål, och sambandet

mellan denna motion samt det i förevarande memorial framförda yrkandet

har varit påtagligt, om än detta senare på grund av särskilda omständigheter

kommit att framföras fristående.

Det har vid sådant förhållande icke varit oss möjligt att bortse

från de tungt vägande skäl, som, enligt vad jämväl memorialet innehåller,

reservanterna inom 1913 års bevillningsutskott anförde mot begäran om

en utredning av ifrågavarande beskaffenhet, ställd mot en sådan bakgrund,

som nyss angivits. Vi hålla vidare för vår del före, att betänkligheterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets memorial Nr IS.

mot en omläggning av vår tullpolitik måste vid nuvarande tidpunkt vara

ännu större än år 1913, då för närvarande allt tyder på att man för framtiden

har att räkna med till och med skärpning av den ekonomiska kampen olika

nationer emellan. Också har ju bevillningsutskottet, såsom av memorialet

framgår, vid upprepade tillfällen under krisåren varnat mot ändringar i

vår näringspolitik, vilka icke vore direkt betingade av kristiden, och framhållit

det i hög grad vanskliga i att kunna bilda sig någon föreställning

om framtiden för svenskt näringsliv. Men just av sådan grund föreställa

vi oss ock, att en utredning, sådan som den nu ifrågasatta, för tillfället

skulle bliva ännu mindre praktiskt fruktbärande än någonsin, försåvitt

den skulle avse att tjäna handelspolitiska syften.

Med fullt fog framhålles i memorialet angelägenheten av att Sverige

rustar sig i avsikt att tillvarataga sina ekonomiska och kommersiella intressen

i förhållande till utlandet för den tid, som stundar. De utredningar,

som för detta ändamål krävas, torde dock helt säkert mera vara

specialutredningar av teknisk innebörd på skilda områden än en sådan

allmän statistisk-nationalekonomisk undersökning, som memorialet synes

åsyfta och vars positiva resultat sannolikt icke skulle erbjuda tillförlitligare

ledning för vår handels- och tullpolitik än den mera lättillgängliga

erfarenhet om vårt näringsliv, som kristiden omedelbart lämnat.

Att den tekniska utredning, som efter vad nyss framhållits, torde

erfordras för att vårt land skall kunna stå rustat till eventuella förhandlingar

angående handelspolitiska avtal med främmande makter, bör omfatta

jämväl en undersökning i vad mån näringslivets utveckling sedan

senaste tulltaxerevision kan påkalla jämkningar i tulltaxan är självfallet,

likasom ock att densamma måste komma att i erforderlig utsträckning

omfatta granskning av gällande tullagstiftnings inverkan på näringslivet.

Undersökningar av det slag, som nu betecknats såsom nödiga, hava

emellertid redan länge pågått, anordnade av Kungl. Maj:t. Vi tillåta oss

med avseende härå att erinra om det svar, som dåvarande chefen för

finansdepartementet den 14 augusti 1914 meddelade på en i andra kammaren

av friherre E. Palmstierna interpellationsvis framställd förfrågan

om det vore regeringens avsikt att, särskilt med hänsyn till förestående

traktatsunderhandlingar, verkställa en utredning angående tullsystemets

verkningar och för den händelse så vore förhållandet, på vad sätt denna

utredning skulle utföras.

I sitt svar härå meddelade chefen för finansdepartementet, att en

utredning för angivna ändamål redan blivit igångsatt i det att Kungl.

Maj:t den 24 nästförutgångna april uppdragit åt kommerskollegium att

verkställa förberedande utredningar i och för motsedda förhandlingar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsut*kottet8 memorial Nr AV. lo

nyssberönla slag samt avgiva de förslag, vartill utredningarna kurnle

föranleda. Sedan närmare upplysningar lämnats angående sättet för utredningens

anordnande, i vilket avseende meddelades, att kollegium skulle

vid utredningen biträdas av särskilda för ändamalet adjungerade leda

möter, förekom icke vidare överläggning i frågan än att interpellanten

förklarade sig fullt tillfredsställd med svaret. Enligt vad vi vant i tillfälle

att förvissa oss om har denna utredning därefter i behörig ordning

fortgått och ingen som helst anledning lärer förefinnas till det antagande,

att densamma icke skulle inom erforderlig tid slutföras. ^

Ur handelspolitisk synpunkt lärer vid sådant förhållande skäl icke

föreligga till framställning från riksdagens sida i denna angelägenhet,

som utskottet under nu angivna omständigheter och i saknad av någon

till utskottet remitterad framställning i frågan enligt vårt förmenande

icke haft anledning att nu behandla. Med denna uppfattning hava vi

ock inom utskottet motsatt oss avlåtande av förevarande memorial.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.