Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss nedsättning av sockerskatten.

1918-03-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:21, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss nedsättning av sockerskatten.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

3

i\r 21.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1918 kl. 5 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående viss nedsättning av sockerskatten.

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Bäckström *),''

frih. Fleming, Källman *), Holmström, Nilsson i Kristianstad, Knaust,

Forssman, Jesperson *), Neess *), Johannes Åkesson, Bökelund, Wikström,

Jönsson i Boa, Lilhander *), Eronn och Jönsson i Fridhill.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I proposition av den 22 februari 1918, nr 103, som hänvisats till

bevillningsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t under

åberopande av vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollen

över jordbruks- och finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att — under förutsättning att svenska, sockerfabriksaktiebolaget och

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag förbinda sig att till odlare

av sockerbetor för deras räkning under år 1918 utbetala ersättning i

huvudsaklig överensstämmelse med i ovan åberopade statsrådsprotokoll

över jordbruksärenden av chefen för jordbruksdepartementet förordade

grunder — antaga följande

Förslag
till
Kungörelse

angående viss nedsättning av sockerskatten.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av bestämmelserna i l §

av förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker,

för allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

i nämnda förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till

fritt bruk från och med den dag under år 1918, som Konungen bestämmer,

till och med den 31 oktober samma år erläggas skatt med 6

öre för varje kilogram, dock att för det socker, som tillverkas vid de

redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och Västergötland samt

på Öland och utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma

fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering,

skatten under omförmälda tid utgår med 2 öre för varje kilogram.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är ett led i delvis redan vidtagna,

delvis tillämnade åtgärder, avsedda att säkerställa sockertillgången

inom landet under nästa konsumtionsår, och därvid åsyftande att stimulera

betodlingen. Detta skulle ske genom att tillförsäkra betodlarna

skäligt pris vid försäljning av årets sockerbetsskörd till de båda sockerbolagen

— svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. För de ökade kostnader, bolagen härigenom

komme att åsamkas, skulle de beredas ersättning dels genom lösenavgifterna

för det s. k. indiistrisockret, dels genom nedsättning av

sockerskatten och dels genom förhöjning av maximiprisen å socker.

År 1916 gällde mellan betodlarna och bolagen ett betpris vid

höstleverans — leverans under oktober och november — av 2 kronor

20 öre för deciton betor av viss bestämd sockerhalt. Vid vinterleverans

uppgick priset till 2 kronor 40 öre för deciton och i händelse av högre

sockerhalt än den bestämda åtnjöto betodlarna visst tilläggspris. Härtill

kom ett särskilt gödslingsbidrag, som bolagen utbetalade till betodlarna

med minst 40 kronor för hektar betodlad mark.

År 1917 kommo betodlarna i åtnjutande av höjda betpris. T proposition

till samma års riksdag angående viss nedsättning av sockerskatten

förutsattes att betodlarna skulle tillförsäkras ett höstpris av 3

kronor 15 öre per deciton betor av kontraktsenlig sockerhalt (i odlingskontrakten

för år 1917 är grundpriset beräknat efter en sockerhalt

av I6V2 procent) jämte tillägg vid vinterleverans och vid leverans av

betor av högre sockerhalt. Betpriset skulle således i jämförelse med

1916 års pris höjas med 95 öre för deciton.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Av denna prisförhöjning skulle bolagen själva vidkännas cirka

15 öre för deciton, motsvarande det särskilda gödslingsbidraget, som

bolagen föregående år medgivit betodlarna. För återstoden av prishöjningen,

cirka 80 öre för deciton, som beräknades åsamka bolagen

en utgift av omkring 8,000,000 kronor, skulle bolagen beredas gottgörelse

under olika former. Sålunda beräknades, att bolagen skulle

tillföras: av do lösenavgifter, som enligt kungl. kungörelsen den 3

februari 1917 med 25 öre för kilogram utgingo för socker, utlämnat

för industriers och restaurangers behov, omkring ...... kronor 2,000,000

genom höjning av maximiprisen å alla sockersorter

med 3 öre för kilogram under tiden till och med

den 31 oktober 1917 omkring ................................ » 2,250,000

såsom besparad utgift genom sänkning under samma tid

av soekerskatten med 5 öre för kilogram omkring » 3,750.000

eller tillsammans omkring kronor 8,000,000.

Härutöver skulle mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag för

ökade tillverkningskostnader, som ej kunnat täckas inom ramen av fastställda

pris å bolagets fabrikat, beredas viss särskild gottgörelse genom

nedsättning för detta bolags vidkommande av sockerskatten med ytterligare

2 öre för kilogram.

I nyssnämnda proposition föreslog alltså Kungl. Maj:t riksdagen

en tillfällig nedsättning av sockerskatten — som då utgick med 16 öre för

kilogram utom för socker från mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

för vilket skatten utgick med 12 öre för kilogram — till respektive

11 och 5 öre för kilogram.

Bevillningsutskottet biträdde Kungl. Maj:ts förslag, men riksdagen

biföll icke propositionen oförändrad. Riksdagen antog nämligen —

under förutsättning att svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag förbunde sig att, utöver gällande kontraktspris

jämte odlingsbidrag av 40 kronor per odlad hektar, till odlare

av sockerbetor för deras räkning under år 1917 utbetala ersättning med

60 öre per deciton betor, samt att av sålunda utfäst högre ersättningåt

betodlarna ingen ökning av då gällande maximipris å socker måtte

föranledas — författning angående viss nedsättning av sockerskatten

av innehåll, att från dag, som Kungl. Maj:t bestämde, till och med

den 31 oktober 1917 skatt skulle erläggas med 10 */s öre för kilogram,

dock att för socker från de mellansvenska fabrikerna skatten skulle

under samma tid utgå med 4 Va öre för kilogram.

Genom detta riksdagens beslut minskades efter vad i den nu före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

liggande propositionen framhålles, betalningen till betodlarna med 15 öre

för kilogram i jämförelse med Kungl. Map.ts förslag. Beslutet synes hava

grundat sig på den beräkning, att till täckande av det erforderliga

beloppet, 6 miljoner kronor, skulle dels användas av förenämnda lösenavgifter

2 miljoner kronor och dels genom nedsättningen i skatten

efter 5 Va öre för kilogram vinnas en kostnadsbesparing för bolagen

av 4,000,000 kronor.

Kungörelse angående nedsättning av sockerskatten i överensstämmelse

med riksdagens beslut utfärdades den 3 mars 1917 att tillämpas

från och med den 7 i samma månad.

Enligt ovanberörda statsrådsprotokoll över jordbruksärenden har

nu chefen för jordbruksdepartementet — för tillförsäkrande åt betodlarna

av gottgörelse för ökade odlingskostnader ävensom för att betodlingen

ej må bliva mindre lönande än annan odling — förordat, att den ersättning,

som bolagen hava att utbetala till odlare av sockerbetor för deras

räkning under år 1918, skall utgå enligt följande grunder.

Tiderna för höst- och vinterleveranserna skulle jämkas därhän,

att höstleverans räknades blott till den 15 november, varefter vinterleverans

skulle inträda. Priset för deciton betor skulle vid en rnedelsockerhalt

av 16 procent vara vid höstleverans 5 kronor 10 öre och vid

vinterleverans 5 kronor 40 öre. Dessa pris skulle höjas respektive

sänkas med 2 öre för deciton betor för var Vi« procent högre respektive

lägre sockerhalt betorna hölle. Beträffande avfallet vid sockertillverkningen

under nästa tillverkningsår skulle all betmassa återgå till odlarna,

till envar i proportion till de av honom levererade betornas vikt, och

betalas med ett pris av 20 öre för 100 kilogram. Odlare, som uttoge

mera än honom tillkomme enligt nämnda fördelningsgrund, skulle för

överskottet erlägga ett pris av 3 kronor för hundra kilogram. Av

melassen skulle återgå till odlaren per odlad hektar dels ett fat om

cirka 250 kilogram till ett pris av 6 öre för kilogram och dels, beroende

på vissa folkhushållningskommissionens åtgöranden, ytterligare intill ett

fät till marknadspris, dock högst 18.5 öre för kilogram. Av sockersnitsel,

som vid Hasslarps och Genevads fabriker erhölles som avfall i

stället för betmassa och melass, skulle till odlarna återgå för 100 kilogram

levererade betor dels 5 kilogram till ett pris av 5 öre för kilogram

och dels 4 kilogram till marknadspris, dock högst 23.5 öre för

kilogram. Slutligen skulle för innevarande produktionsår odlarna vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Genevads och Hasslarps fabriker för 100 kilogram levererade betor tillförsäkras

eu kvantitet av 9 kilogram sockersnitsel, därav -1 kilogram

till pris av 1 öre för kilogram och resten till marknadspris, dock högst

23.5 öre för kilogram.

De ökade betprisen skulle vid beräkning av normal betodling

och betskörd förorsaka bolagen eu merutgift av sammanlagt omkring

26,000,000 kronor. Härför skulle ersättning beredas bolagen av staten,

och har denna ersättning ansetts böra huvudsakligen uttagas under

löpande konsumtionsår, d. v. s. under tiden till den 1 november Ibis.

Ersättningen har, i vad niimnda konsumtionsår vidkommer, beräknats

skola beredas bolagen på följande sätt:

Av lösenavgifter för socker till industri och restauranger, vilka

avgifter skulle höjas från nuvarande 25 öre för kilogram till 50 öre för

kilogram, omkring............................................................

genom sänkning av sockerskatten med 10 öre

för kilogram, omkring .....................................................

genom förhöjning med 17 öre för kilogram av

maximipriset å bitsocker, omkring .................................

genom förhöjning med 12 öre för kilogram av

maximipriset å annat socker än bitsocker, omkring

genom förhöjning med 7 öre för

maximipriset å sirap, omkring ....... .....

kilogram av

6.100.000 kronor,

7.350.000 »

2.499.000 »

7.056.000 »

350,000 »

eller tillsammans omkring 23,355,000 krono!"

Vad som härefter felades i det beräknade beloppet, 26,000,000

kronor, har ansetts kunna uttagas under konsumtionsåret 1918—1919.

Slutligen torde böra framhållas, att definitiv prövning av frågan

om svenska sockerfabriksaktiebolagets vinstmarginal — en fråga som

inverkar på sockerpriset och som hittills endast preliminärt behandlats

— skulle tillkomma Kungl. Maj:t, sedan värdering av bolagets tillgångar

skett, vadan bolaget genom de ifrågasatta anordningarna icke

skulle kunna tillföras mera än avsedd vinst.

Beträlfande utredningen i ärendet, utöver vad ovan anförts, tilllåter

sig utskottet att hänvisa till propositionen.

I likhet med departementschefen och de sakkunniga, som närmast

haft utredningen av förevarande fråga om hand, är utskottet av den

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

uppfattningen, att för tryggandet av landets tillgång på socker för

nästa konsumtionsår sådana åtgärder äro erforderliga, som kunna beräknas

göra sockerbetsodlingen lika lockande som odlingen av andra

växtslag, vilka lämpligen kunna odlas på samma arealer, som ägna sig

för betodling. Vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit finner

utskottet ändamålsenligt och får alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning.

Såsom framgår av den i propositionen åberopade utredningen

motiveras betprisets höjning under innevarande år av ökade produktionskostnader

av olika slug. Riktigheten av dessa kostnaders beräkning

är alltså en förutsättning för ifrågavarande prisförhöjning, och utskottet

anser med avseende härå ett uttalande lämpligt därom, att i den mån

andra med sockerbetsodlingen förknippade befogade intressen än betodlarnas

kunna påverkas av sagda beräkningars upprätthållande, dessa

intressen också må enligt vad nu är förutsatt tillgodoses, och att sålunda,

exempelvis, arbetslöner icke böra komma att utgå med i genomsnitt

lägre belopp än det i sådant avseende beräknade.

Då Kungl. Maj:ts förevarande framställning i övrigt ej givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, antaga ovan återgivna förslag

till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.

Stockholm den 12 mars 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss nedsättning av sockerskatten. s. 1 i texten