Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående tillfällig höjning av postavgifterna ävensom i ärendet väckta motioner.

1918-03-14 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:22, Betänkande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående tillfällig höjning av postavgifterna ävensom i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1918 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl Maj:ts

proposition angående tillfällig höjning av postavgifterna

ävensom i ärendet väckta motioner. (l:a avd.)

Närvarande: herrar Hammarström, Jacob Larsson, Lyckholm, Antonsson, Elof

Ljunggren, Bäckström, frih. Fleming*), Nilsson i Bonarp, Holmström,

Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad, Berg i Staby,

Knaust, Rosén, Neess, Wickström*), Johansson i Kullersta*), Eronn*)

och Jönsson i Fridhill.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en till riksdagen den 8 februari 1918 avlåten, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 76, bar Kungl. Maj:t under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma

dag föreslagit riksdagen besluta,

dels att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning och

postförskott skola för tiden 1 april 1918—1 april 1920 utgöra:

för lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram........................... 7 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 15 »

i» » » 125 » » 250 » .......................................... 20 )>

för annat inrikes brev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram.......................................... 12 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 25 »

» )> » 125 » » 250 » 35 »

för brevkort, jämväl lokalbrevkort:

enkelt brevkort................................................................................................ 7 öre

dubbelt » 15 »

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 18 käft. (Nr 22.) 1

Propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,2

Bevillningsutskottets betänkande /Nr 22.

, Motioner.

för postanvisning eller postförskott:

om postanvisnings- resp. postförskottsbeloppet uppgår till högst

5

kronor......

................. 15

öre

om

beloppet överstiger 5

men

e.j

25

kronor ................

................. 20

öre

»

»

»

25

»

»

50

» ................

................. 30

»

»

»

»

50

»

»

100

» ................

................. 35

»

»

»

»

100

»

»

250

» ................

................. 40

»

»

»

»

250

»

»

500

» ................

................. 45

»

»

»

»

500

»

»

750

» ................

................. 55

»

»

»

»

750

»

»

1,000

» . ................

................. 65

»

dels ock att, utan ändring av vad för närvarande gäller ifråga om

ökning av viktportot för skrymmande paket, det inrikes portot för paket

skall för tiden 1 april 1918—1 april 1920 utgå enligt följande grunder,

nämligen för paket, som väger

högst 1 kilogram, med................................................................................ 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med ............................................. 90 »

» » 3 » » » 5 » » ............................1 krona 20 »

» » 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första 5 kilogrammen

och därefter 40 öre för vart överskjutande kilogram eller del därav.

I anledning av ifrågavarande proposition hava inom riksdagen

väckts fyra jämväl till bevillningsutskottet för förberedande behandling

hänvisade motioner, nämligen i första kammaren, nr 133, av herr Ström

samt i andra kammaren, nr 313, av herr Carlson i Herrljunga och, nr

314, av herr Kropp, i vilka tre motioner hemställts, att riksdagen

måtte avslå förevarande proposition, ävensom i andra kammaren, nr

311, av herr Welin, som hemställt,

»att riksdagen ville besluta,

dels att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning och

postförskott skola för tiden 1 april 1918—1 april 1920 utgöra:

för lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 15 gram............................................. 5 öre

» vikten överstiger 15 men icke 75 gram...................................... 10 »

» » » 75 » » 250 » ...................................... 15 ».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

3

för annat inrikes brev:

om brevets vikt icke överstiger 15 gram......................... 10 öre

» vikten överstiger 15 men icke 75 gram...................................... 20 »

» )> ); 75 » » 250 » ......................... 30 »

för brevkort, jämväl lokalbrevkort:

enkelt brevkort ..................................................................................... 5 öre

dubbelt » ................... .................................................................. 10 »

för postanvisning eller postförskott:

_ — — — — — — — — :— — — — — -----del därav.»

De nu gällande inrikes postavgifter, vari enligt förevarande proposition

höjning föreslås, äro följande:

för lokalbrev:

om

brevets vikt icke överstiger 20 gram ..............

...................... 5

öre

»

vikten överstiger 20 men icke 125 » ..............

..................... 10

»

»

» »

125 » » 250 » ..............

...................... 15

»

för annat inrikes brev:

om

brevets vikt

icke överstiger 20 gram .............

..................... 10

öre

»

vikten överstiger 20 men icke 125 » ..............

...................... 20

»

»

» »

125 » » 250 » .............

...................... 30

»

för brevkort, jämväl lokalbrevkort:

enkelt brevkort...

...........:.......... 5

öre

dubbelt »

...................... 10

»

för postanvisning eller postförskott:

om

postanvisnings- respektive postförskottsbeloppet

uppgår till

högst 5 kronor........................................................

..................... 10

öre

»

beloppet överstiger 5 men ej 25 kronor..........

...................... 15

»

»

»

)> 25 » » 50 » ...........

................... 25

»

><

»

» 50 » » 100 » ...........

...................... 30

»

»

»

» 100 » » 250 » ..........

............... 35

» •

»

»

» 250 » » 500 » ...........

................... 40

»

»

»

» 500 » » 750 » .........

................ 50

»

»

»

» 750 » » 1,000 » ..........

................. 60

»

Gällande

avgifter►

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Paketportot

före 1 juli

1917.

Fråga 1917

om postavgifternas

höjning.

för paket:

vägande

högst 1 kilogram ....................................................................................... 40 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram....................................................... 65 »

)> j> 3 » )> »5 » ........................................................ 90 »

». » 5 kilogram, med 90 öre för de första 5 kilogrammen och därefter

40 öre för vart överskjutande kilogram eller del därav.

Berörda paketporto utgår, i överensstämmelse med beslut av nästlidet

års riksdag, sedan den 1 juli 1917.

Därförut utgjorde befordringsavgiften för inrikes paket

om paketets vikt icke översteg 1 kilogram ..................................... 30 öre

» vikten översteg 1 men icke 3 )> 50 »

» )> » 3 » » 5 » 75 »

» » » 5 kilogram, 75 öre för de första 5 kilogrammen och

därefter 15 öre för vart överskjutande Va kilogram eller del därav.

Riksdagens nämnda beslut år 1917 att höja paketportot föranleddes

av en kungl. proposition, vilken härutinnan vann riksdagens bifall. Propositionen

innehöll emellertid jämväl förslag om tillfällig höjning av

vissa andra postavgifter. Sålunda föreslogs, att för inrikes brev, brevkort

och korsband — med undantag av de i 11 § 1 mom. av förordningen

den 17 juni 1916 angående villkoren för postbefordran av tidningar och

andra periodiska skrifter omförmälda utgivarkorsband — ävensom för

inrikes postanvisning och postförskott skulle, jämte i övrigt fastställda

avgifter, utgå en särskild tilläggsavgift, utgörande

för lokalbrev............................................................... 1 öre

>> annat inrikes brev................................................ 2 »

» enkelt brevkort................................................... 1 »

» dubbelt brevkort ...... 2 »

» korsband................................................................. 1 »

)) postanvisning eller postförskott........................ 5 »

I denna del blev propositionen emellertid icke av riksdagen bifallen.

Avsikten med de av Kungl. Maj:t år 1917 föreslagna höjningarna

av postavgifterna var dels att tillföra postverket en mot de under

kristiden stegrade driftkostnaderna svarande inkomstökning och dels i

allmänhet att bereda statsverket ett under förhandenvarande förhållanden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 5

välbehövligt tillskott, därvid särskilt de anspråk, statstjänarnas behov av

löneförbättring ställde på statskassan, beaktades.

1917 års bevillningsutskott, i enlighet med vars förslag i ämnet riksdagen

fattade sina omförmälda beslut, framhöll i avgivet betänkande

bland annat, att de skäl, som åberopats för höjning av postavgifterna, i

varje fall syntes kunna åberopas endast försåvitt och i den mån postverkets

inkomster icke vore tillräckliga för att täcka kostnaderna för erforderlig

krigstidshjälp åt postverkets personal jämte verkets ökade driftkostnader

i övrigt. Emellertid försloge, enligt vad utskottet inhämtat, postverkets

inkomster gott även med väsentligt ökad påfrestning i berörda hänseenden.

Enligt utskottets mening måste vidare varje höjning av de gällande

postavgifterna, särskilt brev- och brevkortsportot, under rådande

dyrtid bliva ganska kännbara för stora lager av befolkningen. Utskottet

hade därför icke kunnat biträda förslaget till en allmän tillfällig höjning

av postavgifterna.

I ett helt annat läge — framhöll utskottet vidare — befunne

sig frågan om den föreslagna definitiva höjningen av portosatserna för

paket. Beträffande detta slag av försändelser syntes nämligen gälla,

dels att även med normala driftkostnader det dåvarande portot vore för

lågt för att giva postverket full ersättning för omkostnaderna, dels ock

att de väsentligt ökade driftkostnaderna i särskilt hög grad drabbade

paketposten. Ytterligare vore att erinra om att pakettaxorna vid statens

järnvägar då nyligen höjts med 20 %. Därest icke en motsvarande

höjning vidtoges med postverkets pakettaxa, skulle, såsom generalpoststyrelsen

påpekat, detta hava till följd, att sådant gods, som förut

befordrats och lämpligast allt fortfarande borde befordras med järnväg,

till följd av den förhöjda järnvägstaxan komme att överflyttas å postverket,

vilket, enligt styrelsens mening, icke skulle kunna undgå att verka

hämmande på behandlingen och befordringen av den egentliga brevposten.

Av dessa skäl hade utskottet ansett sig böra tillstyrka den

föreslagna höjningen av portosatserna för paketpost.

.Av de skäl, .som anfördes för den år 1917 föreslagna höjningen av Propnsuu

postavgifterna, har till stöd för det nu föreliggande förslaget om en

tillfällig sådan förhöjning åberopats egentligen endast det, som hänför

sig till postverkets ekonomiska ställning. Det har sålunda nu framhållits,

hurusom postverkets inkomster under åren 1918 och 1919 delvis

vore beroende av med kriget sammanhängande och därför tämligen osäkra

faktorer — särskilt paketrörelsen och brevtransitbefordran — vadan

dessa inkomster lätteligen kunde komma att underskrida vad i sådant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

avseende beräknats. Å andra sidan kunde med bestämdhet konstateras,

att utgifterna för samma år komme att högst avsevärt överstiga de i

driftkostnadsförslagen kalkylerade, beroende bland annat därpå att nya

betydande utgifter tillkommit, sedan dessa förslag avgåves. Vad år 1918

beträffade kunde ifrågavarande stegringar i driftkostnaderna beräknas till

sammanlagt omkring 3,500,000 kronor (ökning i kostnaderna för poststationernas

skötande 1,000,000 kronor, för postbefordran å landsväg

jämte lokala transporter 1,000,000 kronor, för postbefordran å järnväg

750,000 å 1,000,000 kronor samt för utrikes postföring, blankett- och

cirkulärtryck m. m. 500,000 å 1,000,000 kronor). Lades härtill utgifterna

för krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918, omkring 5,500,000

kronor, vilka enligt den förändrade budgetuppställningen skulle belasta

samma år, komme driftkostnaderna för år 1918 att med omkring

9,000,000 kronor överstiga vad i utgiftsstaten beräknats. För år 1919

skulle de stegrade kostnaderna komma att belöpa sig allenast för personalavlöning

till minst 6,000,000 kronor, nämligen dels för krigstidstillägg

och krigstidshjälp, som i driftkostnadsförslagen beräknats endast enligt

de grunder, som gällde för år 1917, och dels för den provisoriska lönereglering,

som komme att föreslås för postverkets — liksom för de

övriga kommunikationsverkens — personal från 1919 års början.

Då postverkets överskott för åren 1918 och 1919 på sin tid

beräknats till respektive 6,000,000 kronor och 6,700,000 kronor, syntes

det tvivelaktigt, huruvida, därest någon förhöjning av postavgifterna ej

skedde, postverkets inkomster och utgifter kunde komma att gå ihop.

En höjning av postavgifterna har därför nu föreslagits, men därvid

har avsetts att begränsa densamma till vad som oundgängligen erfordrades

för att sätta postverket i stånd att, trots ökade driftkostnader, allt

fortfarande lämna ett något så när skäligt driftresultat.

Skiljaktigheterna mellan gällande portosatser samt de i propositionen

föreslagna och de av Kungl. Maj:t vid 1917 års riksdag föreslagna

framgå av ovan meddelade uppgifter. Mellan nu ifrågavarande och

fjolårets förslag förefinnes skillnad — utom beträffande korsbandsförsändelser,

som årets förslag i motsats till förra årets lämnat oberörda —

principielt endast beträffande brevportot. Förra årets förslag innebar

sålunda, att portoförhöjningen skulle utgå i form av en enhetlig tilläggsavgift

per brev, oberoende av brevets vikt, under det att årets förslag

vill bibehålla den för normala förhållanden gällande proportionen mellan

avgifterna för brev av olika viktsatser, dock med av praktiska skäl

betingad avrundning av portona för brev av de högre viktsatserna.

Att beträffande avgifterna för postanvisningar och postförskott, i

vilken punkt de båda förslagen äro lika, en djdik princip ej tillämpats i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 7

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag beror därpå, att i motsatt fall avgiften

skulle komma att för postanvisningar å högre belopp överstiga gällande

avgifter för brev, assurerade för motsvarande belopp, och detta bär ansetts

böra undvikas, enär försändandet av penningar medelst postanvisning

vore ur alla synpunkter lämpligare än penningförsänduing i assurerat

brev samt en höjning av nu gällande assuransavgifter icke borde

ifrågakomma.

Beträffande paketavgifterna anlägger det nu föreliggande förslaget

huvudsakligen samma synpunkter som 1917 års bevillningsutskott. Den

nu föreslagna höjningen av dessa avgifter grundar sig på den ytterligare

förhöjning av järnvägarnas paket- och godstaxor, nu uppgående

till 150 % av grundtaxan, som från och med innevarande år ägt rum.

Dock tager förslaget ej den fulla konsekvensen av järnvägstaxeförhöjningen

utan modererar höjningen av posttaxan dels med hänsyn till den

allmänhet, som behöver anlita postverket för paketbefordran, dels ock

med hänsyn därtill, att med det föreslagna paketportot avgiften för

inrikes paket komme att utgå med samma belopp, som gäller för paket,

vilka utväxlas mellan Sverige, å ena, samt Norge och Danmark, å

andra sidan, vilket ur postal synpunkt anses fördelaktigt.

De föreslagna höjningarna av postavgifterna hava beräknats skola

tillföra postverket en inkomstökning av omkring 5,500,000 kronor för

helt år räknat.

Vid ärendets behandling såväl hos generalpoststyrelsen som hos

Kungl. Maj:t hava skiljaktiga meningar yppats. I detta avseende liksom

beträffande den närmare motiveringen till det föreliggande kungl.

förslaget tillåter sig utskottet att hänvisa till det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet.

Likaledes tillåter sig utskottet, beträffande vad motionärerna anfört

till stöd för sina förslag, att hänvisa till motionerna. Vidkommande

herr Welins motion, II: 311,. vill utskottet i detta sammanhang endast

framhålla, att motionärens förslag icke innebär någon avvikelse från

propositionen, i vad angår avgifterna för postanvisningar, postförskott

och paket, men skiljer sig från densamma beträffande brev och brevkort

härutinnan, att motionären önskar bibehålla nuvarande portosatser och

— för beredande åt postverket av ökade inkomster av brevBefordringen —

i stället vill för breven ändra viktsatserna så, att de nu gällande och i

propositionen bibehållna, de olika portona motsvarande viktgränserna 20,

125 och 250 gram utbytas mot viktgränserna 15, 75 och 250 gram.

Motionerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Frågan om postavgifternas tillfälliga förhöjning har — såsom framgår

av det ovan anförda — redan förut varit före, och olika meningar

hava därvid gjort sig gällande. Härvid torde emellertid oenighet icke

hava rått därom, att poströrelsen bör drivas så, att dess inkomster med

säkerhet täcka dess egna utgifter, ränta å i rörelsen nedlagt kapital inberäknad,

utan meningarna synas hava gått i sär beträffande spörsmålet,

huruvida poströrelsen skall i större eller mindre grad utnyttjas såsom en

allmän statsfinansiell inkomstkälla eller icke. 1917 års riksdag ställde

sig på den ståndpunkten, att poströrelsen ej skulle utnyttjas i sådant

avseende, och bevillningsutskottet för sin del finner ej anledning att

hysa annan uppfattning.

Det är givetvis, särskilt under nuvarande förhållanden, eu vansklig

sak att förutberäkna det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse.

Enligt generalpoststyrelsens sammanfattning »synes det framstå såsom

självfallet, att postverkets rörelse för 1918 och 1919 icke kan komma

att på långt när lämna de överskott som för dessa år beräknats; det

synes tvärtom icke uteslutet, åtminstone vad angår 1919, att resultatet

1 stället kan komma att bliva förlust». Av de bägge reservanterna inom

generalpoststyrelsen anser den ene — chefen för den kamerala avdelningen

i styrelsen — att under vissa förutsättningar postverkets överskott

»böra bliva så stora för åren 1918 och 1919, att de måste betraktas

såsom skäliga för postverkets vidkommande», och att »förhöjning

av portoavgifterna i den utsträckning, som nu ifrågasatts, icke bör äga

rum». Departementschefen, som »ansett sig böra lämna riksdagen tillfälle

att ånyo överväga frågan om viss höjning av postavgifterna», motiverar

detta med »att på grund av postverkets i anledning av kristiden

alltjämt stegrade driftkostnader högst väsentligt reducerat driftöverskott

kommer att med nuvarande taxor uppstå samt till och med ren förlust

å rörelsen är att befara».

Enligt utskottets mening är den förlust, som kan befaras å postverkets

rörelse för åren 1918 och 1919 — även efter det hänsyn tagits

till den av innevarande riksdag beslutade ökade kostnaden för krigstidstillägg

och krigstidshjälp — icke av den storleksordning, att den

kan motivera en allmän höjning av portoavgifterna. Enligt tillgängligt

material synes den befarade förlusten under år 1918 röra sig om

2 å 3 millioner kronor och härvid är att märka, att i 1918 års stat

upptagits kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp åt postpersonalen

under år 1917 till ett belopp av omkring 2,500,000 kronor, vilka

ju egentligen tillhöra 1917 års rörelse och av denna, som enligt senare

inkomna upplysningar lämnade ett överskott av 9,000,000 kronor i stället

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

9

för beräknade 4,700,000 kronor, väl kunnat bäras. Bortses från denna

post, skulle således 1918 års rörelse i och för sig icke behöva befaras

medföra förlust. Genom den höjning av postanvisnings-, postförskottsoch

postpaketavgifterna, vilken utskottet här nedan tillstyrker, och som

för 1918 kan beräknas inbringa omkring 1,500,000 kronor, minskas för

övrigt ytterligare risken för att 1918 års utgifter icke skulle kunna bestridas

av dess inkomster.

För år 1919 har räknats såväl med krigstidstillägg och krigstidshjälp

i samma utsträckning som under år 1918 som med en lönereglering för

personalen, varom dock proposition ännu icke avlåtits till riksdagen.

Utskottet anser emellertid, att nyssnämnda höjning av befordringsavgifterna

för postpaket samt av postanvisnings- och postförskottsavgifterna,

för helt år av generalpoststyrelsen beräknade till 1,948,300

kronor, skall vara tillräcklig att möta den befarade förlusten. Men,

även om så icke skulle bliva fallet, utan 1919 års rörelse verkligen

komme att uppvisa någon förlust, anser dock utskottet en allmän tillfällig

höjning av postavgifterna icke böra tillgripas. Postverket har under de

närmast förflutna åren haft att uppvisa högst betydliga driftöverskott —

vida större än som beräknats — och det synes då icke oskäligt, att det

allmänna, som fått uppbära dessa driftöverskott, även får ikläda sig en

eventuell tillfällig förlust.

Annorlunda skulle det ställa sig om, efter det stabila förhållanden

åter inträtt, den allmänna prisnivån förskjutits så, att en varaktig försämring

av postverkets vinstmarginal skulle visa sig hava uppstått. Om

detta fall inträder, bör givetvis en förhöjning av postavgifterna äga

rum, men enligt utskottets mening också först då.

I likhet med föregående år finner sig utskottet dock, som ovan

antytts, icke kunna avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om höjning av postbefordringsavgifterna

för paket. Dessa sammanhänga nämligen alltför nära

med befordringsavgifterna för paket å järnväg, över vilka riksdagen icke

har någon kontroll. För att vidare säkerställa en viss mot de rådande

osäkra förhållandena någorlunda svarande marginal anser sig utskottet

jämväl böra tillstyrka den föreslagna höjningen av avgifterna för postanvisningar

och postförskott. Denna höjning träffar ju endast en sidogren

av poströrelsen och lämnar dess huvudområde — brev- och brevkortsbefordringen

— oberört.

Då innevarande riksdag ej lärer böra besluta angående bevillning, som

avser tid efter den på samma riksdag ankommande statsreglering, torde

den föreslagna provisoriska höjningen av vissa postavgifter endast böra

omfatta tiden till 1919 års slut. Då vidare riksdagens beslut i ärendet

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 18 käft. (Nr 22.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

måhända ej hinner expedieras före den 1 nästkommande april, torde

tiden för ikraftträdandet av den eventuella postavgiftsförhöjningen böra

utsättas till dag under innevarande år, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts ifrågavarande

proposition, nr 76, samt herr Ströms motion,.

I: 133, herr Welins motion, II: 311, herr Carlsons i

Herrljunga motion, II: 313, och herr Kropps motion,

II: 314, må besluta,

dels att avgifterna för inrikes postanvisning och

postförskott skola för tiden från och med dag under

innevarande år, som bestämmes av Kungl. Maj:t, till

och med den 31 december 1919, utgöra:

om postanvisnings- resp. postförskottsbeloppet

uppgår till högst 5 kronor ........................... 15 öre

3>

beloppet

överstiger 5

men

ej

25

kronor

20

D

»

3>

»

25

»

50

))

30

»

3>

»

50

»

»

100

»

35

3)

3>

»

»

100

»

))

250

»

40

»

3)

»

250

»

500

»

45

3y

))

»

500

»

750

))

55

3>

3)

3)

»

750

»

»

1,000

65

3>

dels och att, utan ändring av vad för närvarande

gäller ifråga om ökning av viktportot för skrymmande

paket, det inrikes portot för paket skall för ovannämnda

tid utgå enligt följande grunder, nämligen för

paket, som väger

högst 1 kilogram, med.......................................... 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med .............. 90 x>

» 3> 3 » 3> d 5 » »1 krona 20 »

mer än 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första

5 kilogrammen och därefter 40 öre för vart överskjutande

kilogram eller del därav.

Stockholm den 14 mars 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

11

Reservationer:

av herrar Hammarström,, Lyckholm, Antonsson, frih. Fleming, Knaust

och Neess, som ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava

följande lydelse:

I en till riksdagen den 8 februari 1918 avlåten — — — —--

— — — — — utbytas mot viktgränserna 15, 75 och 250 gram.

Frågan om postavgifternas tillfälliga förhöjning har — såsom framgår

av det ovan anförda — redan förut under kristiden förevarit, varvid

i viss mån skiljaktiga meningar tagit sig uttryck. Allt fortfarande synes

samma förhållande äga rum. Meningsskiljaktigheterna torde dock icke

egentligen hava någon principiell innebörd. Generalpoststyrelsen bär

betonat, att därest normala förhållanden varit rådande, någon höjning

av postavgifterna, i syfte att därigenom bereda staten ökad inkomst, enligt

styrelsens mening, icke bort ifrågakomma. Styrelsen ansåge nämligen,

att där staten övertagit handhavandet av de allmänna samtärdsmedlen,

det även borde vara statens skyldighet att lör allmänheten i all möjlig

mån underlätta användandet av dessa inrättningar. I enlighet härmed

borde de avgifter, som skulle av allmänheten erläggas för begagnandet

av de av staten underhållna kommunikationsmedlen, så avvägas, att

staten på sin ifrågavarande verksamhet icke erhölle större vinst än som

kunde anses skälig, enligt vilka grundsatser också statens affärsdrivande

verksamhet, vad postverket anginge, hittills varit ordnad.

Åven departementschefen har obetingat anslutit sig till detta principuttalande,

då han framhåller, att en förhöjning av postavgifterna enligt

hans mening bör begränsas till vad som oundgängligen erfordras för

att sätta postverket i stånd att, trots ökade driftkostnader, allt fortfarande

lämna ett något så när skäligt driftresultat.

Därom torde väl icke heller någon meningsskiljaktighet egentligen

kunna råda, att icke avgifterna böra sättas åtminstone så höga, att postverkets

inkomster till fullo täcka dess utgifter, naturligen däri inberäknat

personalens fullständiga avlönande och således även sådana poster som

krigstidstillägg och krigstidshjälp åt samma personal.

Fråga kan sedermera vara, vad som därutöver bör kunna fordras

för att driftresultatet skall anses något så när skäligt. Utskottet föreställer

sig, att svaret kan utfalla något olika för olika situationer, men

obillig torde väl åtminstone icke den fordran kunna anses, att postverkets

rörelse bör utöver driftkostnadernas täckande lämna åtminstone

så pass överskott, att det motsvarar skälig ränta på det avsevärda

kapital, som är nedlagt och bundet i denna rörelse.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

De i den kungliga propositionen lämnade uppgifterna synas dock

giva vid handen, att ett sådant resultat icke kan vinnas under den återstående

kristiden med mindre än att en tillfällig höjning av vissa postavgifter

vidtages. Ännu tydligare finner emellertid utskottet detta framgå

av en härvid såsom bilaga fogad promemoria i ämnet, vilken tillställts

utskottet från generalpostdirektören. Däri torde få anses tillförlitligt

utrett, att man eljest har att räkna med betydande underskott på

postverkets rörelse under innevarande och nästkommande år, och därmed

tår väl den punkt i diskussionen om den föreliggande frågan, som egentligen

varit föremål för olika meningar, anses klargjord så mycket som

överhuvud kan äga rum i ett ämne, där man är hänvisad till sannolikhetsberäkningar

rörande mer eller mindre ovissa framtid sförhållanden.

Att det icke kan vara lämpligt att låta anstå med åtgärder till

mötande av ett sådant ogynsamt resultat av postverkets drift synes utskottet

uppenbart, då det utan allt tvivel vore mindre lyckligt att låta

en kommande finansperiod tyngas av uppgiften att reglera en dylik

under en tidigare period uppkommen brist. Icke heller har utskottet

kunnat fästa avseende vid den motionsvis ifrågasatta åtgärden, att postverket

skulle av postsparbanken uttaga ersättning för vissa prestationer,,

som postverket nu utan ersättning fullgör för banken. Vad en sådan

åtgärd skulle inbringa postverket undandrager sig för närvarande utskottets

bedömande. Ej ens enligt motionärens beräkningar skulle för

övrigt beloppet bliva så stort, att det uppvägde behovet av en förhöjning

av postavgiftema. Dessutom torde någon rubbning i förhållandet

mellan postverket och postsparbanken icke böra vidtagas utan en ingående

utredning i ämnet.

Med den uppfattning, åt vilken utskottet sålunda givit uttryck, har

utskottet naturligtvis ej kunnat biträda de motioner, vari utan vidare

yrkas avslag å förevarande proposition.

Huru den tillfälliga höjning av postavgifterna, som enligt utskottets

mening måste vidtagas, bör anordnas, är däremot vanskligt att avgöra,

Vad i propositionen anförts om postanvisnings-, postförskotts- och paketportona

finner utskottet dock innebära fullgiltiga skäl för att nu å ena

sidan höja men å andra sidan ock begränsa dessa porton till vad i sådant

avseende föreslagits. Genom dessa avgiftsförhöjningar kommer emellertid

postverkets behov av ökade inkomster uppenbarligen icke att täckas.

Höjning av jämväl andra portosatser måste anlitas och härvid torde

brevportona i första hand böra komma i fråga. Beträffande dessa föreligga

två principiellt skilda förslag, propositionen och herr Welins motion,

II : 311. Enligt propositionen skulle viktsatserna bibehållas och porto
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

13

satserna ändras, under det att enligt motionen portosatserna skulle bibehållas

och viktsatserna ändras. Båda förslagen skulle bereda postverket

väsentlig inkomstökning, det senare förslaget enligt förslagsställarens

egen beräkning dock avsevärt mindre än det förra. Den föreliggande

utredningen lämnar emellertid icke säker ledning för ett omdöme i sistberörda

hänseende. Vid sådant förhållande och då det synes lämpligare

och för allmänheten mindre störande att lägga en sådan tillfällig postavgiftsförhöjning,

varom nu är fråga, direkt å portosatserna, samt därtill

kommer, att olika viktsatser för brev i den inländska och i den utländska

posttrafiken lära böra undvikas, finner utskottet sig böra biträda Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottet underskattar visserligen icke olägenheterna av en sådan

anordning som den sålunda tillstyrkta, men utskottet vill erinra, att här

endast är fråga om en tillfällig anordning av kort varaktighet och att

de ifrågavarande olägenheterna dock måste bliva av ringa betydelse i

jämförelse med av kristiden på andra områden förorsakade bördor. Ur

ekonomisk synpunkt betraktat äger naturligen portoförhöj ningen för å

ena sidan paket samt å andra sidan brev och brevkort största betydelsen,

I avseende härå må emellertid framhållas, att någon större meningsskiljaktighet

väl icke torde böra förutsättas rörande nödvändigheten av

paketportots höjning såsom en följd av järnvägstaxornas höjning; och

beträffande brevportot må erinras, att förhöjningen väsentligen måste

betraktas såsom en av kristidsförhållandena nödvändiggjord ökad börda

på näringslivet, vilken däremot endast i ringa grad direkt belastar den

enskilda brevväxlingen. Framhållas bör i detta sammanhang till bedömande

av omfattningen av de mindre bemedlades korrespondens att

enligt i propositionen meddelade statistiska uppgifter antalet avsända

brev och brevkort å landsbygden utgör allenast 19 stycken per invånare

under helt år.

I övrigt har utskottet ej funnit anledning till erinran mot förevarande

proposition i andra avseenden än att, då innevarande riksdag ej

lärer böra besluta angående bevillning, som avser tid efter den på samma

riksdag ankommande statsregleringen, de föreslagna provisoriska höjningarna

av postavgifterna endast böra omfatta tiden till 1919 års slut,

ävensom att, då riksdagens beslut i ärendet måhända ej hinner expedieras

före den 1 nästinstundande april, tiden för inträdandet av de

eventuella postavgiftsförhöjningarna bör utsättas till dag under innevarande

år, som av Kungl. Maj:t bestämmes; lärande nästkommande års

riksdag hava att förvänta förslag angående ifrågavarande avgifter för

tiden efter samma års utgång.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, nr 76, må, med avslag å herr

Welins motion, II: 311, i vad den skiljer sig från

propositionen, samt å herr Ströms motion, I: 133, herr

Carlsons i Herrljunga motion, II: 313, och herr Kropps

motion, II: 314, besluta,

dels att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning

och postförskott skola för tiden från och med

dag under innevarande år, som bestämmes av Kungl.

Maj:t, till och med den 31 december 1919, utgöra:

för lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram ...... 7 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 15 »

» » » 125 » y> 250 » 20 »

för annat inrikes brev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram...... 12 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 25 »

» » » 125 » » 250 » 35 »

för brevkort, jämväl lokalbrevkort:

enkelt brevkort............................................................ 7 öre

dubbelt » 1.5 »

för postanvisning eller postförskott:

om postanvisnings- resp. postförskottsbeloppet

uppgår

till högst

5 kronor

.. 15

öre

»

beloppet

överstiger 5

men

ej

25

kronor 20

»

))

»

»

25

»

50

30

y>

»

»

»

50

)>

»

100

»

35

»

»

100

»

»

250

»

40

»

»

»

»

250

»

500

»

45

»

»

»

»

500

»

»

750

»

55

»

),>

»

750

»

»

1,000

»

65

»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevil l ningsu tsko t te ts betänkande Nr 22. 15

dels och- att, utan ändring av vad för närvarande

gäller ifråga om ökning av viktportot för skrymmande

paket, det inrikes portot för paket skall för ovannämnda

tid utgå enligt följande grunder, nämligen för

paket, som väger

högst 1 kilogram, med........................................... 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med........... 90 »

» » 3 » » » 5 » »1 krona 20 »

mer än 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första

5 kilogrammen och därefter 40 öre för vart överskjutande

kilogram eller del därav;

av herr Rosén, som ansett, att utskottet bort tillstyrka allenast den

Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av paketportot; samt

av herr Jönsson i Fridhill.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Bilaga.

P. M.

Det stora överskottet av postverkets rörelse under de hittills gångna krigsåren

har föranletts av den stegring i inkomsterna, som huvudsakligen uppstått

på grund av kriget och av kriget framkallad särskild trafik. Ökningen av inkomsterna

har framträtt beträffande såväl den utrikes som den inrikes rörelsen.

De utrikes inkomsterna i anledning av kriget hava huvudsakligen varit av två

olika slag, nämligen dels transitinkomster — s. k. portoandelar — för paket,

huvudsakligen till Ryssland, som befordrats i transit genom Sverige eller, adresserade

till svenska adressater, av dessa reexporterats vidare, dels ock kursvinster,

som uppstått på grund av de alltjämt fallande kurserna å utländska valutor.

Tillsammans uppgingo dessa speciella krigsinkomster för vart och ett av åren

1915 och 1916 till omkring 2 miljoner kronor.

Stegringen av de inrikes inkomsterna har föranletts — förutom av ökad

affärskorrespondens i anledning av kriget — huvudsakligen av tvenne omständigheter,

nämligen den starkt ökade pakettrafiken samt stegringen av uppbörden

för tjänsteförsändelser. Ökningen av pakettrafiken har varit högst avsevärd

liksom ock den härav härflytande ökningen av de inrikes inkomsterna. Delvis

har stegringen av pakettrafiken berott på den nyssnämnda reexporttrafiken till Ryssland,

vilken medfört, förutom utrikes inkomster i form av portoandelar, även

stor ökning av de inrikes inkomsterna genom att avgifterna för de reexporterade

paketen ökat frankoteckensuppbörden. Från mitten av år 1917 har dock inkomststegringen,

i vad den härör från pakettrafiken, huvudsakligen föranletts av den

omfattande transport i postpaket av livsmedel, som efter hand uppkommit och

vilken ytterligare stegrades genom det i slutet av förra året utfärdade transportförbudet

järnvägsledes för vissa slag av livsmedel.

_ Den ökade uppbörden av tjänsteförsändelser härleder sig från de många

kristidskommissioner av olika slag, som nödvändiggjorts genom statens ransoneringspolitik.

För att belysa i vilken hög grad denna tjänstekorrespondens inverkat

på inkomsternas storlek må nämnas, att uppbörden av tjänstefrankotecken

— som utgjorde: år 1912 1,176,000 kronor, år 1913 1,214,000 kronor och år 1914

1,406,000 kronor — år 1916 uppgått till 1,860,000 kronor och för år 1917 stegrats

till omkring 3,000,000 kronor. Erinras må, att enär avgifterna för tjänsteförsändelser

gäldas av allmänna medel, hela denna trafik i själva verket icke innebär

någon inkomst för statsverket.

Uppenbart är, att den särskilda stegring av postverkets inkomster, som

uppstått på grund av kriget eller av kriget föranledd särskild trafik, måste

komma att efter hand upphöra i och med att kriget helt eller delvis upphör.

Alla tecken tyda också därpå, att man redan nu står inför en vändpunkt i detta

avseende. Till utveckling härav må följande anföras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Reel an vid [T-båtsblockadens proklamerande den I februari förra året inträdde

stark minskning i don förut bedrivna reexporttrafiken och på grund av

förhållandena i Ryssland och Finland har denna trafik sedermera helt och hållet

upphört. Det ar icke heller att förmoda, att densamma kommer att, åtminstone

i någon större omfattning, återupptagas, enär, vid fredstillstånd mellan Tyskland

och Ryssland, möjlighet till direkt varuutbyte mellan ifrågavarande länder torde

uppstå.

Några inkomster i form av kursvinster torde icke heller vara att vidare påräkna.

Dessa inkomster hava uppstått därigenom att kursen å de utländska

valutorna undan för undan fallit, varigenom svenska postverkets likvider till

främmande postförvaltningar kunnat ske billigt. I och med att de utländska

valutorna åter stiga, vilket för övrigt redan börjat ske, kommer ett motsatt förhållande

att uppstå med påföljd att i stället för kursvinst kursförlust vid likviderna

kan befaras.

Aven i avseende å de inrikes inkomsterna är det att förutse, att den hittillsvarande

stegringen kommer att efter hand återgå till normala proportioner.

I avseende å pakettrafiken har detta redan givit sig tillkänna. Genom

reexporttrafikens upphörande hava de härutav härflytande inrikes inkomsterna

upphört. Den extra ordinära transporten av livsmedel per postpaket har också

upphört genom det förbud mot befordran per post av bland annat fläsk och

smör, som trätt i kraft från och med denna månads början. Såsom exempel på

omfattningen av denna trafik må anföras, att enbart i Stockholm antalet ankommande

vanliga paket under sistlidne februari uppgick till omkring 4,000 per dag

för att i och med transportförbudets ikraftträdande den 1 dennes plötsligt åter

falla till det normala eller omkring 1,000 per dag. Denna särskilda, nu upphörda

pakettrafik torde ock ha varit anledningen till att portoinkomsterna under

sistlidna januari månad — och sammalunda torde vara förhållandet med februari

— visat sig ganska avsevärt överstiga inkomsterna under motsvarande månader

föregående år.

Vad slutligen beträffar de fiktiva inkomsterna av kristidskommissionernas

tjänstekorrespondens, komma dessa visserligen att fortfara så länge kommissionerna

äro i verksamhet, men i och med att ifrågai^mde institutioner efter hand

avvecklas, komma även dessa inkomster att försvinna. Vid en sådan återgång

torde kunna beräknas, att inkomsterna av tjänsteförsändelser komma att minskas

med omkring 1,000,000 kronor.

Uti sitt i september 1917 avgivna förslag till inkomstberäkning och stat

för driftkostnader för år 1919 har generalpoststyrelsen, på grundval av förhållandena

under år 1917, beräknat postverkets inkomster för år 1918 till sammanlagt

37,800,000 kronor. I detta inkomstbelopp ingår en beräknad inkomst för brevtransitbefordran

av 1,500,000 kronor. Huruvida och till vilket belopp inkomster

av detta slag kunna komma att tillfalla svenska postverket är emellertid ännu

beroende på förhandlingar med vederbörande främmande postförvaltningar. Vid

dessa förhandlingar, vilka föras gemensamt av svenska, danska och norska postverken,

föreligger till avgörande icke endast huruvida de främmande postverken

äro skyldiga att utgiva ersättning, utan även efter vilka grunder dylik ersättning

skall utgå samt i vilket myntslag och efter vilken kurs detsamma skall likvideras,

vilken senare fråga är av stor ekonomisk betydelse. Hela detta spörsmål om

ersättning för under kriget fullgjord brevtransitbefordran kan därför icke för
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 18 käft. (Nr 22.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

väntas bliva löst på ännu någon tid. Att det för 1918 beräknade beloppet icke

kan komma att ingå under loppet av detta år torde vara ställt utom allt tvivel.

Möjligt är emellertid att inkomsterna för år 1918 kunna, tack vare särskildt

stegringen av inkomsterna från kristidskommissionernas tjänstebrev, komma att

i allt fall uppgå till den beräknade summan av 37,800,000 kronor. Skulle ifrågavarande

tjänstekorrespondens — vilken dock enligt vad förut sagts icke medför

någon realinkomst för statsverket — komma att ytterligare ökas, torde det icke

vara helt uteslutet att på grund härav de sammanlagda inkomsterna kunna

komma att till och med överstiga det beräknade totalbeloppet.

För år 1919 har generalpoststyrelsen i avgivet vederbörligt förslag till inkomstberäkning

beräknat inkomsterna till omkring 40,100,000 kronor. Aven för

detta år har uppförts en utländsk fordran för brevtransitbefordran av 1,500,000

kronor, vilken ingår i nyssnämnda beräknade totalbelopp. Av vad här ovan

anförts rörande denna fråga framgår emellertid att det på nuvarande stadium

icke är möjligt att med bestämdhet säga, om och i så fall när inkomster av

detta slag kunna komma att inflyta. Huruvida, för det fall denna beräknade inkomst

icke ingår år 1919, inkomsterna för sagda år likväl kunna komma att

uppgå till det beräknade totalbeloppet, 40,100,000 kronor, är givetvis omöjligt att

med bestämdhet säga i förväg. Att inkomsterna skulle komma att överstiga det

beräknade beloppet synes i alla händelser ytterst osannolikt, för så vitt icke alldeles

nya omständigheter, vilka icke nu kunna förutses, skulle tillkomma.

Yad som emellertid måste komma att förrycka postverkets ekonomi för de

närmaste åren framåt är, icke så mycket den befarade minskningen uti inkomststegringen,

utan framför allt den ofantliga ökning av postverkets utgifter, som

inträder från 1918 års början.

Utgifterna för år 1918 fastställdes av 1917 års riksdag till 28,900,000 kronor.

Detta belopp måste emellertid, så vitt nu kan bedömas, komma att överskridas

med icke mindre än 11,000,000 kronor. Ifrågavarande utgiftsökning fördelar sig

på följande sätt.

Genom nytt avtal med vederbörande enskilda järn vägsförvaltningar om förhöjd

ersättning för postgöromålens handhavande å järnvägsstationerna samt

genomförandet av en allmän reglering av ersättningen till lantpoststationsföreståndare,

allt från 1918 års början, hava postverkets utgifter för poststationerna

ökats med över 1,000,000 kronor för år. Kostnaderna för postföring å landsväg

samt posttranspoi’terna i städerna komma likaledes att med 1,000,000 kronor

överstiga det härför beräknade anslaget för år 1918.

För den postföring mellan Sverige och England, som nu under kriget fullgöres,

finnes — på grund av denna postförings tillfälliga beskaffenhet — icke

något särskilt anslag å utgiftsstaten upptaget. Dels för bestridande av kostnaderna

för sagda postföring, vilka kostnader år 1917 uppgingo till omkring 300,000

kronor men för innevarande år väntas bliva större, dels ock för mötande av ökade

kostnader för materialanskaffning m. m. måste för år 1818 beräknas ett belopp

av 500,000 ä 1,000,01X1 kronor utöver vad upptagits i utgiftsstaten.

På grund av ökat vagnsutrymme för postbefordringen järnvägsledes har anslaget

till postbefordran å järnväg under år 1917 måst överskridas med bortåt

1,000,000 kronor och för år 1918 har förut beräknats, att anslaget av enahanda

orsak skulle behöva överskridas med åtminstone 750,000 kronor. Därest den för

närvarande inställda krigsfångepostbefordran icke skulle komma att återupptagas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 11*

torde dock nämnda anslag icke behöva överskridas i den omfattning som tidigare

förutsatts.

De nu nämnda kostnadsökningarna belöpa sig sålunda sammanlagt till omkring

3,000,000 ii 3,500,000 kronor.

Den största utgiftsökningen för år 1918 föranledes emellertid av kostnaderna

för krigstidstillägg och krigstidslijälp åt postpersonalen. Enligt propositionen

om krigstidstillägg och krigs tidslijälp för år 1918 beräknades dessa utgifter

för postverket till omkring 5,500,000 kronor. Genom de höjningar, som,

enligt vad blivit känt, vidtagits av vederbörande utskott, skulle emellertid utgifterna

komma att belöpa sig till omkring 7,500,000 kronor. För krigstidstillägg

och krigstidshjälp har visserligen i utgiftsstaten för år 1918 beräknats ett belopp

av omkring 2,500,000 kronor, men detta avsatta belopp avser den krigstidsersättning,

som utbetalats till personalen redan under år 1917. Såsom ny utgift för

år 1918 tillkommer alltså hela kostnadsbeloppet för krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt personalen för innevarande år — 7,500,000 kronor —, vilka kostnader

enligt den nya budgetuppställningen skola belasta samma år.

Läggas dessa driftkostnadsökningar å tillsammans 11,000,000 kronor, vilka

samtliga äro av den beskaffenhet att desamma icke kunnat förutses vid driftkostnadsförslagets

uppgörande redan år 1916, till de redan fastställda utgifterna

av 28,900,000 kronor, befinnes det att postverkets utgifter för 1918 skulle komma

att belöpa sig till 39,900,000 kronor, eller till omkring 2,000,000 mera än de beräknade

inkomsterna för samma år.

För år 1919 hava postverkets utgifter i vederbörande driftkostnadsförslag

beräknats till 33,400,000 kronor. Beträffande detta år hava de utgiftsanslag, som

påverkats av dyrtiden, upptagits med förhöjda belopp, varför överskridanden i

samma omfattning som under år 1918 här icke kunna förutsättas. Till bestridande

av kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 har emellertid

Generalpoststyrelsen, enligt vid driftkostnadsförslagets avgivande kända förhållanden,

icke haft möjlighet att beräkna annat belopp än för nästföregående år

eller alltså omkring 2,500,000 kronor. Beräknas ifrågavarande kostnader för år

1919 till samma belopp som för år 1918, d. v. s. 7,500,000 kronor, och läggas

härtill utgifterna i anledning av den löneförbättring för postpersonalen, som förberedes

av 1915 års lönekommission och vilken är avsedd att utgå särskilt för

sig och oberoende av den särskilda kristidsersättningen, skulle postverkets kostnader

för bägge dessa ändamål komma att uppgå till sammanlagt 11,500,000 kronor.

Efter frånräknande av det belopp av 2,500,000, som, enligt vad nyss sagts,

redan upptagits i utgiftsstaten för krigstidstillägg och krigstidshjälp, återstår således

eu kostnadsökning för 1919 å 9,000,000 kronor, som icke förut på något

sätt beräknats.

Sammanlagda utgifterna för 1919 skulle härigenom komma att uppgå till

42,400,000 kronor eller 2,300,000 mera än de beräknade inkomsterna.

Slutligen anser jag mig icke böra fördölja, att det även kan befaras att från

de enskilda järnvägsförvaltningarnas sida inom den närmaste tiden kunna komma

att framställas anspråk på förhöjda taxor för postbefordringen, liksom beträffande

taxorna för annan trafik förhöjning redan medgivits dem. Frågan om förhöjning

av ersättningen till statens järnvägar för postbefordringen har redan på ett tidigare

stadium av kriget väckts av järnvägsstyrelsen, men tills vidare fått förfalla.

Man får en uppfattning om vad en taxeförhöjning i detta avseende skulle inne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

bära för postverket om man besinnar dels att postverkets utgifter för järnvägspostbefordringen

enligt hittills gällande taxor för nästlidet år uppgått till omkring

5,300,000 kronor — därav 3,400,000 kronor till statens och 1,900,000 kronor

till enskilda järnvägar — och dels att den redan genomförda förhöjningen av

järnvägstaxorna beträffande annan trafik belöper sig ända till 150 % av grundtaxan

och därutöver.

Stockholm den 6 mars 1918.

Julius Juhlin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig höjning av postavgifterna. s. 1 i texten