Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för tryckpapper.

1918-04-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:29, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för tryckpapper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21).

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1918 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för tryckpapper.

(l:a avd.)

. Närvarande: herrar Hammarström. Röing, Ollas Ericsson, Lyckholm, Bäckström, Wijk,

Nilsson i Bonarp, Månsson i Hagaström, Holmström, Jonsson i Hökhult,

Rune, Nilsson i Kristianstad, Danström, Knaust, Forssman, Bökelund,

Wikström och Johansson i Kullersta.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, II: 188, har herr Ericson i Funäsdalen m. fl. föreslagit

införandet av tullfrihet för tryckpapper.

De tulltaxerubriker, som beröras av detta förslag, hava enligt

gällande tulltaxa följande lydelse:

Papper:

308.

Kvantitet

för tullberäkningen.

tidningspapper.

Anm. Hit hänföres sådant vitt, svagt limmat, oglättat

eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt,

ej överstigande 55 gram per kvm. och en slipmassehalt

ej understigande 60 procent av det i papperet

ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och

heder av varuägaren avgiven försäkran förklaras vara

avsett till tryckning av tidningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 24 käft. (Nr 29—30.)

Tullsats.

Kronor öre

fritt

Gällande tulltaxa.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Motionen.

Kvantitet

för tullberäkningen
-

•309.

°810.

°311.

skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt,

läsk-, tiltrer-, kopie-, silkes- och annat

fint omslagspapper samt andra, ej särskilt

nämnda slag av papper, allt försåvitt

det är naturfärgat, vitt eller färgat

i massan:

inkommande med kuverter i askar av

papp, papper eller trä, även med in-j

redning för anbringande av olika!

slag av pappersark, korrespondenskort

eller kuverter (s. k. papeteriér)

*Anm. Brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter

i askar och dylikt av papper, papp eller trä (Papierausstattungen),

dock icke i förening med andra ämnen,

skola förtullas efter en tullsats av 0.8 o kronor för 1

kg. Vid små band av spånadsämnen, alla slag, med

vilka brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter

Uro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag

avsedda för fasthållande av askens lock eller för

askens tillslutande, fästes icke avseende vid tullbehandlingen.

Likaså inverkar icke på tullbehandlingen, j

om askar och dylikt äro försedda med inredning förj

anbringandet av olika slag eller storlekar av brev-)

pappersark, korrespondenskort eller brevkuverter, såsom

fackinredning, mellanväggar, klotsar och dylikt.

andra slag, även linjerat:

försett med vattenmärke (även torr
stämplat)

...........................................

icke försett med vattenmärke............

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Tullsats.

Kronor öre

-30

18

10

Av skäl, beträffande vilka utskottet tillåter sig att liävisa till motionen,

hava nu motionärerna föreslagit riksdagen besluta, »att hithörande rubriker

i tulltaxan måtte få följande lydelse:

308 tidnings- och tryckpapper: fritt.

Anm. Till tidningspapper hänföras sådant vitt, svagt limmat o. s. v. (i fortsättningen

= nuvarande lydelsen).

skriv- och ritpapper, ej särskilt nämnt, läsk-, tiltrer-, kopie-, silkesoch

annat fint omslagspapper samt andra, ej särskilt nämnda slag av

papper, allt försåvitt det är naturfärgat, vitt eller färgat i massan.

309 inkommande med kuverter i askar av papp o. s. v. (nuvarande lydelse).»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 3

Den särskilda ställning i tullhänseende, som numera är inrymd

åt artikeln tidningspapper, tillkom år 1911, sedan verkställd särskild

utredning ådagalagt möjligheten att skilja tidningspapper från övriga

slag av skriv-, rit- och tryckpapper. Motionärernas förslag innebär nu,

att ett ytterligare steg skulle tagas till särskiljande i tullhänseendo mellan

de olika slag av papper, vilka innefattas i överrubriken till tulltaxerubrikerna

309 och följande, i syfte att tullfrihet måtte stadgas för

sådant därunder inbegripet papper, som kunde rubriceras såsom tryckpapper.

För att utröna möjligheten att i tulltekniskt avseende skilja mellan

tryckpapper och andra likartade papperssorter (skrivpapper) har i anledning

härav utskottet gått i författning om inhämtande jämlikt § 4(i

riksdagsordningen av upplysningar från generaltullstyrelsen, vars yttrande

i ämnet fogas såsom bilaga vid detta betänkande.

Av vad generaltullstyrelsen i sitt yttrande anfört synes framgå,

att någon ur tullbehandlingssynpunkt lämplig och tillförlitlig undersökningsmetod

för åtskiljandet av tryckpapper från skrivpapper hittills icke

utfunnits. Och lärer detta förhållande i och för sig göra, att ett bifall

till motionärernas förslag måste anses uteslutet. Vid sådant förhållande

har utskottet ansett sig icke hava anledning att närmare ingå på de

skäl, som i övrigt kunde anföras för eller emot det ifrågavarande förslaget,

utan får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion, II: 188, icke må föranleda

till någon riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 8 april 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

av herrar Bäckström, Månsson i Hagaström, Holmström, Nilsson i

Kristianstad och Johansson i Kullersta.

It t »kottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Bilaga.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

På framställning av Riksdagens bevillningsutskott har Kungl. Maj:t anbefallt

generaltullstyrelsen att, i anledning av en inom Riksdagens andra kammare väckt

motion angående upphävande av tullen å tryckpapper, till utskottet avgiva yttrande

beträffande möjligheten att i tulltekniskt avseende skilja mellan tryckpapper och

andra likartade papperssorter (skrivpapper). I anledning härav har styrelsen, med

överlämnande av remisshandlingarna samt ett från packhusinspektionen i Stockholm

infordrat utlåtande, äran anföra följande.

Tryckpapper, med undantag av tidningspapper, är liksom det vanliga skrivpapperet

samt andra i tulltaxan ej särskilt nämnda slag av papper i tullbehandlingsavseende

hänförligt till rubriken 311 med en tullsats av 10 öre för kilogram.

I statistiskt hänseende göres .åtskillnad mellan vissa, till nämnda rubrik hänförliga

slag av papper. Så upptages boktryckspapper under litt. A., medan post-,

skriv- samt bokpapper (till kontorsböcker och dylikt) återfinnes under litt I. Till

grund för särskiljandet av de olika varuslagen i berörda avseende lägges i regel

importörens respektive exportörens uppgift.

Vad exporten beträffar hava bestämmelserna angående förbud för utförsel av

vissa slag av papper anknutits till den statistiska uppdelningen, i det att utförselförbud

utfärdats för tryckpapper, under det att däremot skrivpapper och annat till

rubrik 311 I hänförligt papper är tillåtet till utförsel. Ehuru exporten i allmänhet

omfattar enstaka större partier av gängse standardtyper, har man dock vid tillämpningen

av berörda bestämmelser angående utförselförbud vid upprepade tillfällen

haft känning av de svårigheter, som särskiljandet av tryckpapper från annat papper

erbjuder.

Härvarande packhusinspektion har vid de undersökningar, som bedrivits i

syfte att finna en i tulltekniskt avseende fråmkomlig utväg ur de svårigheter, som

vid bifall till motionen skulle komma att uppstå, ej lyckats anvisa annan för tryckpapper

till åtskillnad från skrivpapper i viss män karakteristisk egenskap, än att

det förstnämnda vanligen vore svagare limmat, en egenskap som vid skrivning med

bläck framträdde på det sätt, att bläcket ej sloge igenom eller sprede sig å skrivpapper,

vilket däremot i regel vore förhållandet beträffande tryckpapper. Härvid

vore emellertid att märka, att ovannämnda egenskap hos skrivpapper gällde företrädesvis

papper för handskrift. För maskinskrift avsett papper vore nämligen

svagare limmat och mindre fast å ytan, vårföre bläckprovet bleve mer eller mindre

osäkert. Ett pappers användbarhet för maskinskrivning kunde ej heller läggas till

grund för avgörandet, huruvida papperet borde rubriceras såsom skrivpapper eller

ej, enär för maskinskrivning kunde användas snart sagt vilket papper som helst,

utan att färgen spredes eller skriften bleve otydlig. Inspektionen anför vidare, att

i många fall skrivpapper och tryckpapper ginge utan bestämda gränser över i varandra,

varför ett tulltekniskt särskiljande mellan skrivpapper och tryckpapper med

graden av papperets limning såsom grund uppenbarligen skulle medföra otaliga tullbehandlingstvister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr :J9. f>

Ehuru tullbehandlingen av tryckpapper i anslutning till den statistiska varuförteckn

ingens uppdelning under normala förhållanden ej erbjuder nämnvärda svårigheter,

då därvid, såsom redan antytts, av importören lämnade upplysningar godtagas

med sådana korrigeringar, som kunna erfordras till följd av eventuellt förekommande,

mera påtagliga misstag från importörens sida, saknas icke praktisk erfarenhet angående

de svårigheter, som äro förenade med tillämpningen av särskild tullsats för

tryckpapper. Enligt 1881 års tulltaxa var nämligen sugpapper, färgat eller ofärgat,

tryck- och planschpapper belagt med en tull av 5 öre per kilogram, under det att

tullsatsen för, bland annat, skrivpapper utgjorde 19 öre per kilogram. Denna uppdelning

frångicks emellertid i och med tillämpningen av 1882 års tulltaxa. Såsom

skäl för den vidtagna förändringen anför 1880 års tullkommitté följande:

»Behovet av en gemensam tullsats för tryck-, plansch- och skrivpapper har

vid liera tillfällen framhållits, och såsom ett mycket giltigt skäl för eu sådan hopslagning

har anförts teknologiska institutets till generaltullstyrelsen upprepade gånger

avgivna förklaring, att någon i själva varans beskaffenhet grundad skillnad emellan

tryck- och planschpapper å ena samt det till papper, andra slag, hänförliga skrivpapperet

a andra sidan ej förefunnes, samt att för planschtryck begagnades så vitt

skilda slag av papper, många nära skrivpapper stående, att ett sådant särskiljande,

som tulltaxan förutsatte, emellan plansch- och skrivpapper mången gång vore alldeles

omöjligt.»

Med avseende härå skulle kunna invändas, att svårigheterna i högre grad

härrörde från det förhållandet, att planschpapper likställdes med tryckpapper, än

från särskiljandet av vanligt tryckpapper från skrivpapper. Härvid är emellertid att

märka, att numera avsevärt större fordringar ställas på vanligt tryckpapper än förr.

Vid nyssberörda tidpunkt förekom nämligen, enligt vad för styrelsen blivit upplyst,

limning av tryckpapper endast på särskild begäran, under det att däremot nu tryckpapperet

är minst »tredjedelslimmat». (Hellimmat papper bör hålla minst 3 %

harts i torr vikt.) Härigenom har limningsgraden till stor del förlorat sitt värde

såsom ett för tryckpapper i motsats till skrivpapper utmärkande kännetecken.

Vad angår s. k. litografiskt papper, vilket närmast torde motsvara vad som

i. 1881 års tulltaxa avsågs med planschpapper, limmas detta i regel med cirka 3

procent harts, men stundom, dä det är avsett för tryckning med många färger, med

ända till 5 procent harts. I limningsgraden motsvarar det alltså skrivpapper och

noteras även såsom sådant, medan dess format och egenskaper i övrigt motsvara

tryckpapperets.

Likartat är förhållandet beträffande s. k. korrekturpapper. Detta utgör ett

tryckpapper, som limmas så kårt som möjligt för att möjliggöra skriftliga ändringar

av korrekturet. Såsom exempel å papperssorter, beträffande vilka bläckprovet är

ohållbart, må ytterligare anföras vissa slag av skrivmaskinspapper. vilka under

namn av cyclostyle-, mimeografpapper in. in. användas för mångfaldigande av skrivmaskinsskrift.

Till format och vikt motsvara de vanligt skrivmaskinspapper men

stå i regel beträffande limningsgrad emellan tryck- och läskpapper, d. v. s. de äro

ej blott olimmade utan hava vid tillverkningen behandlats med särskild hänsyn till

god sugförmåga och snabb torkning. Skulle bläckprovet anlitas till ledning för

papperets bedömande, bleve sålunda — oavsett gränsfall, med vilka man alltid lärer

hava att räkna — härav en oundviklig följd, att åtskilligt papper, som faktureras

och går i handeln såsom tryckpapper, rubricerades såsom skrivpapper, under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

det att, vad det sistnämnda beträffar, ett motsatt förhållande ofta komme att

inträda.

Bläckprovet lämnar även olika resultat allt efter beskaffenheten av det bläck;

och den penna, som användas, trycktes olika hårdhet o. s. v. Sakkunniga, representerande

importintresset, hava också vid förfrågan vitsordat svårigheten för att ej

säga omöjligheten att genomföra en tullteknisk gräns mellan tryck- och skrivpapper.

Om också den utvägen förefinnes att genom speciella sakkunniga i tvivelaktiga

fall få papperets beskaffenhet utrönt, skulle säkerligen genomförandet av den

ifrågasatta tullförändringen kräva anlitandet av sådan sakkunskap i större utsträckning,

än som vore förenligt med tullbehandlingens behöriga fortgång.

Att basera tullbehandlingen på av importören avgiven försäkran angående

papperets tillämnade användning, i likhet med vad som är föreskrivet beträffande

tidningspapper, synes uteslutet, enär för tryckning användes såväl tryck- som skrivpapper

och papperets blivande användning för det ena eller andra ändamålet i

många fäll vid tullbehandlingen icke kan med erforderlig säkerhet uppgivas.

På grund av vad sålunda anförts får styrelsen såsom sin mening uttala,

att den undersökningsmetod för tullbehandlingen av bär ifrågavarande slag

av papper, som anvisats, nämligen bläckprovet, ej synes lämna säkerhet för tryckpappers

särskiljande från andra likartade papperssorter (skrivpapper), i det att ett

godtagande av denna metod skulle medföra, att dels vissa slag av tryckpapper

komme att tullbeläggas, dels vissa slag av papper, annat än tryckpapper, bleve

rubricerade såsom tryckpapper och sålunda undandragna tull; samt

att någon annan ur tullbehandlingssynpunkt lämplig och tillförlitlig undersökningsmetod

för åtskiljandet av tryckpapper från skrivpapper åtminstone hittills

icke kunnat utfinnas.

Stockholm den 13 mars 1918.

H. THEMPTANDEK.

Edvard A. Perséus.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.