Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för tryckpapper.
1918-04-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1918:29, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för tryckpapper.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 21).
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1918 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tullfrihet för tryckpapper.
(l:a avd.)
. Närvarande: herrar Hammarström. Röing, Ollas Ericsson, Lyckholm, Bäckström, Wijk,
Nilsson i Bonarp, Månsson i Hagaström, Holmström, Jonsson i Hökhult,
Rune, Nilsson i Kristianstad, Danström, Knaust, Forssman, Bökelund,
Wikström och Johansson i Kullersta.
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, II: 188, har herr Ericson i Funäsdalen m. fl. föreslagit
införandet av tullfrihet för tryckpapper.
De tulltaxerubriker, som beröras av detta förslag, hava enligt
gällande tulltaxa följande lydelse:
Papper:
308.
Kvantitet
för tullberäkningen.
tidningspapper.
Anm. Hit hänföres sådant vitt, svagt limmat, oglättat
eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt,
ej överstigande 55 gram per kvm. och en slipmassehalt
ej understigande 60 procent av det i papperet
ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och
heder av varuägaren avgiven försäkran förklaras vara
avsett till tryckning av tidningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 24 käft. (Nr 29—30.)
Tullsats.
Kronor öre
fritt
Gällande tulltaxa.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
Motionen.
Kvantitet
för tullberäkningen
-
•309.
°810.
°311.
skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt,
läsk-, tiltrer-, kopie-, silkes- och annat
fint omslagspapper samt andra, ej särskilt
nämnda slag av papper, allt försåvitt
det är naturfärgat, vitt eller färgat
i massan:
inkommande med kuverter i askar av
papp, papper eller trä, även med in-j
redning för anbringande av olika!
slag av pappersark, korrespondenskort
eller kuverter (s. k. papeteriér)
*Anm. Brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter
i askar och dylikt av papper, papp eller trä (Papierausstattungen),
dock icke i förening med andra ämnen,
skola förtullas efter en tullsats av 0.8 o kronor för 1
kg. Vid små band av spånadsämnen, alla slag, med
vilka brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter
Uro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag
avsedda för fasthållande av askens lock eller för
askens tillslutande, fästes icke avseende vid tullbehandlingen.
Likaså inverkar icke på tullbehandlingen, j
om askar och dylikt äro försedda med inredning förj
anbringandet av olika slag eller storlekar av brev-)
pappersark, korrespondenskort eller brevkuverter, såsom
fackinredning, mellanväggar, klotsar och dylikt.
andra slag, även linjerat:
försett med vattenmärke (även torr
stämplat)
...........................................
icke försett med vattenmärke............
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Tullsats.
Kronor öre
-30
18
10
Av skäl, beträffande vilka utskottet tillåter sig att liävisa till motionen,
hava nu motionärerna föreslagit riksdagen besluta, »att hithörande rubriker
i tulltaxan måtte få följande lydelse:
308 tidnings- och tryckpapper: fritt.
Anm. Till tidningspapper hänföras sådant vitt, svagt limmat o. s. v. (i fortsättningen
= nuvarande lydelsen).
skriv- och ritpapper, ej särskilt nämnt, läsk-, tiltrer-, kopie-, silkesoch
annat fint omslagspapper samt andra, ej särskilt nämnda slag av
papper, allt försåvitt det är naturfärgat, vitt eller färgat i massan.
309 inkommande med kuverter i askar av papp o. s. v. (nuvarande lydelse).»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 3
Den särskilda ställning i tullhänseende, som numera är inrymd
åt artikeln tidningspapper, tillkom år 1911, sedan verkställd särskild
utredning ådagalagt möjligheten att skilja tidningspapper från övriga
slag av skriv-, rit- och tryckpapper. Motionärernas förslag innebär nu,
att ett ytterligare steg skulle tagas till särskiljande i tullhänseendo mellan
de olika slag av papper, vilka innefattas i överrubriken till tulltaxerubrikerna
309 och följande, i syfte att tullfrihet måtte stadgas för
sådant därunder inbegripet papper, som kunde rubriceras såsom tryckpapper.
För att utröna möjligheten att i tulltekniskt avseende skilja mellan
tryckpapper och andra likartade papperssorter (skrivpapper) har i anledning
härav utskottet gått i författning om inhämtande jämlikt § 4(i
riksdagsordningen av upplysningar från generaltullstyrelsen, vars yttrande
i ämnet fogas såsom bilaga vid detta betänkande.
Av vad generaltullstyrelsen i sitt yttrande anfört synes framgå,
att någon ur tullbehandlingssynpunkt lämplig och tillförlitlig undersökningsmetod
för åtskiljandet av tryckpapper från skrivpapper hittills icke
utfunnits. Och lärer detta förhållande i och för sig göra, att ett bifall
till motionärernas förslag måste anses uteslutet. Vid sådant förhållande
har utskottet ansett sig icke hava anledning att närmare ingå på de
skäl, som i övrigt kunde anföras för eller emot det ifrågavarande förslaget,
utan får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion, II: 188, icke må föranleda
till någon riksdagens vidare åtgärd.
Stockholm den 8 april 1918.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Reservation
av herrar Bäckström, Månsson i Hagaström, Holmström, Nilsson i
Kristianstad och Johansson i Kullersta.
It t »kottet,
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
Bilaga.
Till Riksdagens bevillningsutskott.
På framställning av Riksdagens bevillningsutskott har Kungl. Maj:t anbefallt
generaltullstyrelsen att, i anledning av en inom Riksdagens andra kammare väckt
motion angående upphävande av tullen å tryckpapper, till utskottet avgiva yttrande
beträffande möjligheten att i tulltekniskt avseende skilja mellan tryckpapper och
andra likartade papperssorter (skrivpapper). I anledning härav har styrelsen, med
överlämnande av remisshandlingarna samt ett från packhusinspektionen i Stockholm
infordrat utlåtande, äran anföra följande.
Tryckpapper, med undantag av tidningspapper, är liksom det vanliga skrivpapperet
samt andra i tulltaxan ej särskilt nämnda slag av papper i tullbehandlingsavseende
hänförligt till rubriken 311 med en tullsats av 10 öre för kilogram.
I statistiskt hänseende göres .åtskillnad mellan vissa, till nämnda rubrik hänförliga
slag av papper. Så upptages boktryckspapper under litt. A., medan post-,
skriv- samt bokpapper (till kontorsböcker och dylikt) återfinnes under litt I. Till
grund för särskiljandet av de olika varuslagen i berörda avseende lägges i regel
importörens respektive exportörens uppgift.
Vad exporten beträffar hava bestämmelserna angående förbud för utförsel av
vissa slag av papper anknutits till den statistiska uppdelningen, i det att utförselförbud
utfärdats för tryckpapper, under det att däremot skrivpapper och annat till
rubrik 311 I hänförligt papper är tillåtet till utförsel. Ehuru exporten i allmänhet
omfattar enstaka större partier av gängse standardtyper, har man dock vid tillämpningen
av berörda bestämmelser angående utförselförbud vid upprepade tillfällen
haft känning av de svårigheter, som särskiljandet av tryckpapper från annat papper
erbjuder.
Härvarande packhusinspektion har vid de undersökningar, som bedrivits i
syfte att finna en i tulltekniskt avseende fråmkomlig utväg ur de svårigheter, som
vid bifall till motionen skulle komma att uppstå, ej lyckats anvisa annan för tryckpapper
till åtskillnad från skrivpapper i viss män karakteristisk egenskap, än att
det förstnämnda vanligen vore svagare limmat, en egenskap som vid skrivning med
bläck framträdde på det sätt, att bläcket ej sloge igenom eller sprede sig å skrivpapper,
vilket däremot i regel vore förhållandet beträffande tryckpapper. Härvid
vore emellertid att märka, att ovannämnda egenskap hos skrivpapper gällde företrädesvis
papper för handskrift. För maskinskrift avsett papper vore nämligen
svagare limmat och mindre fast å ytan, vårföre bläckprovet bleve mer eller mindre
osäkert. Ett pappers användbarhet för maskinskrivning kunde ej heller läggas till
grund för avgörandet, huruvida papperet borde rubriceras såsom skrivpapper eller
ej, enär för maskinskrivning kunde användas snart sagt vilket papper som helst,
utan att färgen spredes eller skriften bleve otydlig. Inspektionen anför vidare, att
i många fall skrivpapper och tryckpapper ginge utan bestämda gränser över i varandra,
varför ett tulltekniskt särskiljande mellan skrivpapper och tryckpapper med
graden av papperets limning såsom grund uppenbarligen skulle medföra otaliga tullbehandlingstvister.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr :J9. f>
Ehuru tullbehandlingen av tryckpapper i anslutning till den statistiska varuförteckn
ingens uppdelning under normala förhållanden ej erbjuder nämnvärda svårigheter,
då därvid, såsom redan antytts, av importören lämnade upplysningar godtagas
med sådana korrigeringar, som kunna erfordras till följd av eventuellt förekommande,
mera påtagliga misstag från importörens sida, saknas icke praktisk erfarenhet angående
de svårigheter, som äro förenade med tillämpningen av särskild tullsats för
tryckpapper. Enligt 1881 års tulltaxa var nämligen sugpapper, färgat eller ofärgat,
tryck- och planschpapper belagt med en tull av 5 öre per kilogram, under det att
tullsatsen för, bland annat, skrivpapper utgjorde 19 öre per kilogram. Denna uppdelning
frångicks emellertid i och med tillämpningen av 1882 års tulltaxa. Såsom
skäl för den vidtagna förändringen anför 1880 års tullkommitté följande:
»Behovet av en gemensam tullsats för tryck-, plansch- och skrivpapper har
vid liera tillfällen framhållits, och såsom ett mycket giltigt skäl för eu sådan hopslagning
har anförts teknologiska institutets till generaltullstyrelsen upprepade gånger
avgivna förklaring, att någon i själva varans beskaffenhet grundad skillnad emellan
tryck- och planschpapper å ena samt det till papper, andra slag, hänförliga skrivpapperet
a andra sidan ej förefunnes, samt att för planschtryck begagnades så vitt
skilda slag av papper, många nära skrivpapper stående, att ett sådant särskiljande,
som tulltaxan förutsatte, emellan plansch- och skrivpapper mången gång vore alldeles
omöjligt.»
Med avseende härå skulle kunna invändas, att svårigheterna i högre grad
härrörde från det förhållandet, att planschpapper likställdes med tryckpapper, än
från särskiljandet av vanligt tryckpapper från skrivpapper. Härvid är emellertid att
märka, att numera avsevärt större fordringar ställas på vanligt tryckpapper än förr.
Vid nyssberörda tidpunkt förekom nämligen, enligt vad för styrelsen blivit upplyst,
limning av tryckpapper endast på särskild begäran, under det att däremot nu tryckpapperet
är minst »tredjedelslimmat». (Hellimmat papper bör hålla minst 3 %
harts i torr vikt.) Härigenom har limningsgraden till stor del förlorat sitt värde
såsom ett för tryckpapper i motsats till skrivpapper utmärkande kännetecken.
Vad angår s. k. litografiskt papper, vilket närmast torde motsvara vad som
i. 1881 års tulltaxa avsågs med planschpapper, limmas detta i regel med cirka 3
procent harts, men stundom, dä det är avsett för tryckning med många färger, med
ända till 5 procent harts. I limningsgraden motsvarar det alltså skrivpapper och
noteras även såsom sådant, medan dess format och egenskaper i övrigt motsvara
tryckpapperets.
Likartat är förhållandet beträffande s. k. korrekturpapper. Detta utgör ett
tryckpapper, som limmas så kårt som möjligt för att möjliggöra skriftliga ändringar
av korrekturet. Såsom exempel å papperssorter, beträffande vilka bläckprovet är
ohållbart, må ytterligare anföras vissa slag av skrivmaskinspapper. vilka under
namn av cyclostyle-, mimeografpapper in. in. användas för mångfaldigande av skrivmaskinsskrift.
Till format och vikt motsvara de vanligt skrivmaskinspapper men
stå i regel beträffande limningsgrad emellan tryck- och läskpapper, d. v. s. de äro
ej blott olimmade utan hava vid tillverkningen behandlats med särskild hänsyn till
god sugförmåga och snabb torkning. Skulle bläckprovet anlitas till ledning för
papperets bedömande, bleve sålunda — oavsett gränsfall, med vilka man alltid lärer
hava att räkna — härav en oundviklig följd, att åtskilligt papper, som faktureras
och går i handeln såsom tryckpapper, rubricerades såsom skrivpapper, under
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
det att, vad det sistnämnda beträffar, ett motsatt förhållande ofta komme att
inträda.
Bläckprovet lämnar även olika resultat allt efter beskaffenheten av det bläck;
och den penna, som användas, trycktes olika hårdhet o. s. v. Sakkunniga, representerande
importintresset, hava också vid förfrågan vitsordat svårigheten för att ej
säga omöjligheten att genomföra en tullteknisk gräns mellan tryck- och skrivpapper.
Om också den utvägen förefinnes att genom speciella sakkunniga i tvivelaktiga
fall få papperets beskaffenhet utrönt, skulle säkerligen genomförandet av den
ifrågasatta tullförändringen kräva anlitandet av sådan sakkunskap i större utsträckning,
än som vore förenligt med tullbehandlingens behöriga fortgång.
Att basera tullbehandlingen på av importören avgiven försäkran angående
papperets tillämnade användning, i likhet med vad som är föreskrivet beträffande
tidningspapper, synes uteslutet, enär för tryckning användes såväl tryck- som skrivpapper
och papperets blivande användning för det ena eller andra ändamålet i
många fäll vid tullbehandlingen icke kan med erforderlig säkerhet uppgivas.
På grund av vad sålunda anförts får styrelsen såsom sin mening uttala,
att den undersökningsmetod för tullbehandlingen av bär ifrågavarande slag
av papper, som anvisats, nämligen bläckprovet, ej synes lämna säkerhet för tryckpappers
särskiljande från andra likartade papperssorter (skrivpapper), i det att ett
godtagande av denna metod skulle medföra, att dels vissa slag av tryckpapper
komme att tullbeläggas, dels vissa slag av papper, annat än tryckpapper, bleve
rubricerade såsom tryckpapper och sålunda undandragna tull; samt
att någon annan ur tullbehandlingssynpunkt lämplig och tillförlitlig undersökningsmetod
för åtskiljandet av tryckpapper från skrivpapper åtminstone hittills
icke kunnat utfinnas.
Stockholm den 13 mars 1918.
H. THEMPTANDEK.
Edvard A. Perséus.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.