Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med mera.

1918-05-17 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:45, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med mera.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1918 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds

proposition med förslag till förordning angående vissa

ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering med mera.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Hammarström, Höing. Jacob Larsson, Lyckholm, Elof Ljunggren,

Backström, frih. Fleming, Östberg, Källman, Jonsson i Hökhult, Rune

Nilsson i Kristianstad, Berg i Staby, Knaust, Wikström, Johansson i Kullersta,

Jönsson i Boa och Hansson i Sölvesborg, varjämte herr Neess

var tillstädes vid behandlingen av punkterna 1) och 2) samt herr Antonsson

vid behandlingen av betänkandet i övrigt.

Genom proposition, nr 283, av den 12 mars 1918, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma daoföreslagit

riksdagen att antaga nedan intagna

1) förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxeringjämte

det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A;

2) förslag till förordning om ändrad lydelse av punkt 3:o) i

de vid förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;

. 3) förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen

. den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;

samt

4) förslag till förordning om ändrad lydelse av de till förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna

III och IV.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 35 höft. (Nr 45.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Förslag

till

Förordning

om yissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade

formulär nr 1 A.

Härigenom förordnas, att 6, 11, 18, 23, 28, 29, 54 och 63 §§ i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A

skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

6 §.

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungh

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som näst föregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen

omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Så fort---------------avgiva.

11 §•

Till ledning vid-------någon avlöningsförmån.

Vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var

person, varom fråga är. Enahanda gälle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld

uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där

så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), ej, f) och g)

fullständigt angiva ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd

utan även bostadsadressen samt uppgift enligt e) och g) tillika

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte,

upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter — — värjo grupp av uppgifter avser.

Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande

inrättning ävensom enskild man eller handelsbolag, som yrkesmässigt

driver bankrörelse eller liknande verksamhet, är skyldig att efter anmaning

lämna uppgift om namngiven skattskyldigs ränteinkomst från

den penningförvaltande inrättningen, personen eller handelsbolaget ävensom

om beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss

angiven tidpunkt.

18 §.

2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 6 § omförmäld skattskyldig

underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna räkenskapshandlingar

eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse, så

ock där i 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att

till ledning för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar

av sådan berättelse.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är sagt om deklaration, gäller även

beträffande annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad

uppgift eller upplysning, så ock i tillämpliga delar i fråga om sådan

uppgift, som jämlikt 11 § lämnats rörande skattskyldigs från penningförvaltande

inrättning eller person uppburen ränteinkomst eller beloppet

av den skattskyldiges där innestående medel.

4 mom. — — — — — — — — — — — — — — — — —

28 S.

o

Erforderligt antal exemplar — — — — av överståthållarämbetet.

Kungl. Maj:ts befallningskavande äger att årligen, därest så anses

erforderligt, från varje taxeringsnämnd inom länet eller viss del därav

kalla antingen ordföranden eller den av Kungl. Maj:ts befallningshavande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

utsedde ledamoten att å lämplig ort sammanträda inför Kungl. Maj:ts

befallningshavande eller landskamreraren för förberedande överläggningar

rörande taxeringsarbetet.

29 §.

2 mom. Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens

ordförande avlämnas, på landet av kommunalstämmans ordförande och

i stad, utom Stockholm, genom magistratens försorg, de i 36 § 4 mom.

och 47 § 3 mom. omförmälda avskrifterna av taxeringslängder och prövningsnämndens

särskilda längder för nästföregående år.

Å landet är häradsskrivare och i stad, utom Stockholm, vederbörande

tjänsteman berättigad att efter januari månads utgång på rekvisition

få avskrifterna av fastighetslängderna till sig översända; åliggande

det den, som begagnat sig av denna rätt, att senast den 25 mars, vid

bot av tre kronor för varje överskjutande dag, återställa avskrifterna

till taxeringsnämndens ordförande.

54 §.

6 inom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd samt de taxeringsnämnd sordförande eller av

Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd,

som på Kungl. Maj ds befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit

sig antingen till sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles,

eller ock i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde

för upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resedagar med tio kronor om dagen

samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för

att deltaga i protokollsjusteringen.

63 §.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, böra i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

Stockholms stad av därvarande uppbördsverk och i varje län av landskontoret

uppgöras särskilda sammandrag över Stockholms stads och

länets hela taxering och påförda statsskatt; och skola sistnämnda sammandrag,

därtill tryckta blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas

vederbörande tjänstemän, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till

statskontoret insändas så tidigt, att de kunna beräknas inkomma till

nämnda verk före den 1 december.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Verk och bolag så ock annan uppgiftsskyldig, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skola vid deklaration och

uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt,

där sådan föres, vinst- och förlusträkning för senaste räkenskapsåret.

Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av punkt 3:o) i de vid förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen.

Härigenom förordnas, att punkt 3:o) i de vid förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda

anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande ändrade

lydelse:

3: o) Övriga inkomster av arbete.

Härunder upptagas:

— — — — jordbruk eller skogsbruk.

Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av

näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,

blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest

sådana åtgärder icke vidtagits.

Såsom ^åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkaie

till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag

eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre

pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

7

Förslåg

till

F ö r o r d n i n g

om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda

anvisningar till ledning vid taxeringen.

Härigenom förordnas, att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade

särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande

ändrade lydelse:

3 §•

Med avseende å----som taxeringsmännen finna skälig.

Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av

näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,

blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest

sådana åtgärder icke vidtagits.

Såsom åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkare

till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag

eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre

pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst°cb

förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.

. Härigenom förordnas, att de till förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV skola

erhålla den ändrade lydelse, härvid fogade tabeller utvisa

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 9

Tabell III

utvisande kapitalvärdet, efter eu räntefot av 5%, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad ä statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

15.7 (i

30

15.7 6

60

9.85

90

1.35

1

17.24

31

15.65

61

9.56

91

1.7 2

2

17.5 2

32

15.53

62

9.27

92

1.5!»

3

17.(jo

33

15.41

63

8.9 6

93

1.48

4

17.63

34

15.27

•64

8.67

94

1.35

5

17.U2

35

15.13

65

8.3 6

95

1.25

(i

17.(4 0

36

14.99

66

8.0 5

96

1.17

7

17.5(5

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17.51

38

14.6 9

68

7.4 3

98

1.03

9

17.45

39

14.53

69

7.11

99

0.9 0

10

17.38

40

14.36

70

6.80

100

O.si

It

17.31

41

14.20

71

6.48

101

0.69

12

17.23

42

14.0 2

72

6.17

102

0.55

13

17.14

43

13.85

73

5.80

103

0.4 0

14

17.05

44

13.66

74

5.55

104

0.2 3

15

16.0 5

45

13.47

75

5.2 5

16

16.86

46

13.27

76

4.95

17

16.7 7

47

13.07

77

4.66

18

16.69

48

12.S6

78

4.3 8

19

16.63

49

12.64

79

4.H

20

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.60

22

16.43

52

11.95

82

3.3 5

23

16.37

53

11.71

83

3.12

!

24

16.30

54

11.46

84

2.89

25

16.22

55

11.2 1

85

2.0 9

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.6 9

87

2.3 2

28

15.96

58

10.41

88

2.14

29

15.S6

59

10.13

89

‘ 1.98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

Bihang titt riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 35 höft. (Nr 45.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Tabell IV

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av Qvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

] Kapitalvärde

Ålder

| Kapitalvärde

Ålder

i Kapitalvärde

Ålder

i Kapitalvärde1

0

16.13

30

16.oo

60

10.36

90

2.io

1

17.33

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.76

92

1.80

3

17.66

33

15.6 9

63

9.45

93

1.67

4

17.6»

34

15.»s

64

9.13

94

1.55

5

17.6 8

35

15.46

65

8.81

95

1.42

6

17.66

36

15.34

66

8.49

96

1.34

7

17.03

37

15.21

67

8.16

97

1.29

8

17.58

38

15.08

68

7.83

98

1.22

9

17.53

39

14.94

69

i .Öl

99

1.12

10

17.47

40

14.80

70

7.18

100

1.02

•

11

17.40

41

14.65

71

6.8 5

101

0.91

12

17.33

42

14.49

72

6.52

102

0.80

13

17.2 5

43

14.33

73

6.21

103

0.64

14

17.1S

44

14.16

74

5.89

104

0.4 7

15

17.il

45

13.98

75

5.5 7

105

0.2 6

16

17.04

46

13.79

76

5.2 7

17

16.97

47

13.59

77

4.9 7

18

16.91

48

13.39

78

4.70

19

16.84

49

13.18

79

4.41

20

16.77

50

12.96 ''

80

4.14

21

16.71

51

12.74

81

3.88

22

16.64

52

12.50

82

3.6 3

23

16.57

53

12.26

83

3.8 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.4 2

55

11.75

85

2.96

26

16.34

56

11.49

86

2.76

27

16.2 7

57

11.22

87

2 58

28

16.18

58

10.94

88

2.41

29

16.0»

59

* 10.66

89

2.25

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgå!-den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 11

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.

Syftet med förevarande proposition i dess huvudsakliga delar klätt

bland annat genom utvidgad uppgiftsskyldighet vinna ökad effektivitet

av taxerings förfarandet. Vissa åtgärder i detta syfte, som ursprungligen

ifrågasatts med avseende å taxeringen av skattskyldiga utlänningar,

hava befunnits gagneliga för taxeringsarbetet i allmänhet och i föreliggande

förslag givits allmän tillämplighet.

Om samtliga i propositionen innehållna förslag kan sägas, att de

äro av rent praktisk innebörd och ej avse ändring i någon av vår

skattelagstiftnings bärande principer.

I 6 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering stadgas, att vid deklaration för verk

eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, skall för tid,

som deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Såsom i propositionen erinrats, har Kungl. Maj:t redan tvenne

gånger, 1910 i förslaget till nyssnämnda förordning och 1913 i proposition

angående vissa ändringar i samma förordning, föreslagit, att

omförmälda räkenskapsutdrag skulle avlämnas av varje, även enskild,

näringsidkare, som hade skyldighet att föra handelsböcker.

Riksdagen har emellertid vid båda tillfällena, i enlighet med hemställan

av bevillningsutskottet, motsatt sig sådan utsträckning av ifrågavarande

uppgiftsskjddighet. Riksdagen hade, såsom det hette i 1913

års riksdagsskrivelse i ämnet, icke blivit övertygad om behovet av ifrågavarande

anordning, som däremot helt visst komme att i många fall vålla

deklaranterna olägenheter. Då därtill komme, att taxeringsmyndigheternas

granskningsarbete skulle väsentligt ökas utan, såvitt riksdagen

kunde finna, motsvarande nytta i kontrollavseende, syntes tillräcklig anledning

ej föreligga för riksdagen att frånträda sin 1910 intagna ståndpunkt

i frågan.

Sistnämnda år hade utskottets betänkande i denna del varit enhälligt

och utan debatt vunnit kamrarnas godkännande. Vid 1913 års

riksdag var ''ställningen så till vida förändrad, att tre ledamöter i ut
-

Utskottet.

Skyldigh et

Hven för en - skild näringsidkare

att vid

deklaration

foga räkenskapsutdrag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

skottet reserverade sig till förmån för Kungl. Maj:ts förslag, och att

vid debatt i andra kammaren från några håll uttalades sympatier för

förslaget.

t nder den tid, som gått sedan 1913, synes bland de sakkunniga

den uppfattningen hava alltmera stadgat sig, att den ifrågavarande uppgiftsskyldighetens

utsträckande till enskilda näringsidkare vore av väsentlig

betydelse för taxeringsarbetet. Kommunalskattesakkunniga, som

anmodats yttra sig angående vilka anordningar, som utan större ändringar

av nu bestående ordning kunde befinnas särskilt ägnade att leda

till ökad kontroll över inkomsttaxeringarnas tillförlitlighet och således

även till ett mera effektivt taxeringsresultat, hava i utlåtande den 29

december 1916 framhållit, att såsom en för ernående av bättre taxeringsresultat

ofrånkomlig anordning måste i främsta rummet betecknas införande

av skyldighet för bokföringspliktiga rörelse- och yrkesidkare

att, i likhet med vad som gällde i fråga om verk eller bolag, vilket

vore försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit som aktiebolag registrerat

eller stode under offentlig kontroll, opåmint vid inkomstdeklarationen

foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt

vinst- och förlusträkning, där sådan fördes.

bedan Konungens befallningshavande, hörda i frågan, samtliga

uttalat sig i samma anda, har även kammarrätten, som tidigare ställt

sig avvisande, anslutit sig till förslaget om skyldighet för även enskilda

näringsidkare att avlämna räkenskapsutdrag, under betonande, att eu

verklig kontroll över inkomstberäkningens riktighet endast kunde vinnas

genom en jämförelse med den skattskyldiges bokföring.

De förhållanden, under vilka bevillningsutskottet tidigare haft att

taga ställning till det förevarande spörsmålet, hava sedan dess undergått

betydande förändringar. Den direkta beskattningen såsom inkomstkälla

för staten har, både absolut och relativt, blivit av allt större betydelse,

och har givetvis i samma mån vikten av ett effektivt taxeringsförfarande

vuxit. Tydligt är, att det i många fall vid uppskattningen av en näringsidkares

inkomst kan vara önskligt att äga tillgång till hans räkenskaper

såsom den primära grunden för inkomstberäkningen. Enligt

nuvarande bestämmelser äger väl taxeringsmyndighet i förekommande

fall infordra räkenskapsutdrag. Den stora arbetsbördan för många taxeringsmyndigheter

torde dock nödga vederbörande att inskränka detta

med besvär förenade anmaningsförfarande till de mest angelägna fallen.

Alägges, såsom nu är föreslaget, den skattskyldig^ att opåmint avlämna

räkenskapsutdrag, vinnes ej blott lättnad i taxermgsmvndighetens

besvär utan ock och framför allt möjlighet till skärpt kontroll av de
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

klaration i alla hithörande fall, således även av deklarationer, som eljest

kanske ej givit anledning till misstankar utan fatt passera utan anmärkning.

Det besvär, som orsakas den skattskyldige genom den föreslagna

anordningen, kan ej bliva synnerligen stort. 1 varje fall synes någon

hänsyn därtill ej böra stå i vägen för tillgodoseendet av det allmännas

intresse i denna sak. Utskottet har alltså funnit sig böra tillstyrka den

föreslagna ändringen i taxeringsförordningens 6 § ävensom de därav

påkallade ändringarna i 18 § 2 mom. och 23 § 3 mom. samt i anvisningarna

för deklarationsblankettens ifyllande.

Ett annat spörsmål, som jämväl förut varit föremål för delade

meningar, är den föreslagna skyldigheten för styrelse för bankbolag,

sparbank eller annan penningforvaltande inrättning ävensom enskild man

eller handelsbolag, som yrkesmässigt driver bankrörelse eller liknande

verksamhet, att efter anmaning lämna uppgift om namngiven skattskyldigs

ränteinkomst från den penningforvaltande inrättningen, personen

eller handelsbolaget ävensom om beloppet av den skattskyldiges innestående

medel vid viss angiven tidpunkt.

Vid olika tillfällen hava förslag framställts därom, att bankinrättningar

m. fl. borde åläggas uppgiftsskyldighet beträffande beloppet av

insättarna gottgjorda räntor.

I en vid 1913 års riksdag väckt motion, II: 76, av herr Eriksson

i Grängesberg, föreslogs sådan ändring i taxerings förordningen, att

banker och andra sammanslutningar eller enskilda personer, som mot

ränta emottoge penningar till förvaltning, ålades att till taxeringsmyndighet

lämna uppgift å beloppet av varje insättares under föregående

år uppburna ränta.

Bevillningsutskottet anförde härom, bland annat: Det torde kunna

antagas, att genom den föreslagna åtgärden statens och kommunens

skatteintresse skulle i många fall främjas. Huru önskvärt detta i och

för sig vore, syntes dock förslagets förverkligande möta allt för stora

praktiska svårigheter. Sålunda skulle uppgiftspliktens fullgörande åsamka

särskilt de större penninginrättningarna med deras tusental av insättare

ett synnerligen betungande besvär. Det med motionen avsedda syftet

hade emellertid synts utskottet kunna väsentligen tillgodoses på enklare

sätt, nämligen så, att penninginrättningar och enskilda, som av allmänheten

emottoge medel till förräntande, förklarades skyldiga att på skriftlig

anfordran av taxeringsmyndighet, närmare bestämt taxeringsnämnds

ordförande eller kronans ombud hos prövningsnämnd, uppgiva viss

Fiss uppgiftsskyldighet

för

banker m. fl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

skattskyldigs ränteinkomst. Därigenom vunnes möjlighet att i fall, där

deklarant misstänktes hava lämnat oriktig eller ofullständig uppgift,

kontrollera denna.

I anslutning härtill föreslog utskottet viss ändring i taxeringsförordningen.

Förslaget bifölls av andra kammaren, varemot första kammaren

godkände en av två ledamöter avgiven reservation, gående ut på

avslag å såväl motionen som utskottets förslag.

Frågan återkom vid 1915 års riksdag i en av herr Johansson i

Brånalt väckt motion, II: 113, i anledning varav bevillningsutskottet förnyade

sitt år 1913 framställda förslag, dock med reservation av fyra

ledamöter, som yrkat avslag. Första kammaren följde reservanterna,

medan andra kammaren biföll utskottets hemställan. Frågan hade alltså

ånyo fallit.

Vid övervägande av de åtgärder, som borde tillgripas för vinnande

av kontroll över skattskyldiga utlänningars inkomster, har emellertid

återupptagits tanken på en bankernas m. fl. uppgiftsplikt, som dock

skulle omfatta ej blott kunders uppburna räntor utan ock deras innestående

medel. Eu dylik anordning har för övrigt ansetts behövlig

även för andra fall än utlänningars beskattning, vadan det nu föreslagna

stadgandet, vilket gäller en var som yrkesmässigt driver inlåning, gjorts

tillämpligt i fråga om alla skattskyldiga. Såsom bevillningsutskottet

tvenne gånger förordat, skulle dock uppgift lämnas först på begäran i

varje särskilt fall.

Den kritik, som, enligt vad propositionen utvisar, från vissa håll

riktats mot förslaget, synes äga sin tyngdpunkt i farhågor för banksekretessens

obehöriga åsidosättande. Klart är, att det föreslagna stadgandet

ej råkar i någon formell konflikt med banklagens regel i 258 §:

»Enskildas förhållanden till bankbolag må ej i oträngt mål yppas». Om

oträngt mål kan ju nämligen ej bliva tal i ett fall av förevarande art.

Ser man åter till sakens reella sida, lärer risken för obehörigt blottande

av affärshemligheter på denna väg ej vara synnerligen nämnvärd, särskilt

då, såsom genom tillägg i 23 § taxeringsförordningen föreslagits,

hithörande uppgifter skulle få samma skydd mot offentliggörande som

deklarationerna.

Det för utskottet avgörande i denna fråga, som ju ägt utskottsmajoritetens

sympatier såväl 1913 som 1915, är i varje fall den föreslagna

anordningens plats i kedjan av åtgärder, som behöva tillgripas

för ernående av ett mera effektivt taxeringsresultat. Utskottet får jämväl

på denna punkt åberopa, vad utskottet ovan erinrat om den direkta

beskattningens växande betydelse för statens ekonomi.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskott ds betänkande Nr 45. 15

Från sistnämnda synpunkter är ock att bedöma det föreslagna tillägget

i de särskilda anvisningarna till ledning vid skatte- och bevillningstaxeringarna

(sid. 6 och 7 i propositionen). Känt är, att de nuvarande bestämmelserna

icke utesluta åtgärder av angiven art såsom ägnade att

undandraga landet eller ock viss kommun med höga utskylder skatt för

inkomst, som rätteligen bort taxeras här i riket eller i viss kommun i

stället för annan. Det föreslagna stadgandet synes därför fylla ett

verkligt behov. Dock har detsamma synts tarva omformulering, bland

annat till klargörande av att de i andra stycket upptagna två fallen av

obehöriga åtgärder, försäljning av varor till lägre pris och köp av varor

till högre pris än de i allmänhet gällande, icke äro de enda utan närmast

utgöra exempel. Utskottet hemställer här nedan om annan lydelse

av det föreslagna stadgandet.

Berättigade hänsyn till ingångna affärsavtal synas, såsom ock är

föreslaget, tarva, att det nya stadgandet träder i kraft först 1920, vilket

innebär, att detsamma får tillämpning först å sådan inkomst, som skall

taxeras nämnda år.

En efter utskottets uppfattning välbetänkt anordning, om vars lämplighet

val ej kan råda meningsskiljaktighet, innebär Kungl. Maj:ts förslagom

årliga sammanträden länsvis av representanter för taxeringsnämnderna

inför Konungens befallningshavande eller 1 andskamreraren. Uppenbarligen

är det av stor vikt, att vid taxeringen enhetliga grundsatser och metoder

varda följda, och synas de föreslagna sammanträdena synnerligen

ägnade att främja detta mål. Det härutinnan föreslagna nya stadgandet

i 28 § taxeringsförordningen får utskottet alltså tillstyrka.

I fråga om ersättning åt de till sammanträdena inkallade äro

genom föreslaget tillägg i 54 § 6 mom. taxeringsförordningen gjorda

tillämpliga de för prövningsnämndens ledamöter m. fl. gällande grunder.

Vid behandlingen av denna punkt har det inom utskottet gjorts gällande,

att den enligt nyssnämnda stadgande till ledamöter i prövningsnämnd

m. fl. utgående ersättningen icke stode i överensstämmelse med de höjda

gottgörelser, som medgivits innehavare av vissa andra allmänna uppdrag,

såsom landstingsmän m. fl. De i förevarande stadgande, sådant det nu

lyder, omförmälda personerna åtnjuta dagtraktamente 10 kronor och

övrig ersättning för resekostnader enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente. Dagtraktamentet har sålunda utgått med högre belopp

än det i nämnda reseklass hittills tillämpade, 8 kronor. I enlighet med

uttalande av innevarande års riksdag har traktamentsersättningen inom

O ii beräkning

av inkomst för

visst fall.

Sammanträden

mellan representanter

för taxeringsnämnderna.

Höjd

traktamentsersättning

enligt 54 §

6 mom.

taxeringsförordningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Övriga

ändrings
förslag.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

resereglementets samtliga klasser från och med den 1 nästlidne mars

höjts med 3 kronor. Det har därför synts utskottet följdriktigt, att

man vid bestämmande av eu högre traktamentsersättning i förevarande

fall går något längre än till fjärde klassens nya traktamente, 11 kronor,

och har utskottet funnit 14 kronor vara ett lämpligt och skäligt belopp.

I enlighet härmed tillåter sig utskottet här nedan föreslå ändrad

lydelse av 54 § 6 mom. taxeringsförordningen. Billigt synes vara, att

även denna traktamentsökning får träda i tillämpning redan innevarande

år.

I övrigt innehåller propositionen vissa mindre betydande ändringar

1 taxeringsförordningen i rent praktiskt eller ordningssyfte, avseende

fullständigare uppgift om skattskyldigs bostadsadress, annan ordningför

tillhandahållande åt häradsskrivarne av föregående årets fastighetslängder,

föranledd närmast av fögderiförvaltningens omorganisation,

(29 § 2 mom.), samt noggrannare tidsbestämmelse för insändande till

statskontoret av sammandrag av taxering och påförd statsskatt (63 §

2 mom.)

Slutligen föreslås nya tabeller för beräkning av kapitalvärdet

av livräntor, m. m. (tabellerna III och IV vid förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt), vilka tabeller äro byggda på nyare statistiska

dödlighetsberäkningar.

Emot dessa ändringsförslag har utskottet intet att erinra.

I överensstämmelse med det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition icke kunnat i oförändrat skick

bifallas, måtte:

1) antaga ovan återgivna förslag till förordningom

vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr

1 A; dock att riksdagen måtte besluta, att 54 § 6

mom. skall erhålla följande lydelse:

54 §.

o m

6 mom. A prövnmgsnämndens sammanträdesort

icke bosatta ledamöter i denna nämnd samt de taxerings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nämndsordförande eller av Kimgl. Maj:ts befallningshavande

förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från

annan ort infunnit sig antingen till sådant sammanträde

som i 28 § omförmäles, eller ock i residensstaden

före eller under prövningsnämndens sammanträde

för upplysningars meddelande, äga åtnjuta trakta

mentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar

med fjorton kronor om dagen samt övrig ersättningför

resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i

prövningsnämnd, som, på annan ort bosatt, efter kallelse

av ordföranden inställt sig för att deltaga i protokollsjusteringen;
2)

besluta, att nyssnämnda 54 § 6 mom. taxeringsförordningen

skall under innevarande år från och

med den dag, som av Konungen bestämmes, hava eu

sålunda ändrad lydelse:

Å prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta

ledamöter i denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande

eller av Kung]. Maj:ts befallningshavande

förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från

annan ort infunnit sig i residensstaden före eller under

prövningsnämndens sammanträde för upplysningars

meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under

såväl sammanträdes- som resedagar med fjorton kronor

om dagen samt övrig ersättning för resekostnaderna

enligt fjärde klassen a v gällande resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i

prövningsnämnd, som, på annan ort bosatt, efter

kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga i

protokolls justeringen;

3) besluta, att punkt 3:o i de vid förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

fogade särskilda anvisningar till ledning vid

taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 35 käft. (Nr 45.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

3:o) Övriga inkomster av arbete.

Härunder upptagas:

— — — — — jordbruk eller skogsbruk.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt

intresserad i hans näringsföretag eller kan öva inflytande

på företagets ledning, försålt varor till lägre pris eller

av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet

gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har

i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den

eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått,

därest sådana åtgärder icke vidtagits;

4) besluta, att 3 § i de vid förordningen den

28 oktober 1910 angående bevillning av fäst egendom

samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning

vid taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:

3 §•

Med avseende å--— — som taxerings
männen

finna skälig.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt

intresserad i hans näringsföretag eller kan öva inflytande

på företagets ledning, försålt varor till lägre pris eller

av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet

gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har

i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den

eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått,

därest sådana åtgärder icke vidtagits;

5) därest riksdagen bifaller vad utskottet under

3) och 4) hemställt, besluta, att där omhandlade stadganden

i sin ändrade lydelse skola träda i kraft den

1 januari 1920; samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 19

6) antaga ovan återgivna förslag till förordning

om ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande

tabellerna 111 och IV.

Stockholm den 17 maj 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservationer:

vid punkt 1) av herrar Hammarström, Lyckholm, friherre Fleming,

Östberg, Knaust och Neess, som anfört:

Såsom en åtgärd bland andra för vinnande av bättre kontroll

över de skattskyldigas självdeklarationer upptager den föreliggande

propositionen införande av skyldighet för dem, som yrkesmässigt driva

inlåningsrörelse, att på begäran från vederbörligt håll lämna uppgift

beträffande viss skattskyldig å honom tillgodoförd ränta och för honom

innestående kapital. Förslaget åsyftar således en särskild kontroll beträffande

skattskyldigs kapitalinkomst och kapitalförmögenhet.

Enligt vår mening är det synnerligen tvivelaktigt, om den föreslagna

kontrollmöjligheten komme att få något vidare värde. Vill en

skattskyfdig undandölja inkomst eller förmögenhet, varom nu är fråga,

lärer den föreslagna anordningen ej bliva honom till nämnvärt hinder.

Han kan fördela sitt kapital i olika penninginrättningar på skilda orter,

eller placera det i obligationer eller hos privatpersoner mot t. ex. inteckningssäkerhet,

vilken sistnämnda form för penningplacering i synnerhet

torde vara vanlig på landsbygden. Vad särskilt angår uppgift

om innestående kapital, må erinras, att en sådan uppgift långt ifrån

alltid kan anses utmärka, att den skattskyldige vid den angivna tidpunkten

ägt det innestående beloppet. Det kan t. ex. hava tillhört

annan person eller ock motsvaras av skuld på annat håll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

En effektiv kontroll i förevarande avseende skulle efter vår uppfattning

kräva, att en var som, yrkesmässigt eller icke, mottoge penningar

till förräntande, ålades uppgiftsplikt, att fullgöras ej blott på begäran

i vissa fall utan obligatoriskt i alla fall. Ej ens genom en så

omfattande apparat skulle dock kontrollen vara säkerställd. Den skattskyldige

vore ju oförhindrad att i sin deklaration ekvivalera ränteinkomsten

med reseavdrag. Det bleve med hänsyn därtill nödvändigt

att etablera en kontroll efter enahanda mönster även över skattskyldig

galdräntor. Uppenbart är dock, att man därmed vore inne på värn ar

som förde bort från själva principen för självdeklarationsinstitutet, och

att den enskildes, affärsförhållanden bleve helt utlämnade åt en gransknmg,

som helt visst ej alltid skulle hava statsintresset till förnämligaste

mai taxeringsmyndigheterna skulle för övrigt ej tillnärmelsevis kunna

medhinna någon granskning av det inströmmande nppgiftsmaterialet.

i x , sålunda antyttsi ar det oss klart, att ifrågavarande

kontrollmojhghet i sin föreslagna begränsning ej kan bliva till något

nämnvärt gagn, och att å andra sidan en konsekvent fortsättning på

den inslagna vägen skulle leda till resultat, som varken ur taxerino-ssynpunkt

eller, med hänsyn till den skattskyldiges berättigade anspråk

pa skydd för sina enskilda förhållanden vore önskvärda.

I piopositionen har ställts i utsikt blivande ändring i trvckfrihetsförordningen

till skydd mot offentliggörande i tryck av här ifrågavarande

uppgifter. Vi hålla före, att anordnande av en sådan garanti

i varje fall borde föregå införandet av själva uppgiftsplikten.

Med hänsyn till förestående synpunkter hava vi inom utskottet

yi kat, att utskottet måtte avstyrka bifall till det föreslagna nya stycket

i 11, § taxeringsförordningen och därav föranledd ändring i 23 8 3

mom. samma förordning. ö s

samt vid punkterna 3) och 4) av herrar Hammarström, Lyckholm

Antonsson, friherre Fleming och Knaust, som anfört:

Genom förslag om likalydande tillägg till de särskilda anvisningarna

till ledning vid inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringen (punkt

3:o) och bevillningstaxermgen (3 §) avser den kungl. propositionen att

orekomma vissa föranstaltande!! från skattskyldig näringsidkares sida

\ilka

hvenge eller viss kommun här i landet skatt för därinom bedriven

näringsverksamhet.

.... En%t vad i propositionen upplyses, har förslaget ursprungligen

tillkommit med avseende å och uteslutande hänfört sig till utlänningars

beskattande. Man har velat förekomma, att den ekonomiska relationen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

mellan samverkande svenskt och utländskt företag så ordnades att

vinsten helt eller delvis ej komme till synes hos det svenska företaget

och således undginge beskattning här i riket. Vid detta föislags ehandling

hos Kungl. Maj:t har emellertid åt stadgandet givits en mera

allmängiltig formulering, och därigenom har detta fått tillämplighet

även å förhållandet mellan svenska näringsidkare inbördes.

Emot förslaget i dess först avsedda begränsning vore val tran

beskattningssynpunkt åtminstone principiellt icke något att invända;

och praktiskt sett skulle genom detsamma säkerligen i ett och annat

fäll kunna rådas bot på det missförhållandet, att svenska staten gar

miste om en skatteinkomst, som densamma med råtta tillkommer De

börda myndigheterna hava ej heller haft något att erinra emot, vad i detta

hänseende föreslagits. Huruvida de därvid även beaktat den återverkan

stadgandet i fråga kunde få i reciproka åtgärder från utlandets sida,

framgår ej av propositionen. Försiktigheten synes bjuda, att även en

dylik*3 eventualitet tages i betraktande; men då vi icke kunna antaga

annat än att så skett, skulle vi icke hava ansett oss äga anledning att

avstyrka förslaget, sådant det ursprungligen förelegat och av myndigheterna

tillstyrkts. Däremot hava vi icke kunnat ansluta oss till detsamma

i ded form, vari det nu förelagts riksdagen. Här har till den

ursprungliga frågan kommit en alldeles ny och delvis olikartad. Det

gemensamma för de fall, stadgandet nu omfattar, är, att resultatet i

vinstavseende av en näringsverksamhet i uppgift till taxeringen fördelas

på flera skattesubjekt, där det med hänsyn till det allmännas berättigade

intresse bort stanna på en hand, eller, om det bort fördelas, blir föremål

för en obehörig förskjutning åt ett håll. I den män vinsten obehörigen

förlägges till utlandet, beröres uppenbarligen ett svenskt statsintresse,

då i samma mån sådant äger rum, staten går förlustig skatt,

men annorlunda ligger frågan, då vinsten av verksamheten ördelas

allenast på olika händer inom landet. Det är då för staten själv tämligen

likgiltigt, hur fördelningen sker. Staten får ändå skatt för det

hela, och kan denna skatt till och med i följd av progressionen bliva

större, i den mån vinsten till större del än som vederbort taxeras pa

ett håll. . . ....

Däremot råka på denna punkt de kommunala intressena i självfallen

konflikt. Det är ju ett givet kommunalt intresse, att varje inom

kommunen skattskyldig där har så stor taxerad inkomst som möjligt.

Nära till hands ligger således faran, att taxeringsnämnderna skulle komma

att i respektive kommuners intresse söka i möjligaste män utnyttja förevarande

stadgande, vars tillämpning ofta nog måste bliva skäligen godtycklig.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 7 samt. 35 höft. (Nr 45.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nligt sakens natur torde det nämligen bliva synnerligen svårt att efter

exakta grunder fastsla, vad som vid en viss tidpunkt varit allmänt gällande

pris a en vara, och särskilda svårigheter måste väl stadgandets tillämpmng-

^ medföra, da fråga bleve om köp eller försäljning enligt kontrakt,

avslutade för längre tid måhända för många år framåt. Stadgandets

våga avfattning skulle lätteligen kunna leda till en alltför stor frihet

vid taxeringsmyndighetens tillämpning av detsamma. Om så de olika

intresserade kommunerna, såsom naturligt är, var på sitt håll söka utnyttja

den föreliggande möjligheten, måste följden befaras bliva en

mangd tvister saval dem emellan som mellan dem och de skattskyldiga.

.... LJdhS^ aD såsom redan antytts, att i det stora flertalet fall det

föreslagna stadgandets tillämpning skulle komma att bottna i kommunalskattemtresset.

\ i vilja icke bestrida, att kommunernas intresse i saken

1 °C fl- Slg a1'' bei;ättlg,at- Det s3''nes oss dock knappast vara motiverat,

att, da manga andra kommunala skattespörsmål kunna vara lika väl

och kanske mera förtjänta av snar lösning, i detta sammanhang taga

upp till behandling just det förevarande. Även detta, huru behiärtansvart

det an i och för sig må vara, lärer böra upptagas till lösning

orst i sammanhang med den behandling av kommunalskattefrågan i

hela dess vidd, som ju i en närmare framtid förestår.

\ i hava slutligen icke kunnat underlåta att framhålla, att den förelggande

fragan icke i vidare mån, än för såvitt angår det ursprungliga

forslaget, blivit före dess framläggande för riksdagen vederbörligen utledd.

Den utvidgning, som i den kungl. propositionen givits åt det ursprungliga,

myndigheterna underställda förslaget, omfattar i själva verket

en alldeles ny fråga, som i vikt och betydelse vida övergår den ursprungliga,

och denna nya fråga har, såvitt propositionen giver vid handen

icke underställts någon sakkunnig myndighets utlåtande

llt , ™ lT!yni til!i Vad Såkmda anfört8’ Iiaya vi icke kunnat biträda

utskottets tillstyrkande av propositionen, för så vitt den avser ändrad

lydelse av de särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen, vilka

finnas fogade vid förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och

förmögenhetsskatt samt vid förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.