Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kung}. Majds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen m. m., dels och en i ämnet väckt motion

1918-06-10 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:58, Betänkande, i anledning av dels Kung}. Majds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen m. m., dels och en i ämnet väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1

Nr 68.

#''

Ankom i ii 1 riksdagens kansli den II juni 1918 kl. 8 f. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kung}. Majds

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch

förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de vid samma

förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid

taxeringen m. m., dels och en i ämnet väckt motion,

Närvarande: herrar Hammarström, ltöing, Jacob Larsson, Antonsson, Bäckström,

fåll. Fleming, Östberg, Wijk, Källman, Nilsson i Bonarp, Holmström,

Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad, Bergman, Forssman,

Eliasson, Neess, Bökelund och Johansson i Kullersta.

denom proposition, nr 395, av den 3 maj 1918, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, liar Kung). Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga nedan intagna

l:o) förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt samt

avdelning 4:o) i de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen; och

2:o) förslag till förordning om ändring i viss del av det vid förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering fogade formulär nr 1 A.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. ~ 7 samt. 47 käft. (Nr 58.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Förslag

förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt samt avdelning ko) i de vid samma

förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Härigenom förordnas, att 20 § i förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de vid

samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen

skola i nedan angivna delar hava följande ändrade hädelse:

20 §.

Inkomstskatt — — — — 5: 85.

Till kapital, varom nu är fråga, hänföres, med de inskränkningar

nedan sägs, dels bolagets aktie- eller lottkapital, upptaget till det belopp,

som angivits i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller.

om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken

därav under nämnda år, dels ock bolagets reservfond, beräknad

enligt enahanda grunder.

I den mån aktie- eller lottkapital icke blivit före den 1 januari

1915 hos vederbörande myndighet inregistrerat eller anmält såsom inbetalt,

må till detsamma ej räknas mera än vad som motsvarar verkligt,

av delägarna gjort tillskott.

Ej heller må reservfonden upptagas till mera än femtio procent

av det belopp, vartill bolagets aktie- eller lottkapital enligt ovan angivna

bestämmelser skall beräknas; dock att i varje fall reservfonden må upptagas

till det belopp, vartill densamma må hava uppgått den I januari

1915, ökat med vad som sedermera blivit lagt till densamma av vid

aktieteckning influtna medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

4:o) Inkomst från bolag m. in.

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt

bankbolag upptages dels det belopp, som under bolags bestånd delägare

nästföregående år uppburit eller ägt uppbära i utdelning från bolaget,

utan hänsyn till vilka bolagets tillgångar, som använts till utdelningen,

dels och vad som A id bolags upplösning tillskiftats delägare näst föregående

år utöver den å honom belöpande andel i de bolagets tillgångar,

till vilka enligt 20 § hänsyn skall tagas vid beräknande av taxerad

inkomsts förhållande till bolags kapital. Har aktie eller banklott under

nästföregående år bytt ägare, upptages sådan utdelning, varom först

sägs, såsom inkomst för den, som varit ägare av den till aktien eller

banklotten hörande kupongen vid den tidpunkt, då utdelningen blev

tillgänglig för lyftning. Under inkomst, varom bär är fråga, hänföres

jämväl utdelning till kommanditlottägare i solidariskt bankbolag.

Delägare — — — — förvärvade vinst.

Denna förordning skall vinna tillämpning, i vad den avser ändringav

20 § från och med den 1 januari 1919 och i vad den avser ändring

i avdelning 4:o) i särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen från

och med den 1 januari 1920; dock att, då fråga uppstår om efter - beskattning för år före år 1919, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas

de bestämmelser, som gällde för det år, eftertaxeringen avser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

F örs lat
-

un

förordning om ändrad lydelse av det vid förordningen den 28 oktober 1010

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade formulär nr 1 A.

Härmed förordnas, att det vid förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade formulär

nr 1 A, sådant detsamma lyder enligt förordning den 24 oktober 1918,

skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

31. Till kapital räknas, med nedan angivna inskränkningar, aktieeller

lottkapital samt reservfond; och skola bägge upptagas till belopp,

som angivits i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått

förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter vilka grunder

medelstorleken av kapitalet beräknats.

, I den mån aktie- eller lottkapitalet icke blivit före den 1 januari

1915 hos vederbörande myndighet inregistrerat eller anmält såsom inbetalt,

må till detsamma ej räknas mera än vad som motsvarar verkligt,

av delägarna gjort tillskott.

Ej heller må reservfonden upptagas till mera än femtio procent

av det belopp, vartill bolagets aktie- eller lottkapital enligt ovan angivna

bestämmelser skall beräknas; dock att i varje fall reservfonden

må upptagas till det belopp, vartill densamma må hava uppgått den 1

januari 1915, ökat med vad som sedermera lagts till densamma av vid

aktieteckning influtna medel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr å£>. 5

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kung!.

Maj:t, får ntskottet hänvisa till propositionen. I detta sammanhang vill

utskottet dock hava erinrat, att nuvarande lydelse av 20 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt är given genom

särskild förordning av den 22 juni 1911.

Till utskottet har jämväl överlämnats en av herr Boman väckt

motion, I: 199, med hemställan, att de i propositionen innefattade förslagen

ej måtte av riksdagen bifallas.

Beträffande motiveringen för herr Bomans hemställan får utskottet

hänvisa till motionen.

De förslag, Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagt, åsyfta

en mera effektiv beskattning av aktiebolags '') vinstmedel till den del

desamma ej utdelas till aktieägarna utan läggas till aktiekapitalet eller

reservfonden. För vinnande av detta syfte bär man sökt träffa de sålunda

fonderade vinstmedlen dels hos bolagen själva och dels hos aktieägarna.

Om än det praktiska syftet varit att tillgodose statens intresse av ökad

skatteintäkt, synes dock vid sidan därav förefinnas ett mera teoretiskt

syfte, nämligen att på detta område konsekvent genomföra den dubbelbeskattning

av aktiebolags inkomster, som för närvarande äger rum allenast

i fråga om vad som utdelas till aktieägarna under bolagets bestånd.

Den gällande lagstiftningen har emellertid icke upptagit berörda

dubbelbeskattning såsom eu principiell regel utan som ett av praktiska

skäl betingat undantag, vars rationella berättigande varit omtvistat, och

liar man såsom korrektiv i viss mån mot dubbelbeskattningens konsekvenser

bl. a. uppställt relationen mellan bolagets inkomst och kapital

såsom grundval för bestämmandet av bolagets skatteplikt. Fallt riktigt

är således, att, såsom ock i propositionen skett, reglerna för bolagets

och aktieägarnas skattskyldighet ses i samband med varandra.

De föreliggande förslagen göra ej anspråk på att innefatta den

definitiva lösningen av hithörande spörsmål. Departementschefen ställer

uttryckligen i utsikt en revision av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

i allmänhet, varvid den förevarande frågan blir föremål

för förnyad prövning såsom en detalj av det stora hela. Natur
r)

Vad har nedan säges om aktiebolag eller »bolag» galler ock i tillämpliga delar solidariska

bankbolag.

Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ligtvis föreligger icke i och för sig något hinder att, där goda skäl äro

för handen, till särskild reformering utbryta en detalj av systemet,

och då nu Ivungl. Maj: t funnit lämpligt föreslå ett provisoriskt ordnande

av här omhandlade angelägenhet, böra givetvis de framlagda förslagen

underkastas vederbörlig granskning, men ligger det i sakens natur,

att denna granskning jämväl tager sikte på behovet av den partiella

reformen.

Såsom den teoretiskt närmast till hands liggande lösningen av förevarande

spörsmål har i propositionen framställts en sådan anordning,

att varje aktieägare finge skatta för hela den å hans andel i bolaget

belöpande delen av bolagets vinst, oavsett huru denna vinst disponerades.

Av praktiska skäl vore man dock hänvisad att söka vinna ändamålet

genom en skärpning av själva bolagens beskattning. Huru denna skärpning

lämpligen må kunna anordnas, synes ej ännu vara vara fullt utrett.

I avvaktan härå har Kungl. Maj:t såsom ett provisoriskt steg i den

åsyftade riktningen låtit utarbeta föreliggande ändringsförslag. Dessa

utgöra ett slags kombination av åtgärder, riktade dels mot bolagen och

dels mot aktieägarna.

Aktiebolagens skatteplikt är, såsom redan antytts, till sin storlek

beroende, ej av bolagets absoluta inkomst utan av dennas relation till

bolagets efter vissa grunder beräknade »kapital». I propositionen har

utförligt redogjorts för de växlande ståndpunkterna rörande vad som

finge inräknas i kapitalet och för den utveckling lagstiftningen på

denna punkt fått i en för bolagen alltmera gynnsam riktning. .Gällande

bestämmelser (20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt)

innehålla, att bolagets kapital i förevarande avseende omfattar både

aktiekapitalet och reservfonden och detta utan hänsyn till beskaffenheten

av de olika fonderingarna.

Nu är det ett känt förhållande, att under nuvarande kristid ett

mycket stort antal bolag intjänat högst betydande vinster, som de till

avsevärd del fonderat genom att öka antingen aktiekapitalet (genom

utdelning av s. k. gratisaktier) eller ock reservfonden. Vilkendera vägen

som valts, har detta haft till följd, att inkomstprocenten, d. v. s. inkomstens

storlek i procent av kapitalet, vid inkomstberäkning för påföljande

taxering blivit lägre, oaktat inkomstbeloppet ej minskats. Detta

har Kungl. Maj:t funnit vara eu oberättigad förmån för just de kapitalstarka

bolagen. Därjämte och kanske i än högre grad har det ansetts

såsom obehörigt, - att genom de stora fonderingarna allt större delar av

bolagens årsinkomster undgått dubbelbeskattning. Genom ett snävare

bestämmande av kapitalbegreppet i förevarande bemärkelse vinnes givet
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 7

vis, att inkomstprocenten blir högre och skattebeloppet större, och indirekt

motverkas i siu man eu alltför stark fondering.

Följande sistberörda tankegång har Kung!. Maj:t föreslagit ändrad

lydelse av 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Fiiligt förslaget skall vid beskattningen hänsyn få tagas endast till den

del av aktiekapitalet, som motsvarar verkligt, av delägarna gjort tillskott

och endast till så stor del av reservfonden, som motsvarar femtio

procent4 av det belopp, vartill aktiekapitalet skall få beräknas. Dockskall

aktiekapital, som blivit före den 1 januari 1915 anmält såsom

inbetalt, få tagas i beräkning utan avseende på om det tillskjutits av

delägarna eller ej, och skall reservfond få beräknas till det belopp, vartill

den må hava uppgått vid nyssnämnda tidpunkt, ökat med vad sedermera

tillagts fonden av vid aktieteckning (aktieemission till kurs över

pari) influtna medel.

I propositionen har självfallet icke uttalats någon avsikt att försvåra

bolagens kapitalbildning i och för sig, men tydligt är, att genomförandet

av nämnda förslag korume att verka i sådan riktning. Faran

av en sådan utveckling har framhållits i herr Bomans motion. Utskottet

är också av den uppfattningen, att den eftersträvade fiskaliska förmånen

av vinstens utdelande helt eller till största delen åt aktieägarna köpes för

högt, om samtidigt företagets konsolidering äventyras. Det måste ihågkommas,

att bolagen i närvarande tid för sin verksamhet behöva jämförelsevis

mycket större rörelsekapital än under tidigare, normala tider. Frånsett

den omedelbara verkan av penningvärdets fall, som reducerat det

reella värdet av samma nominella kapital till måhända hälften eller än

mindre, komma här i betraktande de högst försvårade kreditmöjligheterna,

särskilt vid affärer på utlandet. Ett företag behöver numera

ett långt större kapital endast för att besitta samma rörelsekapacitet

som förut. Försvåras nu den egna kapitalbildningen, bliva bolagen hänvisade

till utsträckt upplåning av rörelsekapital eller ock, där möjligheter

därför saknas, till driftens inskränkande. Från nationalekonomisk

synpunkt är ingendera eventualiteten önskvärd, ej heller från den statstinansiella,

eftersom ett bolags allmänna skatteförmåga enligt sakens

natur sammanhänger både med företagets soliditet och med dess omfattning.

Kammarrätten, som varit hörd i ärendet, har icke kunnat tillstyrka

förevarande förslag. Efter att från mera allmän beskattningssynpunkt

hava ogillat förslaget, såvitt det utgjorde ett steg på vägen till mera

genomförd dubbelbeskattning, har kammarrätten beträffande förslaget i

och för sig uttalat bland annat följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

»Sa länge statsbeskattningen av aktiebolags inkomst är byggd

på den principen, att bolagens beskattning skall avpassas efter inkomstens

förhållande till kapitalet, synes också såsom kapital böra

anses allt det bundna kapital, varav inkomsten utgör avkastning. Bestämmelser

av den art, förslaget innehåller, innebära icke, i motsats till

gällande bestämmelser, någon uppmuntran till eu även från nationalekonomisk

synpunkt önskvärd kapitalbildning hos bolagen, utan måste

snarare antagas komma att motverka sådan kapitalbildning, då nämnda

bestämmelser locka bolagen att hellre utdela sina årsvinster i full utsträckning

än genom fonderingar stärka sin ekonomiska ställning. Förslaget

har sökt minska räckvidden av denna olägenhet genom att låta

även reservfonden till en viss grad få räknas såsom kapital i beskattningsavseende.

Enligt kammarrättens åsikt kan dock intresset att uppmuntra

bolagens konsolidering och utveckling icke vara fullt tillgodosett

genom nämnda bestämmelse. Ett dylikt stadgande synes i varje

tall icke vara med billighet överensstämmande, om större del av ett

aktiebolags reservfond, än där avses, utgör av delägarna verkligen inbetalt

kapital, varförutom detsamma skulle medföra en viss ojämnhet i

fråga om aktiebolags beskattning, i det att ett bolag, vars reservfond

icke uppginge till 50 procent av det verkligen inbetalda kapitalet och

som överförde besparade vinstmedel till aktiekapitalet, bleve hårdare beskattat

än ett annat bolag i samma ställning, som hide besparade vinstmedel

till reservfonden.

Enligt kammarrättens uppfattning skulle alltså förslaget, om det

genomföres, innebära ett redan i och för sig olyckligt sönderbrytande

av den grundläggande principen för aktiebolags beskattning enligt förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt. Ett dylikt tillvägagångssätt

synes kammarrätten desto mindre välbetänkt, som förslaget

uttryckligen avser att utgöra en tillfällig anordning. Därest vid den

i utsikt ställda noggranna utredningen av frågan om eu särskild beskattning

av bolagens fonderade vinster — genom uttagande av skatt

i form av viss procent av den ej utdelade vinsten eller på annat sätt —

det befinnes, att en sådan beskattning kan genomföras och att beskattningen

av bolagens inkomst i förhållande till kapitalet då bör ordnas

på sätt nu är förhållandet, kan det bliva förenat med ökade svårigheter

att verkställa en omläggning av hithörande bestämmelser, om desamma

kanske kort förut omformats i ett tillfälligt svfte.»

Vidare har kammarrätten, för det fall att förslaget i princip funnes

höra antagas, gjort följande erinringar:

»Om det nu i enlighet med förslaget skulle vidtagas eu begräns
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. tf

ning av kapitalbegreppet, skulle eu förskjutning av skattetrycket de

olika bolagen emellan därav otvivelaktigt bliva följden, under förutsättning,

att den nu tillämpade skatteskalan bibehålies i oförändrat skick.

Kammarrätten saknar emellertid material att bedöma, hur eu dylik förskjutning

skulle verka.

Enligt förslaget skall registrering av inbetalt aktie- eller lottkapital

äga vitsord, endast om registreringen skett före den 1 januari

1915, och har någon fara ej ansetts förefinnas att bestämma gränsen

uti ifrågavarande avseende till eu förfluten tidpunkt, då denna tidpunkt

icke lägges längre tillbaka i tiden än nyss är nämnt. Kammarrätten

måste för sin del ställa sig tveksam om lämpligheten härav, då afl fara

för orättvis beskattning måhända icke kan anses undanröjd, även om

gränsen sättes till en så pass nära liggande tidpunkt som den 1 januari

1915, men har å andra sidan icke ansett sig böra direkt avstyrka eu

dylik anordning, enär utan densamma syftet med författningsändringen

till stor del skulle förfelas.

Slutligen anser sig kammarrätten icke böra underlåta att erinra

därom, att det måste antagas bliva förenat med betydande svårigheter

för beskattningsmyndigheterna att utöva eu effektiv kontroll över bolagens

uppgifter om kapitalets storlek, om kapitalet skall beräknas pa sätt

förslaget angiver.»

Vad kammarrätten sålunda andragit emot Kungl. Maj:ts förslag

sammanfaller delvis med vad utskottet redan erinrat, men innesluter

därjämte från övervägande skatteteknisk synpunkt invändningar, som

utskottet måste beteckna såsom fullt befogade.

Till förslaget om ändring av 20 § i skatteförordningen är anslutet

ett förslag om ändrad lydelse av punkt 31 i anvisningarna för deklarationsblankettens

ifyllande. Sistnämda förslag påkallar ej något särskilt

uttalande från utskottets sida.

Den ovan behandlade förändringen av 20 § i skatteförordningen

komme ej att omedelbart skärpa beskattningen av ett visst års fonderade

vinst utan skulle göra sig gällande först med avseende å beskattning

av det påföljande årets inkomst. Genom att upplösa bolaget och utskifta

tillgångarna eller låta bolaget ombildas till ett nytt bolag skulle

man följaktligen kunna undgå den här avsedda effekten. Till förekommande

härav har Kungl. Maj:t föreslagit vissa bestämmelser just för fall

av bolags upplösning, givna i förslag till ändrad lydelse av avdelning

4:o) i de vid nyssnämnda förordning fogade särskilda anvisningarna till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 11 höft. (Nr 58.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ledning vid taxeringen. Enligt detta förslag skall såsom beskattningsbar

utdelning från aktiebolag upptagas jämväl vad som vid bolags upplösning

tillskiftas delägare utöver den å honom belöpande andel i de

bolagets tillgångar, till vilka enligt 20 § i skatteförordningen i dess

föieslagna lydelse hänsyn skall få tagas vid bestämmandet av bolagets

inkomstprocent.

Rättspraxis lärer på förevarande punkt vara stadgad därutinnan,

att beskattningsbar utdelning å aktier icke anses vara för handen, då, i

sammanhang med bolags upplösning, till delägare utbetalas hans andel i

bolagets kapitaltillgångar. Gör delägaren därvid en vinst, blir beskattningen

av denna beroende av de allmänna reglerna för beskattning av

vinster av tillfällig natur (realisationsvinster). Ej heller anses någon

beskattningsbar utdelning föreligga, om ett bolag uppgår i ett annat

och aktieägarna i det äldre bolaget i utbyte mot sina aktier erhålla

aktier i det nya bolaget.

I propositionen (sid. 26) har omnämnts, hurusom förevarande spörsmål

år 1913 vant föremål för riksdagens uppmärksamhet. Med anledning

av eu i ämnet väckt motion anhöll riksdagen på förslag av bevillningsutskottet

i skrivelse den 30 maj 1913, att Kung! Maj:t täcktes

föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån, då ett aktiebolag

eller solidariskt bankbolag upplöstes, bolagets uppsparade tillgångar,

vilka icke utdelades förrän i sammanhang med bolagets upplösning,

måtte kunna göras till föremål för inkomstbeskattning hos delägarna''

samt för riksdagen framlägga det förslag till ändring i gällande författningar,

som av utredningen kunde föranledas.

1 berörda skrivelse erinrade riksdagen, hurusom olägenheter från

beskattningssynpunkt kunde framträda i många fall av bolags upplösning

och tillgångarnas utskiftande bland delägarna, »Vad därvid utdelas»,

heter. det i skrivelsen, »blir, med nu gällande bestämmelser, i

regel skattefritt, ehuru i utdelningen ofta nog ingå medel, som, materiellt

sett, borde beskattas. Detta förhållande kan inbjuda till bestämmelsernas

kringgående, exempelvis så, att ett bolag, som, ''på grund av sitt ändamål

att t. ex. köpa och stycka en fastighet eller exploatera ett patent, är

■iv kolt varaktighet, underlåter att utdela eventuell vinst förrän i sammanhang

med bolagets upplösning. 1 sådana och andra liknande fall

synes orättvist, att vinster, som, där de omedelbart hade utdelats, blivit

utan tvekan beskattade, skola undgå skatt blott därför, att de i stället

under några år fonderats för att sedan på en gång falla aktieägarna till.»

Till något förslag i ämnet från Kung! Maj:ts sida har riksdagens

begäran icke lett förrän i förevarande sammanhang. Att frågan varit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 11

föremal för vederbörlig uppmärksamhet redan förut framgår emellertid

därav, att kommunalskattesakkunuiga i sitt den lö april 1917 avgivna

förslag till lag angående kommunal taxering och skattskyldighet upptagit

ett stadgande av innehåll, att kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt

skall erläggas för, bland annat, inkomst genom utdelning å

aktier i inländska och utländska bolag samt a lotter i solidariska bankbolag

utan avseende å, huruvida utdelningen utgjort årsutdelning eller

utdelning vid bolagets upplösning, men att dit dock ej skall hänföras

utdelning, som bestått i aktier eller lotter i samma bolag eller i annat

bolag, som vid det förras upplösning övertager dess verksamhet, och ej

heller sådan utdelning, som innefattar återbetalning av inbetalt kapital.

Kommunalskattesakkunnigas förslag ligger för närvarande under

granskning i kammarrätten, och har kammarrätten i sitt utlåtande i förevarande

ärende uttalat sympatier för en lösning av frågan i den riktning

de sakkunniga förordat. Med avseende å Kungl. Maj ds förslag,

som ju går vida längre, har kammarrätten erinrat bland annat följande:

»Enligt grunderna för förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skall inkomst beskattas hos den, som verkligen åtnjutit densamma.

Det är emellertid ingalunda säkert, att vad delägare i aktiebolag, som

upplöses, tillskiftas ur tillgångar, som icke utgöra inbetalt kapital, ens

till någon del utgör vinst för honom. Ofta nog lärer aktien en eller

liera gånger hava bytt ägare genom köp, varvid köparen med all säkerhet

fått betala en köpeskilling, som svarat mot aktiens till följd av fonderingar

hos bolaget ökade värde. Den sista ägarens skattskyldighet för

utdelning vid aktiebolags upplösning kan bliva i särskilt hög grad orättvis,

om 20 § i skatteförordningen erhåller den föreslagna lydelsen och

aktieägaren efter den 1 januari 1915 men före förslagets framläggande

förvärvat aktier i ett bolag, vars kapital i större utsträckning utgöres

av icke inbetalt kapital. Vid bolagets upplösning får då aktieägaren

skatta såsom för utdelning för vad som tillskiftats honom ur det icke

inbetalta kapitalet, ehuru det vid köpet av aktierna varit honom omöjligt

att nedbringa köpeskillingen genom hänvisning till en sådan eventualitet.

Därtill kommer, att utdelning vid bolags upplösning ej sällan kan uppgå

till betydande belopp och till följd av den progressiva skatteskalan föranleda

en väsentligt högre skatt för delägaren, än som hade träffat

Honom, därest vinsten beskattats i olika poster. Den räntevinst, som

tillfallit delägaren därigenom, att han ej tidigare behö vt erlägga skatten,

torde ofta nog icke tillnärmelsevis motsvara ökningen av skatten. Här

nämnda förhållande måste antagas komma att, i likhet med en begräns
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ning av kapitalbegreppet, varom redan förut är nämnt, föranleda ökade

utdelningar på bekostnad av bolagens konsolidering genom fonderingar.

»

Utskottet bär ej kunnat finna annat än att de av kammarrätten

framställda anmärkningarna äro fullt berättigade och utgöra tillräckligt

vägande skäl för avstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, alldeles oavsett

dess egenskap av komplement till förslaget om ändring av 20 § i skatteförordningen.

Då utskottet icke kunnat giva sistberörda förslag sin anslutning,

skulle nämligen redan den omständigheten motivera ett avslag

å nu omhandlade förslag.

Den kritik, som i det föregående ägnats Kungl. Maj:ts i denna

proposition framlagda förslag till ändrade grunder för beskattningen av

aktiebolagen och deras delägare, är givetvis ej uttömmande. Åtskilligt

kunde vara att från utskottets sida tillägga''. Redan det anförda innefattar

emellertid så pass starka skäl emot förslagen från ej blott allmänt

ekonomisk synpunkt utan och i skattetekniskt hänseende, att ett antagande

av desamma i oförändrat skick i varje fall bör vara uteslutet.

Då den beräknade statsfinansiella effekten av den föreslagna ändringen

i 20 § (effekten av förslaget i övrigt låter sig icke gärna i

förväg beräknas) icke skulle uppgå till mera än Va eller på sin höjd 3A

miljoner kronor årligen, kan densamma svårligen anses allenast på den

grund motiverad. Det förhåller sig ju också så, att ifrågavarande

ändring av departementschefen ansetts utgöra en förutsättning för vinnande

av åsyftat resultat av det i propositionen nr 448 om skärpning

av krigskonjunkturskatten ingående förslaget om ett särskilt skattetillägg

för vissa bolag. Sistnämnda förslag har av utskottet avstyrkts under

anvisande av andra vägar för erhållande av motsvarande skatteintäkt.

För utskottets del bortfaller således även det skälet för ändringen i 20 §.

Om utskottet således funnit sig böra avstyrka bifall till propositionen,

innebär detta dock icke, att utskottet anser de nuvarande bestämmelserna

i förevarande ämnen i allo tillfredsställande. Emellertid

pågå, enligt departementschefens ovanberörda uttalande till statsrådsprotokollet,

inom finansdepartementet förarbeten för en allmän revision

av inkomst- och förmögenhetsskatten, och utskottet förutsätter, att därvid

även kommer att upptagas frågan, huruvida och i vad mån beskattning

av bolagens fonderade vinster bör ifrågakomma, likasom säkerligen också

den av 1913 års riksdag uppmärksammade, ännu alltjämt olösta frågan

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

B ev din ingsutsko Hets betänkande AV 58.

om effektiva beskattningsregler för fall av bolags upplösning och tillgångarnas

utskiftande bland delägarna. Utskottet är av den uppfattning,

att de föreliggande frågorna bäst främjas genom behandling i samband

med den allmänna revisionen. Såsom utskottet redan förut framhållit,

saknas efter utskottets åsikt giltiga skäl för partiella förhandsreformer

i förevarande hänseende.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

%

att riksdagen, i enlighet med herr Bomans motion,

ej måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 10 juni 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

av herrar Jacob Larsson, Källman, Holmström, Nilsson i Kristianstad,

och Johansson i Kullersta, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts proposition, dock med iakttagande av viss i

förtydligande syfte önskvärd redaktionell ändring i förslaget till ändrad

lydelse av avdelning 4:o) i de vid inkomstskatteförordningen fogade

särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen, så att denna avdelning

i nämnda särskilda anvisningar komme att erhålla följande ändrade

lydelse:

4:o) Inkomst från bolag in. in.

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt

bankbolag upptages dels det belopp, som under bolags bestånd delägare

nästföregående år uppburit eller ägt uppbära i utdelning från bolaget,

utan hänsyn till vilka bolagets tillgångar, som använts till utdelningen,

dels ock vad som vid bolags upplösning av fonderade vinstmedel tillskiftats

delägare näst föregående år; dock endast i den mån sagda

Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 7 sand. 17 höft. (Nr 58.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1"* Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

medel icke enligt 20 § skola medräknas vid beräknande av taxerad inkomsts

förhållande till bolags kapital. Har aktie eller bankett under

nästföregående år bytt ägare, upptages sådan utdelning, varom först

sägs, såsom inkomst för den, som varit ägare av den till aktien eller

banklotten hörande kupongen vid den tidpunkt, då utdelningen blev

tillgänglig för lyftning. Under inkomst, varom här är . fråga, hän föres

jämväl utdelning till kommanditlottägare i solidariskt bankbolag.

Delägare — — — — förvärvade vinst.

STOCKHOLM, 1SAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inko s. 3 i texten