Sök i Ratio Lex

Betänkande angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918.

1918-06-17 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:66, Betänkande angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

1

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1918 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av vissa bevillningar

å tilläggsstat för år 1918.

Närvarande; herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Östbergt

Wijk, Källman, Nilsson i Kristianstad och Söderberg.

Innevarande riksdag har fattat beslut, varigenom beloppet av bevillningarna

för året 1918 påverkas; och får bevillningsutskottet, som

enligt § 40 riksdagsordningen har att förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna, härmed avgiva förslag till den jämkning

av den vid förra årets riksdag verkställda beräkningen av bevillningarna

för år 1918, som påkallas av ovannämnda beslut.

, l:o.

Krigskonjunkturskatt.

I det med Kungl. Maj:ts proposition nr 2 av den 14 januari 1918

överlämnade förslaget till tilläggsstat till riksstaten för år 1918 hade

bland inkomsterna icke upptagits någon bevillning.

I propositionen nr 459 av den 6 juni 1918 med, bland annat,

förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tilläggsstat har däremot

bland inkomsterna upptagits en bevillning, nämligen krigskonjunkturskatt,

till belopp av 60,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 54 käft. (Nr 66.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Härom har chefen för finansdepartementet enligt det vid sistnämnda

proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den

6 juni 1918 anfört bland annat följande.

Genom proposition nr 448 den 16 maj 1918 hade Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att antaga vissa ändringar i förordningen den 30

juni 1916 om krigskonjunkturskatt, avseende i första rummet nya tariffbestämmelser,

som medförde eu betydande stegring av skatteintäkten.

Uti en särskild kalkyl rörande den uppkommande skatteökningen, hade

beräknats, att genom förslaget skulle tillföras statsverket 60 miljoner

kronor utöver eljest beräkneliga intäkten av krigskonjunkturskatten för

år 1918.

Enär det givetvis ej kunde låta sig göra att särskilja den del av

1918 års krigskonjunkturskatt, som skulle komma att inflyta enligt hittills

gällande grunder och som redan uppförts i riksstaten för år 1918,

från den del, som skulle ytterligare tillföras statsverket genom nu föreslagen

tariffskärpning, syntes det vara mest ändamålsenligt att av den

inflytande krigskonjunkturskatten avföra å tilläggsstatens inkomsttitel

jämt det belopp, som å tilläggsstaten uppförts, och betrakta hela det

rrppkommande överskottet utöver 100 miljoner kronor (i 1918 års riksstat

40 miljoner kronor; i 1918 års tilläggsstat 60 miljoner kronor) såsom

överskott å inkomsttiteln i årets riksstat.

Förberörda kalkyl rörande skatteökningen är av följande lydelse:

Kalkyl

över intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918 enligt de i propositionen

nr 448 föreslagna tariffbestämmelser.

Till grund för en uppskattning av sannolika intäkten av 1918 års krigskunjunkturskatt,

omlagd enligt proposition nr 448, torde böra läggas beräkning av

det belopp, 1917 års krigskonjunkturskatt bort kunna inbringa, därest för densamma

hade gällt nu för 1918 föreslagna tariff. Med ledning av det sålunda erhållna

resultatet är sedan skatteintäkten för år 1918 att approximera.

Beräkningarna för år 1917 utföras dels för den allmänna tariffen, dels för

den bolagen berörande tilläggsavgiften. Nu gällande bestämmelser betecknas såsom

1917 års tariff, de föreslagna som 1918 års tariff.

I fråga om verkningarna av den ändrade allmänna tariffen är att märka, att

minskad skatteintäkt uppstår för merinkomstgrupper under 20,000 kronor, ökad intäkt

däremot för grupperna över 200,000 kronor, medan för de mellan angivna tal

liggande grupperna tariffen och därmed intäkten är oförändrad. Inom varje grupp,

vars skatteintäkt förändras genom 1918 års tariff, uträknas ett genomsnittligt

öknings- eller minskningstal, vilket användes för att med kännedom om den totala

s. 3 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande År 66. 3

merinkomstsumman inom envar grupp uträkna ökningar eller minskningar i skatt.

Huru inom varje grupp merinkomsterna fördela sig, framgår i någon män av den

uträknade medelmerinkomsten, vartill hänsyn tages vid avrundningar av skattebeloppen.

Till ledning vid bedömandet av felen ha vissa extrema gränstal uträknats.

Beträffande den särskilda bolagstariffen blir en beräkning betydligt mera

osäker än i föregående fäll bland annat av den anledning, att vid bearbetningen av

1917 års krigskonjunkturskattelängder merinkomster och skattebelopp fördelats, i

avseende å bolagens inkomstprocent, i endast ett fåtal grupper med stor bredd

inom var grupp. Motsvarande hållpunkt som i fråga om den allmänna tariffen kan

här ej erhållas. Medeltalet av medelinkomst 1913—1914 + merinkomst 1917,

vilket läge nära att använda, sammanfaller nämligen icke med den totala inkomst,

vilken ligger till grund för inkomstprocentens beräknande. Här torde det vara

nödvändigt att hålla sig tämligen nära intill de minimital för ökad skatteinkomst,

som kunna beräknas.

A. Ändrad avkastning av den allmänna tariffen.

(1918 års tariff tillämpad på 1917 års merinkomster.)

I. Minskning i grupperna mellan 2,000 och 20,000 kronor.

1) 2,000 — 9,900 kronor.

Skatt 7,786,000 kronor; merinkomst 62,034,000 kronor; medelmerinkomst

cirka 5,500 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.6 procent

» » » 1918 » » .................... 9.7 »

Minskningstal ....................................................................... 2.9 »

Minskad skatteintäkt ............................................... cirka 1,800,000 kronor.

2) 10,000—19,900 kronor.

Skatt 7,342,000 kronor; merinkomst 57,089,000 kronor; medelmerinkomst

14,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.9 procent

» » » 1918 » » .................... 12.6 »

Minskningstal ....................................................................... 0.3 »

Minskad skatteintäkt ....................................................... cirka 180,000 kronor.

U. Ökning i grupperna fr. o. m. 200,000 kronor.

3) 200,000—249,900 kronor.

Skatt 7,199,000 kronor; merinkomst 34,616,000 kronor; medelmerinkomst

22,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 20.75 procent

» » » 1918 » » ................ 21.oo »

Ökningstal ............................................................................ 0.2 5 »

Ökad skatteintäkt ............................................................... cirka 80,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

4) 250,000 — 299,900 kronor.

Skatt 7,436,500 kronor; merinkomst 33,380,000 kronor; medelmerinkomst

276,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 22.25 procent

» » » 1918 » » ................ 23.oo »

Ökningstal ............................................................................ 0.75 »

Okad skatteintäkt.............................................................. cirka 250,000 kronor.

5) 300,000—349,900 kronor.

Skatt 6,726,200 kronor; merinkomst 28,146,000 kronor; medelmerinkomst

327,300 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 23.7 5 procent

» » » 1918 » » ................ 25.oo »

Ökningstal ........................................................................... 1.2 5 »

Ökad skatteintäkt................................................................ cirka 350,000 kronor.

6) 350,000 — 399,900 kronor.

Skatt 5,213,700 kronor; merinkomst 20,612,000 kronor; medelmerinkomst

374,700 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ................ 25.25 procent

» » » 1918 » » ................ 27.oo »

Ökningstal ............................................................................ 1.7 5 »

Ökad skatteintäkt.............................................................. cirka 360,000 kronor.

7) 400,000—499,900 kronor.

Skatt 9,684,400 kronor; merinkomst 35,690,000 kronor; medelmerinkomst

451,800 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 27 procent

» » » 1918 » »**................... 29 »

Ökningstal.................................................................................... 2 »

Ökad skatteintäkt............................................................... cirka 710,000 kronor.

8) 500,000—599,900 kronor.

Skatt 8,996,300 kronor; merinkomst 31,040,000 kronor; medelmerinkomst

544,600 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 29 procent

» » » 1918 » » .................... 31 »

Ökningstal.................................................................................... 2 »

Ökad skatteintäkt............................................................... cirka 620,000 kronor.

9) 600,000 — 699,900 kronor.

Skatt 8,133,400 kronor; merinkomst 26,119,000 kronor; medelmerinkomst

652,900 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 31 procent

» » » 1918 » » .................... 33 »

Ökningstal................................................................................... 2 »

Ökad skatteintäkt............................................................. cirka 520,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

10) 700,000—999,900 kronor.

Skatt 21,871,700 kronor; rnerinkomst 68,055,500 kronor;

827,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff

1918

Ökningstal..............

Ökad skatteintäkt

cirka

11) 1,000,000—1,999,900 kronor.

Skatt 43,123,900 kronor; rnerinkomst 134,730,500 kronor;

1,389,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ....................

» » » 1918 » » ....................

Ökningstal....................................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................... cirka

inedelmerinkomst

32 procent

36.3 »

4.» »

2,850,000 kronor.

inedelmerinkomst

32 procent

39.i »

7.i »

9,560,000 kronor.

12) 2,000,000 kronor och därutöver.

Skatt 74,039,000 kronor; rnerinkomst 231,313,500 kronor.

Ökningstal .................................................................................... 8 procent

Ökad skatteintäkt ........................................................ cirka 18,400,000 kronor.

TTT. Sammanfattning.

2,000 — 9,900 kronor

10,000— 19,900 »

200.000— 249,900 »

250.000— 299,900 »

300.000— 349,900 »

350.000— 399,900 »

400.000— 499,900 »

500.000— 599,900 »

600.000— 699,900 »

700.000— 999,900 »

1.000. 000—1,999,900 »

2.000. 000 och därutöver

1,800,000 kronor

180,000 »

+ 80,000 kronor

250.000 »

350.000 »

360.000 »

710.000 »

620.000 »

520,000 »

2.850.000 »

9.560.000 »

18,400,000 »

— 1,980,000 kronor + 33,700,000 kronor

Summa ökning utöver minskning 31,720,000 »

Med användande av minimital sjunker summa ökning till 30,550,000 och

summa ökning utöver minskning till 28,570,000 kronor. Totalökningen torde kunna

uppskattas till i runt tal 30,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

B. Avkastning av tillägg stariff för bolag.

(Tillämpad på 1917 års merinkomster.)

I. Inom de olika inkomstprocentgrupperna.

1) Gruppen 10.i—25.o procent.

Skatt 16,439,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 139,711.000 kronorkapital

972,022,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 15 procent) 2.5 procent eller cirka 400 000

kronor.

2) Gruppen 25.i—50.o procent.

Skatt 42,180,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 222,196,000 kronorkapital

713,113,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 30 procent) 10.1 procent eller cirka

4.200.000 kronor.

3) Gruppen 50.i—75.o procent.

Skatt 30,404,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 135,548,000 kronorkapital

281,498,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 60 procent) 25 procent eller cirka 7.600,000

kronor.

4) Gruppen 75.1 — 100. o procent.

Skatt 22,366,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 92,798,000 kronor:

kapital 126,815,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 85 procent) 27.5 procent eller cirka 8,400,000

kronor.

5) Gruppen 100.1—125.o procent.

Skatt 18,027,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 71,622,000 kronor:

kapital 72,357,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter Ilo procent) 46 procent eller cirka 8,300,000

kronor.

6) Gruppen 125. i—150. o procent.

Skatt 8,222,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 32,156,000 kronor:

kapital 34,378,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 135 procent) 48.5 procent eller cirka

3.600.000 kronor.

7) Gruppen 150 procent och däröver.

Skatt 44,281,000 kronor; medelinkomst 4- merinkomst 158,564,000 kronor;

kapital 85,569,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning 50 procent eller cirka 22,100,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr tiö.

7

II. Sammanfattning.

10.1— 25.0 procent

25.1— 50. o »

50.1— 75.o »

75.i —100.o »

100.1 - 125.0 »

125.1 -150.0 »

150.1— och därutöver

400,000 kronor

4.200.000 »

7.600.000 »

8.400.000 »

8.300.000 »

3.600.000 »

22,100,000 »

Summa 54,600,000 kronor.

Vid användning av minimital för ökningen sjunker summan till 50,600,000

kronor; och torde det ej vara rådligt att för nu ifrågavarande ändamål räkna med

mer än något över 50,000,000 kronor.

C. Den ökade avkastningen av 1918 års krigskonjunkturskatt.

Inalles skulle de nya tariffbestämmelserna tillämpade på 1917 års taxering

ge ett tillskott av omkring eller något över 80 miljoner kronor, Då 1917 års

krigskonjunkturskatt inbragte 251.8 miljoner kronor skulle ökningen alltså representera

mellan 31 och 32 procent av det förutvarande skattebeloppet. Såsom utgångspunkt

för en uppskattning av den ökade intäkten utav 1918 års krigskonjunkturskatt

synes sålunda kunna begagnas det antagandet, att de nya tariffbestämmelserna

förhöja skatteintäkten med ungefär en tredjedel. Förutsättning är

emellertid en åtminstone i stort likformig fördelning av de år 1917 och år 1918

taxerade merinkomsterna såväl efter merinkomstens absoluta storlek som efter

totalinkomstens procentiska förhållande till kapitalet. Bägge förutsättningarna äro

givetvis osäkra. I synnerhet torde man icke kunna utgå från en lika gynnsam

fördelning i procentgrupper för innevarande års taxering som för fjolårets. Med

hänsyn härtill bör en avsevärd reduktion ske i den efter nyss angivna grund beräknade

ökningen i skatteintäkt.

Skulle 1918 års krigskonjunkturskatt inbringa, enligt nu gällande tariff,

cirka 200 miljoner kronor, borde skatteökningen genom de nya tariffbestämmelserna,

om ökningen skattas till en tredjedel, bliva bortåt 67 miljoner kronor. Med förutsättande

av en felmarginal av 10 procent torde beräkneliga skatteökningen kunna

upptagas till 60 miljoner kronor.

Den ändring i krigskonjunkturskatteförordningen, som föreslogs i

ovannämnda proposition nr 448, innebar dels en skärpning av den allmänna

tariffen för skattens beräknande, dels ock ett skattetillägg för

vissa bolag. Av de 60 miljoner kronor, som beräknades komma att

inflyta år 1918 till följd av ifrågavarande författningsändring, har, såsom

utskottet i betänkandet nr 59 angivit, ungefär 25 miljoner kronor

beräknats falla å skärpningen av den allmänna tariffen och återstoden

eller omkring 35 miljoner kronor på tillägget för bolagen. Med anled
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

ning av nyssnämnda proposition har riksdagen numera fattat beslut och

därvid bifallit densamma, i vad angår skärpningen av den allmänna

tariffen, men däremot icke bifallit propositionen beträffande bolagens

skattetillägg. Såsom ökad skatteintäkt i följd av ändring i krigskonjunkturskatteförordningen

torde följaktligen ej böra beräknas mer än

25 miljoner kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att bland inkomsterna å 1918 års

tilläggsstat måtte uppföras krigskonjunkturskatt

till belopp av ..... kronor 25,000,000: —

2:o.

Tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och

förmögenhet.

Av vad ovan anförts framgår, att den jämkningriksdagen

vidtagit beträffande. Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 448 framlagda förslag om skärpning av krigskonjunkturskatten

innebär, att den beräknade merintäkten

av skatten för innevarande år reducerats med omkring

35 miljoner kronor. Med anledning härav och då nämnda

belopp är för statsregleringen erforderligt, har riksdagen,

på bevillningsutskottets förslag (betänkandet nr 60), antagit

»förordning om tilläggsskatt för år 1918 å inkomst

och förmögenhet», varmed avsetts att statsfinansiellt uppväga

den minskning av krigskonjunkturskattens meravkastning,

som nyss omförmälts.

Utskottet får alltså hemställa.

att tilläggsskatt för år 1918 å inkomst

och förmögenhet måtte å samma

års tilläggsstat beräknas till ... kronor 35,000,000: —

Summa kronor 60,000,000: —.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60■ ®

Slutligen vill utskottet i detta sammanhang erinra, att riksdagen

dels med anledning av Kung!. Maj:ts proposition nr 70 beslutat tillfällig

höjning av vissa postavgifter, varigenom inkomsterna av poströrelsen

jämväl under innevarande år komma att ökas, dels ock med

bifall till Kung!. Maj:ts proposition nr 103 medgivit viss nedsättning

av sockerskatten under eu del av år 1918. Vad riksdagen sålunda

beslutat föranleder emellertid icke i nu förevarande avseende någon

framställning från utskottets sida.

Stockholm den 17 juni 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM. i

Bihang till riksdagens protokoll 19IS. 7 sand. 54 höft. (Nr 66.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:472 Skrivelse till Konungen angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918. s. 1 i texten